Debatt om "Medicinera klokt"

Uppsala 2002-04-18

Nu upptäcker vi att landstinget och apoteket går ut i en kampanj för klok läkemedelsanvändning. Har man då frågat konsumenterna varför man inte följer ordination? Inför en sådan kampanj vore det i alla fall enkelt och billigt att fråga brukarorganisationerna, som oss i RFHL-C? Men bättre sent än aldrig. Vi har samlat mycket information om detta.

Det är vår erfarenhet sedan 25 år att det mycket ofta handlar om olika varianter av att doktorn inte har lyssnat före förskrivningen. Patienten löser kanske ut medicinen, men självförtroendet växer när man gått därifrån och man äter den inte, eller man äter bara tills biverkningarna blir svåra.

Kampanjtexten i foldern och på hemsidan inleds med en rubrik som heter "samsyn" och det låter ju bra, men där sägs bara det vanliga:

Patienten har alltså inte fattat och måste undervisas, men är det den okunskapen som är problemet? Envägsinformation skapar inte samsyn. Men om vi ser på TV4-annonserna är Åke Schwans tilltal där mycket bättre än den här, längre texten. Tyngden ligger där på att "bli överens".

På sid. 5 i foldern talas också om att det är viktigt att vara överens, men för övrigt talas här bara om för mig att jag måste göra som doktorn rekommenderar, fråga men inte hitta på något själv.

Det klassiska "compliance-problemet" handlar just ensidigt om patientens "följsamhet" mot förskrivaren,
men landstinget måste även se på läkarens "följsamhet" mot patienten, om man verkligen vill komma åt felaktig läkemedelsanvändning. Då skulle man också finna en annan typ av felaktig användning, som bl.a. bygger på alldeles för stor och ensidig följsamhet från patientens sida. Man fortsätter äta medicin som man blir sjuk av, för att doktorn absolut inte lyssnar och man själv inte vågar annat än fortsätta. Då skapas också kostnader för den "sjukdom" behandlingen orsakar, men det talade vi ju mycket om på seminariet. Avgörande för resultatet av problemanalys och kampanj blir naturligtvis vem som har makten att avgöra vad som är klok läkemedelsanvändning.

När Åke Schwan uppmanar oss att tala med läkaren är det utmärkt, men det kan också klinga mycket verklighetsfrämmande för väldigt många, som försökt och försökt men blivit avvisade med att 'det finns inga sådana risker alls' eller att deras upplevelser är helt omöjliga. Det är detta förnekande av biverkningar, beroende, felbehandling m.m., som blir så skadligt, värre än själva problemet. Visst finns också människor som är så vana att inte bli hörda att de inte längre försöker.(Då behövs verkligen lyhördhet.) Vi har i alla händelser en traditionell läkar/patientrelation vi måste ta itu med. Varför inte göra det tillsammans? Säkert kunde kampanjer som verkligen kan bidra till "demokratisering" av läkar/patientrelationen också bli mycket lönsamma.

Tänk Dig t.ex. annonser av typen

De kunde ha effekt, särskilt om patienten ser att de är underskrivna av Landstinget, Primärvården eller Sjukvården, i Uppsala län. Orden på landstingets hemsida om frivilligheten och sjukvårdslagen är riktigt bra, men där når de inte dem som främst behöver höra. De borde varit med i denna kampanj. För många, särskilt äldre, lider hemska kval hellre än de vägrar, om de ens protesterar kraftigt.

Det har inte krävts särskilt mycket vanmakt hos förskrivarna för att ge kampanjer för följsamhet, men konsumentens vanmakt över att inte bli hörd och trodd, när ger den en kampanj från politikerna?

Visst är det bra att Åke Schwan och foldern uppmuntrar till att fråga, men kan läkaren svara? Från vårt perspektiv ser vi SÅ mycket okunskap från läkarhåll. Man förnekar även mycket som står i FASS, ibland säkert medvetet (av omtanke) och ofta av okunskap. Det första handlar åter om rollen, men okunskapen är också en viktig sida av detta sammansatta problem. Landstinget m.fl. borde göra mycket mer för att öka sjukvårdens kunskaper om "adversa effekter".

