((((Josefin))))
Åh, vännen vad otroligt jobbigt du måste ha det. Jag förstår verkligen att det känns enormt hopplöst och att du måste vara väldigt rädd. Kan inte leva utan medicin, kan inte leva med den.
Men den goda nyheten är att det du beskriver låter _exakt_ som abstinens. Om du slutar tvärt med en medicin så blir det så där, och det kan pågå i månader. Det är ett rent helvete, jag vet tyvärr alltför väl. Många tvingas ligga så där i över ett år innan symptomen mildras och det kan ta flera år att bli helt återställd. Det är därför man ska trappa ut dem extremt långsamt. Din dos Effexor kräver minst ett års nedtrappning. Hur du mår när du just har slutat med de här medicinerna är _inte_ hur du är. Ingen mår så där av ångest. Du är inte så där under tabletterna, det är dom som gör dig så där. Jag vet förstås inte vad du bär på för historia av smärtor och problem. Men jag vet både vad ångest och depression är och jag vet vad abstinens är. Jag har fått äran att lära mig det under ett decennium av att ha "kämpat på med medicinerna". Jag tillsammans med tusentals andra.
Effexor är djävulen. Prova googla effexor + helvete/hell så får du se. Eller gå in och kolla på den här petitionen mot effexor där närmare 24 000 personer som upplevt skiten skrivit på.
http://www.petitiononline.com/effexor/Tyvärr är det inte många läkare som är kunniga i det här. De känner inte igen symptomen och fattar inte vad det är patienten berättar. Glöm inte att för inte så länge sedan hette det att dessa mediciner var helt biverkningsfria och ingen blev beroende av dem. Det finns läkare som fortfarande går omkring och tror på det där. Och mycket få förstår fulla vidden. Men det finns de som är pålästa och förstår de här medicinerna. Jag har numer en sådan läkare.
Jag vet att detta är svindlande att ta till sig. Jag är så ledsen att du behöver genomlida det här. Snälla tro inte att du kommer att må så här för alltid.
Kram
Logga in
Bli medlem
FAQ
Sök
