RFHL Uppsala län

 

Gästbok - gamla inlägg, fram t.o.m. -03


Om Du vill söka efter inlägg om något särskillt ämne, pröva att använda den sökfunktion som finns inbyggd i din webläsare. I Internet Explorer finns den under Ctrl+F.

Om Du vill gå tillbaka till Forumets förstasida här.


Hej. Ville bara önska alla ett gott nytt år! Hoppas det nya året blir bättre för alla. Mvh Susanne
Susanne
- Wednesday, December 31, 2003 at 16:18:47 (MET)
ETT STORT GOTT NYTT ÅR PÅ ER,MÅNGA KRAMAR OCH LYCKA FRÅN MIG. har nu inte varit här på ett tag å läst alla inlägg men ska göra det nu.Jag drog igenom dem lite snabbt men får nog läsa igenom det lite nogrannare,verkar vara mycket i luften.
ANNIKA
HALLSBERG, - Wednesday, December 31, 2003 at 12:25:46 (MET)
Hej allihopa ! Gott Nytt År. finns det nån som har erfarenhet av akupunktur under nertrappning av benzo. Skriv o berätta. Tack.
Eva
- Wednesday, December 31, 2003 at 11:35:33 (MET)
Hej! Goggo´ var bra att du blev av med dom! Jag har haft så länge zoloft att det nog kommer att kännas på den dagen tror jag. Sen en del har inga problem alls när dom sätter ut ssri verkar det som.. Min mamma tog tex seroxat under 1½ år, trappade ut som man ska och hade inga abstinenskänningar överhuvudtaget efteråt. Fast hon har ju inte heller haft riktig depression eller tidigare beroenden, då kan man ju va extra känslig vid utsättningar. Får hoppas på det bästa för egen del åxå:) Stora kramen till alla, från
Tina
- Wednesday, December 31, 2003 at 11:00:20 (MET)
Hej allihop!! Tänkte närmare på detta md utsättande av zoloften..Jag kan bidraga hur jag upplevde det.. Jag la av abrubt 50mg/dag först, efter ca 3 v så fick jag enorm panikånges o andra saker.ringde o örde hur fel jag gjort, tog 25mg, efter ngr dar släppte det. Då la jag av direkt igen..sen dessa har jag inga tagit, men det va ganska segt o jobbigt..slutade 23 mars.. Men nu är de mesta borta, jag trodde aldrig att jag skulle testa dessa, men så blev det för att få benzo..Kul att du är tillbaka Otto, alla behövs ju här..i med o motvind, vilket växlar ganska bra tycker jag..Har börjat min trappning av Benzo idag..1/2 5mg steso..får se ur det går, hoppas denna sida får vara kvar för allas skull, den é ersättlig..Ja då börjar det svaja snart då.. ha det alla på sidan o ha det så ba det går.. Hälsningar Goggo
Goggo
Gbg, - Tuesday, December 30, 2003 at 23:32:23 (MET)
Vill bara skriva och önska alla i gb Gott Nytt år, Skål!! (i pommac) på er alla. Hoppas 2004 blir ett bra år för oss och alla nya som kommer att hitta hit. Jag är glad att jag gjorde det. Gb har stöttat och hjälp när det har tagit emot. Kul att Otto är tillbaka, du behövs. Min jul ab kommer nog tyvärr att hänga kvar även över nyår. Det har varit en tuff period, jul, mycket jobb och övertid. Det funkar inte, måste ta det lungare. Av erfarenhet blir man vis - heter det visst. Enl tidigare inlägg i gb från Otto så kan ju 6-7 mån vara en tuff period för många. På mig tycks stämma. Kramar på er alla //Britta
Britta
Stockholm, - Tuesday, December 30, 2003 at 21:06:00 (MET)
Välkommen tillbaka Otto! Kul att du vill vara med när så många nya har kommit och de gamla stöttar och kämpar. Ingen abstinens är den andra lik så man får ta en dag i sänder. Tina du ska absolut vänta med Zoloft! Ibland Karl blir det lite ord man blir ledsen över men grundmeningen här att vi har ett stödforum här och det fungerar så bra tycker jag. Så bli inte ledsen utan skriv vidare. Du bidrager här på ett bra sätt! Vi ska alla igenom det svåra! Peter
Peter
- Tuesday, December 30, 2003 at 19:56:45 (MET)
Hej på er alla! Roligt att se att OTTO är här igen det är alltid lika trevligt att ta del av dina inlägg och din erfarenhet.JANNIKE: Jag kan säga att även jag var en snäll, rolig, glad och pålitlig tjej som gärna ställde upp på andra innan jag "kollapsade" (eller vad man ska säga). Fast då kunde ingen förstå vad det var som var fel med mig och tyvärr så miste jag även de flesta av mina vänner då(när jag tänker efter så har jag nog gjort mig kvitt med alla).Ja usch vad deppigt det blir att tänka på det. NÄ, nu får vi tänka framåt och försöka glädjas åt de små men ändå stora framsteg vi gör! Gott nytt år på er alla fina människor!!!!!
Malle
- Tuesday, December 30, 2003 at 19:25:47 (MET)
Hejsan! Ville bara säga Gott Nytt År alla, o Gott att Otto är tillbaks:-) Ja vi behövs många för att klara av trycket av allehanda tabletter. Man får slåss med näbb o klor, mot det som till att börja med var ens sk vän.. Är inte lätt att slå bort tankarna på dem heller känner jag fast abstinensen i stort är över för mej denna gång. Känner att jag skulle kunna hamna i tradolan eller andra opiater igen hur lätt som helst vissa dar. Är en evig kamp att stå emot det sug jag känner ibland. Har provat ta magnecyl(är ju inte starkt och receptfritt)de stunderna för att hålla ut men det hjälper oftast inte ett dugg. Får va glad att det blivit svårt att ens få ut tradolan, om jag nu skulle falla för frestelsen för mycket. Vet att det inte skulle lösa ngt och jag mår lika bra utan MEN, saknar dom ändå ibland! Lär ta ännu en tid innan den tankebiten släpper helt förstås. Ha det och ta hand om er alla! hälsar Tina
Tina
- Tuesday, December 30, 2003 at 17:33:53 (MET)
Otto...är glad att du är tillbaka. Vi har nog alla väntat och tänkt på dej! MALLE: Förstår dej så väl. Vill också ha tillbaka mitt liv. Innan jag "kraschade" hade jag en mask utåt! Glad, sprallig och snäll! När masken försvann hade man alla dessa tabletter som "mask". Nu, när tab försvinner en efter en har man ingenting att gömma sig bakom. Liten, rädd och ensam. Jag är otroligt rädd för att tappa kontrollen. Måste ha kontroll hela tiden. Och det har jag inte längre... F-n vad tab gör med en... Men det är bara att kämpa på... nån gång får vi tillbaka våra liv och är förhoppningsvis starkare än någonsin! Usch vad deppigt det här blev. Ville egentligen bara önska ALLA ett gott nytt år!!! Kram...
Jannike
- Tuesday, December 30, 2003 at 15:35:01 (MET)
Hej Alla stöttare, kämpare och andra! En gång Rfhl-are alltid Rfhl-are! OTTO är tillbaka! Jag kan inte svika mina kamrater här, och min stora del i livet RFHL av en del missförstånd, som flera var delaktig i, så jag sväljer det och fortsätter min kamp här och skriver! som jag gjort i många år nu! Jag skall slåss har jag sagt till the bitter end mot vansinnet med "piller" Vill passa på att tacka alla som mailat hem till mig under denna vecka! Tack! och min parhäst Peter vill jag fortsätta att kampera med, samt alla som jag vet kämpar och sliter ont för att bli fri från detta vansinne! Klart att min hjärtsjukdom påverkar mig enormt! humöret är inte det bästa ibland! Men jag fortsätter med min stöttning och kunskap som jag dragfit på mig i snart 32 år! Den skall förmedlas vidare till alla som fasnat i garnet! ensam är svag, tillsammans är vi starka! Ser ju namn som jag följt länge och nya som kommer! så det enda är att hjälpas åt! Nu skriver jag inga namn, utan säger ingen nämnd och ingen glömd! Så nu får ni åter dras med OTTO, något skall jag väl förmedla av värde! som förut! Må väl alla och vi hörs alla! hälsar en enveten OTTO!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 30, 2003 at 15:14:39 (MET)
Hej! Hej Karl det är som du säger jag är lågbotaliserande.Som jag sa får jag ta prov med gämna mellanrum för att se hur snabb tabletterna går ur kroppen. Man behöver bara ta ett blodprov så det är mycket enkelt. Malle jag hoppa att jag inte skrämde dig. Nu när jag trappar så här långsamt har jag mått rätt så bra det kan komma något skov ibland men det brukar vara över på några dar.Äter du också Remeron? Antidpresiva tror jag att man kan trappa ut så långsamt man själv vill, vilket inte är fallet med benso där bör man inte stå på samma dos för länge. Det kommer nog att ta mig minst ett år för att bli av med den sista halvan Remeron så långsamt trappar jag denna gången.Jag har fått Remeron i flytande form.Det finns på apoteket en liten doseringsspruta som gör att man kan dosera väldigt exsakt 0,1 ml om man vill. (Inte den som följer med förp) Mycket lättare än att dela tabletter. Mvh Kerstin
Kerstin
- Tuesday, December 30, 2003 at 14:34:34 (MET)
Hej! Hej Karl det är som du säger jag är lågbotaliserande.Som jag sa får jag ta prov med gämna mellanrum för att se hur snabb tabletterna går ur kroppen. Man behöver bara ta ett blodprov så det är mycket enkelt. Malle jag hoppa att jag inte skrämde dig. Nu när jag trappar så här långsamt har jag mått rätt så bra det kan komma något skov ibland men det brukar vara över på några dar.Äter du också Remeron? Antidpresiva tror jag att man kan trappa ut så långsamt man själv vill, vilket inte är fallet med benso där bör man inte stå på samma dos för länge. Det kommer nog att ta mig minst ett år för att bli av med den sista halvan Remeron så långsamt trappar jag denna gången.Jag har fått Remeron i flytande form.Det finns på apoteket en liten doseringsspruta som gör att man kan dosera väldigt exsakt 0,1 ml om man vill. (Inte den som följer med förp) Mycket lättare än att dela tabletter. Mvh Kerstin
Kerstin
- Tuesday, December 30, 2003 at 14:33:18 (MET)
Hej! Hej Karl det är som du säger jag är lågbotaliserande.Som jag sa får jag ta prov med gämna mellanrum för att se hur snabb tabletterna går ur kroppen. Man behöver bara ta ett blodprov så det är mycket enkelt. Malle jag hoppa att jag inte skrämde dig. Nu när jag trappar så här långsamt har jag mått rätt så bra det kan komma något skov ibland men det brukar vara över på några dar.Äter du också Remeron? Antidpresiva tror jag att man kan trappa ut så långsamt man själv vill, vilket inte är fallet med benso där bör man inte stå på samma dos för länge. Det kommer nog att ta mig minst ett år för att bli av med den sista halvan Remeron så långsamt trappar jag denna gången.Jag har fått Remeron i flytande form.Det finns på apoteket en liten doseringsspruta som gör att man kan dosera väldigt exsakt 0,1 ml om man vill. (Inte den som följer med förp) Mycket lättare än att dela tabletter. Mvh Kerstin
Kerstin
- Tuesday, December 30, 2003 at 14:31:15 (MET)
KARL! Bry dig inte om denna "lustigkurre" som kommer med sina barnsliga inlägg. Antagligen är det samma person. Det går ju faktiskt att kolla upp varifrån inlägg kommer, så till dig som skriver dessa "lustigheter", jag tycker synd om dig som har ett så trist liv att du hänger härinne och försöker att göra dig lustig. Skaffa dig en vettig hobby istället. KARL! Det är alltid trevligt att läsa dina inlägg, som alla andas positivitet, att hitta det lilla i tillvaron som gör oss gott.Det kan vi aldrig bli påminda om för mycket. Så jag hoppas verkligen att du fortsätter. Gott Nytt År till er alla!/Carina
Carina
- Tuesday, December 30, 2003 at 12:10:43 (MET)
Hej! Kämpa på Malle! Är tufft men ta en dag i taget och ta hjälp av din läkare eller om du har en smatalskontakt. Jag fick ju en ny precis efter värsta abstinensen avklingade o kändes väldigt irriterande att det tog sån tid! Hursomhlst gick jag dit och tro´t eller ej men jag tyckte denna verkade riktigt bra!? Lyssnade bra och tog in vad JAG tyckte var viktigt, istället för som den förra, läsa "mellan raderna" för mycket, nåt jag starkt ogillar hos terapeuter! Och Karl, Visst behöver den här sidan även filosofisk kunskap tycker jag. Allt är bra även om allt inte uppskattas av alla alltid. Peter, låter det gå ett tag innan zoloften ändå. Känns som jag behöver lite mera andrum men gott att höra din positiva ton! Hälsar till Otto å alla andra åxå, Tina
Tina
- Tuesday, December 30, 2003 at 11:58:46 (MET)
Det var inte precis något stöttande inlägg jag fick i går kväll. Kanske bäst att dra sig undan. Tack för alla andra stöttande bemötanden, i alla fall!
Karl
- Tuesday, December 30, 2003 at 10:37:17 (MET)
Otto har lite jobbigt med sin fysiska hälsa men hoppas att han kommer tillbaka till gästboken. Jag ska göra ett övertalningsförsök. Skriv gärna till Otto så blir han glad! Peter
Peter
- Tuesday, December 30, 2003 at 09:59:51 (MET)
Hej allihopa, ser att det trasslat till sig med nån konflikt jag missat, har du lagt av här Otto? Ser annars att det går nedåt i konsumtion för en del,med denna jobbiga abstinens, läst många inlägg, och många olika vinklar på problemen på sidan..har som sagt egen erfarenhet på ca 29år av Benzo, testade Zoloft 50mg i 4-5 mån, mådde mkt illa, sov som en stock..mm la av abrubt sdan ca 9mån..mådde mkt illa, men nu e de borta o mår hyffsat, ska böja med Benzo nu efter nyår..Har vart fri ett par ggr under åren , men ramlat dit igen...detta med kodeinet e också en jobbig bit..analgetika överhuvudtaget...Det får ta tid, jag kan intyga att det släpper..men tar tid o ofta ett jäkla lidande av olika grad..haft sobril,temesta ja de flesta benzo..men stesolid (diazpam) e ju bäst o trappa på..går på det nu..Ser att Du Peter e kvar o en del andra, men Otto..en tillgång skulle jag vilja påstå verkar ha dragit sig..synd..men ha det bra allihop här o got nytt år så gott det går..önskar Goggo
Goggo
Gbg, - Tuesday, December 30, 2003 at 01:55:14 (MET)
Hej. Du som utbrast "Oh herre gud". Kan inte du skriva något mera. Jag har ju skrivit en del så det kan väl du också göra. Vari filosofin ligger vet jag inte. Berätta du. Jag ska lyssna. Det finns alltid något nytt att lära. / Karl
Karl
- Tuesday, December 30, 2003 at 00:13:34 (MET)
Hej. Du som utbrast "Oh herre gud", skriv något mera. Jag har ju skrivit en del så det kan väl du också göra. Vari filosofin ligger vet jag inte. Berätta du. Jag ska lyssna. Det finns alltid något nytt att lära. / Karl
Karl
- Tuesday, December 30, 2003 at 00:10:08 (MET)
Hej PETER! Jag ska försöka att inte ta ut något negativt i förskott. Jag måste väl ta en dag i taget men en del dagar så bara känns allt så himla jobbigt. Men ett stort TACK för att du bryr dig!!! Kramar från Malle.
Malle
- Monday, December 29, 2003 at 22:37:57 (MET)
Tina du har så lite Zoloft (inte ens en normaldos)och det tror jag kan vara positivt när du ska trappa. Delar du på fyra delar så går det nog bra. Malle jag förstår dig precis och man blir ledsen arg och förtvivlad när man förstår vad det handlar om. Det bästa är att det går att bli fri och det är inte säkert att du tillhör dem som får stor abstinens. Du blir helt normal igen! Ta inte ut något negativt i förskott! Peter
Peter
- Monday, December 29, 2003 at 21:00:36 (MET)
Hej alla! Ja har man fler medeciner, måste man fokusera på en i taget som sagts tidigare. Annars blir nog abstinensen för jobbig att man kanske börjar igen. Låter hoppfullt ändå att tiden inte alltid spelar störst roll:)Gruvas för att ta bort sista zolofthalvan(även om den ska trappas ut)ändå, har ju haft den betydligt längre än tradolan och får för mej att ssri-abstinensen verkar mer långdragen, även om symptomen kanske inte blir lika stark som av andra lugnande..förhoppningsvis!? Återstår väl bara att se när det är dags som sagt. De tre månader i vår när ja var helt utan zoloft var rätt jobbig trots att jag då tog tadolan samtidigt. Vissa dar var man aldelles darrig, bara en enkel sak som ex svara i telefon kunde kännas motigt vissa dar. Självklart abstinens! eftersom det var bara ibland o ibland inte. Sen att sluta tvärt är nog aldrig bra även om det passar en del med vissa medeciner. Tex så provade jag nedtrappning av imovane förut, men det gick inte så jag tvärslutade och det gick desto bättre. Men med tradolan var det värre att sluta tvärt! Har aldrig mått så dåligt och bevisar ju hur pass olika vi reagerar på olika sorts preparat. Man får nog prova sig fram och känna vad som gör abstinensen något lindrigare. Var rofyllt att höra om Monicas koppla av-tips åxå:)kommer att behövas när zoloftmatchen börjar.. Må gott alla!
Tina
- Monday, December 29, 2003 at 20:45:23 (MET)
Hej på er alla! Efter att ha varit helt ensam ikväll och funderat mycket så undrar jag vad jag i hela världen har gett mig in på. Jag skulle över huvudtaget inte ha sagt ett ord till någon ´men nu vet jag att det finns fler som har problem därför törs jag skriva detta. Jag vill ha tillbaka mitt liv utan tabletter och en massa oro. Hoppas att jag inte skrämmer er, men just nu så känner jag mig så himla nere.Kramar från Malle..
Malle
- Monday, December 29, 2003 at 20:44:11 (MET)
O herregud! vem fan är karl??
filosofen
- Monday, December 29, 2003 at 20:39:05 (MET)
Jag kommer inte att ta några piller mer, efter det jag varit med om. Markus, Peter. Ni bekräftar vad jag misstänkt att jag reagerade på med sobril. Eller också kan det kanske vara så att jag "metaboliserar" - omsätter och bryter ner dessa piller väldigt långsamt eller inte alls. Jag har en stark misstanke att det senare gället mig. Och det är här jag tänkte säga till KERSTIN att du kanske meataboliserar långsamt eller mycket längsamt. Vi är ju olika som individer och det är för bedrövligt att det inte görs en koll på detta innan man förskrivs en massa olika preparat. Vad jag förstått så är det inte så märkvärdigt att kolla detta. Om så gjordes så skulle kanske mycket elände kunna besparas. MALLE: man vill ju inte oroa. Men vad bra att du visar detta. Det är sannerligen inte lätt att veta hur man ska förhålla sig. Jag håller med. Människan är seg i många fall, om det nu är någon tröst. Och ett stort kliv framåt är det ju att ha blivit medveten om dessa, "verkningar", av medikamenterna. Jag vill tro att när man börjar gå naturen och sig själv till mötes genom att bry sig på ett mer hälsoinriktat helhetsperspektiv, så får man också mer stöd tillbaka från livet, på alla möjliga sätt som man inte kunnat förutse, ,, små positiva överrraskningar här och där. Man måste förstås ha mycket tålamod. Det kan också vara en tröst att veta att kroppens celler förnyas ständigt, dock i olika takt från organ till organ. Jag tror t.o.m. att hela kroppen har förnyats på sju år. Hjälper man sig själv på ett mer medvetet, hälsoinriktat sätt under tiden, så kan man nästan påstå att man bygger sin kropp till ett bättre fungerande, genom det vi väljer att ta in, såväl när det gäller det vi äter som också annan stimulans från omgivningen. / Karl
Karl
- Monday, December 29, 2003 at 20:15:20 (MET)
Malle, håller med dig på den punkten... Att läsa engelska texter kan leda till förvirring. Vet iaf att www.benzoinfo.dk har översatt en del av Heather Ashton's texter till danska. Vore praktiskt om RFHL kanske kunde göra det samma.
Markus
- Monday, December 29, 2003 at 18:26:03 (MET)
Hej igen! Jag som Peter tror att det kan ha varit bättre att ta bort Remeron först. Det är nu inte säkert att alla har lika svårt som jag att bli av med Remeron. Som jag förut skrev, så förbräner jag tabletter väldigt långsamt. Min terapept tror att när jag trappade ner första gången (en tablett på två månader) så hade jag minst en tablett kvar i kroppen när jag var nere på 0 tabletter och att det var därför blev jag så dålig. Från början fick också jag höra från sjukvården att det inte var någon risk med Remeron. Det sades också till en början att Imovan inte var någon benso och inte så svår att sluta med den uppfattningen har dom helt ändrar nu.Imovan kan till och med vara värre. Det värsta är att man blivit så osäker på sig själv man vet ej vad man skall tro efter alla turer.Från början talade man om ångestsjukdomar det skrämde nästan livet ur mig, det sitter kvar än. Jag är 60 år och har aldrig tidigar haft någon sån sjukdom. Nu är jag nästan nere på en halv tablett 15 ml Jag får nu ta prov på hur mycket medecin jag har i blodet med jämna mellanrum.Jag är nere på 148. (Det normala är 158- 207 60 ml) Jag råder alla minska långsamt då går det nog bra.Problemet är också att inga läkare verkar kunna något om utsättningsprobem från antidep eller biverkningar. Jag har aldrig måt bra av Remeron. Mvh Kerstin Mvh Kerstin
Kerstin
- Monday, December 29, 2003 at 16:47:53 (MET)
Om din läkare säger att det finns inga problem att plocka bort Remeron och andra så kan man inte lita på det. I denna gästbok är full av erfarenheter som visar motsatsen och då hittar bara en bråkdel hit. Det är mycket olyckligt att läkare inte kan något om detta. Jag träffade en kompis kompis som bara har en termin av läkarlinjen kvar. Hade ingen aning att SSRI hade abstinens eller att bensoabstinens kunde vara mer än några veckor. Deras kunskap är mycket bristfällig. Lita på vad ni känner istället och är ni beroende så ta det lugnt med nedtrappningarna. Det bästa är att det går över med tiden! Peter
Peter
- Monday, December 29, 2003 at 15:12:13 (MET)
Hej Markus! Jag önskar att det fanns en förklaring på svenska då engelskan inte är den bästa. Kram från Malle
Malle
- Monday, December 29, 2003 at 15:07:17 (MET)
Detta som Malle och Markus nämner är ett svårt dilemma. Jag tycker absolut man ska ta en tablett i taget och den dagen den sorgen när man börjar med en ny att trappa ner på. Ta en dag i taget, Malle. Det är inte alls säkert det blir lika jobbigt för dig att ta bort Remeron som för Kerstin. Heather Ashton och andra bensoläkare som är verkligen duktiga på bensonedtrappning då de har en väldig erfarenhet av dem. Sedan tenderar de läkarna att ha lite av samma övertro som övriga läkare att SSRI verkligen kan häver depressioner. I själva verket är det vanligaste att den stora nedstämdheten just kommer från tabletterna. Bensonedtrappning ger ofta depressiva känslor. Det som ger bekymmer om man börjar med bensonedtrappning före SSRI är att bensoabstinensen tenderar att bli långvarig och i det läget kan det vara jättesvårt att bli av med SSRI när man kämpar med en tuff bensoabstinens. Det är min personliga uppfattning är det oftast är mycket bättre att bli av med SSRI före en bensonedtrappning med den högsta respekten för Ashtons bensokompetens. När det gäller SSRI har jag inte henne som förebild då mycket av detta med abstinens av SSRI har kommit på senare år. man har inte riktigt förstått hur jobbigt det är med SSRI. Man har inte heller kunnat visat i undersökningar eller i empiriska studier SSRI:s förträfflighet. Vi har alla olika åsikter och min är inte den rätta för någon annan, jag vill absolut inte trampa någon på tårna. För mig och de fall jag sett har det varit bäst att ta bort SSRI först. Peter
Peter
- Monday, December 29, 2003 at 15:06:40 (MET)
Skriv på svenska ingen ids översätta dina inlägg på engelska!
kalle p Dal
- Monday, December 29, 2003 at 15:04:56 (MET)
Malle, den ledande expertisen inom benso/beroendeforskningen tycker att man först ska trappa ner (långsamt) på benso först; "These guidelines are intended for long-term benzodiazepine users who are also taking an antidepressant and wish to withdraw from both drugs. The guidelines are not intended for people who have been prescribed an antidepressant by a psychiatrist or GP for a major depressive disorder. Such patients may need to continue taking an antidepressant for several months to avoid a recurrence of depression. They should consult their doctor before deciding to withdraw. If the doctor agrees, the withdrawal can then be conducted as outlined in these guidelines. General principles for long-term benzodiazepine users who are also taking antidepressants and wish to withdraw from both drugs 1. Complete the benzodiazepine withdrawal before starting to taper your antidepressants. 2. Allow at least 4 weeks after stopping your benzodiazepines before starting on antidepressant withdrawal. 3. Consult your doctor before starting to withdraw the antidepressant and agree on a tapering schedule. 4. Antidepressant withdrawal must be gradual to avoid withdrawal effects. 1. Make each dose reduction as small as possible, e.g. by halving the tablets or using a liquid preparation. 2. If smaller doses are not available, reduce by taking a tablet every other day, then every third day, etc. 3. Allow 1-2 weeks between each dosage reduction. 4. If withdrawal symptoms are severe increase the dosage slightly (e.g. to the dose at your last reduction). When symptoms have settled, resume withdrawal at a slower rate. 5. With slow tapering, as outlined above, withdrawal symptoms from antidepressants are usually absent, or if they occur, are mild and short-lived."
