RFHL Uppsala län

Men om man varit ifrån sina antidepressiva i över 4år och man fortfarande har samma symptom, hur motiverar du att det inte skulle bero på grundsjukdomen som läkarna i mitt fall påstår?
Hur vet man vad som är ångest/depression och vad som är abstinens ? Vad är egentligen skillnaden då det visas sig på samma sätt?

Tror det är mycket mer vanligt än vi anar. Jag vet hur många som helst som är på antidepressiva och en del av dom har problem, tolerans, en del har varit på dem massa år (>10 år), inkl morsan, syrran.

Problemet är nog att dessa som inte skriver är inte medvetna om det utan tror att det är deras grundångest eller depression (Enl inkompententa läkare) som spökar, och också att många som tar självmord (vet detta då jag hört av min bästa vän, som själv äter antidepressiva, av hans läkare, som har sagt det - man måste gå på behandling om man vill sluta med dessa pga självmordsrisken är för stor) och så är det massa äldre som äter dessa. Det är helt otroligt vilket stort mörkertal det är fråga om. 1 av 10 äter det, i sverige. Och i USA är det 1 av 7. Månne tro att läkemedels förespråkarna inkl försäljarna, högsta ledare vill stoppa mig eller rent av se mig död!

Ja, inte utan att man börjar att undra om man är ensam om detta eller om vi bara är ett par stycken som har skit med detta.

Stendött forum som vanligt..........miljarder läsare men ingen som kan skriva ner en rad! Lider alla av dyslexi?

Vilken medicin har minst problem med in/utsättningsproblem?l man blir så rädd när man läser här att man knappt vågar börja men det måste ju vara bättre än å ta sitt liv?

vad ska man göra med den fruktansvärda ostadighetskänslan (yrsel, balansen mm), overklighetskänslan, känns som halva mitt känsloregister är borta, senil osv ??? kännermej levande död

Jag känner mig lite som Fredrik utan att ha tagit mediciner

Vet inte vad jag ska göra...det jag lider av är en slags yrsel och ostadighet hela tiden, känner inte alla känslor som man ska, tappar "tråden" hela tiden, svårt för att läsa och ta in(tappar bort mig), känner mig låg, orkar inte greja med saker som förr tex fixa och ordna med datorn, titta på film, spela spel mm...allt känns som ett otrloigt motstånd, enorm trötthet, känner ingen kåthet/sexlust, känns som man inte lever i verkligheten osv..detta har jag förutom min sociala ångest och depp.

Terapier, motion mm hjälper inte heller
Skulle behöva något aktiverande men samtidigt får jag ju ångest av aktiverande substanser som tex kaffe, vissa ssri jag provat (prozac)

Tips?

Öka också försiktigt... som attans.

Kom ihåg ifall du har ätit SSRI förut att ta det försiktigt när du börjar igen. Helst ta en jättelåg dos för se hur du mår. 10 mg Anafranil tabletter finns, dela en och se hur du mår, för du vill väl inte bli som Fredrik... ??

Jo dom har inte lika stor risk med toleransutveckling och vissa påstår att utsättnings reaktionerna inte är lika jobbiga som dom nyare SSRI. Jag har också sett att biverkningslistan för tex Anafranil inte är längre än för dom nyare SSRI. Det tyder på att det inte "binder lika hårt" till receptorerna och gör dem mer känsligare. Jämfört med Seroxat etc.

Men första hand har du gått KBT?

Jag skulle ta, då, Anafranil, men sista utvägen. Dock inte mer än typ 75mg. Inte kul bli känslomässigt avtrubbad och inte kunna gråta osv, samt att biverkningarna är högre på tex 150mg-225mg. Hjärtklappning, svettningar etc. Men har hört att den är effektiv, väldigt mot ångest och depression. Samt håller sig längre. Vissa har typ ätit i 20-30 år el mer utan tolerans.

Men om man ska sluta med den måste man ändå sänka väldigt långsamt. Inte mer än 10% per 4-6 vecka! Anafranil-lösning finns. Helst långsammare än så. Det är möjligt leva normalt under nertrapp och må bra efteråt, som man gjorde innan bara man sänker långsamt.

För fort = KATASTROF. det är så jätte onödigt. många som inte inser skillnaden mellan för snabb och långsam nertrappning... oddsen att lyckas är mycket, mycket större i en långsam nertrappning.

Lycka till, berätta hur det går. Med Anafranil om du väljer ta den iaf.

Tror ni inte att dom äldre medicinerna som tryptizol, anafranil mm är säkrare än dessa selektiva nyare mediciner?

Kanske ayur veda vore något? Köp en flygstol till indien för 12.000kr?

Hej
Kan bara säga att jag känner igen bilden.
Jag har gått utan ett år och det funkade sådär så länge inte stressen blev för stor, men mycket ensamhet blir det ju.
Jag har prövat mängder med antidepp men de har funkat sådär. Vissa utsättningar har varit så besvärliga att de resulterat i ny depression.

Stod i samma situation som dig i höstas och blev rekommenderad Lyrica, och provade , men den kan jag inte rekommendera. Många problem under insättningen så jag fick lägga av.

Tyvärr har inte antidepp funkat lika bra för mig utan jag fått mängder av bivrekningar. De som kanske ändå var snällast var nog SSRI

De du talar om har jag ingen erfarenhet av tyvärr utan äter en annan nu Surmontil. Dock har den inte riktigt den effekt jag hoppades på så jag skall pröva några veckor till, sen vet jag inte.



vad beträffar ångesten så funderar jag nu på att faca den om det går och försöka ändra mitt liv för att ta reda på vad som egentligen orsakar ångesten. OM det går....

Ingen annan som har liknande problem här? vad trror ni om lamictal eller tryptizol? voxra?

cheers

Hej jag har haft ångest (social och allmän GAD) och depressioner på det uner många många år. Har provat det mesta i terapiväg och massa olika antidepressiva som är det enda som hjälpt men hade ett helvete med avgiftningen och har varit utan i flera år nu men fixar liksom inte livet. Har inga kompisar, klarar ej av relationer osv...nedstämdhet, enorm trötthet

Vad kan man göra? finns det något mot deppen och ångesten men som inte fungerar som ssri? fstän jag genomgått helvetet med utsättningar/insättningar känns det som jag e beredd att testa någopt igen för jag lever i en dimma som jag aldrig kommer ur