RFHL Uppsala län

Välkommen till Öppna stödgruppen!
LÄS DETTA FÖRST:
Här kan Du bara Besvara - dvs göra dina inlägg genom att klicka på Besvara. På det viset kommer alla svaren i en tidsföljd och man får också se hela svaren direkt, inte bara rubriklistan först.
Men för att få det nyaste inlägget överst här på sidan måste Du själv välja Nyaste först här längst ner och trycka på Gå. Det fungerar även om svaren här nu ligger uppdelade på flera 'sidor'. Klickar Du Nyaste först och Gå här nere så får Du upp dagens senaste inlägg överst.
Tills vidare behöver Du inte vara registrarad användare för att skriva här.
Du som besökt vår gamla gästbok kommer alltså att känna igen Dej. Och Du som inte gillade den formen har många andra alternativ på forumet, i Forumindex. (OBS att Du har många nya möjligheter att redigera din text här.) LYCKA TILL!

Ja,då tänkte jag prova ett inlägg igen.Hur är det med er ALLA efter helgerna.Själv är jag nu nollad från subutexen sen i julas.Nu är det mig själv det hänger på om det ska funka.Jag väntar nu på operation för jag har gått med mortons syndrom sen 1999.Därav intaget av treocomp som ökade drastiskt 2001 när jag blev arb.lös.Läkaren jag haft gjorde inget för att se vad värken i fötterna kom ifrån utan skrev ut värktabletter.Så 2003 var jag uppe i 25-30 comp/dygn men mådde inte dåligt utan det var mest jobbigt att få ihop dagsdosen.Sen våren 2004 så insåg jag att mitt beroende inte kunde hålla i längden så jag sökte upp en beroendemottagn.Blev inlagd och fick en suverän läkare som ville satsa på mig eftersom jag inte hade några sidomissbruk utan endast compen.Fick en subutexbehandling som jag nu har gått igenom med bra resultat.Eftersom jag även har fått en bra ortoped som såg vad felet var på en gång så känner jag hopp.
Ni som kanske läste mina inlägg i gamla GB vet ju vad jag har att brottas med när det gäller a-k,a-f och f-k.Men det går och jag försöker ta det lugnt och tänka lite på mig själv men det är svårt när man har en gammal far att pyssla om och är god man för min lillasyster.Min svåger har nyligen gått bort och jag ska på begravning på fredag.Det är den första stora prövningen sen jag nollade.
Har haft huvudvärk ganska kraftigt sen jag nollade men jag har gett mig fan på att inte åka dit igen.Måste ju finnas annat än kodein som hjälper.Fast tråkigt nog när min nya läkare som jag sökt drog öronen åt sig så fort han såg ordet subutex i min journal utan att ens ta reda på varför jag hade haft dom.Jag har tid hos honom på tisdag så får vi se hur det går.
Många varma kämpartankar till er ALLA som kämpar var och en på sitt sätt.Jag vet att det finns ett mål att se fram emot.Ropar inte hej än men jag tror att jag är på god väg.
Många varma kramar från Monica

Hoppas att alltgick bra hos doktorn Monica! Det var otroligt starkt jobbat att klara av att nolla. Det är väldigt svårt. Hoppas det vänder mer och mer. Jag har nu varit fri i precis fem år så det känns lite jubileumsaktigt. Bättre och bättre blir man och jag klarar mig bra själv här i lägenheten. Har börjat träna mm. Mycket man inte gjort på många år och man får ta en sak i sänder och i försiktig takt. Tänker på er andra hur ni har det och hoppas att detta forum får tillbaka gamla medlemmar liksom att nya kommer hit och kan få stöd och svar på frågor. Skriv så mycket ni kan! Peter

