RFHL Uppsala län

Hej!

Kille på 32 år som har käkat seroxat till och från i 13 år.
Jag har vid tillfällen slutat på egen hand med gott resultat, men då massa oro och tankar återkommit så har jag påbörjat medicinering i omgångar.

Senast jag skulle avsluta min kur blev jag fast i en otroligt djup avgrund med en rädsla för att dö som inte var av denna värld. Vilket gjorde att jag påbörjade Seroxat igen.

Vill dock ändå ge mig på att försöka sluta nu igen. Dels pga:
Viktuppgång, djupare "dippar", kasst känsloliv.

För att inte må så dåligt som jag gjorde senast (1,5 år sedan), så funderar jag på om man i jobbiga stunder kan / ska komplettera med ngt lugnande, typ Oxascand, Stesolid e.d. Jag menar nu när det är jobbigt och inte på en regelbunden basis.

Syndromen jag fått innan den riktigt hemska är elektriska chocker i kroppen och oro.

Är rädd för att bli rädd...

Tillägg: Jag går numera även hos psykolog och har bra kontakt med min läkare, varpå jag vill ge det ett försök.

Läs allt som jag har skrivit..

Man måste sänka väldigt försiktigt. 10% var 4-6e vecka. Det kan ta många år men det är värt det, man mår mycket bättre så.

Oftast om man börjat och slutat (varit utan över 2-3 mån) är det en viss risk att de kan börja sluta fungera, eller fungerar sämre.

Du behöver inga hjälp tabletter.
Bara du går tillräckligt långsamt. Vilken dos är du på nu?

Ibland kan det vara fördelaktigt gå långsammare än så. 5-8%

Har du kollat på paxil progress?

Skaffa dig Seroxat lösning och dosera med pipett.
Prata med läkaren.

Det är skandal att folk ska få lida... tyvärr är läkarkåren inte informerad om de allvarliga abstinens symptom man kan få.

Läs min historia om Efexor. Var på en hög dos motsv 80 mg seroxat.
Trappade ner på 7 mån. Såg helvetet..

Nu i senaste läkartidningen, mars, har det kommit forskar rapporter om skadeverkningar och risker, toleransutveckling av SSRI. Be din läkare läsa den. NOGA

Hej hej Martin

Jag har också käkat seroxat. I sex år.. Men gör inte det nu. Jag känner igen dödsångesten. Jag var övertygad att jag skulle dö. Skakningar, darrningar, spänningar i kroppen.. hela kroppen är inställd på fara. Domnigar i halva kroppen. Ledvärk. Förrvirring, för mycket information. Hm.. Och djupa svackor och överdriven kreativitet som en berg o dalbana. Så småningom så blir det bättre.. försök stå ut med det, och ha någon som övertygar dig om att du inte kommer att dö.
Träning är något som också är bra som jag börjat med nu efteråt men det kanske hade varit bra om jag gjort det då också för kroppen som var spänd hela tiden.
Hoppas det går bra!

_________________
Emelie

Hej Martin!

Jag förstår hur du känner. Det viktiga är inte medicin eller inte. Det viktiga är att du mår så bra du kan eller hur? Jag tycker du ska utveckla kontakten med din läkare och försöka hitta vägar att må bättre. Ibland kan byte av preparat vara en lösning ibland är det terapi och en förändrad social situation som hjälper bäst.
Att sätta ut medicinen kommer bara göra dig sämre, den stödjer dig trots allt. Försök också som någon sa att se till vad som utlöser ångesten. Träning är bra. Fysisk aktivitet hjälper.

Men samtala med din läkare och lyssna till vad han säger.

Det luktar troll här

SÄNK LÅNGSAMT.

DÅ MINSKAR LIDANDET.

5-8-10% METODEN 4-6 VECKOR. SOFT - VARFÖR LIDA?

Mixter,

Var hittar man den artikel som du pratade om var publicerad i senaste numret av Läkartidningen? Jag har kollat igenom de senaste tre numren som ligger på Läkartidningen.se men jag hittar ingen sådan artikel, den skulle vara väldigt intressant att läsa!

Trevlig helg!

/Helena

Tack för era svar.

Skall skriva lite mer info. om mig själv snart (är påväg ut)

Igen, tack för svaren!