Markus
- Monday, December 29, 2003 at 14:45:06 (MET)
Hej på er alla! Nu är jag mycket oroad igen efter att ha läst här att Kerstin hade så himla svårt med att sluta med Remeron.För bara några dagare sen så frågade just jag min läkare om det fanns några problem med att sluta med Remeron. Och hon sade att några sådana problem fanns det inte men hon tyckte att har man ätit en medicin länge så hade man ju ingen brådska med att sluta utan det var bättre med att trappa ut långsamt under ett par månader. Jag känner mig jätteorolig nu. Eller ska jag försöka lugna mig och bli av med Xanoren först innan jag börjar tänka på att sluta med de andra medicinerna. Malle
Malle
- Monday, December 29, 2003 at 14:14:44 (MET)
X Anonym undrar om Xanor-abstinens, om det går att sluta tvärt eller om det är bättre att trappa ut långsamt. Mitt svar (har själv varit svårt xanor-beroende) är att det beror på hur länge du tagit detta medel. Det KAN gå bra att sluta tvärt om du tagit dem en kort tid (dagar till max några veckor) men inte om du har tagit dem i månader eller år. Då är det direkt farligt att sluta tvärt! Vad bipackssedeln säger ska du nog ta med en nypa salt, jag vill minnas att det stod att abstinensbesvär kan hålla i sig "något eller några dygn", i värsta fall "några veckor". Det är inte riktigt hela sanningen. Jag har haft Xanor-abstinens i 15 månader nu! Självklart mindre nu än de första månaderna men i samband med stress kommer den tillbaka med besked. Många andra kan vittna om liknande erfarenheter. Mitt råd till dig är att sluta med denna tablett så fort du bara kan, speciellt som du känner att du mår bättre utan. Fler än mitt liv har blivit praktiskt taget förstörda pga den djävulska långtidsabstinens som denna mycket potenta medicin kan ge. Lycka till med utsättningen! Kristina
Kristina
- Monday, December 29, 2003 at 11:03:23 (MET)
Anonym X, inget du tyder på att du är beroende i detta läge. Du kan prova att sluta rätt av och se vad som händer och har du bara tabletter inom räckhåll så ser du ju om du är beroende om du får stora problem. Är du inte det så ska det inte vara några problem förutom omställningen. Karl, sobril tillhör gruppen bensodiazepiner och det har du varit beroende av förut så det ska du inte ta precis som Markus säger. Man har en livslång känslighet då om man varit beroende förut.
Peter
- Monday, December 29, 2003 at 10:55:18 (MET)
Karl, Sobril är bland de större bovarna i dramat. Dess korta halveringstid gör att man kan skapa ett beroende inom en vecka med abstinenssymptom antingen mellan doserna eller om dosen inte höjs...
Markus
- Monday, December 29, 2003 at 09:57:39 (MET)
Den kommer med posten s aninym.
posten
- Monday, December 29, 2003 at 07:57:07 (MET)
Någon som vet NÄR ev. abstinensbesvär brukar komma med Xanor? Sov över tabletten 2,5 timmar i natt (blev 6,5 tim istf 4) och mådde bättre än när jag tagit medicinen (trots att jag nyligen sänkt dosen). Känns lockande att bara sluta rakt av! - Men bipacksedeln säger att symptom kommer "om man plöstsligt slutar" och att de "uteblir eller lindras om dosen sänks långsamt". Men borde inte symptomen i så fall komma direkt? Eller tar det någon dag eller vecka? - Svårt val! Risk finns ju att bli beroende på just de extra tabletter man tar för att trappa ner långsamt! - Tack igen för alla råd!
X Anonym
- Monday, December 29, 2003 at 04:37:59 (MET)
Jag, har också blivit nattuggla. Kanske inte så bra, men det är lungt runt om i omgivningen då. Monica: Bra tips att skriva ner vad som brukar öka välbefinnandet, tycker jag, och att ha förberett en delinför abstinensduster. Jo, jag vill tro att varje tanke, handling m.m., påverkar kemin i kroppen och mentalt. Som du sa att du blåser bort mörka tankar med hårdrock ex.vis. Det är en tröst i eländet att det är så, det är möjligt att påverka kemin med ganska enkla medel, utan piller. Jag menade i inlägget, att precis som du säger, det är möjligt att tillföra kroppen och det mentala positiva saker som direkt ger fysiologin tillfredställelse, och ökar på "välbefinnande- kemikalierna" i takt med att medikamenterna tas bort från kroppen. Marcus: Tack för förklarning ang. tolerans-abstinens. Jag undrar om sobril, också kan vara ett sådant piller med samma benägenhet. Kan den i så fall ge denna biverkan efter bara några gångers bruk. Också hälsningar till ALLA! Dags att lägga sig. / Karl
Karl
- Monday, December 29, 2003 at 01:17:50 (MET)
Jag tror personligen att tiden inte spelar så stor roll i hur lång abstinens man får. Det är enligt min åsikt den induvidella känsligheten mot kemikalier som är den viktigaste faktorn. De människor jag träffat på i beroende har det inte varit samband med tid och abstinens. Det är min högst personliga empiriska uppfattning. Det var intressant med värdena som Kerstin hade. Alla människor är olika känsliga. Du kommer ur och kämpa på. Peter
Peter
- Sunday, December 28, 2003 at 22:28:14 (MET)
Goafton alla! Intressanta inlägg om allt "ommöblemang" tabletterna ställer till inombords och så efterarbetet att ställa allt tillrätta igen! Är väl ändå tiden man tagit som avgör så för dom som inte tagit särskilt lång tid går det nog betydligt lättare att sluta.(så inte all jobbig abstinens som beskrivits på sidan avskräcker någon att sluta menar jag..) Är väl först när man tagit dagligen i ett par månader ett år el längre, det brukar bli såå tufft. Fast alla är olika så är nog bra att ha respekt och vara beredd så går det säkert jättebra, -hope for the best, prepere for the worst and let nothing therbetween come as an surprise to you! Ett hårt men rätt bra måtto vad gäller det mesta:)tycker jag. kämparkramar från Tina
Tina
- Sunday, December 28, 2003 at 20:19:48 (MET)
Hej Kerstin & Karl... Toleransabstinens är nog det jobbigaste man kan uppleva efter mellan-dos-abstinens. Karl, toleransabstinens är när man får abstinens fast man tagit sin dos och kroppen vill ha mer. Halcion tillhör den gruppen benso som beroende uppstår lättast på bereonde på dess korta halveringstid... Men håll ut & följ de råd Prof. Ashton ger.
Markus
- Sunday, December 28, 2003 at 19:54:27 (MET)
Hej. Kerstin. Vad är tolerans - abstinens för något? Jag tror att jag har en teori, delvis varför det blivit onödigt jobbigt, med medicinerna. Men jag avvaktar att kommentera för jag tror att andra här har mer pillerkunskap. / Karl
Karl
- Sunday, December 28, 2003 at 19:15:36 (MET)
Hej! Min elände började för 4 år sedan när jag slutade tvärt med Halcion (Benso) som är en sömntablett, jag hade ätit en halv tablett ett år, efter ett par dar hade jag hemsk ångest. Ringde då min läkare som sa att Halcion var ett rävgift och att jag hadde abstinäns.Han skrev då ut Imovan till mig. Det var ingen benso fick jag veta. När min abstinäns inte var bättre efter ett halvår sas det att jag nog led av någon annat och jag fick Remeron utskriven. När jag till slur hittade Kilens hemsida och fick kontakt med Lena Vestin fick jag klart för mig att jag hade tollerans abstinäns från Imovan och förmodlingen också biverkningar av Remeron. Jag har sedan dess försökt bli av med pillerna. För två år sedan och mycket lidande blev jag fri från Imovan.Det sas från sjukvården att Remeron inte skulle bli något problem att sluta med så för 1 1/2 år sedan trappade jag ner Remeron på två månader.Jag blev hemskt sjuk med illamående och ångest det var värre än bensoabstinänsen. Jag belv tvungen att börja om med Remeron. Nu håller jag på att trappaner igen väldigt långsamt 0,1 ml i månaden. Har fått medecinen i flytande form. Min terapept har mer och mer insett att mina problem har med pillerna att göra. Jag fick ta ett prov på hur mycket Remeron hade i blodet. Det normala var att man skulle ha mellan 158 och 207 om man tog 60ml. Jag tog 30ml en tablett och hadde 207, det var alltså dubbelt så mycket som normalt. Jag är nästan nere i en halv tablett nu.Har mått ganska bra det senaste halvåret. Men nu är det rätt tufft igen vet inte riktigt varför. Jag hade ingen ångest innan jag började med pillren. MVH Kerstin
Kerstin
- Sunday, December 28, 2003 at 18:27:25 (MET)
Jag tycker att Carina gav ett bra svar. Jag vill bara säga att fler än sex gånger ska inte behövas. Chansen är relativt stor att du inte överhuvudtaget är beroende. Du kommer märka om du är det. Tur att du kom till gästboken i tid. Peter
Peter
- Sunday, December 28, 2003 at 12:37:36 (MET)
X-ANONYM! Det sägs ju att det är lättare att trappa ner om man sprider ut medicinen jämnt över dygnet. Men det är nog som allt annat, invinduellt. För dig verkar ju det funka bra att göra så, och det är ju jättebra att du har hittat ett sätt som funkar för dig, det kan ju ta jättelång tid med exprimenterade innan man hittar det som är rätt för just en själv. För egen del, så är det väll inte direkt utspritt över dygnet, men det är så här jag ätit hela tiden, varför vet jag inte, men av nån anledning så har det blivit så. Jag tar mina doser 11,17 o 21. + att jag för ett tag sen la till 1 0,25 Xanor kl. 15, i och med att jag började trappa ner Somadril. Och en så länge har det räckt med den extra Xanoren, för det går riktigt bra med Somadrilen, 4 borta och en halva kvar. När det sent om sider blir dags för Xanoren att försvinna, så kanske jag får omfördela den, men det är ju inget jag vet nu, man får ju pröva sig fram, vara sin egen försökskanin. Jag tar dag för dag. Hoppas det går lika bra för dig i fortsättningen, låter ju som om du hittat din väg.
Carina
- Sunday, December 28, 2003 at 12:28:08 (MET)
Har funderat över doseringsanvisningar för här diskuterade mediciner. Har gått ner från 4 x 0,25 Xanor till 3 per dygn. I stället för 1 tablett 4 ggr per dygn eller var sjätte timme tar jag 1/2 tablett 6 ggr per dygn eller var fjärde timme. - Resultatet blev faktiskt en dubbel positiv effekt: (1) Jag slipper känna mig "drogad" och slö som jag gör efter en hel tabelett. (2) Abstinensen när tablettens verkar börjar "gå ur" blir mindre "omvälvande". - Negativt är att det känns en liten smula mer "pirrigt" i princip hela tiden och att jag har lite svårare att sova. Men det kunde jag ha undvikit om jag inte sänkt dosen. - Jag undrar nu om det inte kan vara klokt att, om det fungerar, dela upp medicindosen på fler tillfällen jämt fördelade över dygnet. Då slipper man kanske onödigt hög medcinkoncentration, som kanske kan öka tillvänjningen och försvåra abstinensen, och eventuella abstinensbesvär timmarna före nästa medicintillfälle. Kanske man man också minska dosen. - Jag förstår att det kan vara svårt att hålla ordningen på en sådan medicinering, särskilt om man äter många mediciner och under lång tid. Men biverkningarna och abstinensbesvären verkar så skrämmande att i vart fall jag är beredd att göra vad jag kan för att försöka minimera dem. - Men kanske finns det några särskilda skäl till att läkaren föreskrivit max 4 medicintillfällen per dygn?
X Anonym
- Sunday, December 28, 2003 at 09:52:26 (MET)
Önskar alla en god fortsättning och GOTT NYTT ÅR. Jag må då säga, borta bra men hemma bäst. Vi åkte iväg 50 mil för att fira jul. Jag satt med min pillerburk med benzo i handen hela tiden. Konstig nog så kändes det bra att bara hålla i pillerburken. Nu efter det vi kommit hem så har jag fått tillbaka ryckningar i kroppen. Kanske är det för jag har varit mer spänd när vi varit borta och att man slappnar av när man kommit hem. Jag tror själv att det är så. Det är varje fall skönt att julen är över för den här ggr, nästa år så kanske man är helt fri från allt vad abstinens är. Sköt om er alla och ha det så gott.
nita
- Sunday, December 28, 2003 at 08:56:10 (MET)
Ja du Karl det var en filosofisk inlaga. Själva nedtrappningen kan nog inte ersättas med någonting, däremot kan man tillföra kroppen och själen olika saker som ökar välbefinnandet under processen. Det finns ju hur mycket som helst för både kropp och själ t. ex att ligga i badet med tända ljus, promenader i trivsamma omgivningar, lyssna på mjuk musik, eller som jag gör ibland blåser bort mörka tankar med bra hårdrock!! Då jag hade kommit i kontakt med gb och bestämt mej för att en gång för alla bli av med beroendet så förberedde jag mej bl.a med att skriva en lista på vad jag brukar göra för att trivas och må bra. Jag visste av tidigare försök att när abstinensen kommer så tappar jag initiativförmågan fullständigt och lyckas inte ens uppbåda ”styrfart”. Så jag laddade med böcker, video, en hel låda mjuka sköna kläder att byta med när svetten rann, gamla mjuka sängkläder, nytvättade och strukna, värmedyna osv. Det hjälpte till att göra det uthärdligt. Många bananer gick också ner, och nyponsoppa. Bananer innehåller liksom flera andra livsmedel (fikon, kött, mjölk t.ex) L-tryptofan, ett förstadium till serotonin, det är ingen dålig sömnmedicin. Hälsningar från en nattuggla med hostande barn….
Monica
- Sunday, December 28, 2003 at 07:40:37 (MET)
Hej! Det var fint med upplysning om antidepresiva medel. Här kommer några nattliga reflektioner. Kan man säga att centrala nervsystemet är ”själva rondellen” i nervsystemet med anknytning därifrån till allt i kroppen, mer eller mindre. På sätt och vis är det väl så, fast detta är ju inte precis någon vetenskaplig beskrivning. Men om det är så, tycker jag att det blir mer förståeligt att medicinerna kan få de mest konstiga återverkningar överallt i kropp och själ. Vidare angående nedtrappning, så är det väl så att man minskar på något som kroppen vant sig vid att det ska finnas tillhands. Tidigare har det ju gått bra utan detta medicinska ämne, men så blir kroppen van att få det, annpassar sig därefter, och helt plötsigt så saknas det, eller avtar succesivt och fysiologin måste då ställa om sig till normal ursprunglig funktion igen. Det är i denna omställningsprocess som tydligen en massa olika fenomen tillkommer som kallas abstinenssymtom -(abstinens =frånvaro), frånvarosymtom, alltså symtom beroende av frånvaron av medicinkomponenterna. Fysiologin kan tydligen ha svårt att finna tillbaka till ursprunglig funktion. Den signalerar att något fattas, och ”yttrar” sig på en massa olika sätt som smärtar inom oss, tills den lyckats finna något annat att ersätta detta med och som verkar fungera. Här uppstår en vanlig risk. Det kan vara lättare att i detta läge ta till något som ”dövar” smärtsignalen än att finna något som verkligen ”reparerar”. Det är väl så då, att det blir vesäntligt att ta bort medicinkomponenterna långsamt för att minimera förvirringen i kroppen plus att ersätta det som tas bort med något annat, som är helt hälsobefrämjande i stället. Dessutom är det väl också så att vi omsätter och bryter ner olika fort de verksamma delarna i medicinerna. För en del fortsätter de att ”snurra runt” i kroppen längre tid än hos andra, och fortsätter att ställa till trassel, kortare eller längre tid, beroende på hur vi fungerar i kroppen. En del medikamenter kanske lagras upp på olika ställen t.o.m på obestämd tid, och gör problematiken för oss ännu mer svårbegriplig. Visst kan det väl vara så. Det är inte konstigt om man har svårt att veta vad som är vad, och vad som beror på vad , orsak och verkan, m.m. när man ska försöka finna ett normalt fungerande ”ursprungsläge” i fysiologin och mentalt. Men därför tror jag att man gör sig själv en stor ovärderlig tjänst om man, hur jobbigt det än kan vara, ersätter nedtrappning med att tillföra sig själv något annat istället som är stärkande och hälsobefrämjande på alla plan. Att man ser över sin egen mentala inställning till sig själv, omgivning, m.m och även praktiska, handgripliga vardagsnära ting, o.s.v.. En grund som också är viktig att finna tillbaka till, är den lugna, tysta, ro och kraft som finns inom oss, men som för det mesta överskuggas av för mycket stress. Detta verkar onekligen en aning komplicerat om man ska ta itu med på en och samma gång. Men här tror jag att tiden också är en god vän. Med tålamod och en liten bit i taget, kan man förbättra sina förutsättningar att fungera mer och mer som man själv önskar. Rent konkret kan det ibland handla om något så banalt och jordnära som att äta en banan innan sänggåendet, för att kunna somna gott. En banan innehåller ämnen som sägs stimulera välbefinnandet i hjärnan. Ha det så bra. / Karl
Karl
- Sunday, December 28, 2003 at 00:46:36 (MET)
Monica: Tack för råden! Jo, jag har människor att tala med om problemen. - Skall verkligen bli skönt när jag sluppit ifrån dessa lömska piller! Men jag skall ta det långsamt med Zoloft.
X Anonym
- Saturday, December 27, 2003 at 16:19:33 (MET)
Hej XAnonym. Tråkigt att din situation inte har löst sej. Du har ju trappat ner förr då vet du att du kan, det är bra. Trappa ut Zoloften mycket långsamt den är rätt lömsk har jag upplevt. Men det går bra att ta bort den om man inte har för bråttom! Min erfarenhet är att ju längre man tar medicinen desto längre varar abstinensen när man sätter ut den. Men din rätt låga dos sk nog gå fint att trappa ner på när du kommer till det. Hoppas du känner dej någorlunda stark, har du nån att tala med om din situation? Lycka till! mvh
Monica
- Saturday, December 27, 2003 at 15:03:33 (MET)
Hej alla! Vad glad jag blir över den goa stämning som råder igen:)! Undrar åxå hur det går för Gabriel, du hade dubbeldiagnos sa du. Skriv gärna och berätta mer om du känner för det. Här finns alltid nån som känner igen sig på ena eller andra sättet. Och alla nya, fortsätt skriv o fråga som ni gör, här hjälps vi åt så gott vi nånsin kan! För egen del kan åxå glädjas att jag känner mej lite bättre igen. Fick sova gott inatt och det gjorde susen:) Ta hand om er! Tina
Tina
- Saturday, December 27, 2003 at 14:30:10 (MET)
Tack för alla goda råd! Av dem och vad jag läst här i gästboken förstår jag att det nog är klokt att sluta så snabbt det går! - Till Monica: En mobbingsituation ligger bakom mitt stresssyndrom. Den är tyvärr ej löst än, men jag hoppas den skall bli det snart. Jag äter 50 mg/dygn av Zoloft. Jag har ätit Fevarin tidigare för panikångest. Då åt jag hög dos (200 mg tror jag) ett år och tappade sedan ner successivt under ett helt år utan större problem. Tänker fortsätta med Zoloften tills min situation är löst och sedan sluta så snabbt som det går. Borde vara lättare att sluta med än Xanor vad jag förstår.