Hej ALLA som läser.Peter:Det gick jättebra,nya läkaren var ok.Nu ska jag äntligen få hjälp med min huvudvärk.Han behövde inte göra någon större undersökning,utan tryckte på vissa punkter i nacken och mellan skulderbladen.
Jag försökte hålla mig men det gick inte för det gjorde så ont att jag kunde inte hålla igen ett litet vrål.Han slutade nästan på en gång,men hann känna och sa att jag var ett solklart fall att komma till sjukgymnast och det fort.
Så jag ska ringa och beställa tid i morgon och jag har även remiss från läkaren att det är ganska akut.Det bästa är att det är på samma VC och det tar mig bara en kvart att gå dit.Sen blir det bara 5 min när jag har opererat mina fötter "ler"(får nog kallelse vilken dag som helst)
Han förstod mig när jag förklarade att om jag inte får hjälp nu så är det stor risk för återfall till compen eftersom jag hade dom ju för det onda tills det gick över till beroendet och blev fler o fler.
Det känns så bra att ha bytt läkare och VC och att jag har gjort det grövsta jobbet själv för beroendemottagningen kunde jag lika gärna ha varit utan.Nu vill jag inte med det säga att beroendemottagningar inte är bra,för det var ju dom som hjälpte mig att ta första steget.Och nu hade jag sån tur att jag fick världens underbaraste läkare på Huddinge sjukhus.
Utan det är nu när jag nollat som jag är lite besviken eftersom jag nu är"färdigbehandlad"och inte behöver fler recept så är man inte så intressant längre.
Men det är ju nu allvaret börjar med att förhindra ett återfall.
Men med den hjälpen jag nu kommer att få med op och sjukgymn.så hoppas jag att det inte ska bli några problem.
Har nu varit "nollad" i 26 dagar men jag vågar inte riktigt ropa hej än.
Men jag är ju ganska envis så jag kommer förhoppnings snart att spränga målsnöret.
Ha det bra så gott det går.Kämparhälsn.från Monica

Det är klart du klarar det Monica! 26 dagar är ändå en bra bit på väg och det blir lättare ju längre tiden går. Man vill inte se åt tabletter mer så känner jag det. Kan inte huvudvärken bero på abstinens och att det går över. Bra att du fick subutex så här i efterhand. Ha det bra Monica!

Var ju hos den nya läkaren förra tisdagen och det var hur bra som helst.Han tog blodtryck,tittade på mina fötter och kände och tryckte i min nacke.Här går det undan må ni tro ,fick en tid redan på torsdag till sjukgymnast(27 jan)eftersom den här huvudvärken tyckte han att jag inte att jag skulle gå med längre.Dom tre sakerna han gjorde+ lyssnade på vad JAG hade att berätta är mer än min gamla läkare har gjort på 5 år. :o .
Hur som helst funkar allt ganska bra nu efter nollningen,är ju lite orolig för framtiden och livrädd för operationerna,men det är nog bara naturligt.

Eftersom jag nu säkert får hjälp att bli av med huvudvärken och fötterna så kommer nog jag att lägga tankarna på compen åt sidan helt.Det värsta är att jag känner mig så fruktansvärd trött nästan varje dag och vill helst inte gå ut träffa folk,men det går väl över det med.Får börja pröva nåt igen på hälsokost men det är ju så dyrt,har testat ganska mycket som ändå inte har hjälpt.

LOANNE:varför tog du bort din reg?jag vill så gärna veta hur det går för dig.Eftersom vi hade compproplem bägge två.
PER:Hur är det?Fick du hjälp med nedtrappning hemifrån av din läkare?

Ja,jag undrar ju hur det har gått för er ALLA förstås.

Idag har jag gett mig den på att nu ska jag ut i friska luften,även fast det är snö och kallt.Man kan ju alltid passa på att göra lite ärenden.
Hoppas nu ALLA får en bra dag !!!!Jag ska försöka skriva lite då o då.
Många KÄMPARTANKAR till ER.Varma hälsningar från Monica.
Ps Begravningen av min svåger gick bra,var inte långrandig och mycket vacker.Ds

MONICA jag tog mej friheten att flytta ditt inlägg hit. Du har ju verklligen försökt att få fart här på "gamla gästboken", men det har inte funkat, än. Du skrev först i ditt inlägg på översta forumet: "Fortsätter att skriva i den här kolumnen som jag tycker passar bäst när det gäller mina inlägg.(typ lite dagbok)". Men ge inte upp än. Dina inlägg "typ lite dagbok" passar just här, men inte där. Här krånglas det inte till med en massa olika ämnen utan inläggen kan bara följas dag efter dag.
Nu har även Malle kommit in under Antidepressiva forumet och efterfrågat vår gamla Gästbok. Peter har svarat att han borde gå hit. Så nu sätter det nog snart fart.
Vi har ju under "Frågor och synpunkter på forumet" fört en diskussion om varför det inte funkat. Mer behöver göras för att de skall bli bra. Den som vill kan även svara på vad som hindrat en att skriva eller vad som borde ändras för att underlätta. Så skall vi ta det till oss. (Är namnet Öppna stödgruppen OK? ) HA DET GOTT!

