RFHL Uppsala län

I'm looking forward to having my life revolve around my belly button for the foreseeable future. When my father had cancer and was given six months to live, I had to put my life on the side for a while because I wanted to be with him. This was a very difficult and stressful time, and it was precisely at that time, thinking of myself, that the idea for the backpack was born.
And my own needs when it is met.
It's fine to get it up and running for a bit. I myself practice Ta Qi, Qigong, and stress management, but the best part is that it feels really good to go around on inline skates.
see you soon. [url=https://sexmedz.com/product/cenforce-200-mg/][b]Cenforce 200[/b][/url]

Är det ångesten som är värst eller har du fler svåra utsättningssymtom?


[url=https://myseriespostcollections.tumblr.com/][color=#ffffff]korea porn[/color][/url]

Du verkar ha det tufft Mattias. Hoppas innerligen att du får den hjälp du behöver. SSRI/SNRI är ett gift som man bör undvika. Dock finns massvis med kosttillskott att prova för sitt välmående. Vad som kan passa en är individuellt så man får helt enkelt testa sig fram. Jim Carrey tex som lidit av depression äter 5-HTP som funkar bra för honom.

http://www.psyke.nu

Väl mött mannen.

[quote="staffan"]"Död"
lägg av med denna destruktiva nedmuntran. Jag tänker ta bort sådant när jag ser det.
Alternativ!
Visst kan det ta lång tid. Mekanismen är snarare än giftansamling att närvsystemet ställt om sig för att anpassa sig till tilförzeln och sedan ta "avvänjningen"
eller läkningen lång tid. Om du inte reddan gjort det så ta gärna kontakt på mejlen. Och läs informationen även på hemsidan oberoende.info.
Ge inte upp!
Staffan[/quote]

Är du dum i huvudet??? Skadorna är permanenta! Ta bort skite eller dra åt helvete!!!!!!!!!!!!!!!!!!

"Död"
lägg av med denna destruktiva nedmuntran. Jag tänker ta bort sådant när jag ser det.
Alternativ!
Visst kan det ta lång tid. Mekanismen är snarare än giftansamling att närvsystemet ställt om sig för att anpassa sig till tilförzeln och sedan ta "avvänjningen"
eller läkningen lång tid. Om du inte reddan gjort det så ta gärna kontakt på mejlen. Och läs informationen även på hemsidan oberoende.info.
Ge inte upp!
Staffan

Man blir aldrig bra efter detta!

Hej Staffan, hur lång tid tar det innan man blir människa igen, ?efter 10 års bruk och som du säger hur ska man kunna påskynda ett tillfrisknande.Antar att det samlas gifter i kroppen under 10 års medicinering.? Ska jag skriva till dig på denna tråden eller på din mail?

Hej Alternativ
Du svarade på rätt gamla inlägg. Därför inga svar här. Beklagar men vår sida är rätt så död fortfarande. Du kan ju kontakta mej tills vi får igång den. Det kräver in större kampanj. Men om vill prata med någon kan du pröva med mej om du vill. 12 år. Läkningar brukar kunna skyndas på. Men du är ju inte ensam...
Ha det gott annars
oberoende.info@gmail.com

Hej bymbymek, vilka besvär har du? Hittar du något som lindrar symtomen.?

Hej Mackan, känner igen det där. Jag slutade CT zoloft för ganska exakt också 12 mån sedan,efter 10års bruk och har fortfarande sömnproblem och sjukdomskänsla i kroppen till å från efter detta.Vad för symptom har du kvar?