X Anonym
- Saturday, December 27, 2003 at 14:00:01 (MET)
Bra inlägg av Staffan! Låt oss göra denna gästbok till världens bästa. Jag tycker att denna hemsida är den bästa i Sverige för beroende. Informationen i flikarna är suveräna och det står inte för mycket så det blir svårt att hitta eller så man blir trött. Faktan är jättebra och läs gärna där! Peter
Peter
- Saturday, December 27, 2003 at 13:02:37 (MET)
Precis som Monica säger är det förhoppningsvis inte svårt att sluta med Xanor. Det beror helt på om du hunnit bli beroende eller ej. Det märker du när du ska sluta om du får obehag som då Malle fick. Får man det så är det bäst att sluta långsamt som Malle gör. Får du inga större obehag så hade jag slutat så fort jag orkat jag på några veckor. Allt beror på om Xanoret bundit sig vid de Gaba-receporer vi har i kroppen. Man brukar sig att risken för det kommer redan efter en vecka med Xanor eller annan benso. T o m fortare kan det gå. Benso ska man helst bara ta vid enstaka tillfälle. Tar man en vecka så är det alldeles för lång tid. Ju längre tid man tar Xanor ju större är chansen till beroende. Det finns inga fasta nedtrappningsschema utan kan bara hoppas att du inte är beroende och kan då få bort dem så fort du bara kan. Hör av dig igen vid frågor! Peter
Peter
- Saturday, December 27, 2003 at 12:56:33 (MET)
Hej X Anonym! Jag fick själv utskrivet Xanor men började direkt med 2 mg per dag och skulle sedan äta dem i 4 veckor men inte längre för att det fanns en viss risk att bli beroende av dem sas det. Men jag behövde ha dem för att inte få för mycket panikångest när jag skulle börja med de antidepressiva. Jag kan bara prata med egen erfarenhet men när jag sedan skulle sluta med dem ,för det var ju bara att sluta med dem sas det , så blev jag precis konstig, sov inte en blund, gick på helspänn, det bara kröp i hela kroppen m.m. Därefter fick jag höra från min distriktsläkare att de här tabletterna skrevs ju ut för såna som mig med panikångest och att jag behövde dem, fick även då en remiss till öppenpsyk. Där tycker dem inte att jag ska ta dem så nu håller jag på att trappa ut dem långsamt med stöd från min läkare där. Detta är ju bara min egen erfarenhet att jag inte kunde sluta tvärt med Xanor efter en så kort tid som fyra veckor men det kanske finns andra som klara det.Kramar till er alla!!
Malle
- Saturday, December 27, 2003 at 11:59:32 (MET)
Hej. Till KARL: Alla antidepressiva mediciner påverkar det centrala nervsystemet, men på olika sätt. Bensodiazepam verkar dämpande på t,ex ångest, SSRI leder till att serotoninhalten ökar i hjärnan. Det finns mediciner som höjer stämningsläget och mediciner som sänker det. Centralstimulerande, uppiggande: Amfetamin, Kokain, Koffein t.ex Centraldepressiva, dämpande: Bensodiazepiner; Valium, Stesolid, Rohypnol t.ex SSRI tillhör väl inte direkt någon av dessa grupper, de förväntas ju ”jämna ut” stämningsläget; kapa toppar och dalar sas. Till:X ANONYM- hej och välkommen. Har du kommit över det som orsakade ditt PT-stresssyndrom? I så fall ska det säkert gå bra att sluta med Xanor. Du har tagit dom i 5 veckor, det är ju inte så länge, och förhoppningsvis ska det inte vara särskilt svårt att sluta med dom. Hur man gör kan du läsa här på ”råd om nedtrappning” kanske lite längre tid än 2 veckor. Hur har du tänkt göra med Zoloften? Är det 50mg/dygn du tar ? Har du tagit sådana här mediciner förut? OTTO om du läser här så hör av dej, orolig. Kramar till alla kämpare och stöttare från
Monica
- Saturday, December 27, 2003 at 11:15:13 (MET)
Mycket tacksam för råd om hur jag skall sluta med Xanor! - Har ätit Xanor 4 x 0,25 per dygn under 5 veckor i morgon mot bröstkramper med diagnos stressyndrom med ångest och viss depression (ev PTSD). Har främst somatiska symptom. Har även ätit Zoloft 0,5 per dygn i tre veckor. Försöker nu trappa ner Xanor, som jag äter med 6 timmars intervall. Försöker komma ner till 3 (0,75) per dygn genom att äta 1/2 tablett var 4:e timme på dagen. Första målet är 4 x 1/2 tabelett per dygn. - Undrar nu hur lång tid det bör ta att sätt ut Xanor. Hade tänkt mig 2-4 veckor. Vad jag läst här på sidan om abstinens är skrämmande. Bör jag försöka sluta snabbt för att minimera exponeringen eller bör jag dra ut på det mht abstinensen? - *Är verkligen imponerad av vad så många som skriver här har lyckats stå ut med! Och av Er som lägger ner så mycket tid på att hjälpa och stöjda!*
X Anonym
- Saturday, December 27, 2003 at 10:42:00 (MET)
Det var ju bra Staffan! Tack för det. Otto, Lennart och andra som drar sig, och alla som inte drar sig. Är alla dessa mediciner centralstimulerande? Påverkar de alla det centrala nervsystemet? Det kanske är en dum fråga med självklart svar, men jag önskar ändå ett svar på detta.
Karl
- Saturday, December 27, 2003 at 00:28:59 (MET)
Hej Allesammans. Lugn, inte skall Gästboken stängas. Vi ville bara få slut på påhoppen och det har i alla fall lungnat sig mycket. Jag har i n t e angripit Peter eller Otto i mitt långa inlägg förra veckan. Jag ville bara diskutera lärdomar jag tyckte vi "stamgäster" behövde göra om skötseln av Gästboken. Jag vill absolut inte dra igång en upphetsad "diskussion" igen, men observera att jag skrev att jag också tyckte att man behövde reagera mot "trions" inlägg. Men se'n kom en massa påhopp på mej. Och det hjälpte inte ett dugg att jag försökte förklara mej. Då gällde det att få stopp på detta. Därför tog vi bort dem och hela diskussionen inklusive svar från mej och Kjell. Sofia och jag har absolut inget att dölja, Otto. Alla som mailar oss kan mycket gärna få se alla de strukna inläggen, men nya besökare här skall inte tvingas läsa detta. Och jag har inte heller jagat Otto på flykten. Otto får ta ansvar för sig. Men ser ni att Lennart (eller Claes) tycks ha återkommit? Vad är detta för kurragömmalek, signaturen "God Jul"!? Sluta upp med så'nt! Och har Du ännu inte lärt dej att påhopp (som "Otto, jag tror att du gjort ditt för länge sedan ...") är inte tillåtna här i gästboken. (Jo visst det skall strykas.) För att sammanfatta: Låt oss fortsätta vårt stödforum och låt oss försöka bli bättre på att respektera varandra. Diskussionen om hur vi reagerar mot snurriga inlägg får vi nog fortsätta, för det är inte helt lätt, men kanske inte här. Jag upprepar, reaktioner på hela detta inlägg är välkomna per mail. (Om du Otto verkligen vill ha bort din och min beklagliga sammanstötning förra året så gör jag det mer än gärna, som du nog förstår. Maila då.) HA DET ALLAESAMMANS!
Staffan Utas, RFHL Uppsala län <rfhlups@algonet.se>
- Friday, December 26, 2003 at 22:25:38 (MET)
Tina. En intressant frågeställning du tar upp. Nu ska jag vränga till det ordentligt. Kan medicinerna "göra mig frisk"?. Vad är friskt? Jag skrev tidigare i gb att det s.k. "sjuka många", många gånger är en frisk reaktion på feklaktiga livsbetingelser. Om man då tar mediciner som gör att man "hankar" sig fram i tillvaron ändå, utan att ändra på livsbetingelserna, vad är då friskt? Då har man dessutom "bäddat in", mänsniskans egna signalsystem - varningssystem - så det inte längre kan känna vad som egentligen är friskt, alls. / Karl
Karl
- Friday, December 26, 2003 at 22:15:54 (MET)
Hej! Som du säger Peter, i flesta fallen gör dom enbart skada, vingklipper våra liv när vi istället kunnat lösa det genom egen kraft. Fast ibland tror jag samtidigt det är nödvändigt under en period ex i depression, där man inte ser annan utväg o tid inte läker som den ska. Men tyvärr skrivs det ut för allt möjligt nu som det finns tusen andra och bättre sätt att lösa på som vi alla vinner på! Ja hur mår alla i juletid, hoppas ni har det bra, du åxå Peter och Otto om han läser!/ ha det hälsar trött Tina
Tina
- Friday, December 26, 2003 at 22:11:23 (MET)
Tina, jag tror inte de s k medicinerna är något vidare utan bara försvårar allt och blir man då beroende också, vilken fördel har då haft? Jag hörde en gång en som sade på skoj "jag blev frisk av medicinerna på två veckor, hade jag inte tagit någon medicin så hade det tagit hela 14 dagar" Kanske så att tiden kan läka rätt mycket, speciellt kriser och utarbetning. Man behöver förändra sitt liv istället. KARL, fysisk trötthet är så vanligt om man är abstinent. TINA du är på god väg men det är nog inte helt över men det kommer mer och mer hoppas jag! Hur går det för alla andra här, hör av er efter julens bravader! Peter
Peter
- Friday, December 26, 2003 at 13:56:09 (MET)
Hej o godmorgon!..,fast för mej är den inte sådär jättegod, har inte sovit en blund inatt o vaknade tidigt med andningssvårigheter som alltid hänger tätt ihop med ångesten/oro. Får inte riktigt med luft i lungorna känns det som, och andas snabbt istället för de där riktigt djupa lugna andetagen. Har haft myrkrypningar/restless legs heeeela natten o har inte kunnat ligga stilla utan tvingats röra på mig för att stå ut! Låter nog pyttigt att klaga över! men dom som vet hur det känns förstår nog vad det innebär att tvingas hålla kroppen igång fastän huvet är såååå trött. Var längesen jag hade besvären och de brukar ge med sig efter ett par nätter så då får jag nog sömmnen tillbaka:)Peter; Ja vi gör så gott vi kan och händer det enstaka gång är det inget att gå i taket för. Känns ändå bra att höra alltid. Har åxå funderat lite på en fråga som ofta ställs här. Det om medeciner "gör en frisk" eller om det bara är en lösning medan tiden läker!? Beror förstås på hur vi mår vilken medicin det gäller, hur olika vi är osv, så nåt allmängiltigt svar finns ju självklart inte. Tänker ändå på att man delat upp dom som korttids och- långtidsverkande läkemedel(lugnande och SSRI främst) o många undrar om man blir frisk av själva A/d eller om man blir dålig sen igen? Bortsett från ev abstinens efteråt, tror jag bara den lindrar symtom under tiden, ex en depression när den är som allra djupast.Men det är svårt att veta som sagt. Benzo är desto lättare att se som "tillfällig flytväst" och som ju gör mer skada än nytta i ett längre perspektiv. Givetvis självklart men man funderar ändå mycket vad gäller vår själsliga läkningsprocess som ju är så enormt mycxket kruxigare än den kroppsliga.. Tex vid olika typer av smärta efter operation, olycka mm, är det ju så naturligt att man får smärtlindring medan såret läker o smärtan avtar under tiden. Sägs t om att det är skadligt för kroppen om man inte kapar högsta smärttopparna, pga de stresssubstanser som uppstår utan viss smärtlindring. Men det är kroppen som sagt, man önskar det vore lika enkelt med själslig smärta för allt hör ihop trots allt, bara det att psyket är sååå! mycket svårare att föstå sg på. Ja det var lite yriga(gäääsp)morrontankar ifrån sömnlös Tina, Ha en bra dag!
tina
- Friday, December 26, 2003 at 08:45:46 (MET)
Jag håller också med raden av skrivare här nedåt i GB, om VIKTEN av detta forum. Det är en kunskapskälla, inspirationskälla samtidigt med att det är en stöttepelare. Kanske rent av kognitiv terapi, eftersom forumet äger rum på det mentala planet, tankarna bearbetas och tar sedan konkret form i olika skeenden i vårt sociala samspel och andra aktiviteter. / Karl
Karl
- Thursday, December 25, 2003 at 23:32:45 (MET)
Jag har sedan jag blivit kvitt tabletterna fått en otrolig trötthetskänsla som helt plötsligt bara kommer och lägger sig över en, som om man blivit nockad närapå, speciellt när jag kört bil någon längre sträcka. Det är bara att ta hänsyn till den, på ett eller annat vis. Frisk luft eller vila ett tag. Sedan går det över. Jag känner inte igen det från tiden före pillerätandet. Har börjat misstänka att det också är en verkan av mediciner, som tillhör den mentala biten av livet. Föressten,,, jag undrar,,,kan man kalla alla dessa medikamenter för den mentala hälsan,..CNS-medel?
Karl
- Thursday, December 25, 2003 at 23:14:40 (MET)
Tina, det gör inget för du klarar det ändå. Det väsentliga är att du inte tar varje dag. Julen kan vara en tuff tid då många förväntningar finns. Carina, du är verkligen gått framåt i år coh det glädjer oss. Britta du delar med dig så att du hjälper oss alla andra. Karl har ett vackert språk har jag märkt och det är roligt att läsa. Malle ska också gå den långa vägen men har en sådan optimism så det kommer gå vägen. Vågar tro att denna onlinestöttning ska fortsätta fungera. Min stora önskan är att jag ska fungera med ledningen då det blivit så trist. Det måste vara bådas fel. Staffan kanske kommit utanför sista månaderna och vi vill gärna bjuda in honom och Sofia till varm gemenskap. Tror de behöver det då de är ensamma ute på fältet och jobbar. Vi har behov av undervisning, stöd och uppmuntran. Hoppas att Uppsalaavdelningen kan "skryta" inför andra med sin fina gästbok som är absolut unik i Sverige. Det finns ingen annat liknande i Sverige där läkemedelsdrabbade stöttar varandra. Hoppas också att Otto kan få vara med i framtiden. Hoppas alla har det bra! Peter
Peter
- Thursday, December 25, 2003 at 20:54:43 (MET)
Hej på er! Jag haver syndat:/ All stress blev för mycket idag o för att orkka tog jag en stesolid:( imorse för att vara med överhuvutaget.. Igår julafton, inga problem!! men idag kom det som ett trist paket med ångest o nedstämdhet främst. Jaja, är bara att glömma o gå vidare och stesolid är inget jag mår bra av som tur är, så jag är inte lika rädd den som med tradolan, men det var onödigt att ta ändå, även om ångesten lättade så jag orkat med dagen någolunda hittills. Ska inte upprepas och det är nog all julstress o folk som jag känner det bivit lite för stor dos av, och så slog abstinensen till.. Jaja, nu är det matdags igen, ha en fortsatt bra helg o kämpa på alla tappra! hälsar lite ångerfull Tina
Tina
- Thursday, December 25, 2003 at 16:17:52 (MET)
Hej och god fortsättning Har inte varit inne och läst på ett tag. Har nu läst de senaste inläggen. Snälla!!!! lägg inte ner gb den betyder så mycket för oss som är här inne och stöttar varandra. Den har hälp mig många gånger när jag tappat orken under mina nu 7 tablettfria månader. Otto och Peter: ni behövs här med er erfarenhet och klokhet. Hoppas att få se mer av era inlägg. Samma gäller natruligtvis alla er andra som är här inne och stöttar. Själv har jag inte haft en abstinensfri jul men jag har nog stressat lite för mycket och då slog ångest och värk till igen med buller och bång. Hade släkten här på julmiddag och det blev för mycket. Den finns säkert någon mer som känner igen sig! Ica: hur går det? Hoppas det har blivit bättre! Kjell: Du har som jag varit tabelttfri i ca 7 mån. Har med intresse följt dina inlägg och känner igen frustration/hopplöshet över varje bakslag. Hoppas du snart får längre bra perioder. Dom kommer det är jag säker på!! Jag försöker nu att minnas mina bra perioder när jag mår dåligt igen. God fortsättning och Gott Nytt till alla här som kämpar i gb. Britta
Britta
Stockholm, - Thursday, December 25, 2003 at 13:55:54 (MET)
Hej och god fortsättning Har inte varit inne och läst på ett tag. Har nu läst de senaste inläggen. Snälla!!!! lägg inte ner gb den betyder så mycket för oss som är här inne och stöttar varandra. Den har hälp mig många gånger när jag tappat orken under mina nu 7 tablettfria månader. Otto och Peter: ni behövs här med er erfarenhet och klokhet. Hoppas att få se mer av era inlägg. Samma gäller natruligtvis alla er andra som är här inne och stöttar. Själv har jag inte haft en abstinensfri jul men jag har nog stressat lite för mycket och då slog ångest och värk till igen med buller och bång. Hade släkten här på julmiddag och det blev för mycket. Den finns säkert någon mer som känner igen sig! Ica: hur går det? Hoppas det har blivit bättre! Kjell: Du har som jag varit tabelttfri i ca 7 mån. Har med intresse följt dina inlägg och känner igen frustration/hopplöshet över varje bakslag. Hoppas du snart får längre bra perioder. Dom kommer det är jag säker på!! Jag försöker nu att minnas mina bra perioder när jag mår dåligt igen. God fortsättning och Gott Nytt till alla här som kämpar i gb. Britta
Britta
Stockholm, - Thursday, December 25, 2003 at 13:55:28 (MET)
Hej och god fortsättning Har inte varit inne och läst på ett tag. Har nu läst de senaste inläggen. Snälla!!!! lägg inte ner gb den betyder så mycket för oss som är här inne och stöttar varandra. Den har hälp mig många gånger när jag tappat orken under mina nu 7 tablettfria månader. Otto och Peter: ni behövs här med er erfarenhet och klokhet. Hoppas att få se mer av era inlägg. Samma gäller natruligtvis alla er andra som är här inne och stöttar. Själv har jag inte haft en abstinensfri jul men jag har nog stressat lite för mycket och då slog ångest och värk till igen med buller och bång. Hade släkten här på julmiddag och det blev för mycket. Den finns säkert någon mer som känner igen sig! Ica: hur går det? Hoppas det har blivit bättre! Kjell: Du har som jag varit tabelttfri i ca 7 mån. Har med intresse följt dina inlägg och känner igen frustration/hopplöshet över varje bakslag. Hoppas du snart får längre bra perioder. Dom kommer det är jag säker på!! Jag försöker nu att minnas mina bra perioder när jag mår dåligt igen. God fortsättning och Gott Nytt till alla här som kämpar i gb. Britta
Britta
Stockholm, - Thursday, December 25, 2003 at 13:50:43 (MET)
Nu är jag både förbannad och ledsen. Hota med att ta bort Gästboken!! Här kämpar vi mot inskränkta läkare och oförstående omgivning, och så finner jag att den fristad som många med mig har funnit här i GB, kanske ska tas bort! Jag förstår mycket väl att inte Staffan har tid att sitta här och svara på frågor jämt, och det behövs ju inte heller, så som GB har utvecklats, hjälper vi ju alla varandra. Det är ju så pass många läsare och skrivare här, så man hittar alltid nån som kan svara på all denna uppsjö av knepiga besvär och frågor som drabbar oss i samband med medicinen. Och våra största stöttare PETER och OTTO, förtjänar verkligen inte all skit dom fått. Vad vore sidan utan dom? Här får man alltid svar omg. Kan ju jämnföra med Kilens gästbok, där kan det ta veckor innan man får någe svar. Och så ska det ju inte vara. Och säga att folk här att mobbat ut en viss trio, skitsnack rent ut sagt. Man borde vara lite försiktigare med att slänga ur sig såna starka ord som mobbare. Det har hela tiden vilat en olust sen den här trion dök upp på sidan, och jag och säkert många med mig har försökt ignorerat deras konstiga inlägg. Vi är ju inte här för att vi är på toppen av vår fysiska och psykiska förmåga precis. Tillslut så gick det för långt, och Otto och Peter var dom som tordes/orkade säga ifrån. Då blir dom påhoppade av ledarna till den här sidan. Nej fy, säger bara. Det är ju dessutom inte första gången dom två har hamnat i vägen för Staffans riskvast. Jag vet inte Staffan, om du personligen har det jobbigt just nu, det är ju en möjlighet, men nog måste väll GB ha överträffat även dina förväntningar när du startade den. Den är ju faktiskt självgående. Och det är ju jättebra! För mig personligen har gästboken betytt allt. När jag mådde som sämst, och läkarna, släkten alla tog sin hand från mig, DÅ hittade jag hit, och fick så jättefina förklaringar från Staffan vad det var som hände med mig. Det var fruktansvärt att läsa igenom gästboken, jag grät och förbannade, men var samtidigt lättad över att komma till insikt att det fanns människor med samma problem som jag. Och när jag fastnade i nedtrappningen, och sände ut ett hjälp så fångade Peter upp mig så snabbt, så jag hann inte ens blinka. Och utan Peter och gästboken så hade jag inte varit där jag är idag, inte kunnat stå emot läkarna och förklarat för omgivning vad som händer med mig. I går var det julafton, och jag med min svåra sociala fobi, såg väll egentligen inte fram emot den. Men JAG VAR MED!! Hela dan.!! Om ni bara visste, men det vet nog dom flesta, vad det betydde för mig och särskillt för mina barn. Och en sak är jag säker på. Att utan gästboken och framförallt Peter och Otto, så hade jag definitivt inte varit där jag är idag.!! Så snälla...personliga meningsskiljaktigheter det kommer alltid att finnas, man kan inte älska alla, men sånt borde man reda ut privat, så snälla...ta inte bort gästboken!! För vår skull som är här nu, och för alla dom som kommer...
Carina
- Thursday, December 25, 2003 at 12:40:26 (MET)
SÅ här får det inte gå till, snälla Sofia och Staffan ta bort hoten att stoppa sidan och jaga inte Otto på flykten. Jag har ju själv sett alla påhopp på honom under 1,5 års tid. Han är också för närvarande svårt hjärtsjuk. Hjälper människor här och hjälper i dagarna hemlösa i en stor stad. Han har varit medlem i RFHL i över 30 år och detta har varit hans liv förutom de tråkiga erfarenheter han upplevt själv med tabletter. Han är något av det godaste jag träffat på och alla har brister. Jag och Otto har ibland gjort fel men låt inte alla här på sidan lida för det för att vi inte kommer överens. Har ni någon självkritik så har ju ni också sagt saker som sårat. Jag åker gärna upp till Uppsala för samtal bara detta ordnar sig. Denna gästbok har varit oändligt lyckosam detta året. Jag kan nämna säkert över 30 personer som gästboken har haft betydelse för, mycket stor betydelse. Snälla alla ni som har någon bra erfarenhet av denna gästbok skriv till Uppsala och berätta det. GOD JUL TILL ALLA! Peter medlem i RFHL-UPPSALA, hoppas kunna fortsatt känna stolthet av det!
Peter
- Thursday, December 25, 2003 at 00:36:37 (MET)
Man vill väl tro att det beror på julafton att det varit så få skrivare här på sidan. Otto, och andra också som drar sig. Skriv tillbaka! Tabletterna har varit större bakslag att komma igenom. Svälj förtreten och kom igen. Uppenbarligen behövs alla. Det är oändligt många gånger här i livet vi måste övervinna oss själva och komma igen. En oändlig räcka av förtret som ska övervinnas. Man kanske i något avseende stärks varje gång. Man kan ju också bjuda på sig själv, i försök att hjälpa att andra och då är det ju lovvärda syften. Svälj förtreten. Det finns ju massor som vill få hjälp på ett eller annat sätt här med råd och tips om mediciner, verkningar och biverkningar, abistinens m.m.. Fäst uppmärksamheten på det och se förbi. / Karl
Karl
- Thursday, December 25, 2003 at 00:19:37 (MET)
Jag blir så ledsen när jag får höra att en människa som bryr sig så mycket om andra och är en stor stöttare ska känna sig tvungen att sluta skriva här på grund av påhopp från dem som är ansvariga för denna sida. Eller har jag missuppfattat det hela ? Jag har ju inte varit med så länge på denna sidan men jag har hela tiden funnit att OTTO är en mycket betydelsefull person som verkligen bryr sig om andra när de har de svårt och verkligen kämpar med dem. Jag tycker att det kommer att bli sååååå tomt nu att inte kunna läsa hans fina svar!!!! Finns det verkligen inte något sätt att lösa det hela på???!!!