Måste se om det är så här man gör när man ska svara på ett inlägg/ett test alltså.
Ja det var det tydligen Jo tack som frågar Moinca!

Jag har inte samma beroende av compen som tidigare, dvs jag tar dem inte var dag utan endast då jag inte kan tillåta mig att bara ligga och slöa.

Jag tar några stycken i veckan kanske (två dagar i veckan).....

Då vid tilfällen som kräver av mig att jag måste vara fokuserad och vaken
(tyvärr så tar det ju ett bra tag innan den psykiska tröttheten och deppigheten försvinner.
Just nu hjälper jag min tös skriva sin CV, skriva till olika flygbolag om anstälning, för nu har hon bestämt sig, flygvärdinna tja kabimpersonal heter det väl nu så jag ska inte klaga allt för mycket.

Jag harju även Stesolid att ta hand om men det får jag skjuta på ett tag.

Klart att man undrat vad som hänt alla tex du PATRIK, Grattis! det är helt otroligt att läsa att du faktiskt gjorde det, grattis igen, nu väntar sängen för längesedan
Ha det bra alla/Loanne/gäst

Loanne åhhh vad härligt att det går bra för dig.Var lite orolig att du var på ruta ett.
Patrik GRATTIS från mig med.
Fast ALLA som kämpar var och en på sitt sätt behöver mycket uppmuntran och omtanke.
Kom att tänka på några ord som någon sagt till mig:
Ett återfall är inte ett misslyckande,det är bara en erfarenhet rikare.
HADET BRA ALLA !
Varma kramar Monica.

Puh, vaknade imorse med en GRYMT STARK ångest. Vet sen tidigare
nedtrappningar att för mig har fjärde och femte dagen på nya lägre
nivån varit kritiska svåra dagar. Stämmer igen.
Har klarat 5 dagar på nya lägre nivån 1,5 sobril dagligen nu.
Denna morgon är grym, har sovit så dåligt också dessa dagar eftersom
jag har abstinens, så nu är jag helt slut, jättetrött.

Önskar jag fick sova djupt och många sköna timmar, vakna med
nya härliga krafter.

Imorgon åker vi ett gäng vänner för skidåkning i Åre torsdag-söndag. Tänker inte
vara för sträng mot mig själv. Jag balanser hela tiden mitt bruk av
sobril och nu nedtrappning med mitt sociala liv och mitt jobb som är mycket viktigt att fortsätta delta i. Jag vill inte behöva säga nej till aktiviteter pga abstinens eller svår ångest. Ibland blir det tyvärr så ändå men ganska sällan.

JAG ÄR HELT SLUT IDAG, UTMATTAD.

Jag tror liselotte om du frågar om något specifikt om lugnande så kan du skriva under lugnande medel och få svar men skriver du allmänna saker om hur det går med trappning och hur det går har du stor chans att få stöd här i gästboken. Hoppas det kommer igång och att du lär känna fler här. En trappning är inte lätt och kan vara svårt att fungera normalt. Å andra sidan är det bra att bli av med dem en gång för alla så man slipper problemen i framtiden. Hoppas du kan åka skidor och kan njut alite!

Angående din fråga Staffan, om det var något som ev hindrat en från att skriva.
Jag har inget direkt personligt svar på det, men
Jag tycker att man skall tänka sig för när man meilar privat.
Det kan lätt bli förödande.
Något att tänka på är att en "fjäder lätt kan bli en höna"
Ett råd är att inte lämna ut sig själv och sitt privatliv, för det kan lätt bli totalt förvrängt7Loanne

Är ganska ny här, men vad menar du med att man ska akta sig
för att lämna ut sitt privatliv för mycket, att det då kan bli förödande.
Menar du om man lämnar ut sin mail-adress och mailar utanför
detta forum.

jag har mailat med säkert ett trettiotal under några år och fått massor av fina vänner som varit livsavgörande. Ta chansen att lära känna folk men som alltid när det gäller internet vara försiktig och lära känna den som du mailar. Man kan vara anonym och bara berätta om sina bekymmer utan detaljer. Jag har i alla fall fått vänner för livet på detta forumet.

