Jag har påbörjat en resa och tagit ett stort beslut, att sluta med mina Zoloft som jag ätit i många år, ungefär 8 år. Tidigare åt jag saroten.
Jag har blivit behandlad för depression och ångest och för många år sedan även en psykos i samband med depression.
Har trott på och ej ifrågasatt om man kan och när man skall sluta, ingen har upplyst mig om att det är möjligt, har också fått höra att jag förmodligen måste äta dessa mediciner resten av mitt liv.
När jag kom i kontakt med RFHL för ett par år sedan tror jag att det började komma andra tankar men jag vågade fortfarande inte ta ett beslut att sluta. Det fanns liksom inte där, jag hade nog blivit ganska "hjärntvättad". Beslutet kom i slutet av förra året närmare bestämt i oktober.
Jag tycker att det i perioder är väldigt jobbigt jag har ångest som kommer i intervaller, det kan vara i en eller två veckor sedan lugnar det sig och jag blir gladare.
Kan när jag har ångest bli mycket trött men har först väldigt svårt att acceptera min trötthet. Kan uppleva tristess och ledsenhet. När ångesten känns som om det är något som mal runt i hjärttrakten kan jag känna att jag njuter av att det gör så ont och att jag inte är rädd, det får bara hålla på och jag är ledsen.
Är rädd för att bli sjuk igen men vill inte ha dessa tabletter som gör mig anpassningsbar, jag vill inte vara anpassningsbar .
Finns dt andra som upplever kampen att sluta och tvivel, styrka mm.......
|
|