Malle
- Wednesday, December 24, 2003 at 21:28:05 (MET)
Hej! Nu har det blivit så nära jul man kan komma, och det har varit ont om tid att ge uppmärksamhet till denna GB. Men jag vill väldigt gärna skriva något, men vet inte riktigt vad. En spontan känsla dock är att ingen ska sluta skriva här p.g.a att känna sig trampad på. Det är nog ingen som vill någon illa. Det är många viljor i elden. Starka viljor, med mycket insikter och kunskap om piller och livet. Och det är inte lätt att hantera sina känslor. Visst kokar det inombords på oss alla som gjort erfarenheten med dessa medikamenters potentiella "bombfara". Det är nog som en tryckkokare inombords hos många, att visa på effekten av medicinerna. En vilja att få slut på skadligheterna. Det är nog bra tror jag om det ges möjlighet att på ett eller annat sätt få kanalisera denna kraft som uppenbarligen finns. Att ta tillvara den. Men håll ihop är i gb. Vi är människor. Människor som vill hjälpa oss själva och andra. Håll ihop! God Jul! / Karl
Karl
- Wednesday, December 24, 2003 at 01:19:00 (MET)
Inte ska du sluta att skriva här Otto. Sofia och Staffan besinnar sig nog! Jag är fullvärdig medlem av RFHL-Uppsala och försätter stötta här. Självklart ska gästboken finnas kvar då den betyder så mycket för väldigt många! Sofia och Staffan skriv så mycket ni hinner och hjälp människor här! Vi är inte här för att debattera eller bråka. Jag har nog aldrig blivit så påhoppad under hela mitt liv och jag får väl svälja det fastän jag är väldigt ledsen att höra sådant. Jag brinner för att stötta här. Jag ska åka upp till min hemavdelning i Uppsala senare i vår och hoppas vi kan få en bättre kontakt. Framför allt visa upp mig så att bilden av mig förbättras. Hoppas jag är välkommen! God jul alla! Peter
Peter
- Tuesday, December 23, 2003 at 19:34:28 (MET)
Ja, Malle, Kjell och alla ni andra som kämpar med de läkemedel,som på många sätt liknande de vi kämpade oss loss ifrån på vår tid, som vi måste fästa uppmärksamheten hos allmänheten på, för att få ett stopp på det här.God Jul!Sofia;Staffan och ni andra i uppsala: hoppas ni snarast får en Gästbok/forum så att vi i Sverige kan hänga med i debatten och framförallt i nyhetsrapporteringen om läkemedelsinformation från alla världens hörn, etc etc.
God Jul <och>
Gott Nytt År, - Tuesday, December 23, 2003 at 19:16:23 (MET)
Kom på att jag kanske kan berätta att jag är en sk dubbeldiagnostiker. Fy sjutton, det finns ingen hjälp överhuvudtaget för såna som oss längre! Usch!
Gabriel
Göteborg, - Tuesday, December 23, 2003 at 19:08:23 (MET)
Jaha, och?
Gabriel
Göteborg, - Tuesday, December 23, 2003 at 19:01:59 (MET)
Otto!Tyvärr kan du inte ens bara tro att du kan sluta skriva här, för att du ej tycker att du lyckats få förståelse från tex uppsala. Sticker du nu härifrån, utan att ens försöka förbättra för de som kommer efter oss, för att lättare ta över och vinna den kamp vi startade i Rfhl, mot bl a Benzo och legal narkotika på 50-60-talet. Men och andra sidan, Otto, jag tror att du gjort ditt för längesedan, och mer därtill. Hur många (genom åren)tror du att du inspirerat till att ta över ditt engagemang, och sprida det vidare som du gjort, för att tillsammans avslöja läkemedelsbolagen, och inte bara Roche! När jag var på det där behandlinghemmet jag tidigare skrivit om, så fick vi lära oss att om vi inte trivdes på stället(arb.plats, skola eller tex Gästboken)kunde man sticka nån annanstans, eller stanna kvar och försöka förändra till de som kommer efter. Men i så fall blir felet Staffans och Sofias, som inte bättre har dugit till att avläsa användarnas olika behov av denna funktion som Gästboken har. Tom Staffan ställde sig bakom en "flerfilig Gästbok" med SSRI och Socialpolitik vid sidan av Hjälp,råd och stöd vid avståndstagande från Läkemedel. Många var vi som trodde att så skulle det bli efter avbrottet.Jag som visste att Ray bekostar www.benzo.org.uk med trehundra pund(totalt)/år, var en av dom.
god
jul, - Tuesday, December 23, 2003 at 18:55:36 (MET)
Ja, Otto du behövs här...Ta hand om dej vi hörs snart. Till alla som kämpar å stöttar: god jul med hopp om lugn och ro till alla. Hälsar
Monica
- Tuesday, December 23, 2003 at 18:39:16 (MET)
Håller med Tina med hela huvet! Kunde inte sagt det bättre själv.
Gabriel
Göteborg, - Tuesday, December 23, 2003 at 18:21:35 (MET)
Heej! Otto, förstår inte hur sidans ansvariga kan ha missufattat det senast här så TOTALT!? och så har det vänts mot helt oskyldiga istället:( Din godhet och spontanitet när du skriver:) och Peters rättframma och alltid lika pålitliga svar, är ju GULD värd för oss här! Sen är det inte lätt efter angreppen för ett tag sen, att ge bra svar på såna dumheter o kanske har många av oss då tagit lite hårda ord. MEN, att va tyst är som ett accepterande och vad ger det för signaler om reglers betydelse!? Sen verkar rfhl lite luddigt nästan försvara? de angrepp som gjort att vi reagerat på.. Jaja, nu går vi vidare o hoppas få höra mer av dej Otto, även om du har aaall rätt att va upprörd, du behövs här!! Precis som ALLA NI andra! Hoppas Ica känner nån förbättring, annars borde det bli snart:) Och Malle Goggo Kjell o Marvin... ´ kämpa på! Ha det hälsar Tina
Tina
- Tuesday, December 23, 2003 at 16:37:19 (MET)
Sofia! Skriver att ett par "stamgäster" satt personangreppen ur spel! Givetvis är det mig OTTO och PETER det syftas på! Sedan har jag ingen lust att kommentera vidare Sofias inlägg! För cirka ett år sedan gjorde STAFFAN ett våldsamt övertramt på mig! Vilket finns kvar! han har givetvis bett om ursäkt för det! Skrev att jag som ansvarig för sidan skall absolut inte ägna mig åt personangrepp! och bad om förlåtelse! vilket accepterades av mig! Nu har varken Otto eller Peter Startat denna personförföljese utan det har andra gjort STAFFAN! Vi har svarat att vi är varken "mobbare" "sektledare" eller något annat vi beskyldes för SOFIA! Bäst du håller reda på begreppen lite! nu var du ute och cyklade ordentligt! Peter har noga beskrivit vad han utsatts för, även jag Otto har oxå kommenterat vissa saker! Men märk väl att vi har överhuvudtaget inte Startat någon personangrepp, utan det är STAFFAN RFHL Uppsala som starade det hela! Nu är inläggen borttagna och allt är frid och fröjd! Efter snart 30 år som "pillergubbe" av alla valörer så har jag haft en mkt insatt bild av RFHL, genom min kamrater från Luleå i norr till GBG i söder! Det är många års erfarenhet jag har försökt förmedla här, vilket resulterat i tel, samt mail hem och här på sidan! Peter och Jag Otto skall absolut inte "klä skott för något vi ej startat Sofia" läs på ordentligt nästa gång du yttrar dig om vissa saker! Efter sista våldsamma övertrammet mot mig och Peter, så lämnar jag sidan som legat mig varm i hjärtat, kamrater här med en önskan att få svar på frågor, hjälp med mkt! Vi har försökt med många inlägg jag och Peter! men behandlas som "mindre vetande av Staffan" Läs vad Peter skrev i sitt inlägg som snabbt togs bort! Nu önskar jag att alla får hjälp och ni stöttar varanda här på alla sätt. Jag bugar och bockar för dom fina mail, svar här m.m jag erhållit! Men avlägsnar mig från denna sida nu! kommer naturligtvis att inte skriva mer här! utan det kommer att ske i andra forum, samt att stötta andra via mail! kommer att läsa GB varje dag och se hur det går för alla fina medmänniskor! med det tackar jag för mig och önskar alla en mkt fin JUL och NYÅR! och en kamlust för alla år 2004! många hälsningar och kramar till er alla som jag stött på under min långa tid här i gb! vi hörs och ses kanske! lämnar ut min mailadress för dem som ej har den som avslutning! Tack säger OTTO! Lappen_7@hotmail.com Strid på och vik er aldrig för dumheter!
Tack för mig Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 23, 2003 at 12:17:42 (MET)
Önskar en riktigt GOD JUL till er alla.
Ica
- Tuesday, December 23, 2003 at 10:59:55 (MET)
SOFIA och STAFFAn Ställ till backa sidan omedelbart! det göms i snö kommer upp i tö! otto
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 23, 2003 at 03:48:41 (MET)
Hej OTTO, precis som du skriver kan det vara en underliggande sjukdom. Fast alldeles innan jag fick sobrilen utskriven gjorde jag cirka 30 tester på blodet + EKG för att utesluta sjukdom. Har sedan gått omkring från 14 dagar sedan jag började (med en liten dos på 5mg som sedan succesivt ökades till 15mg*3 + attjag under två veckor fick stilnoct som inte hjälpte) tills jag slutade med en frukansvärd morgonabstinens.
Markus
- Tuesday, December 23, 2003 at 03:38:03 (MET)
hej på er alla.En riktigt god jul och en snabb rapport.Allt funkar fortfarande bra.Inga problem med något.Att jag varit på mitt arbete varje dag sedan september förklarar nog hur bra det går utan medicin.Kramar till alla!
annika
hallsberg, - Monday, December 22, 2003 at 23:08:39 (MET)
Roligt att höra Goggo! Vi har varit lite oroliga för dig för du varit borta lite. Bra med framtidstro och att du lyckats få bort så mycket tabletter. GOD JUL TILL ALLA MINA VÄNNER! Peter
Peter
- Monday, December 22, 2003 at 20:57:41 (MET)
Hej alla!!! Vill önska ALLA en God Jul..och jag har kommit i balans igen, slängde abrubt 50mg Zoloft 23mars..Tro Comp i september. Har Benzo kvar..ska börja försiktig med dessa efter nyår.Har vart ett helsike, därför min frånvaro så länge från sidan..men kommer att vara aktiv igen...ser att mkt nya namn tillkommit,bra att fler hittar hit till "kunskapens hus" inom beroende.Har inte hunnit läsa allt ännu, men instämmer i att denna sida bör kvarså som stöd, o erfarenhetsutbyte till alla som blivit utsatta för dessa medicament. Och som sagt tidigare, bra att det finns personer här som verkligen bryr o engarerar sig..HAr själv ca 30års bruk av Benzo mm..så nåt har man väl lär sig med åren.. Och som vanligt kämpar, ge aldrig upp /Goggo
Goggo
Gbg, - Monday, December 22, 2003 at 20:14:31 (MET)
Hej igen! Vill bara tillägga att ni är välkomna att skicka kritik, frågor eller annat till oss på rfhlups@algonet.se, istället för att föra diskussioner om sånt härinne! Vi läser allt!
Sofia, RFHL Uppsala län
- Monday, December 22, 2003 at 17:08:16 (MET)
Jag är verkligen förvånad över att ett par ”stamgäster” härinne helt har struntat i regeln om personangrepp! Självklart gäller det alla människor och precis som när det har hänt tidigare har vi blivit tvugna att ta bort dessa inlägg! Vad gäller inläggen om att Staffan inte har besvarat mail så är jag också förvånad att det tas så personligt. Vi besvarar de mail vi får, men tyvärr i mån om tid. Kanske behöver det klargöras att gästboken bara är en del av RFHLs arbete? Vi önskar att föreningen fick mer pengar så att vi kunde vara flera som arbetade, men i Uppsala är vi bara två. Lovar, vi jobbar hårt och vi stöttar och informerar så många vi kan på olika sätt! Verkligen konstigt hur mycket ilska som plötsligt bubblat upp härinne. Har ni inte valt fel fiende? Några av er talar ju rätt gott om er själva, hur ni brinner för att hjälpa andra, osäkra människor. Men INGEN har någon glädje eller hjälp av att läsa en massa påhopp! En annan RFHL förening tipsade oss om att stänga ner gästboken, såsom dom hade gjort efter att den ideligen fylldes med tråkiga diskussioner. Hoppas verkligen att denna gästbok inte behöver gå samma öde till mötes! Just den här tiden är den säkerligen extra viktig för många, och då vill vi självklart inte vara tvugna att stänga den! NOG om detta nu! Istället: Kära skribenter i Gästboken! Ha en mycket God Jul! Den är snart över.Låt oss nu återgå till att stötta varandra, många behöver det, alla behövs och vi har tidigare varit välsignade med att oftast ha en god stämning härinne!
Sofia, RFHL Uppsala län
- Monday, December 22, 2003 at 17:05:45 (MET)
Hej igen på sidan ! Jag är tackasm för det stöd jag fått från denna sida och hoppas att det fortsätter. Jag har inte varit inne så länge på denna sidan så jag har bara erfarenhet av en korttid. Jag vill bara säga att man ser det man vill se i ord och tolkar saker som man själv vill. Jag uppfattar att de flesta vill väl på denna sida men att detaljer kan bli fel ibland. Glöm detta som varit och se framåt det vinner alla på. Det verkar som om många nu inte törs skriva och det är väl helt fel ändå. Lycka till alla inklusive mig själv för det behöver jag. God Jul igen!
Kjell
- Monday, December 22, 2003 at 15:26:07 (MET)
Tack för dom raderna MALLE! Det är precis som du beskriver det! skall återkomma till dig sen Malle! kämpa på malle! hälsar Otto
Otto Ruben Svensson
- Monday, December 22, 2003 at 14:00:04 (MET)
Hej på dig OTTO! Jag håller helt med dig att man borde ju faktiskt få komma och prata med någon först innan dom sätter in en massa mediciner. Men så var inte fallet för min del och säkert inte för en rad massa med andra människor, utan det blev ett recept i handen och ett återbesök någon vecka efter för att helt enkelt kolla om man tog medicinen och klarade av alla dessa biverkningar och gjorde man nu det så var det bara att öka på dosen för "De här medicinerna är inte beroendeframkallande", eller hur är det egentligen??!! Undrar man nu bittert efter att ha varit så himla godtrogen. Sedan fick jag träffa överläkaren inom Öppenpsyk Som skrev ut ytterligare ett SSRI men som även sa att jag skulle få fortsätta att träffa henne för att terapeuten hade en så lång väntetid. Hon har faktiskt hållt det och jag går och pratar med henne och hon är helt inställd på att jag ska sluta med Xanoren vilket jag känner ett stort stöd från henne och hon har även sagt att jag inte ska sluta helt tvärt utan trappa ut långsamt. Jag hoppas verkligen att jag kommer att ha med henne hela vägen ut. Men när man är längst nere på botten och då man verkligen skulle behöva ha människor att kunna anförtro sig till så får man bara ett recept i handen som man då så tacksamt tar emot och tänker att nu kommer allt att bli bra igen.Men det är väldigt mycket arbete kvar och kanske skulle det gå lika bra eller dåligt utan mediciner om man bara fick en samtalskontakt direkt utan mediciner.Julkramar till er alla från Malle!!
Malle
- Monday, December 22, 2003 at 13:29:51 (MET)
MALLE: Du är Guld värd själv som skriver här och delger ditt, vi är alla Guld värda i våran kamp för ett drägligt liv! För de flesta började det kanske med en kris av lättare slag som man kunde pratat bort, men nu är det mediciner som gäller! Och vänta bara när nu när allt läggs ner! Då kommer receptblocken fram, det går fort och rappt! Har roat mig med att kolla statestik och den bara skjuter i höjden, medans läkarna sitter och forskar och kollar vad dom får i lön! Och vilken arbetsplats som är bäst! Vilken makt dom besitter dessa dyrt utbildade läkare, får du väl kontakt med någon som du får utbyte av, så slutar stackarn för han har funnit något bättre, man mötts både inom psykiatrin (det som finns kvar) och somatin av nya ansikten varje gång, först har man väntat i 18 timmar sedan tar processen med läkarn 5 minuter och där står du med tvättad hals! Detta gäller ju dom stora sjukhusen, privatläkarna som man har tur att ha. Får man minst en halvtimme och gå igenom problemen, och det är värt mkt! men stackars ungdommar som ramlar in på psyk 1:a gången dom har inte den blekaste aning om att det är en läkare under utbildning dom träffar! som går ärenden åt överläkarn! har sett dom i över 25 år och kan detta på mina 5 fingrar! och undra hur framtiden blir för dom som behöver hjälp.........privatförsäkring ja inte långt borta nu! ja ja några enkla rader så här på morgonkulan i snön i gbg! må väl alla idag och ha den bra dag! säger nattvakna Otto
Otto igen
- Monday, December 22, 2003 at 06:27:03 (MET)
Tack för dom fina inläggen TINA! frossa nu inte ihjäl dig ijul! Ha det Tina! säger otto igen! Några har jag skickat mail till! otto
Otto Ruben svensson
- Monday, December 22, 2003 at 04:19:05 (MET)
Hej Markus! Såg att du efter 4 månader fortfarande har dessa klassiska abstinenssymtom, för dom du räknar upp är just klassiska! De flesta genomgår detta (även jag) en del en kort tid, en del mkt lång tid Markus, det kan faktiskt ta åt innan det klingar väck! bättring blir det hela tiden! men jag är ingen läkare, för man vet ju aldrig om man har en somatisk sjukdom under tabletterna! så kolla noga med läkaren! men jag är nog bomsäker på att det är abstinens, och det är bara 4 månader, kamrater har haft detta i 2 år. så kämpa på Markus! Du känner bäst själv, vilka åtgärder du skall ta till, men gå absolut inte tillbaka till benzo!!!!!! för det är nog abstinens! kämpa väl Markus! hälsar Otto
Otto Ruben Svensson
- Monday, December 22, 2003 at 04:05:51 (MET)
Hej Markus och Karl! Ni är i alla fall fria och hälsan kommer tillbaka sakta. Ibland går det så sakta så man tror att det är fel på en själv. Det är det självklart inte! Markus, jag har själv ätit sobril och det tar ibland år att bli frisk och de symtom du räknar upp och ju riktiga bensosymtom. Om du läser i flikarna här om benso så finner du kanske att det stämmer på dig själv. Det sämsta du kan göra är att börja igen om du hållt upp så länge som du gjort och fyra månader är inte länge i bensotid men jag kan lova dig en sakta förbättring hela tiden så det är inte lika jobbigt hela tiden. Din läkare är väl som de andra och har inte riktigt fattat detta. KARL du är en stor tillgång på sidan nu. Jag halkade också in på detta med tabletter i en kris. Jag tror många av oss inte har ett stort grundproblem utan vi fick dessa tabletter i en svår kris eller i utbrändhetens tecken. Vi är normala och har inte större grundproblem än någon annan i samhället, alla människor mår dåligt i livet och har problem. Ändå ser många ner på oss och kallar oss svaga eller t o m missbrukare. Man får höra att man behöver sina tabletter och det är just det man behöver för man är ju beroende av dem. Kan inte sluta för att då får man massa symtom. I många fall tror man att det är fel på en själv men det behöver det inte vara. Så kämpa vidare och det går att sluta om man då måste göra det sakta så går det! Det går också att bli starkare och förändra sitt liv så att man inte går på samma minor som gjorde att man en gång satt där hos läkaren. Det är så många som lider i onödan i beroende men det går att ta sig ur! Jag skulle tro att en halv miljon har det som vi men vi märker inte alla. Skriv gärna så hjälper vi varandra! Nu är OTTO borta igen och det är tydligt att inte har det bra. Peter
Peter
- Sunday, December 21, 2003 at 22:46:42 (MET)
Hej igen! Tänkte lite kort svara Marcus tidigare, men glömde.. Finns andra här som är bättre på benzo men känner igen särskilt myrkrypningar i ben o armar, och tempratursvängningar efter sömnmedecinen. Har fortfarande sk "kör" ibland då myrkrypningarna är så besvärliga att det är omöjligt att sova. Är ändå ytterst sällan nu och i kortare perioder. Började under och efter imovanen och är en vanlig(OCH JOBBIG) biverkan/abstinens som klingar av. Hoppas du får bättre svar när det gäller benzo:) Monica´ hoppas julrundan avklarats!:) Är mycket som ska hinnas i dagarna så man får försöka ta allt så lugnt man kan. Julen är ju utan tvivel överdrifternas tid vad gäller det mesta, även om det är överdrifter av positivt slag!*L* Ääälskar julen, har alltid gjort men iår känns det som släktmiddagarna kan bli aningen ansträngande samtidigt. Man ska ju helst va extra glad, trevlig och framförallt´ ÄTA extra mycket! Alla dessa vädjande "kan du inte ta lite till...jag som gjort så mycket" är himla svårt att stå emot. Och sen mår man därefter men det är värt att överfira denna helg, med ljus glitter och förväntan i våra hjärtan:)- Nu börjar jag bli lätt jullyrisk(hysterisk?),så bäst jag avrundar med en stilla och varm cyberjulhälsning till er alla! må så gott/Tina
Tina
- Sunday, December 21, 2003 at 20:17:19 (MET)
Hej på er! Förstår dej Tuss. Har man väl upplevt depression, eller på annat sätt haft det mkt jobbigt, har man väldigt "tunn hud" för att må själsligt dåligt efteråt.. Tar enormt av ens tid, energi och tålamod, när orken redan är hårt! prövad. Är då lätt att ta tabletter för att som ivarjefall jag kände, "lappa ihop" de sista bitarna, så man orkar med sig själv o sin omvärld bättre. För min del så tänkte jag ofta att "men jag har ju haft det så jobbigt att jag behöver tabletter efter allt jag gått igenom osv" Förnekade med en ursäkt varje gång jag tog o alla försök att va snäll mot mej själv, ledde istället raka vägen in i nästa fälla, nåt jag sen förnekade rätt länge. Du verkar ytterst medveten om allt detta redan så jag tror din väg från tabletter sakta o säkert kommer att gå bra! Rädsla för depression är alltid skrämmande tankar!, men ge det en chans att minska och sakta frigöras från tabletterna. Är sååå lätt att tro att tab gör "jobbet", att man själv lite står på sidan om, inte klarar av saker lika bra osv. Är bara så HELT fel!! Är du och alla vi som är vår egna kraft, o som besitter unika egenskaper o möjligheter att påverka våra liv. Vi klarar mer än vi tror! Tabletterna är ingenting, bara vaggar in oss att tro det. Kemiskt beroende och psykologiskt beroende ÄR ingen lätt match, men du kommer säkert på sikt att få det du ger i abstinens tillbaka, o slippa en massa biverkningar dessutm:) Vet inte vilken tab det gäller, men viktigast är ditt förstasteg här:)o nuvarande inställning. Håll fast vid den kämpa vidare, skriv och Lycka Till! Hälsar till alla gör Tina
Tina
- Sunday, December 21, 2003 at 15:25:28 (MET)
GÄSTBOKEN HAR HAFT PROBLEM. Jag vill ta upp det, för eftertanke. (Ursäkta att det blev långt!) För några veckor sedan fick jag ta bort ett personangrepp från Lena mot Lennart. Även jag var mycket störd även över Lennarts, Lenas och Claes* andra inlägg - oroad för Gästboken. Nu har en ilska över dem lett till att de med mycket hårda ord, solklart även personangrepp, mobbats härifrån. Jag tänker ändå inte ta bort dessa angrepp, i alla fall inte på ett tag, för då skulle det bli svårare att begripa vad som hänt här för läsaren och framförallt: "Mobbningen" kan ses som ett försvar för sidan och dess värderingar. ///// Som jag sagt tidigare, det är inte förbjudet att här berätta om positiva erfarenheter av något psykofarmaka eller smärtstillande, men när man gång på gång går in och råder eller tipsar människor i en svår situation, med abstinens och annat, om sådana medel, då blir det ett problem för oss. Det måste vi andra ju kritisera och även peka på den okunskap/blåögdhet om vissa medel som de visat här. Detta har de tre (eller två av dem?) dessutom kombinerat med våldsamma angrepp på främst SSRI som alla vi i gästboken tydligen skall försöka få totalförbud för. Man driver alltså egna politiska kampanjer här och det blir också problem. Nu blir jag osäker, men det har för mej sett ut som man kommit hit stolta över att man gjort sej av med vissa medel, men är ganska positiva till andra medel som man kanske själv ser sig tvungen att fortfarande använda???? Det kanske inte är så, men så kan det bli i kommande fall. Man kan komma hit mest för att få att ge råd och få gemenskap riktad mot en "hemsk fiende". Vi måste hantera sånt utan att ilskan förblindar oss för vad vi själva då gör. Det gäller även om en människa verkar vara psykiskt förvirrad. Det ser ju faktiskt lite underligt ut när en rad personer kliver fram och uppenbart försöker driva tre namngivna på flykten och då även använder argument som: Tänk efter innan ni skickar iväg era inlägg! Ett utmärkt råd, men det gäller väl alla? ///// Jag vill ta ett exempel på när man inte behövt hetsa upp sig utan kunde se flera sidor. Lennart ger Kjell ett mycket dåligt tips om att ta Lergigan. Jag känner Kjell en del och litar på att han s j ä l v nog som så många andra känna vad dessa medel går för. (Vi får ha lite tillit till folks eget omdöme också. Vi kan inte skydda dem mot allt på en sådan här sida, även om jag inte vill förneka Peters påstående att mänga mått mycket dåligt av trions inlägg.) Vad Lennart samtidigt gjorde i sitt inlägg var att visa Kjell lite förståelse för hans beslut, när han kände att han inte orkade mer. Ibland räcker det inte med att bara uppmana människor att hålla ut så går abstinensen över. Kjell, tillåt mej ta dej som exempel: Du tvivlar ofta på att din ångest kan var abstinens, samtidigt du allt starkare vet att du befinner dej i ett svårt trångmål över hur du levt och lever ditt liv, men du hittar bara inte ut. Tiden har gått sen du kom ner till noll, men jag tror ändå att "abstinensen" fortfarande spelar en stor roll i din plåga och går du hit till sidan är du nog beredd på att få höra att du skall kämpa på istället för att hoppas på Atarax. (Fast du ville ju höra lite mer ingående erfarenheter om detta medel.) ///// Det handlar alltså om frågan ”VAD ÄR ’GRUNDPROBLEMEN’ OCH VAD ÄR ABSTINENS?” Jag får ofta frågan "Skall jag bara vänta tills abstinensen går över?". Jag vill ofta svara: Det kan man göra, men gör inte det. Försök istället göra vad du kan för att förbättra ditt liv och din tillfredsällelse NU. Det förlorar du inte mycket på, även om det sedan visar sig att dina "Grundproblem" inte fanns eller inte fanns kvar längre efter din seger över beroendet. Det varierar ju så mycket. För somliga är det jätteviktigt att vara vakna för att se hur man levt tidigare och göra något åt det. Andra bara sjukförklarar sig själva eller förfaller till deppig självkritik när de istället borde inse tabletternas fysiska verkan på psyket och vilken jättestark insats för sitt liv de gör när de faktiskt klarar av att lägga av. Jag inser att ett stödforum som detta måste få lite slagsida mot att vi är "Kämpare mot abstinens och andra biverkningar", men den andra sidan har ju också funnits med hela tiden och jag vill slå ett slag för den. Lite hurtigt kan den uttryckas: När du trappar ner på tabletter, trappa upp på livet. Jag är därför glad åt inlägg som KARLS nu senast. ///// Jag kommer med detta inlägg fast jag knappast har möjlighet att svara på dem som vill svara mej och snart reser jag också bort en vecka. Det går också att maila mej. Peter, Otto och Monika och alla andra! Gästboken lever vidare och jag gläds förstås med er! Mobbning mot oliktänkande och annorlunda tänkande människor ingår förstås inte i hemsidans värderingar. Hoppas nu att ni alla pallar julen också. Vi hörs.