Hej! Jag skulle vilja rikta detta till ALLA!

Ska försöka förklara vad jag menar med "privat meilande" och att vara lite försiktig.
Detta är egentligen inte något annat än vanligt s ka "internetvett",

men....

Det är väldigt lätt att man börjar att meila privat med någon/några som man tycker sig fått bra kontakt med, det blir nästan som man känner personen/na på "riktigt"

Så är det ju inte.....

Kanske man tom lämnar ut mycket om sitt privatliv, hemtelefonr. osv
Man skojar om saker och tänker inte på att det KAN bli till något helt annat än en trevlig meilkompis.

Det kan bli riktigt otrevligt om man inte skiljer på detta

Jag har själv råkat ut för det på nätet, säkert många med mig.
Det är viktigt att skilja på "nätvänner" och "vanliga" vänner.

Vara försiktig och tänka på vad man skriver till varandra är en bra regel.

Har du någon mer fråga så får du gärna ställa den, ska försöka svara så gott jag kan.

Sunt förnuft är alltid bra att ha både på nätet som i verkliga livet/Loanne

Idag har jag äntligen fått varit med om att det finns VC-personal som bryr sig om och lyssnar.Var ju för första gången hos en sjukgymnast,han var inte bara ung och snygg utan lyssnade på mig och ville verkligen hjälpa mig.Ska dit redan på tisdag igen för att lägga upp ett behandlingsschema.
Min nacke och axlar var så spända och hårda,att det var inte undra på att jag hade huvudvärk dagligen.
Så han skulle hjälpa mig med det först,eftersom op av fötterna måste göras innan vi kör igång med resten av kroppen.

Han fattade inte hur jag hade kunnat haft allt detta i så många år utan att en läkare har sett eller gjort något,utan bara skrivit ut värktabletter,så han hade stor förståelse att jag hade blivit beroende efter så många år med Treocompen.Och att jag hade gjort ett kanonjobb att bli av med dom, och samtidigt orkat söka nya vägar med nya läkare.
Ni må tro att det värmde i hjärtat och det känns som om jag äntligen har fått lön för mödan.

Så alla som har haft liknande det jag har haft och gått igenom KÄMPA PÅ OCH GE INTE UPP för en dag så hittar man rätt personer som kan sina saker.
Nu är jag ju inte färdigbehandlad än på långa vägar,men det känns rätt den här gången,och det är ju en bra början.

Hoppas ni ALLA har det så bra som ni kan.
Många varma kämpartankar till er från Monica

Hej
Det är två Gäster online just nu ser jag. Vilka är ni?
Ny? Hur känns det att titta runt här?
Gammal bekant? Hur är läget?

Dom hann nog gå denna gång utan att hinna se mitt anrop.
Vi är visserligen fortfarande inte så många som skriver här, men jag har ändå ett förslag. Vi bestämmer en tid när vi kan träffas och chatta här snart. Det vore kul att pröva. Jag har inget ämne på förslag, utan om vad vi vill denna gång. Jag kan hålla mej i bakgrunden om det önskas.

På tisdag förmiddag (1:a feb.) kl 10 träffas vi här för chat!
Nästa gång kan vi ta en kvällstid istället.

Monica, jag gläds med Dej.
Och ni andra: Hoppas det är sant att "Den som söker han skall finna".

Låter kul med chatt
Jag har bara ett litet problem,jag har aldrig chattat och vet inte hur man gör .
Ska ju till sjukgymnasten igen på tisdag,men jag hinner nog gå in och titta.Man vet aldrig jag kanske kan lära mig
Vore kul!
Hoppas ni ALLA har det bra !!!
Själv mår jag hyfsat idag,vissa dagar är ju inte huvudvärken så kraftig.
Här i Tälje skiner solen,så det fina vädret gör nog att man känner sig lite piggare.
Ha en bra dag ALLA
Varma kämpartankar från Monica.

Hej Alla.
Det var länge sedan jag skrev här, men det har varit nere när jag varit inne och tittat. Kul att det är igång igen. Hoppas att ni mår bra.
Per