Om du har sådana besvär tycker jag att du allvarligt skall överväga att gå väldigt sakta. Det är värt det att krångla med nertrappningen, eftersom det finns inget som slår ett 1000000 gånger värre helvete än du tror! Att varje dag plåga sig genom dödshelvetet i många år är inte värt det! Jag gjorde misstaget också att tänka så eftersom jag tyckte att det skulle bli väldigt krångligt att trappa ner så, att räkna ned Efexor kornen men nu i efterhand inser jag att det där var MYCKET lätt att göra för att undvika det här väldigt SVÅRA. Jag tycker du ska lyssna på oss ordentligt och även läsa i
www.paxilprogress.org noggrannt innan du överväger att göra så där (varannandag dosering är det sämsta man kan göra) och tyvärr finns det folk som inte lyssnar på en, till dem önskar jag bara: Lycka till, vi önskar er vårt bästa i framtiden. Lyssna även på Anhörig och kolla även Fredriks inlägg, han trappade ner Anafranil för snabbt och det gick inte bra att återinsätta igen efter 2 månader. Han är borta nu, jag vet inte vad som hänt honom faktiskt. Även kfj, och om jag var du skulle jag gå 5 procent ner varje 4-6e vecka, det skulle ta 2-3 år, men det skulle vara möjligt att ha ett normalt liv, med jobb, relationer, träning, sova bra, terapi, allt möjligt. Gör inte samma misstag som oss, snälla, för det är du värt det! Man tror man kan klara det i början. Det var så för mig med, det kände som man kunde hålla ut, men det blev en annan sak sen på slutet, det var den där äckliga panik känslan, akatisin, noll sömn, spasmerna, skakningar, illamåendet, yrseln, elstötarna som aldrig slutade när man trodde att det skulle sluta någon gång! Samt den där förvirringen, agitationen, att ej kunna sitta still, dimman, känslolöshet kombinerat med våldsamma humörsvängningar och ilska, gråtattacker. Det brukar inte komma förrän några månader gått efter nollning, eller under ett visst nivå av antidepressiv dos, oftast 5 mg citalopram/paroxetin är som värst, och för Anafranil vet jag inte riktigt men kanske runt under 5-10mg. Var väldigt uppmärksam! Var rädd om dig! Du har bara ett liv och hur du väljer nu att göra kommer för alltid att påverka ditt liv. Det är hela nervsystemet som påverkas allvarligt när man börjar med en SSRI eller avslutar det. Man måste sänka väldigt långsamt, när man som du beskriver får såna där reaktioner! Det är inte attityden att man ska hålla ut som behövs, utan att man ska vara snäll mot sin egen kropp och ge det tid! Det är ingen tävling eller race, utan om att bibehålla livskvaliteten under tiden.
Och om du äter Omega-3 2-3 gram om dagen med minst 375-1125 (great earth) Magnesium och även Whey protein så får du ner utsättningssymptomen till ett minimum.
Följer du mitt råd kan du leva ett bra liv under tiden. Nästan garanterat.