Staffan Utas, RFHL Uppsala län <rfhlups@algonet.se>
- Sunday, December 21, 2003 at 14:25:18 (MET)
Har lite funderingar angående min egna abstinens, som jag har haft sedan utsätting (cold turkey) den 10/8. Hade en daglig dos på 3*15mg Sobril under cirka 4 månader, som gav mig abstinens mellan doserna; Speciellt på morgonen! När jag slutade uppkom flera av de symptom som brukar beskrivas som abstinens, bränningar, myrkrypningar, domningar, muskelryckningar, köldkänsla etc... Symptomen mildrades första månaderna men sedan har inget hänt. Är det någon som har haft liknande erfarenheter, och då speciellt på sobril? Börjar fundera på om det finns ett slut eller om jag måste återgå till benso och försöka med att trappa ner sakta. Eller om det är en nervsjukdom som lurar mig. Min läkare vägrar i alla fall att tro att det är abstinens eftersom den är bestående och hävdar mer att det kan vara känselhallucinationer... :-(
Markus
- Sunday, December 21, 2003 at 12:21:29 (MET)
Hej och tack för vänligt bemötande. Jag tror Peter undrade tidigare under veckan här, om jag tar tabletter nu. Nej, jag slutade i maj 2001, med Seroxat och Imovane. Trappade ner på tre månader med seroxat och på en par tre veckor med imovane. Det gick bra med nedtrappningen. Då hade jag ätit dom i ca:a ett år. Men gick jag på för fort fram med utsättning av seroxat så sköt det som blixtar genom huvudet. Jag har haft konstiga biverkningar efteråt ända fram till dags dato, och får väl dras med det än ett tag antar jag. Biverkningarna kan ju också vara från andra konstiga lugnade, verkstillande och depressionshämmande mediciner som jag fick de första fyra månaderna under år 2000. Då också inberäknat att jag var nersövd två veckor och fick en massa konstiga neuroleptika och verkmediciner och gick egenom ett antal operationer därefter. Många biverkningar och efterdyningar kan troligtvis komma av detta. Jag har hela tiden varit väldigt naiv och inte kunnat koppla ihop verkningarna med de mediciner jag fått, men nu förstår jag bättre. Jag kan inte smälta att jag inte insåg farligheten med medicinerna, särskilt eftersom jag alltid tidigare varit mycket medveten om tabletters risker, och kunnat varna andra. Jag hade aldrig tidigare ätit dyligt, och fick dom egentligen för en egentligen banal anledning, ungefär som Peter beskrev hur det var när han halkade in på samma erfarenhet av dessa medikamenter. Egentligen ingen anledning alls att doceras på det viset. / Karl
Karl
- Sunday, December 21, 2003 at 01:08:34 (MET)
Du Tuss! Det låter som du lever ett liv i beroende. Man tror sig ha en krycka i tabletterna men i själva verket är det att man är kemiskt beroende av dem. Det är så lätt hänt! Det som stjälper en är just tabletterna och man blir sjuk av dem. Man kan inte sluta direkt utan ta det lugnt och du gör rätt i att försöka trappa ut sakta så att man får inte så mycket besvär. Det skulle var intressant att veta vilka tabletter du tog. Du kan bli fri och jag tror du behöver det. Hör av dig! Peter
Peter
- Saturday, December 20, 2003 at 16:49:11 (MET)
Jag tycker det är helt fantastiskt att se denna enorma uppslutning som finns omkring denna sida. Det bevisar ju om något att det har blivit en folksjukdom att ha ont i själen. I dagens sjukvård är det piller som prioriteras som första åtgärd. Man säger att det saknas resurser, jag säger; var tar alla pengar vägen? Vi betalar de högsta skatterna i världen, folks. Vad tycker ni att vi får för pengarna? Själv har jag ett liv utanför tabletter och med tabletter. Det värsta är att med tabletterna står jag ut. Utan dem skulle mitt liv falla sönder mer än det redan har gjort. Jag skulle inte kunna sova, förutom framför TV:n. Jag skulle inte kunna delta på ett aktivt sätt i världen omkring mig. Jag skulle spendera mina dagar framför TV:n med en hela Explorer framför mig. Samtidigt, tabletterna beskär min tillvaro, de stjäl den livsenergi som jag är så totalberonde av. De stjäl mina relationer, de förstöt mitt sexliv. Men utan dom så skulle tillvaron vara ungefär tusen resor värre. En evig tortyr. Så jag har bestämt mig för att göra utsättningen så mild som det bara går. En tablett per halvår är sålunda min lösning. Om, efter två år, jag trillar ner åter i en totaldepression får jag nog inse att jag är fast som en mus i en råttfälla, i dessa tabletter.
Tuss
Somewhere, - Saturday, December 20, 2003 at 14:02:01 (MET)
Tina, du är klok som en bra bok! Tack för fint svar. Malle! Klart vi bryr oss! Nu ska jag ge mej ut i julvimlet, det ultimata stresstestet... äter, Otto hur mår du?
Monica
- Saturday, December 20, 2003 at 12:02:36 (MET)
MALLE! Jag måste bara säga att vilken otrolig tur du haft som fått en så bra läkare. Dom växer inte på träd precis. Hoppas verkligen att du får behålla han/hon, och att han/hon orkar ha samma sunda inställning i fortsättningen med. För dom läkare som tänker som din, är unika, och det är ju alltid tungt att gå mot flocken. En stor eloge till den läkaren. Klart du fixar det här nu!!
Carina
- Saturday, December 20, 2003 at 11:58:01 (MET)
Hej på er alla! Tack för att ni bryr er om hur det går för mig!!!! Det betyder jättemycket! Jag fortsätter att kämpa på för en dag ska jag bli av med först Xanoren och sedan tar jag dem andra två. Det ska bara gå! Det lustiga är att den läkare som en gång började med att skriva ut mediciner till mig har så himla lätt för att bara remittera mig till någon annan. Man undrar ju hur dessa läkare är funtade egentligen?! Men jag har väl haft tur som fick komma till en läkare som stöttar mig och verkligen förklarar för mig varför kroppen reagerar som den gör vid olika tillfällen. Hon har även förklarat för mig att man måste trappa ut medicinerna långsamt. Jag hoppas att hon orkar vara med mig hela vägen ut, men jag har ju ett stort stöd med mycket erfarenhet här hos er. Så nu känner jag att detta kommer att gå bra: Ett stort TACK till er alla som har tid att bry sig och stötta andra som har det svårt! Ni är GULD värda!!! Kramar från Malle!
Malle
- Saturday, December 20, 2003 at 11:13:39 (MET)
Monica; Hoppas att bakslaget blir kortvarigt, är oerhört motigt när man mått bra ett tag och så kommer några dar, en vecka eller mer då man mår sämre igen.. Men med din tåga så står du säkert ut:) Känner igen det du beskrev när läkarn vill ändra zoloftdosen när man själv är inne på att helt ta bort den. I våras tog jag bort sista halvan på prov i tre månader(men då hade jag ju tradolan så jag ökade den dosen istället´inte alls vidare lyckat!)för jag började må väldigt ojämnt och "parerade" detta med trad istället. Efter allt jag hört här så förstår jag att det var utsättningsreaktioner av zoloft som jag kände då, men det visste jag inte utan gick tillbaks till halvan Z för rädsla att depression var på gång! Hade trappat ut väldigt sakta och stått på 25mg länge då och trodde inte ssri skulle bli så svårt att ta bort om man trappar försiktigt(är ju vad man hört av alla läkare och det håller dom envist fast vid än idag fast bevisen är solklara för många! Kommer att dela sista halvan i fyra och trappa ut under minst två månader nästa gång. NITA! Håller helt klart med dej att vi måste ta till vara alla braiga perioder, då sömn och allt funkar som det ska. Vissa mornar vaknar jag åxå tidigt pga oro(lite ångest ibland)och det är bara att ta den dagen åxå och se att sömnen kommer tillbaks liksom bättre dagar. Ändå är det så svårt fast man vet att det ger med sig, eftersom sämre dagar går så FRUKTANSVÄRT långsamt! Man "glömmer" att man mådde bra bara för nån dag sen och blir otroligt fokuserad på nuets alla olustkänslor/tankar...Är himla svårt att hitta nåt som lindrar de stunderna, men avslappning och rogivande aktivitet är bra som sagt, musik, varma bad och bäst´ att få skriva av och dela med oss här! Tack alla som gör forumet till en behaglig hållplats, att lära och hämta ny kraft ifrån! kram o trevlig helg på er, tina
Tina
- Saturday, December 20, 2003 at 11:13:07 (MET)
Kan bara hålla med föregående talare, det är fint att skriva sina tankar och försöka ge hopp och tröst, det behövs inga tablettkunskaper för det. Medmänsklighet och empati räcker hur långt som helst. Och behöver man kunskaper så finns här alltid någon som kan dela med sej av det också. Otto! var är du, hur mår du? Hör av dej. Kram
Monica
- Saturday, December 20, 2003 at 10:55:44 (MET)
Det är bra Karl att du är med oss. Du har skrivit ner många bra tankar hittills. Jag tror att det är bra om man skriver ner lite personliga erfarenheter av tabletter och dess konsekvenser på livet så hjälper det mycket. Andra känner igen sig och får tröst. Vi är ju inte ensamma. Jag tror också att vi har mycket inre kraft att klara detta för det behöver man. Kämpa på! Peter
Peter
- Saturday, December 20, 2003 at 10:45:44 (MET)
Vad ska man stötta med om man inte har så mycket tablettkunskap? Kanske försöka påminna om att det pulserar ett eget liv inuti kroppen som vet exact hur det ska vara för att vi ska må bra. Ett tyst, stilla och intelligent liv som man kan ta hjälp utav och träna sig att lyssna till för att förstå vad lugn och harmoni är. Vi har den inuti oss, den finns där, det gäller bara att öva och vara lyhörd. Jag, tror att styrka kommer ur den stilla, tysta sången från det stora djup som vi har inom oss.
Karl
- Friday, December 19, 2003 at 23:59:21 (MET)
Hej! Kul att se att Tina är tillbaka! Det är skönt att det är så mycket bättre. Jag vill tacka alla för stödet här. Låt oss göra detta till en mycket bra sida där vi hjälps åt och stötta alla nya. De som hamnat i detta beroende och vill komma ur så finns det mycket erfarenheter här, sedan finns mycket kunskap i flikarna här. Jag hoppas på lite mindre turbulens nu så att folk vågar skriva här. Ingen ska behöva utstå kraftiga angrepp i en utsatt situation. Hoppas att så många skriver här nu så blir det nog bra. Jag tycker att det finns många stöttare här nu! Peter
Peter
- Friday, December 19, 2003 at 23:21:40 (MET)
Hej kämpare å stöttare! Tina: Kul att du känner dej skaplig. Ja ta bort zoloften lååångsamt när du kommer dit, en stygg tablett! Jag håller fortfarande på att slåss med dom sista abstinenserna av den, men visst blir det bättre, Utom just nu när jag är inne i någon sorts bakslag. Det får gärna gå över snart…Malle, som Jannike sa kul att se att du är med igen. Jannike, det verkar som om du klarar dej bättre utan läkare. Och du har ju rätt om tabletterna, det är en bra jämförelse, man belastar ju bara kroppen med en massa mediciner som inte har någon effekt. Då är det bättre att få nåt som hjälper så abstinensen går över och sedan , när man är i balans, trappa ned och med tiden sätta ut medicinen. Nita, det är så frustrerande när man träffar på så okunniga läkare. Men vilket jättejobb du har gjort som har tagit dej ur beroendet!!! Min läkare höll inte alls med om att jag kunde må bättre utan Zoloft, när jag berättade att jag satt ut dom. Jag fick dom i slutet av augusti i år, trappade upp under några veckors tid, och när jag nått maxdos och biverkningarna var bedrövliga, så vände jag och började trappa ut och biverkningarna försvann med dosminskningen. Nu ångrar jag att jag lät mej övertalas till att börja öht, men dom hjälpte kanske lite? Jag tog alltså maxdosen EN GÅNG, efter ca 4 veckor och sedan dess har jag trappat ut. Men jag skulle ha lyssnat på Peter och satt ut dom ännu långsammare, han kan verkligen detta men jag är envis och besvärlig och ska göra allt på mitt eget bakvända sått, inte att rekommendera. Ja, räddningen ur mitt beroende var denna sidan och stödet från Otto i första hand och sedan även från Peter och Jannike, tack igen vänner det är ni som är så bäst! Kramar !
Monica
- Friday, December 19, 2003 at 16:02:12 (MET)
Hej kämpare å stöttare! Tina: Kul att du känner dej skaplig. Ja ta bort zoloften lååångsamt när du kommer dit, en stygg tablett! Jag håller fortfarande på att slåss med dom sista abstinenserna av den, men visst blir det bättre, Utom just nu när jag är inne i någon sorts bakslag. Det får gärna gå över snart…Malle, som Jannike sa kul att se att du är med igen. Jannike, det verkar som om du klarar dej bättre utan läkare. Och du har ju rätt om tabletterna, det är en bra jämförelse, man belastar ju bara kroppen med en massa mediciner som inte har någon effekt. Då är det bättre att få nåt som hjälper så abstinensen går över och sedan , när man är i balans, trappa ned och med tiden sätta ut medicinen. Nita, det är så frustrerande när man träffar på så okunniga läkare. Men vilket jättejobb du har gjort som har tagit dej ur beroendet!!! Min läkare höll inte alls med om att jag kunde må bättre utan Zoloft, när jag berättade att jag satt ut dom. Jag fick dom i slutet av augusti i år, trappade upp under några veckors tid, och när jag nått maxdos och biverkningarna var bedrövliga, så vände jag och började trappa ut och biverkningarna försvann med dosminskningen. Nu ångrar jag att jag lät mej övertalas till att börja öht, men dom hjälpte kanske lite? Jag tog alltså maxdosen EN GÅNG, efter ca 4 veckor och sedan dess har jag trappat ut. Men jag skulle ha lyssnat på Peter och satt ut dom ännu långsammare, han kan verkligen detta men jag är envis och besvärlig och ska göra allt på mitt eget bakvända sått, inte att rekommendera. Ja, räddningen ur mitt beroende var denna sidan och stödet från Otto i första hand och sedan även från Peter och Jannike, tack igen vänner det är ni som är så bäst! Kramar !
Monica
- Friday, December 19, 2003 at 16:02:00 (MET)
Hej igen efter att ha läsat alla inlägg! Tråkigt att Lennart,Lena och Claes ännu inte rett upp vems spaden o hinken är, i nåt som börjat likna rent sandlådetjafs! Ni får ursäkta men jag måste bara säga detta eftersom det förstör sidans budskap, att skriva först och tänka sen! Tänk er för och LÄS innan ni ger dubbeltydiga svar o råd. Sen Lennarts o Lenas påhopp, även om det var en engångsföreteelse- var en gång för mycket!! Skriv gärna, alla är välkommna, men läs och TÄNK först är ni snäll! Många här mår dåligt som det är och söker stöttning i en mycket utsatt sits. Nog om detta. MALLE; Är glad att du känner stöd från din läkare, kämpa vidare och du kommer säkert tillbaks i ditt mående med tidens hjälp, och kan plocka bort medecinen eftersom. Har själv varit jättedålig en period av mitt liv, och tvingades ta bla remeron och lugnande under en period. Detta kommer att gå över och du är på god väg hörs det som:) Finns många jag vill svara men ser att Otto, Peter och så många redan gjort det utomordentligt..., som vanligt. Ta bara hand om er själva, lika mycket som ni tar hand om alla andra.. krya på-kramar till Otto o ALLA! från fökyld Tina
Tina
- Friday, December 19, 2003 at 14:01:11 (MET)
Hej alla, jag kämpar fortfarande med min abstinens. Tycker det känns fruktansvärt svårt. Samma dag efter dag. När sjutton ska det ta slut. Blir så glad när jag ser här att några blir bättre. Skulle gärna vilja ha kontakt med er som kämpar med abstinens.
Ica <Ica_H65@hotmail.com>
- Friday, December 19, 2003 at 12:41:57 (MET)
Hej kämparvänner! Har inte hunnit läsa vad som hänt här sen sist, men ska göra det sen. Hoppas att ni mår bra och att ni får en abstinensfri jul:) Jag mår fortfarande bra även om det vissa dagar är lite abstinenskänning från o till. Är förkyld för tillfället, men det verkar inte vara influensa tack o lov. Hoppas att ni som hade det kämpigt sist nu blivit bättre. Tänker på Ica, Maggan, Marvin, Ella mfl, som hade det rätt jobbigt.. Märker att när man slutat med tabletterna(dom mest beroendeframkallande främst)så stänger man bara en dörr´ och resten öppnas allt eftersom och man får tillbaks mycket mer än innan! Fast det tar ju tid och är en urjobbig process under tiden. Kul att höra det gått bra för Annika åxå. Hann läsa några inlägg och jag minns att hon skrev här när jag först hittade sidan:) Mitt nästa steg är att ta bort zoloften men jag kommer att göra det ytterst lååååångsamt och ska inte göra det än på ett tag. Sist vill jag bara hälsa och önska en god jul till er alla! Och alla nya, skriv och fråga så mycket ni kan! Denna sidan är till att dela framgång, motgång och hjälpas åt så gott vi kan på vägen. Alla bidrar med sitt och det gör sidan UNIK!! kunskaps- och erfarenhetsmässigt!:) kram på er, Tina
Tina
- Friday, December 19, 2003 at 12:25:56 (MET)
Hej allihopa! Nita: Förstår att du inte visste om du skulle skratta eller gråta vid läkaren. Dom är visst inte kloka... Hoppas du orkar kämpa sista biten! Har du fått råd av peter så klarar du det. Han är en riktig klippa! Om theralen o atarax: Min läkare ville att vi skulle träffas i jan för att ta bort mina xanor. Han vet inte att jag bara har xanor depot kvar. Jag sade att jag aldrig fått hjälp av psyk förut och inte behövde det nu heller! Då börjar han prata om att byta ut med igen!!!! Jag tycker man kan jämföra att byta ut benzo mot theralen, lergigan eller atarax med att säga åt en alkolist: ikväll dricker du inte 10 starköl utan köp lättöl istället! Han får i sig öl men inte det han behöver för att slippa abstinens! Mej har dom tabletterna aldrig hjälpt, men det är ju inviduellt! MALLE: Kul att se ditt namn igen! Du kämpar så hårt, håller tummarna för dej! Otto, Peter o Monis: Tack, ni är så bäst!