- Ja, det finns mycket att göra på området - detta senare borde väl vara en central uppgift för Läkemedelskommittén - men t.ex. kampanjer till konsumenterna och vården om patientens rätt, rätt att säga nej och att få information även om mediciners baksidor, behöver kanske andra "styrgrupper".

Kunskap om läkemedel måste vila på ett fungerande rapportsystem, som vi saknar idag. Kilen driver just nu en kampanj för patientrapportering av biverkningar till sin Konsumentdatabas. Ni hörde kanske att även WHO Monitoring Center nyligen gav sitt starka stöd för att konsumentrapportering är nödvändig, för läkarna sållar ibland bort avgörande information som konsumenterna besitter. Vi bifogar lite information om Kilens databas.

Vi är glada för reaktioner på detta brev. Använd gärna E-post (så får vi även Din E-adress) men telesamtal är oftast mer givande.

Med många vänliga hälsningar

Läkemedelskommittén 2002-05-03

Agneta Eklund, tfn 018-611 61 78 Vårt dnr: CK 2002-0013

Staffan Utas
RFHL

Tack för dina synpunkter på informationskampanjen Medicinera klokt. Kampanjen bygger ju på den sk ABLA-gruppens (Arbetsgruppen för bättre läkemedelsnvändning) arbete. Bakom gruppen står Landstingsförbundet och Kommunförbundet, Svensk sjuksköterskeförening, Apotekarsocieteten, NEPI, Svenska Läkaresällskapet och Apoteket AB.

Undersökningar nationellt och internationellt visar att en stor del av de läkemedel som ordineras inte används på rätt sätt. Gruppen har kartlagt och presenterat data angående den vetenskapliga litteraturen kring följsamhetsproblem. Gruppen drar utifrån sammanställningar följande slutsatser:

• Följsamheten till läkemedelsordinationerna är låg, i långtidsbehandling inte över 50 %
• Patientens konkreta medicineringsproblem kan dölja sig bakom brister i följsamhet
• Brister i följsamheten leder till terapimisslyckande och stora kostnader
• Underanvändning av läkemedel är sannolikt ett större problem än överanvändning
• Två tredjedelar av alla terapimisslyckanden skulle kunna förebyggas
• Kostnaderna för felaktig medicinering i Sverige kan ligga på 10-20 miljarder kr per år

När vi planerade kampanjen har detta skett i samarbete med pensionärs- och patientorganisationer, men vi hade ingen från RFHL med i arbetsgruppen, vilket säkert hade varit en fördel och något att tänka på vid nya kampanjer i framtiden.

Ett av målen med kampanjen är att öka patientmedvetandet om läkemedel och det är väl bra, eller hur?

Huvudbudskapet i kampanjen är ju samsyn och det innebär ju faktiskt att patient och läkare är överens – d v s läkaren ska i princip inte övertala patienten att äta medicin som han/hon inte vill ta. I kampanjen uppmanas patienten också att prata med sin läkare om oro över biverkningar mm. Sedan kan det ju i praktiken vara svårt att nå sin doktor som vi ju alla vet. Meningen är inte som du skriver att "man fortsätter äta medicin som man blir sjuk av, för att doktorn inte lyssnar och att man själv inte vågar annat än fortsätta". Just i detta läge ska man kontakta sin läkare.

Kan nästan helt ställa upp på problematiken som du beskriver som annonsexempel – lita på att besvären du känner är verkliga, rapportera dina biverkningar till sjukvården, det är du som i sista hand avgör vilka mediciner du ska ta etc. Vi menar att just detta är ett viktigt budskap i kampanjen.

Denna satsning riktad till allmänheten kommer att få en motsvarighet riktad till professionen, d v s läkare, apotekare och sjuksköterskor. Satsningen planeras av Landstingsförbundet och kommer att bli riksövergripande. Allt i syfte att öka kommunikation och dialog mellan profession och patient och att tillsammans nå samsyn.

Med vänlig hälsning

Agneta Eklund