Hej

Tvivlar på att han är kvar, tråden är över fem år gammal... :-(

Men vet vilket helvete det kan vara när man trappar eller slutar med sin antidepressiva medicin. Gick själv igenom ett mindre helvete när jag korkat nog valde att sluta ct (cold turkey) med Cipralex. Fick dom mest sjuka fysiska besvären så det gjordes ett antal neurologiska undersökningar just för att utesluta så det inte var någon annan allvarlig sjukdom bakom. För i början trodde ingen läkare på att SSRI/SNRI (antidepressiva) kunde ge långvariga besvär. Men inga andra sjukdomar hittades så dom fick nästan en chock när dom nu förstod att mina svåra besvär var läkemedelsorsakat p g a antidepressiva. Har nu gått över 12 månader sedan jag nollade Cipralex, tog min sista tablett och än idag har jag en hel del fysiska besvär... :-( Vet inte hur du gör just nu men mitt råd är att trappa ner på din medicin väldigt väldigt sakta. Ingen garanti för att du slipper vissa jobbiga besvär MEN tro mig, att klippa en medicin rakt av som jag gjorde var det dummaste jag gjort. Satte verkligen igång mitt nervsystem åt h-lvete.

Lycka till iaf! Tittar in här då och då.

Mvh

mackan

P.s här är en bra sida om antidepressiva där du kan söka information, skriva själv m.m. Där andra går igenom samma sak som du, som vi har gjort. Sidan är tyvärr på engelska men kanske inte gör något? Bra sida hursomhelst.

http://survivingantidepressants.org

Hej Jag,

Är du kvar i tråden?
Jag trappar ut Mirtazapin och har så många fysiska symptom så jag vet inte om jag orkar.
Har läst om din kamp många gånger och det har gett mig styrka att fortsätta.
Om du är kvar, svar.

soptunna jag känner igen dig...

Det här forumet höll på att ta livet av mig och gjorde att jag ifrån fungerande människa förlorade allt. Det var medicin min trasiga själ behövde inte en uttrappning. Men "experter" som man trodde visste vad de pratade om vilseledde mig. Nu går det inte att återinsätta igen.

Detta forum räddade mig.
Ett stort tack till er som skrev på denna tråd.

Jag

Hehe är så van skriva i Paxil Progress.

bad bad anxiety wave

dålig dålig ångestvåg

typ .. en pågående ångest attack, liksom. på engelska.

[quote="Mixter"] Jag kände mig självmordsbenägen (bad bad anxiety wave) kl 9 i morse, men jag klev upp för jag var tvungen. .[/quote]

Ursäkta , ja e lite dålig på engelska :oops: vad menar du? e du måhända englishman? :lol:

Vad tyst det blev. Skulle vara bra att höra ifrån er hur det har gått. Själv är jag typ runt under 370 mg och det är ljusår kvar innan jag blir klar. Men har kontroll över symptomen iaf. Äta mycket organiskt och grönsaker hjälper. Magnesium gör en del. Olivolja också.

Förbjud skiten NU!

Hallå på er Jag, Mixter, Snurrisen och er andra som läser.

Måste börja med att säga att jag blir så tagen när jag läser era inlägg. Känner tyvärr igen så mycket av det ni går igenom. Önskar att ni slapp ångesten och all skit medicinerna för med sig. Misären ni beskriver känner jag igen. Under flera år av mitt vuxna liv har jag varit oförmögen att hålla ihop vardagen. Jag har känt skam över det och gör det fortfarande. Det verkar ju så enkelt för alla andra.

Jag har funderat mycket sen jag slutade med Mirtazapinet. Och jag har kämpat mot utsättningssymptom. Jag har de senaste veckorna haft djupa tvivel på mig själv och min förmåga att klara av ett "normalt" liv. Jag är och har alltid varit en ensamvarg, jag blir snabbt trött av för många intryck, behöver mycket tid för mig själv samtidigt som jag är livrädd för ensamhet. Jag har alltid varit misstänksam mot mänskligheten, håller mig på min kant, iaktar. Jag är kanske svag? Saknar kanske några slags "väggar" ut mot omgivningen.

Ja, som ni märker så kämpar jag med att lära känna mig själv just nu. Jag försöker ta reda på om jag kommer klara mig utan mediciner. Kan jag sköta ett jobb, vistas bland folk, städa, tvätta, handla mat, umgås, utan att bryta ihop? Utan att känna mig fullständigt dränerad?

Många kramar till er alla