Jannike
- Friday, December 19, 2003 at 10:03:45 (MET)
Vill bara lägga till ett ps. Jag vill tacka dig Peter här, för att du funnits och finns vid min sida med all stöttning och bekräftelse. Även min familj som fått utstå och utstår med mig och mitt sväniga mående.
nita
- Friday, December 19, 2003 at 07:02:49 (MET)
Hej alla kämpar. Jag funderar om det är fler som vaknar tidigt på morron med en olustkänsla eller ångest. Själv så vaknar jag vid 4 eller halv 5 på morron med olustkänsla, det går bara inte att ligga kvar i sängen. När jag har mina braiga perioder så har det hänt att väckarklockan har ringt. Ibland så är det nätter som jag inte sover. Jag är trött, men hjärnan är på högvarv. Det är en underlig känsla. Att jag bestämde mig för att sluta, var att jag inte förstod att jag hade utvecklat toleransabstinens. Trodde att den inte hjälpte mig längre så det var lika bra att sluta med den. Samtidigt så tog jag Oxascand 10 mg vid behov, det kunde bli både 1 till 3 om dagen och ibland så kunde det går flera dagar ibland veckor utan att jag tog oxascanden, fastän jag hade Xanor depot 1 mg. Kanske var jag beroende av dom oxå. Varje fall så är jag glad idag att jag lyckades sluta, fastän de kommer skitdagar. Det bästa är när man kommer in i en braig period, man känner att livet håller på att komma tillbaka, visst får man bakslag emellanåt. Då brukar jag visualisera de braiga perioderna genom meditation. Det har räddat mig många ggr, ibland så går det och ibland inte. Kämpa på det är svårt och motigt många ggr, och man känner att man varken orkar eller kanske tycker det är inte är någon mening med allt man får utstå. Jag kan bara gå till mig själv och jag är glad att jag lyckats komma så här långt som 20 månader sen nollningen, fast jag har fuskat och tagit en halv oxascand ca 10 ggr på den här tiden. Visst har jag mått bättre då den verkat, men efteråt så har jag mått ännu sämre. Så det är inget jag rekommenderar. Så håll ut och kämpa på.
nita
- Friday, December 19, 2003 at 06:50:54 (MET)
Claes Lennart och Lena; Hur kan ni skicka iväg sån inlagor och påhopp skäms ni inte? Har ni läst längre bak i gb så ser ni väl vad denna gb handlar om, ni gör ju det motsatta! Och skrämmer bort folk med otrevliga, enfaldiga inlägg och "uppmuntringar". SKRIV NÅN ANNAN STANS! Otto, Peter, Jannike och alla andra kämpare, vi hörs.
Monica
- Friday, December 19, 2003 at 06:10:16 (MET)
Bra skrivet Peter! Claes, lennart och lena är ni här för att förstöra för era medmänniskor, då tycker jag ni packar er iväg direkt härifrån. Jag är fruktansvärt irriterad över era skriverier om SSRImedel och annat drävel! Ni var inte med när disskutionerna om stesolid och Imovane var på tapeten, det gällde en som behövde hjälp att komma ur dom, vilket Peter jag och Staffan och hans läkare enades om stesolid ett kort tag, nu kör han en vända till för att komma ur dom ( imovane)Ni får faktiskt läsa tillbaka om ni skall yttra er om med. och annat för som det är nu så är det påhopp ni pysslar med, ni kom samtidigt och skriver samtidigt för det mesta, det är så genomskinligt så det är inte klokt, vad är det ni vill med era inlägg egentligen?? stödja eller sabbotera för denna sida! som fungerat mkt bra och många fått fin hjälp, vilket dom kan vittna om, så stig upp nu och försvara sidan och den fina hjälp vi ger varann! Det skall mkt till innan jag skulle sluta skriva här, har varit med alldeles för länge i stormar och annat, samt RFHL där mina gamla kamrater finns, och nu nya! Så clas lennart och lena mig bli ni inte fri! Och förstår ej varför ni ger ej på Jannike?? samtidigt ger du dig lennart på Peter! Det är absolut inte det sidan är till för! långt därifrån! Om ni vill så gärna stoppa SSRImedel och pladdra om tidningar gör det någonannanstans! detta är inte rätt forum! Ser ju att flera försvunnit och vet av mail att flera blivit ledsna! denna sida skall vi försvara och det är mkt viktig! Det är nog dags att du Staffan går ut och rättar till en del här som vi fick göra i en annan förening! innan det uppstår mer kaos! Nu lägger vi det här bakom oss och sätter igång och gör som förr, frågar , stöttar och ur egen erfarenhet! så vi får en levande sida! Kämpa väl alla och må väl och ut på sidan till sidans fösvar, den har hjälpt många! säger en irriterad otto
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 23:36:50 (MET)
Nu är jag själv inblandad i alla bråk och jag bara säga att ALLA kommer att försvinna härifrån om detta ska fortsätta eller så stänger RFHL sidan. Jag kan bara säga som OTTO är ni CLAES, LENNART OCH LENA egentligen SAMMA person?? Jag har gått igenom alla era inlägg och funnit massor av likheter så min uppfattning är att alla dessa likheter inte kan vara en tillfällighet. Eller är ni kompisar som tycker samma saker och mailar varandra? Lennart och Lena era respektive påhopp på Jannike och Otto är av det värsta jag någonsin läst och upplevt. Något av det grövsta och mest främmande jag kan tänka mig. Många med mig har blivit mycket ledsna av inläggen här och är oroliga. Hur ska folk kunna och våga skriva här med djupa och svåra beroendeproblem och mötas av dessa inlägg och samtidigt känna förtroende. Man blir rädd och försvinner snabbt som ögat. Jag ser bara till deras bästa och har kommit ur beroendet själv i alla fall det värsta. Jag vill bara att alla ska få hjälp att komma tillbaka till livet. Lergigan och Atarax är inte tabletter att ta när man är abstinent. Det står ju på många ställen i litteraturen. Stesolid ska man heller inte ta men det kan vara helt omöjligt att trappa ner en snabb sömngivande bensotablett som imovane då effekten går ut på eftermiddagen. Nu blir väl Staffan förbannad men det får jag väl ta. Om det är så att ni är samma person så är det väl bättre att skriva under ett namn! Jag är rätt snäll men hade jag varit i den situation som Otto och Jannike så hade jag inte varit så behärskad. Varför är det viktig med de stora frågorna när man behandlar sina medmänniskor på det sättet. Peter
Peter
- Thursday, December 18, 2003 at 22:48:52 (MET)
Nu saknar jag många namn och hur dom mår! och många som inte mår bra och vill fråga, för det är väl inte så att alla mår så bra att dom ej behöver skriva här, nä kom igen nu och rapportera! Snart är det inte många namn kvar som ni ser! även om ni skriver privat, delge GB oxå delar av hur ni tänker. För många mår hemskt dåligt och många är på väg ur sitt beroende! inga namn skriver jag ni känner igen er! kom igen nu alla!kämpare och stöttare! må väl alla och ha det säger Otto!
otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 21:50:06 (MET)
Måste bara slänga ut en fråga? är ni polare claes, Lennart och Lena??? Ni verkar ha samma sätt att skriva och anger samma källor, undrar bara?? frågar han otto
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 21:07:14 (MET)
LENNART: Visst skall du skriva här, att jag och Peter har reagerat vid vissa tillfällen. Är ju när denna kampanj mot SSRImedlen och tidningsskriverier och att Staffan i egenskap av RFHL anställd i en lokalförening skall gå ut och göra uttalande om eritrea och vad det nu var! Vi kan ha olika åsikter och det kan vi visst debbatera men huvudsaken är stöd, råd och hjälpa varann så gott det går, vi kan aldrig säg att den och den läkarn är bättre än den och den! Peter har varit en klippa här länge, vi har skivit ihop jag och Peter och alttid kommit överens. Även vi kan ha olika åsikter, så inte hoppar Peter på någon Lennart! Utan brinner du för det vi brinner för skriv här då Lennart. Alla behövs! Ja Lena det var inget fel på inläggen, föklarade bara mitt sjukdomstillstånd. ha det bra alla och kämpa på , och för allt i världen skriv här! inga frågor är för små! Så kom igen Lennart! Men att stoppa SSRImedlen här skall vi inte ge oss in på, skriv till huvudstryrelsen och i Tidningarna! Nog kommer du och Peter överens, Peter är en mkt sympatisk och hjälpsam kille! som absolut inte vill någon ont, tvärtom en klippa här! otto!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 20:40:21 (MET)
Malle! jag hinner ett till:Har du både Remeron och Citalopram alltså två ssri och xanor, tycker jag att du ska ringa Staffan och fråga om det inte är klokast att ta bort SSRI först och vänta ett tag med att sätta ut Xanoren eftersom den tar lite längre tid att bli av med. Man kanske kan använda den liksom. Peter, jag bor i Barkarby i stockholm och ej med i någon lokalförening, bl a för att jag ej har tid med sådant, tyvärr, men jag vet att det skulle ha varit trevligt, kanske senare. Tack för allt Peter,Otto och alla andra!
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Thursday, December 18, 2003 at 20:26:15 (MET)
Peter! jag är från Stockholm, men eftersom jag nu bor i skåne, och har en kamrat som tänker starta upp en förening i just skåne går jag med i den då!Men jag har varit med ett bra tag i www.benzo.org.uk och frågat Ray, som äger och driver det, om det är okey att jag är där och sas tar över information hit till Sverige och det har han sagt är okey. Han har hjälpt mig med flera frågor och tipsat om länkar mm. Han känner även Ove Carlsson och flera andra här i sverige. Det har gått rätt bra fast vår konverstion är på engelska. Min huvudsakliga syssla har mest varit att ringa och skriva insändare samtidigt som jag har informerat många kamrater om vad benzo är, eftersom jag nyligen har för stått hur stort och dolt problemet är, och känner starkt för att medverka till att det blir mer uppmärksammat. Peter! jag vet att jag "missbrukat" Gästboken lite grann, innan i lördags, men det bara blev så, men Peter, kom ihåg att: Ändamålen helgar medlen, vi vill samma sak och du gör det du är bra på, och jag gör vad jag kan med mina insändare och det som hör därtill! Men inte här eftersom vi i lärdags bestämde att Gästboken ska vara det den var till för! Tack allihopa! (för hjälpen att medverka till SSRIs avskaffning)
Claes <classeberglind@hotmail.com>
Hässleholm, - Thursday, December 18, 2003 at 20:08:29 (MET)
Otto, det vet jag väl! ville bara försöka muntra upp dig och samtidigt lite diskret tala om att jag ser upp till dig, vi hade trevliga inlägg både du och jag.!
Lena <lenaandersson210hotmail.com>
Järfälla benzofree since 1999, - Thursday, December 18, 2003 at 19:16:07 (MET)
Peter!Jag tycker att du är orättvis nu! Det ska väl inte behövas hugga på allt jag skriver bara för något som hända innan i lördags.Kjell skrev han han blivit erbjuden attarax,och han kanske behöver det. Om jag då säger att Lergegan är lika bra tom bättre än attarax, eftersom han ju gärna ville ha svar och synpunkter på det, och ingen annan svarade, så gjorde jag det. Eftersom att jag förstod att det skulle bli ett protesterande, så skrev jag namnet på den mycket kunnige Chefspsykiater för hela psyket i Kristianstad nämligen Chefsläkare Doktor Gunnar Nyman och är tveklöst den mest kunnige inom sitt fack och speciellt missbruk av såväl läkemedel som alkohol och narkotika, så att Kjell kunde ringa dit själv och fråga, så han inte väljer något sämre alternativ, jag menar bara att det där får Kjell via Fass eller Mpa eller sin läkare eller min läkare Gunnar avgöra själv. Jag tycker det är fel av dig Peter att bara hoppa på mig, mer eller mindre utan anledning, jag ville ju bara hjälpa Kjell med ett önskat svar. Alltså han står där med Attarax och jag bara lite försiktigt, på ett fint sätt säger att Lergegan 25 är lite bättre än Attarax och inom samma läkemedelsgrupp, och sedan skriver jag att han naturligtvis ska/kan kontrollera med hela baletten, tom ringa Gunnar! Vi måste hålla ihop, och inte splittra varandra. Jag sitter inte häroch skriver bara för att jag inte har något annat att göra, utan för att jag vill bidra med det lilla jag kan.Här. Likadant gjorde du när lena tipsade om att man i nödfall kunde ta Theralen ett par dagar om utsättningsbesvären från Imovaneutsättningen skulle bli allt för besvärlig, då var det så mycket fel så det inte var klokt. tom Sofia från Rfhl-uppsala hängde på där. Lena var faktiskt en tillgång i början och många, tom du tackade henne för bra svar!!! Några inlägg senare så tycker du att man kan ta Stesolid (!) vid utsättning av Imovane. Peter jag vet att du inte gillade när vi talade om för de som ville veta hur man når ut till pressen, men det ska inte behöva förstöra de andra sakerna vi gör här i Gästboken: Hjälp, råd stöd och svar på frågor, men jag ska vara bussig mot dig Peter och alla andra som inte tycker om min stil (läkemedelskadad), from nu, slutar jag skriva här, utan att för den sakens skull sluta arbeta för detjag tror på, RFHLs handlingsprogram.
Lennart
Skåne, - Thursday, December 18, 2003 at 19:10:30 (MET)
Peter!Jag tycker att du är orättvis nu! Det ska väl inte behövas hugga på allt jag skriver bara för något som hända innan i lördags.Kjell skrev han han blivit erbjuden attarax,och han kanske behöver det. Om jag då säger att Lergegan är lika bra tom bättre än attarax, eftersom han ju gärna ville ha svar och synpunkter på det, och ingen annan svarade, så gjorde jag det. Eftersom att jag förstod att det skulle bli ett protesterande, så skrev jag namnet på den mycket kunnige Chefspsykiater för hela psyket i Kristianstad nämligen Chefsläkare Doktor Gunnar Nyman och är tveklöst den mest kunnige inom sitt fack och speciellt missbruk av såväl läkemedel som alkohol och narkotika, så att Kjell kunde ringa dit själv och fråga, så han inte väljer något sämre alternativ, jag menar bara att det där får Kjell via Fass eller Mpa eller sin läkare eller min läkare Gunnar avgöra själv. Jag tycker det är fel av dig Peter att bara hoppa på mig, mer eller mindre utan anledning, jag ville ju bara hjälpa Kjell med ett önskat svar. Alltså han står där med Attarax och jag bara lite försiktigt, på ett fint sätt säger att Lergegan 25 är lite bättre än Attarax och inom samma läkemedelsgrupp, och sedan skriver jag att han naturligtvis ska/kan kontrollera med hela baletten, tom ringa Gunnar! Vi måste hålla ihop, och inte splittra varandra. Jag sitter inte häroch skriver bara för att jag inte har något annat att göra, utan för att jag vill bidra med det lilla jag kan.Här. Likadant gjorde du när lena tipsade om att man i nödfall kunde ta Theralen ett par dagar om utsättningsbesvären från Imovaneutsättningen skulle bli allt för besvärlig, då var det så mycket fel så det inte var klokt. tom Sofia från Rfhl-uppsala hängde på där. Lena var faktiskt en tillgång i början och många, tom du tackade henne för bra svar!!! Några inlägg senare så tycker du att man kan ta Stesolid (!) vid utsättning av Imovane. Peter jag vet att du inte gillade när vi talade om för de som ville veta hur man når ut till pressen, men det ska inte behöva förstöra de andra sakerna vi gör här i Gästboken: Hjälp, råd stöd och svar på frågor, men jag ska vara bussig mot dig Peter och alla andra som inte tycker om min stil (läkemedelskadad), from nu, slutar jag skriva här, utan att för den sakens skull sluta arbeta för detjag tror på, RFHLs handlingsprogram.
Lennart
Skåne, - Thursday, December 18, 2003 at 19:08:40 (MET)
KJELL: Har du klarat en sådan bra sak som att lägga ner A/D och benzo. Och nu varit fri 6-7 mån. Så börja inte med någon nya expriment! man brukar få en svår period just efter ett halvår, så var forskningen då, att många klienter klagade just efter den tidpunkten! Men det är självfallet inte roligt att du har det så eländigt, med panik attacker m.m Pröva allt du kan innan du alls överväger att ta något preparat, för det är abstinens inget annat! ha det bra Kjell!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 18:59:24 (MET)
Precis som Peter skriver så har varken Theralen eller Lergigan något i benzoavgiftningar att göra, har nog testat dem flertal ggr förut, det vart bara värre! dom har ingen effekt än att det kliar i benen, samt att man av theralen får taskiga drömmar! Dom tar absolut ej på Benzoproblem! säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 18:11:08 (MET)
Lena: Bara en liten kommentar, inte fan gnäller jag om en förkylning precis i GB, utan det finns folk här som vet att jag har haft hjärtinfarkt och har KOL o lunginflammation, det är lite allvarligare Lena! alla är nog förkylda, men jag har något annat! men det går det med! säger Otto!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 18:06:21 (MET)
Lennart! Ledsen att jag måste tjata på dig men LERGIGAN är just en tablett som starkt bidrar till en värre abstinens. Man brukar varna för denna tablett i bensokretsar. THERALEN är en annan sådan tablett. Detta har varit uppe förut på sidan och det är inte lätt att veta. Det skulle vara roligt att veta vilka RFHL- föreningar som du Lennart, Claes och Lena gått med i. Själv gick jag med i Uppsalaföreningen fast jag är skåning. Ni är från Skåne du och Claes vilka föreningar finns det här i vårt landskap? Hör av er! Peter
Peter
- Thursday, December 18, 2003 at 17:53:46 (MET)
Kjell! Har du blivit erbjuden Attarax, och om du känner att du måste "ha något" ett tag, så har jag en synpukt på det. I samma grupp som Attarax, finns Lergegan 25 mg ( ej 50mg som har en annan indikation)En allround-tablett som jag har positiva erfarenheter av -76, och som bl a Chefsöverläkare Gunnar Nyman Psyk Kristianstad (och han är mycket restektiv !)brukar rekommendera till de som måste ha något till natten eller nerverna och inte får Benzo eller andra för missbrukare attraktiva preparat.Ring honom och hör dig för om du vill, eller hör med din läkare. (Även till barn vid tex åksjuka).
Lennart
Skåne, - Thursday, December 18, 2003 at 16:37:48 (MET)
Otto! Du måste se till att du blir av med influensan! Vila med värme och allt du behöver.Jag menar att kan du gjort dig av med allt annat du skrivit om här, för att hjälpa oss andra, måste du väl kunna bli av med en en-kronas förskylning!Otto, du har gett mig mycket mer insperation än vad du kan ana, och det är ni fler här i Gästboken som har gjort. Ingen nämd, ingen glömd. Men speciellt du, Peter! Du gav mig så mycket insperation, så om det nu går som jag tror att det går, så har du stor del i det, men det är ett lagarbete som vi i RFHL gör. Jag stöttade också lite grann här men eftersom en del av det jag skrev på slutet missuppfattades och samtidigt inte hade tid att bemöta, så valde jag att sluta skriva här i Gästboken (eftersom Claes förklarade för mig att det var bäst som läget var då. Jag hade för bråttom var Claes förklaring).Men jag har fortsatt på annat sätt, jag kommer ALDRIG att svika Rfhl eftersom jag har för länge sedan förstått att det är min skyldighet att göra vad jag kan för att lindra och förhindra..
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Thursday, December 18, 2003 at 15:44:51 (MET)
Sofia! Du måste skoja! Jag vägrar att tro att ni hade missat det. Två dagar senare igen, men då bara en helsida, visserligen om ett annat läkemedel, men fortfarande om samma företag. Snart kommer tidningen att så att säga öka, inte bara i upplaga, utan även själva takten.Och man behöver inte vara någon ingengör för att räkna ut vad som snart kommer att stå om Pfitser. Det börjar på s.
Lennart
Skåne, - Thursday, December 18, 2003 at 14:40:46 (MET)
Hej allihopa! Och speciellt Otto, som bevisligen inspirerat mig att skriva mycket här i Gästboken. Inte bara svar på frågor direkt ställda till mig, utan även en hel del fortsättningar på diskussioner som är menade att hjälpa de som vill,ska, och håller på att,läkemedel. Och även annat kring och efter själva utsättningen, för att tipsa och hjälpa de som klarat av själva utsättningen, men kanske har funderingar vidare.Visst har det hänt att vi kommit långt ifrån själva Gästboken huvusakliga ändamål. Men aldrig ifrån den röda tråd som går genom RFHLs handlingsprogram! Men inte efter din-min-peters-lennarts-staffans och flera andras gemensamma överrenskommelse i lördags!! Otto, eftersom det är du och jag vet att hälsan nu ej är på topp, du kanske har värre förskylning än jag (bara snuvig utan feber än så länge), blir jag inte arg på dig när du skriver att du inte sett att jag också försöker hjälpa till att stötta de som behöver. Nu vet jag att jag ej gjort detta mycket, men som rätt ny medlem, och utan större erfarenhet av att just stötta, tycker jag att jag ändå bidragit efter förmåga i ren stöttning:monica dec 17 16:32,linnea dec 11 21:12 (brådskande)lena dec 10 16:35 (och via e-post),peter dec 8 20:07, marvin dec 07 10:13 marvin dec 06 18:52. Att jag ej gjort mer i den vägen beror bl a på att andra har gjort det mycket bättre än vad jag som ny här skulle kunnat göra, men även på att jag ej har gått med i RFHL för att skriva här i Gästboken, utan att tillsammans med några andra starta en lokalförening där jag kan använda mina kunskaper på ett bättre sätt för att hjälpa RFHL att hjälpa enligt deras/vårt handlingsprogram och har redan fått den hjälp av per(stockholm) som vi behöver. Så du och jag Otto vi kommer snart att träffas, om inte förr så på kongressen i vår. Och då kan/ska jag ta råd av dig eftersom jag tidigt förstod att du kan lära mig lite mer än jag nu kan. Okey?
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 18, 2003 at 14:25:30 (MET)
Hej IDA! Det är ju mycket vanligt med utsättningsbesvär av Remeron. Det är bara att söka här i gästboken så hittar du flera fall. Läkaren säger som du beskriver ofta i okunskap eller för att skydda sig. Det är ju inte så roligt att ha orsakat någon problem speciellt inte när man är läkare. En månad är ju en för kort tid att bli återställd. Många blir mycket bättre på två, tre månader och många kan också behöva ett halvår att känna sig ok igen. Sedan finns det fall där det pågår längre. Men vänta några månader till så hoppas jag och tror att det värsta kommer att lägga sig. Fortsätt vara tablettfri så kommer du ur det. Jag skulle tro att minst hälften (mycket generellt och min egna empiriska kunskap) av de som slutar med Remeron och liknande SSRI får problem så din läkare har inte rätt för sig. Du är i alla fall inte ensam långt därifrån. KJELL, atarax är i och för sig inte den värsta beroendeframkallande tabletten, kan dock vara. Kan ändå orsaka problem då man är kemiskt känslig för den sortens tabletter. Den gör absolut ingen nytta, själv provat och kan göra skada. Det är bättre att du håller dig kemiskt ren nu så kommer detta att ordna sig. Finns inga tabletter som biter på din abstinens, tyvärr. Du är på god väg att klara detta då du varit fri ett halvår. Stora möjligheter finns att om ett halvår till så är du väsentligt mycket bättre. Peter
Peter
- Thursday, December 18, 2003 at 14:19:02 (MET)
Efter 5 år med Remeron håller jag nu på att sluta ta den eftersom jag har mått bra sista året. Men så dåligt jag mår nu! Jag har gjort nedtrappningen under ett halvår, mycket sakta och slutade helt för en månad sen. Sen efter ca 2 veckor blev jag riktigt sjuk och nu har det hållit på i 10 dagar och det blir bara värre. Sprängande hyvudvärk, illamående, kräkningar, yrsel som är ännu värre när jag ligger. Igår gick jag till läkare för att fråga vad det är med mig. Hon trodde inte att besvären berodde på abstinens efter Remeronen. Inte så svåra besvär, det har hon aldrig hört. Men hon hittade inte annat fel heller. Kan hon ha rätt? Eller kan det vara som jag tror att detta är abstinensbesvär i alla fall? Har någon annan upplevt så svåra besvär?
Ida <ida.kasslid@swipnet.se>
Malmö, - Thursday, December 18, 2003 at 14:03:07 (MET)
LENNART! Du är naturligtvis också välkommen att skriva i gästboken, men kanske i en mer stöttande anda. Det finns många osäkra här inne. Har du några speciella frågor eller funderingar så är du välkommen att ringa till oss på RFHL. (Tack för tipset om det upprörande reportaget i Expressen, det hade vi missat annars.) Sofia
RFHL Uppsala län
- Thursday, December 18, 2003 at 13:57:58 (MET)
Har nu erbjudits Ataracks efter att hållit uppe med B/N och A/D i 6-7 månader för att min ångest och oro är så stor samt panikattacker. Vad kan man få för synpunkter om den tabletten och har någon erfarenhet som kan var till hjälp inför att börja äta denna tablett. Hoppas på svar från några snälla personer.
Kjell
- Thursday, December 18, 2003 at 13:36:49 (MET)
Claes: Skulle vara roligt om du oxå stöttade folk här som kommer med sina frågor, ser inte du gjord det någonstans! utan det är andra frågor du skriver om! säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 09:36:58 (MET)
Ja Somadril omförvandlas i kroppen till mepbromat (restenil) mkt vqnebildandet och populär tab. finns även på gatan! Läkarna nu är restriktiv även med dem! Tradolan är en värktablett! otto
Otto Ruben Svensson
- Thursday, December 18, 2003 at 08:14:55 (MET)
Ja det är rätt.Tradolan är analgetika men ej Somadril. Bra att du var uppmärksam!
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 18, 2003 at 07:36:36 (MET)
Jag har visserligen inte haft dem själv någon gång, men nog är Tradolan en värktablett alltid, dock är Somadril ingen värktablett utan muskelavslappnande medel som är närbesläktat med benzo... http://www.fass.se om du inte tror mig...
Marvin
Uppsala, - Thursday, December 18, 2003 at 06:32:42 (MET)
Otto! Tradolan och Somadril är inga värktabletter.
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 18, 2003 at 06:02:14 (MET)
OTTO vill bara säga helt kort att du ändå engagerar dig när du är så dålig själv är verkligen livsuppoffrande. Vill bara att du gör som du bör efter en sådan här sak. Peter
Peter
- Wednesday, December 17, 2003 at 23:13:31 (MET)
Cleas: Du har 2 st här som kämpar med 2 andra värktab. Tradolon och Somadril, vilket oxå kan leda till långa tider med abstinens vilket du kan läsa om dem och deras kamp här! Så värktab. är ingen lektab.Den kan ge ett rent ut sagt helvete! Som du skrev så får ju de flesta ett recept värkisar efter att legat inne, jag har då alltid fått det, tills dom kom på vad jag pysslade med! då vart dom restrektiva, och det är dom numera! för dom får in så många på psyk, och andra inrättningar som anväder värktab. av olika former! säger han otto! P:s kodeinet uppmärsamades i början av -70 talet av en kompis som kom till läkaren på sjukan och råkade säga att han tog kodein, där började karusellen med kodeinet och dess farlighet och lömskhet! otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, December 17, 2003 at 21:28:06 (MET)
Nita: ja man blir aldrig förvånad nuförtiden! kämpa på Nita och ha det bra hälsar otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, December 17, 2003 at 20:28:44 (MET)
NITA: ja man blir aldrig förvånad! kämpa på och ha det bra nita!
Otto Ruben Svenssson
- Wednesday, December 17, 2003 at 20:26:23 (MET)
Claes!Ja nedtrappningar av värktabletter har skett i många år, men inte numera, isåfall väldigt korta! Det är ju en missbrukstablett ex Teo comp, citodon, panocod. För dom innehåller ju kodein och omförvandlas till morfin i kroppen, och används tillsammans med ex benzo får att få mer skjuts! Så värktabletter av den sorten är populära värre, finns på gatan att köpa! Så det är inget nytt Claes, men det är oxå en mkt tuff avgiftning på dessa piller! säger han otto
Otto Ruben svensson
- Wednesday, December 17, 2003 at 19:50:52 (MET)
Hej Malle! Du behöver inte bli orolig. Det är ju alltid bättre att ta bort den tablett som är lättast benson eller a/d men det vet vi inte ju inte i detta läge. Behöver inte vara fel att ta Xanoren först men däremot ska du ha en plan för hur du ska ta bort Xanoren. Skaffa den minsta dosen av en xanortablett, ska vara 0,25 mg. Den kan du dela i två så du trappar 0,125 mg vid varje tillfälle t ex var 14:e dag. Du kan vänta längre om du får det jobbigt. Sätter ut min mailadress om du behöver fråga något. Oroa dig inte! Du ska bli fri här på ett bra sätt! Peter
Peter <peter.santesson@telia.com>
- Wednesday, December 17, 2003 at 19:39:27 (MET)
Hej Peter! Tacka som frågar, ja den är inget att skryta med precis nu, fysiskt elände som givetvis påverkar det psykiska! så man är lite halt om man säger så! ja ganska mkt för den delen, orkeslös och eländig! och inre stress, ja kanske för att det är mkt att fixa och man kan inte, för hjärt och lungorna, men det skall bli bättre Peter! Ha det själv så bra du kan! hälsar Otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, December 17, 2003 at 19:39:08 (MET)
Hej PETER! Nu blir jag lite orolig. Brukar man ta bort de antidepressiva först??? Jag som kände ett så stort förtroende för min läkare.. Hon har ju inte gett mig ett nedtrappningsschema men det känns som jag har stöd från henne. Det känns ju lite svårt att veta hur man själv ska göra för att bli fri från medicinerna. Kramar från Malle
Malle
- Wednesday, December 17, 2003 at 18:47:28 (MET)
Kul att höra ifrån dig Malle. Bra att du kan gå ner på dina Xanor. Det kan kännas att göra detta. Ta det försiktigt. Man brukar ta bort antidepressivt först men du har ju börjat med Xanoren så lycka till. Läs gärna på hemsidan om nedtrappningar av benso och kortkurs om benso. Har du något schema för nedtrappningen? Det är du som bestämmer vad du ska göra och inte din läkare men skönt att hon verkar lite vettig i alla fall. Peter
Peter
- Wednesday, December 17, 2003 at 18:01:37 (MET)
Jag måste bara skriva om det här. Ibland undrar jag hur insnöad en läkare kan vara. Träffade min familjeläkare idag, för ett annat problem. Han frågade mig hur jag mådde och jag sa att det går upp och ner i mitt mående. Han vet om min historia om mediciner. Varje fall så tyckte han jag skulle ta oxacsand på 0.5 mg i en veckas tid för att få ett stabilt mående. Jag visste inte om jag skulle gapskratta eller börja gråta. Talade om för honom att jag inte mådde bra dagen efter, att jag var skakig fick hjärtklappning och så. Det trodde han inte alls på för det var en mycket snäll tablett. Ja,ja tänkte jag du får väl tro att jag tar dom då. Kämpa på alla och håll modet uppe.
nita
- Wednesday, December 17, 2003 at 16:54:23 (MET)
Monica!Värktabletter kan man självklart sluta med på det sätt som du skriver. Det tillämpar man ju på sjukhus efter tex trafikolyckor bl a.Jag har faktiskt aldrig hört talas om att man trappar ut mediciner mot värk. Samtidigt har ju ofta värk-medicin en ganska jobbig abstinens, speciellt om man ätit det länge, men den är kortvarig, och det blir den ju inte om man trappar ut den långsamt. Så du har rätt!
Claes
Hässleholm, - Wednesday, December 17, 2003 at 16:32:54 (MET)
Hej på er alla!! Det var ett tag sedan jag skrev men nu vill jag tala om att jag har faktiskt stöd av den läkare som jag nu går och pratar med att sluta med Xanoren. Hon är helt inne på den banan att Xanor skapar en falsk trygghet och det är inte säkert att saker och ting går bra för att jag äter Xanor. Hon är också helt införstådd med att jag måste trappa ut medicinen långsamt och inte sluta helt tvärt som min förra läkare tyckte. Det känns jätteskönt tycker jag. Jag är nu nere vid 1.5mg per dag fördelat på två gånger och det känns som att det är lagom just nu så nu vänjer jag mig vid det och jag tar inga mer Xanor vid behov längre som förut faktiskt kunde bli ganska ofta. Jag tycker att jag går åt rätt håll med en himla bra läkare som stöd vill jag säga.Det som känns jobbigt är att hon säger att jag ska fortsätta med Remeron30mg och Citalopram 40mg ett år efter att vi är överens om att jag mår bra. Det känns som en evighet för vem vet när jag mår helt bra igen? Men jag får väl försöka ta en sak i taget . Kramar till er alla från Malle!!
Malle
- Wednesday, December 17, 2003 at 16:11:43 (MET)
Hej alla. Jannike, en abstinensfri jul är verkligen något att drömma om, hur går det för dej, och hur mår du? Karl, du skriver bra som Peter säjer, jag har undrat över det här med nedtrappning, Vad kan det bero på att många av oss (inte undertecknad)kan trappa ut långsamt och försiktigt och klara det bra, utan att ge upp och få återfall. Medan andra inte klarar detta, jag försökte ju några gånger att trappa ner mina värktabletter men klarade inte av det. Fick göra på det sättet man inte rekommenderar, sluta snabbt, när tabletterna tog slut. Kan det bero på min oändligt dåliga karaktär eller är det grundsjukdomen som spökar, med värk etc? Läget är att jag har jobbat ett par veckor nu och känner mej som ett vrak igen...värken är värre än någonsin förut och stresskänsligheten är rent otrolig. Jag vet inte om det är abstinens eller om det är grundproblemen som slår till. Det är ett riktigt bakslag iaf. Var hos läkaren som ville sjukskriva, men med kapsejsad ekonomi är det inte nån höjdare att inte jobba. Det känns stressigt att inte pengarna räcker till, tänk så man ställer till det för sej. Ja att informera ungdomarna om droger och dess verkningar är ju jätteviktigt, den generationen behöver inte göra om våra misstag...man får börja i sin närmaste omgivning, som Otto säjer, sen blir det som ringar på vattnet förhoppningsvis, och med tiden kommer kanske många av preparaten som vi är förgiftade av att försvinna från marknaden. Det bästa vore ju om det inte behövdes sån medicin, men om det är nödvändigt så hoppas jag att man i framtiden forskar och utreder mera om biverkningar och beroende. Och att vanliga patienter inte fortsätter fungera som försökspersoner. Det är ju ett jätteproblem när man drabbas, förstör både hälsan mentalt och fysiskt och det sociala livet och biverkningarna drabbar ju inte bara användaren...oj nu är jag nog överdrivet dyster, får börja jobba på att bli bättre igen. Alltid lär man sej nåt av bakslagen, får trösta mej med det. Kram till alla stöttare och kämpare! OTTO du har mejl…/ monis
Monica
- Wednesday, December 17, 2003 at 14:30:39 (MET)
KARL du skriver bra och vettigt! Myrkrypningar kan hänga med väldigt länge så det kan hänföras till tabletterna, ett vanligt symtom. Har du kommit ur helt med alla tabletter? Peter
Peter
- Wednesday, December 17, 2003 at 11:47:59 (MET)
Hej Otto! Kul att se dig vara igång. Hur går det med hälsan? TINA skrev ju varje dag här innan och inte skrivit på ett tag. Hur går det? Det är massa andra man saknar och man undrar hur det går för er. Skriv gärna! MARVIN och CECILIA ni fixar det, Staffan finns ju till hjälp. Är det alldeles omöjligt att bli av med imovane så gör ett byte till stesolid men det är bäst att försöka utan men ibland är det kört för tabletten är så snabb. Hoppas ni har gott mod om framtiden! Peter
Peter
- Wednesday, December 17, 2003 at 11:45:31 (MET)
Cecilia, Marvin och Karl. Imovane kan vara nog så svårt att sluta med. Jag nollade 15 mg för lite drygt 3 mån sedan. Jag slutade samma vecka med höga doser efexor depot, remeron och citodon. Jag kan inte säga vad jag mådde mest dåligt av men min läkare "proppade" på mej andra med som skulle hjälpa mej att sova. Lergigan, theralen och atarax fick jag prova. Tyckte bara jag fick mera ångest av dessa preparat. Har ni provat att bara ta halvor av tab? Eller ta ett varmt bad sent på kvällen? Det är urjobbigt att inte få sova och dagen efter blir allt ännu jobbigare. Men det går att sluta. Kämpa på..... STAFFAN: Tack, och ha en trevlig jul! Kram...
Jannike
- Wednesday, December 17, 2003 at 10:44:34 (MET)
Karl! ja Imovane går rätt hyffsat för det mesta, men det finns alltid en grupp människor som har det fruktansvärt jobbigt med ex imovane! men ett par veckors helvete sen brukar man få igång sig, sen är alltid sömnen svår att få igång! Imovane och stilnock är ett benzo, men läkarna får det som att låta väldigt oskyldigt, ibörjan när dom kom. Fick alla det, nu har det stoppas i öppenvården m.m när dom såg vad det ställde till med! Så pass upp med alla nya konstigheter! säger nattotto
Otto ruben Svensson
- Wednesday, December 17, 2003 at 00:37:15 (MET)
Hej Karl! Ja om du bara visste! Jag började mkt tidigt med allt vad droger var! Hur det kom sig är en mkt lång historia! men jag har nog använd borttagna barbiturater, morfin, kodeinprparat, benzo av alla valörer och alla vanebildande sömnmedel, förbjudna nu och dom som finns kvar! man ville prova allt! så det har varit ett formidabelt helvete! när man inte visste hur giftiga och vanebildande det egentligen var, och även SSRImedel, men sedan vart jag allt varsle om vad man gjort, så då var det bara att bita i det sura äpplet, och ta tag i allt det man förmådde! med hjälp givetvis! och det är mkt man förstört, relationer, arbete m.m att sitta som förtidspensionerad är absolut ingen hit, och det var inte det man tänkte när man halkade in på den här banan! men nu viger jag mitt återsående liv till att informera och ge tips om olika preparat och annat som man kan göra. bl. a att försöka hejda ungdommen att börja med saker dom kommer en dag att djupt ångra! har ju sett hur det eskalerar i ungdommsgrupperna mot för när jag höll på med allt! och det bådar inte gått! man får hjälpas åt i det lilla och i närheten av sig. Det globala får andra sköta om! ha det bra Karl! Du skriver mkt bra inlägg! säger hostande Otto
Otto Ruben svensson
- Wednesday, December 17, 2003 at 00:29:49 (MET)
Är det möjligt att få myrkrypningar i bena flera år efter sista medicinen av ex.vis seroxat, imovane, buspar, efexor m.fl. . Jag har det ofta och det hade jag inte förut. / Karl
Karl
- Wednesday, December 17, 2003 at 00:29:36 (MET)
Är det möjligt att myrkrypningar i bena flera år efter sista medicinen av ex.vis seroxat, imovane, buspar, efexor m.fl. . Jag har det ofta och det hade jag inte förut. / Karl
Karl
- Wednesday, December 17, 2003 at 00:29:08 (MET)
Ja, imovahne. Den skall väl anses ganska oskyldig, ej vanebildande och lätt att trappa ner fick jag höra, då det var aktuellt för mig att få den. Oskyldig, ja det är väl tveksamt. Det var godnatt med en gång, efter att jag tagit den. Det var aldrig att tänka på att hinna med ex.vis läsning eller annat innnan sömnen tog vid. Nedtrappningen efter något år gick ändå hyfsat, på några veckor. Under några dygn har jag också fått stilnoct, men då var det fara och färde. Hela kroppen kändes som förlamad och det kändes väldigt olustigt och oroligt inombords. Det gick inte, så det blev imovane tillbaka då. / Karl
Karl
- Wednesday, December 17, 2003 at 00:19:19 (MET)
Otto. Hur jobbigt har du haft det egentligen? Det verkar som du gått igenom alla varianter av mediciner. Man kan ju förstås inte jämföra smärtor och jobbigheter personer emellan och värdera, men många olika sorter mediciner har det tydligen varit prov på. / Karl
Karl
- Wednesday, December 17, 2003 at 00:04:28 (MET)
CECILIA OCH MARVIN behöver stöd och råd, hur dom skall kunna komma ur sitt Imovanebeeroende! Marvin du har ju kommit ur det en gång via stesolid, som du minns! Går det inte att göra samma sak igen? du vet ju hur du gjorde? Ang. Psykologen din, så har jag haft psykolog i 19 år tills jag avvecklade det! så har man inte förtroende så byt om du kan Marvin! Vet ju att du har fler problemm A-kassa m.m men det här går ändå Marvin! Cecilia pröva att ta bort 1 till natten så har du bara 2 kvar på natten! ja det är svårt, själv så kunde jag aldrig trappa ner Imovane och stilnock! jag körde en Cold Turkey med dem! det var så svår att trappa ner dem tyckte jag, men det betyder ju inte att du inte kan det! har du försökt förut att trappa ner på imovanet cecilia? satt in något ej vanebildande för att få sova, för det har lyckats med flera! men vi är otroligt olika har jag alltid sagt! samt att flera andra faktorer spelar roll! vi hörs om det! kämpa på cecilia och Marvin! skriv här nu! kämpa alla ingen nämnd och ingen glömd säger hostande Otto
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 16, 2003 at 23:36:49 (MET)
Lennart! Detta är ju ett stödforum för nedtrappning av läkemedel, erfarenheter, tips och stöd till alla! inte vad du skriver stup i ett! Så resten har redan Peter föklarat! Skriv i Tidningen eller vänd dig personligen till huvudstuyrelsen i RFHL, absolut inte här! det är fel forum! säger otto! P:S Risken är nu stor att om du håller på så här så slutar det med frågor och stöd m.m så stöd istället och skriv i rätt forum! Jag är oxå mkt less som Peter! otto!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 16, 2003 at 23:13:04 (MET)
Hej. En dryck på hälsokosten som heter Chisandra är bra mot trötthet och ömhet i kroppen. Den piggar opp och stärker. Klart man reagerar individuellt olika på detta också men det kan vara värt att prova. Jag tycker det är bra. / Karl
Karl
- Tuesday, December 16, 2003 at 22:10:47 (MET)
Lennart! Det är otroliga övergrepp som görs mot den tredje världen. Du kan gärna nämna detta men du kan inte kräva att Staffan gör ett uttalande här på sidan. Du kan väl ha personlig kontakt med honom så att du igenom RFHL arbetar med dessa frågor. Det är ju viktigt! Du var ju medlem sade du i en RFHL-förening. Peter
Peter
- Tuesday, December 16, 2003 at 21:47:37 (MET)
Peter! Ja du har rätt, jag glömde av mig när jag läste artikeln om hur Pfitzes invalidiserar och även dödar fattiga barn i fattiga länder i medicinska försök, samtidigt som artikeln beskriver Pfirzers ägande av en massa andra stora och små läkemedelsbolag, så dom står bakom alla SSRI.Men som sagt jag glömde bort mig av den anledningen.Händer ej mer!
Lennart
Skåne, - Tuesday, December 16, 2003 at 20:28:06 (MET)
LENNART och CLAES! Era kampanjer med tidningsinsändare och stoppa SSRI-projektet hör inte hemma här på sidan. Det var ju stöttning och erfarenhetsutbyte som gällde sade Staffan. Ni kan väl ta det personligt med Staffan eller jobba inom RFHL med dessa frågor. Denna sida skulle ju vara fri från detta! Personligen tycker jag att det börjar bli jobbigt med era inlägg! Jag tror också det skrämmer bort folk från sidan. Peter
Peter
- Tuesday, December 16, 2003 at 20:06:29 (MET)
Staffan Utas RFHL Uppsala! Som medlem i RFHL kräver jag att RFHL snarast gör ett uttalande ang Läkemedelsbolaget PFITZERs agerande när det gäller medicinska försök på sjuka barn i Nigeria och de andra länder som stod att läsa i EXPRESSEN I SÖNDAGS.
Lennart
Skåne, - Tuesday, December 16, 2003 at 19:52:22 (MET)
Tack Claes! Jag lovar att jag ska titta efter möjligheten.
Karl
- Tuesday, December 16, 2003 at 18:33:40 (MET)
Karl! Här har du det du önskar dig just nu:På expressens sökmotor skriver du läkemedelsverket.Överst! Skriv sedan till tidningen och säg vad du tycker!Så sköter resten sig själv.
Claes
Hässleholm, - Tuesday, December 16, 2003 at 16:41:46 (MET)
Min enda önskan till TOMTEN i år: att vi alla får en lugn och någorlunda abstinensfri jul! Sköt om er, kämpar! Kram....
Jannike
- Tuesday, December 16, 2003 at 14:28:23 (MET)
CECILIA! Ingen har ju svarat dej än, så jag försöker. Det är ju tyvärr så att abstinensens längd (och styrka) är så otroligt individuell att det inte finns bra svar att ge. En ganska viktig faktor är hur länge du ätit denna typ av medel. Vad man däremot ser i det du skriver är ju att det beroende du drabbats av verkar så plågsamt att du kommer att må jätte mycket bättre när du tar dej ur det. Ja erfarenheten är faktiskt den att även under nedtrappningen får man delförbättringar och bra perioder som hjälper en att orka ta sig ur den fälla som man ju hamnat i. Så det finns mycket hopp att ge. Jag har här antagit att du redan förstått att du när klockan närmar sig tre fått en mycket kraftig abstinens, att dessa symtom alltså "bara" beror på tabletterna och inte på "dej själv". Läs mer under fliken Kortkurs om du inte gjort det. Och ring mej gärna för mer stöd och info. (Sömntabletter är inte så lätt.) LYCKA TILL!
Staffan Utas
RFHL Uppsala län, 018-124422, - Tuesday, December 16, 2003 at 11:40:02 (MET)
KJELL! Ja, jag skakar.Huvet, nacke, axlar. För min del så kommer skakningarna när jag blir spänd eller har ångest. Det går ju föressten hand i hand... Och det blir ju en extra "stress-känsla" när man är bland folk, eftersom det verkar som om alla vi som äter, trappar ut, eller har nollat, blir extra känsliga mot ljud. För min del så har spänningarna förvärrats av mina mediciner. Inte till en början, men efter ett tags knapprande. Det tog ett tag innan jag fattade att det medicinen skulle hjälpa mot, gjorde det bara etter värre efter ett tag. Knepigt är det när man får nåt som ska vara till hjälp... inte konstigt att det kan ta så lång tid för en del, bla. mig själv, att fatta att det är allt som medicinen för med sig som spökar.
Carina
- Tuesday, December 16, 2003 at 11:12:03 (MET)
Otto: Jag ska göra ett nytt försök, för jag mår verkligen pyton just nu. Har dessutom en psykolog som jag känner att jag saknar förtroende för, då man mår sämre efter ett samtal måste något vara fel... Finns det inga nät-psykologer som man kan snacka med anonymt, känns som att en del av mina livserfarenheter inte är något jag vill ha med i min journal.
Marvin
Uppsala, - Tuesday, December 16, 2003 at 11:10:27 (MET)
Tack och åter tack för svaren på tips om hur man står ut. Jag skulle vilja höra med er om någon skakar väldigt mycket vid stressade tillfällen och vid samtal med andra människor. Detta har kommitefter 4 -5 månader efter att jag slutat och tycker detta är märkligt och man blir ju verkligen påmind om sina känslor. Många av mina andra symtom är bättre så visst finns det lite hopp men ångest attacker är jobbiga att hantera. Kämpa på och jag hoppas att alla blir hjälpta av denna sida.
Kjell
- Tuesday, December 16, 2003 at 10:48:12 (MET)
KARL! Jo, jag vet att det inte är någe fel när det kommer mycket tankar på en gång när man försöker slappna av. Det var ang. mitt svar och tips till Kjell som jag skrev så. Men det var snällt att du påpekade det, vi behöver alla bli påminda att det inte är FEL på OSS egentiligen. =)
Carina
- Tuesday, December 16, 2003 at 10:22:37 (MET)
KARL! Bara för de under 18 år! Deras hjärnor är inte utvecklade och det har varit en del självmordsfall i England. Det går inte att förbjuda för alla. Peter
Peter
- Tuesday, December 16, 2003 at 09:46:21 (MET)
Hej Kjell, det ända tipset jag har, är att ha tålamod med dig själv och stå ut. Kanske ta ett varmt bad lyssna på lugn musik eller en promenad, att du hittar det som känns bra för dig. Det blir bättre och det tar tid. Avslappningsband är ett tips du fått av någon här. Ge inte upp om du tycker det inte fungerar, öva och åter öva, så lär du dig efterhand. Man får något att koncentrera sig på och då avleder man alla tankar som också de skapar ångest. Värst är det den första ½, året eller till och med en längre tid. I början med min nertrappning och nollningen så var det många ggr jag tyckte att det inte fanns någon utväg, trodde att jag aldrig skulle bli så pass bra som jag är idag. Det är svårt att se det när man är uppe i all abstinens och olika kroppsliga symtomer. Stå ut och sköt om dig på det bästa sätt och kämpa på.
nita
- Tuesday, December 16, 2003 at 09:37:55 (MET)
Var det även för vuxna de förbjöds! Clas, Miranda eller någon annan som vet?
Karl
- Tuesday, December 16, 2003 at 08:48:09 (MET)
Var det även för vuxna de förbjöds! Clas, Miranda eller någon som vet?
Karl
- Tuesday, December 16, 2003 at 08:47:48 (MET)
Peter! empatisk och bra inlägg som vanligt:-) Carina, dina träningstips och andra tips också har hjälpt mej mycket, tack för det! Heja Otto, men ta det lugnt och vila, du är sjuk ännu....Kram till alla stöttare och kämpare från monis
Monica
- Tuesday, December 16, 2003 at 05:25:20 (MET)
Claes!Rättese skriver du när du påpekar att Seroxaten förbjöds i England i juni i år.Ja det är riktigt. Även Seroxat-kopiorna förbjöds samtidigt :Paroximed, Paroxiflex, Paroxetin, Paroxat, Parocetan, Isoxatine, Euplix, Deoxatine, Mediparox och Medoxatine. Vad tänkte då chefen för Läkemedelsverkets biverkningsenhet, Gunilla Sjölin-Forsberg i juni, när hon såg hur England hanterade biverkningarna av SSRI? Vad tänke Gunilla förra veckan, när samtliga SSRI-läkemedel utom Prosac förbjöds till ungdomar under 18 år bosatta i England? Och samtidigt säger att vi ska vätna tills ett specialistmöte i januari, så kanske vi tar upp frågan på nytt! Alltså 7 månader efter första varningen!
Miranda
Gävle, - Tuesday, December 16, 2003 at 05:00:10 (MET)
hej. Jag tar 3 Imovane på kvällen (sedan länge) för att komma till"ro" och för att överhuvudtaget somna. Förmiddagen därpå går ok men vid 15 tiden börjar jag bli jättespänd som en fjäder, klarar inte av att slappna av, mer stressad än vanligt, är orolig och kan inte sitta still. Tar ofta en Imovane vid 18 tiden och då mår jag bättre resten av kvällen. De nätter jag inte tar tbl är ett helvete sömnmässigt men jag kan ändå avstå tabletter. Hur länge varar beroendesymptomen om man slutar (dvs ej sömnproblemen för de verkar ju kvarstå ett tag) utan känslan av spåndheten /uppvavrvningen.
cecilia
- Tuesday, December 16, 2003 at 00:36:19 (MET)
hej. Jag tar 3 Imovane på kvällen (sedan länge) för att komma till"ro" och för att överhuvudtaget somna. Förmiddagen därpå går ok men vid 15 tiden börjar jag bli jättespänd som en fjäder, klarar inte av att slappna av, mer stressad än vanligt, är orolig och kan inte sitta still. Tar ofta en Imovane vid 18 tiden och då mår jag bättre resten av kvällen. De nätter jag inte tar tbl är ett helvete sömnmässigt men jag kan ändå avstå tabletter. Hur länge varar beroendesymptomen om man slutar (dvs ej sömnproblemen för de verkar ju kvarstå ett tag) utan känslan av spåndheten /uppvavrvningen.
cecilia
- Tuesday, December 16, 2003 at 00:35:44 (MET)
Carina. Det är inte fel att det poppar upp mycket tankar när man slappnar av. Låt tankarna komma och gå som de vill och försök att inte fästa så stor uppmärksamhet vid dom. Betrakta dom mera som att de finns där och kommer och går. Försök känna att du är du och tankarna är sig själva. Visst kan ågest följa med dom men känn distansen mellan dig och detta. Du är egentligen fri. / Karl
Karl
- Monday, December 15, 2003 at 23:45:07 (MET)
Nja vad hände i helgen. Hängde inte med riktigt i svängarna. Men viktigt känns det med detta sätt att få se på problematiken med utsättning, insättning och ja, allt som hör därtill. Jag har väl egentligen inte något vettigt att säga, men känner ändå stort behov att få skriva och visa på att jag känner djupt för denna kamp att få befrias från de många gånger allt för stora smärtorna. Ingen ska behöva må så jädrans dåligt egentligen. Tålamod och envishet kanske och list tillsammans med tips från alla håll och exempelvis härigrån gb. Bra!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Frisk luft, enkelt och bra. ex.vis men lätt att glömma. /Karl
Karl
- Monday, December 15, 2003 at 23:28:05 (MET)
Hej Claes! Nä det kommer absolut inte att bli svårt att skriva här för mig, visst skulle det vara bra med en separerad del, där man kunde disskuttera olika saker! Utan jag reagerade att det vart bl.a påhopp så en slutade skriva här, bollande med siffror m.m så det kallar jag ej debatt! Utan nog skall vi finna en bra och gemensam linje att kunna stötta varann och även kunna disskutera vissa saker, men inte för mkt! och för ingående! Den person som hoppade av lider jag med ordentligt, då är det ett misslyckande. När sådant skall ske, så det blir privata mail man skickar nu! Men tillsammans alla så finner vi en bra väg att stötta varann på! Allt kan inte vara perfekt utan att det måste justeras om ibland! Lennart: ja det är klart att det var en sak som ej kom ut som du skrev! Att folk inte visste hur farliga benzot var ej läkarna heller, minns -70 talets början, dom formligen sköljde över oss piller, att uthämta 4 ggr utan intervall, så det fanns mkt Lennart som ej kom ut, det är helt riktigt! Carina: Dessa Somadril, som jag själv knallat på i många år innan jag lade ner dem, tycks ha skadat dig hemskt mkt, men du är tapper, och det går vägen som du själv rapporterar om! jag följer dig carina! Det var jag Claes som kastade ut det där om stöttning, som sedan flera följde efter! och det är faktiskt den viktigaste biten! 8 ögon ser bättre än 2! vi kommer säkert få ändra om igen, förbättra m.m så är ju en sida! man ändrar då och då! Så nog blir det här bra! saknar flera här fortfarande!!!!! Marvin hoppas du hittar någon väg ur detta med imovanet, gör som förra gången? lycka till i vad du än beslutar! Nu är det snart JUL och en mkt tung tid för många, minnen och annat, pressen att vara glad, släkt m.m Så hoppas alla nu har det så bra det någonsin går att ha! och skriv, det kan vara värdefulla ord för många! återkommer ! må väl! ingen nämnd ingen glömd. Säger Otto!
Otto Ruben Svensson
- Monday, December 15, 2003 at 21:37:41 (MET)
ICA! Stress i huvet, med det menade jag att det är rörigt i skallen, det är svårt att koncentrera sig på endast 1 tanke i taget och se klart på den. Särskillt när man försöker slappna av, då poppar det ju ofta upp mycket i tankarna./Carina
Carina
- Monday, December 15, 2003 at 19:41:36 (MET)
Rättelse ang SSRI:Redan i juni förbjöds Seroxaten i England och i september Efexor likaså! Monica! Jag håller med dig, jag har åxå saknat Gästboken i helgen, det var bra att den kom igång igen!Men efter diskussionen som var i lördags, vet man ju inte om man kan skriva fast man, ja du vet vad jag menar, men än så länge, ja jag trodde så klart att när den öppnar igen, så har vi kanske mer en ett forum att disskutera på. Även om man har lyckats sluta med medikamenterna, så kanske man lättare kan gå vidare om man under tiden kan prata/skriva "av sig". Det kan även finnas andra saker som hör till själva utsättningen, för att den ska vara så bra som möjligt, och ske på kortare tid än brukligt, man kanske kan "förkorta lidandet", tipsa varandra om bra sätt att gå vidare etc. Karl tex ville ju veta hur man kunde göra för att det skulle bli bättre/gå fortare und so waither, det är ju ingen konst egenligen, man bara startar en "epedemi i kunskap" dvs en informerar fler än en, osv.Otto kunde ha fått ett eget forum för socialpolitik och även ett för Göteborgs besparingsåtgärder som ganska snart kommer att kosta skattebetalarna i Göteborg minst tio ggr det belopp som Göteborgs politiker tror att de kommer att spara in. Våra dyrt utbildade läkare flyttar till England där lönen är högre och skatterna lägre och där de tjänar mer pengar på femminuterssamtalen med de som snart ska gå omkring som lallande fd ottosar om inte Rfhl hade funnits. Men det är bra att Gästboken kommit igång igen, nu väntar nästan samtliga här på våran egen Rolls-Roys-stöttare Otto. Det kommer att bli svårt för honom att skriva här nu, det var ju faktiskt hans ide att vi skulle gå tillbaka till det som Gästboken var till för från början:Endast hjälp, råd och stöd till de som behöver, men samtidigt vädjade han ju till förbundet om ett diskussionsforum, eftersom han vet att han har mycket att vidarbefodra
Claes
Hässleholm, - Monday, December 15, 2003 at 19:27:41 (MET)
Carina, intressant uttryck, stress i huvudet. Kan du förklara vad du menar med det?
Ica
- Monday, December 15, 2003 at 18:38:41 (MET)
KJELL! Jag tänkte på det du sa om att det blev värre när du slappnade av. Jag har känt likadant, särskillt när musklerna varit väldigt spända en längre tid, då gör det ont även när dom ska slappna av, dom har ju vant sig vid ett visst läge. Och då bråkas det ju i kroppen när det är nåt "nytt" på gång, så det är nog inte så konstigt att ångesten kommer ångande då. Så är det för mig i alla fall. Du tränar säger du, benso är ju muskelförtvinande så det är ju jobbigt att komma tillbaka och träna musklerna igen, dom tål ju inte mycket. Du kanske kunde försöka känna efter så att du inte tränar för hårt, och går för fort fram med träning. Själv så gör en hårtvätt att jag blir precis färdig i armarna, och får jätteont i axlarna. Men man MÅSTE ju tvättas sig ibland, om inte annat så för omgivningens skull *L* Själv så har jag fortfarande två muskelangripande sorter kvar, men vartefter jag minskar dosen, så orkar jag mer. Särskillt Somadrilen är förjäklig mot musklerna. När jag åt som mest, så hade jag kramper och skakningar i nacken/axlarna och musklerna var så spända så det känndes som dom skulle brista. Och det skulle jag ha som muskelavslappnande medel, det blev ju snarare tvärtom istället. Avslappning, du kanske kan göra korta avslappningspass, det finns ju jättemycket bra musik man kan ha. Färdiginspelade avslappningsband, dom tycker jag är bra när jag har för mycket i skallen, då koncentrerar jag mig på vad som sägs på bandet, och då lugnar sig stressen i huvet. Man önskar att det fanns en avstängningsknapp ibland. Ha det bra alla/Carina
Carina
- Monday, December 15, 2003 at 18:07:58 (MET)
Hej, skoj att gästboken fungerar igen. Har kämpat länge med min abstinens. Är det någon mer som känner att abstinensen drar igång av obehagliga tankar. Är så känslig nu mot vad jag var innan jag började med tabletterna. Ångesten kommer av minsta stressmoment.
Ica <Ica_H65@hotmail.com>
- Monday, December 15, 2003 at 17:56:05 (MET)
Kjell! Ångesten kommer och rädslan att inte stå ut slår till.Hur ska man hantera det? Ett förslag: Varje gång den "dyker upp", kan man kaske försöka intala sig själv att:nu mår jag sådär igen, typiskt utsättningsbesvär när det gäller Benzo, men det känns faktiskt lite mindre nu än förra gången. Den här känslan är ju fullt normal egentligen, det har jag ju läst och flera har sagt samma sak. Och upplevt samma sak! Jag vet ju att känslan avtar med tiden,för att till slut försvinna helt. Naturligtvis är det fler som känner igen de 5-10-15 första månaderna efter att ha slutat med BenZodiasepamer, och det bara är så här som du och Nita beskriver.Jag själv har upplevt det utan att samtidigt vetat att det skulle vara så.(!)Nu är jag lite bättre påläst bl a tack vare Rfhl-uppsala och deras Gästbok som jag genom en tillfällighet hamnade på via en länk från ett helt annat forum.( Slumpen gjorde att jag fick en chans att lättare förstå och samtidigt nästan slippa känna skuld för en del saker som jag har grubblat på och ångrat så mycket så att det är obeskrivbart.)Det är faktiskt väldigt mycket om Benzo som aldrig kommit fram. Redan i en rapport fån WHO Rewiew Group 1983 Use and abuse of Benzodiasepines, redogör man hur det kan komma sig, och varför Benzodisepamer är svårare än.....att sätta ut.(och det har aldrig riktigt kommit fram till allmänheten, otto) Och det säger inte lite det.Så Kjell, beröm dig själv så ofta du kan/behöver. Det försvinner strax/snart.
Lennart
Skåne, - Monday, December 15, 2003 at 17:50:32 (MET)
Hej alla! Den här sidan är ytterst viktig för vi som läser här och den ska också vara välkomnande till personer som är ensamma i sin abstinens och beroende. Kul att du kan göra lite Ella och det är bara att fortsätta kämpa! Jag känner igen det att man får det bakefteråt. Det är ju så att det tar tid och man ska försöka göra lagom med saker. Man känner bäst själv vad som är lagom. Det är nog viktigt att göra roliga saker och ha något intresse. Inte stirra sig blind på abstinensen. Det går över Kjell så håll i nu! Inte ska du förstöra ditt arbete nu med att gå tillbaka. Din ångest och domningar hänför sig till tabletterna. Så att gå tillbaka blir en katastrof. Försök ha tålamod och ibland måste det gå åtminstone ett år för att kroppen ska återanpassa sig. Försök slå ner lite på tempot du har i livet så tror jag ångesten minskar. Koppla av med film och musik. Ibland kan dataspel vara ett tidsfördriv och ett sätt att skingra tankarna. Tänk hela tiden att detta går över! Kul att se att Nita och Monica skriver och förgyller sidan med sina erfarenheter. Jag har själv kämpat som en besatt men börjar ändå bli avsevärt bättre. Det är varit en fruktansvärd abstinens den första tiden då jag trodde jag skulle bli galen. Den försvinner hela tiden lite och man får mindre ångest, blir mindre trött och framför allt piggare i sinnet. Så kämpa på! Det är det värt! Peter
Peter
- Monday, December 15, 2003 at 17:37:25 (MET)
Det var väl för väl att gästboken funkar igen. Nu är man så van att kolla vad som händer på gb att man nästan blir lita abstinent när det var fel på den. Men snart kommer väl alla igång igen. Jag kan ju själv skriva något åxå. Jag är ju så himla nöjd att jag funkar igen, efter den rysliga abstinensen,(8mån utan cipramil,ca.2mån utan måttligt ätande av sobril).Underbart att slippa knapra i sig en massa tabletter, som man inte har verkat tåla. Det blir hela tiden "smygande" bättre. Har kunnat vara ute och handlat två dagar samt haft lite folk hemma. Nu blev det lite för mycket, fick lite ångest och sov sämre. Så än har jag lite dåligt kvar,men det är iallafall ingenting mot för hur det har varit.Tar jag det lugnt så funkar vardagen. Roligt att läsa om alla andra, och att ni åxå blir bättre allteftersom. Kram till er allihop,
ella
- Monday, December 15, 2003 at 17:10:49 (MET)
Till Nita ! Hej ! Jag har följt dina inlägg för de har varit likanade mina erfarenheter men jag börjar nu att bli villrådig. Jag slutade för 6-7 mån sedan med A/d och BS men nu den sista tiden kommer allt mer ångest och oro fram i mig. Jag kan träna skapligt och mår då rätt bra. Det är när jag skall slappna av som min ångest kommer och rädslan för att inte stå ut slår till. Jag försöker att ha distans till känslan men darrningar och domningar gör att man blir rädd. Jag undrar om fler känner igen detta och om Ni har några ideer om hur man hanterar detta. Hoppas på svar och kämpa på alla. God Jul på alla.
Kjell
- Monday, December 15, 2003 at 16:47:15 (MET)
Vill bara skriva av mig lite och delge att det blir bättre ju längre tiden går. Om jag inte hade haft min familj och Peters erfarenhet av benzoabstinens, så vet jag inte hur det hade gått. Nu är jag inne på min 20 månad sedan jag nollade. Fortfarande går det upp och ner, och det hjälper en och tänka att idag har jag en sådan här dag, imorron blir det bättre. När jag kommer in i en braig period så tar jag vara på den, njuter av varje sekund och dom perioderna blir längre för var gång. Det jobbiga i det hela är att emellanåt så vet jag inte hur jag mår från dag till dag och ibland svänger det bara på några sekunder i måendet. Då blir det svårt att planera något längre fram. Jag försöker planer och komma tillbaka så gott det går. Men ibland så är det jättesvårt. Tiden ska läka sägs det, och jag hoppas det är så, även att många ggr så tvivlar jag. Styrkan och orken som jag hade innan jag började men både a/d och benzo är helt borta. Det bekymrar mig, det verkar som om musklerna har förtvinat på något sätt. Försöker vara ute och gå så mycket jag kan och simmar lite. Varje fall, kämpa på och håll modet uppe och ha mycket tålamod med er själva, ni vinner på det i längden. Många goa julhälsningar till alla, ingen nämnd ingen glömd.
nita
- Monday, December 15, 2003 at 16:16:36 (MET)
Hej Staffan, vad bra att gb kommit igång igen, tack för det...har saknat den i helgen som gick. Ser fram emot nya inlägg och rapporter från alla kämpare.... Till Otto: hur mår du? Peter, läget? Jannike, hur går det? kramar fr monis
Monica
- Monday, December 15, 2003 at 16:09:10 (MET)
Jo OK det ser inte så illa ut, än, så vi försöker väl, med risk för nya problem.
Staffan
- Monday, December 15, 2003 at 15:01:02 (MET)
Jag beklagar avbrottet. Nu hoppas jag att detta skall fungera. Men vi får strax se. Gör inga nya inäggg förrän jag mailat OK kör. LENNART, det är struket för att du naturligtvis inte har rätt att uttala i Gästbokens namn.
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
- Monday, December 15, 2003 at 14:57:53 (MET)

Hej försvann det jag skrev till Staffan, vad var fel?
Lennart
- Saturday, December 13, 2003 at 16:03:41 (MET)


SUZANNE det är en viktig fråga du tagit dej an. Lycka till.
Staffan
- Saturday, December 13, 2003 at 15:58:25 (MET)


Staffan! jag har läst och tycker likadant. Mycket står på spel när man håller på med sin utsättning. Ingenting får då stör den komunikation som pågår mellan de som hjälper med råd och stöd och den som är i behov av detsamma. På en sekund kan mycket tid och arbete spolieras. Vi måste alltså få flera olika forum om vi ska komma till vår fulla rätt. Vi ska ha det.Vi måste ha det, behovet finns. Punkt slut
Claes
Hässleholm, - Saturday, December 13, 2003 at 15:56:05 (MET)


Hej igen, jodå, jag tänker visst försöka skriva om SSRI och biverkningar i samband med bland annat alkohol. Min uppfattning är att tabletter skrivs ut utan att läkarna oftast berättar vilka effekter tabletterna kan ha. Jag har sett flera exempel på personer som fått ändrad alkoholtålighet i samband med SSRI. Samtligas läkare har sagt att det är inga problem att dricka alternativt inte nämnt något alls. Folk vittnar om blackouter, att de blir fulla fort och då redlösa samt känner ett sug efter alkhol mm. Jag håller på att forska vidare i ämnet. Biverkningarna kan ju ha enorma konsekvenser för den enskilda individen.Jag diskuterar gärna öppet och kan både förstå och respektera om flera kanske inte vill mejla mig. Jag kan dock garantera er anonymitet hos mig. Som journalist är jag enligt lag tvungen att skydda mina källor. JAg föredrar självklart direkt kontakt och vill inte berätta för mycket öppet innan publicering. Vill också säga tack till alla ni som svarat. Sköt om er alla! Suzanne
Suzanne <suzannekordon@hotmail.com>
Göteborg¨, - Saturday, December 13, 2003 at 14:54:03 (MET)


LENNART, du och jag satt och skrev våra senaste inlägg samtidigt så vi hade inte läst varandras när vi skrev. Jag tog och kollade om inte riksförbundet redan hade en sådan debattmöjlighet som du efterfrågade, men den är tydligen borta. Både Du och jag kan ju föra fram detta förslag. Tänk gärna över de reaktioner du fått här på sidan ett tag. Man skulle väl egentligen ligga på sina inlägg ett dygn innan man sände iväg dem, om de fortfarande höll. Hej och lycka till.
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
- Saturday, December 13, 2003 at 13:03:22 (MET)


OM STÖDFORUMET IGEN. OTTO, det var väl bra sagt. Och PETER och MONICA också. Tillbaks till att stödja, med erfarenheter och uppmuntran. Jag återkommer till att när det blir för mycket debatt här om allt möjligt, så kommer inte frågorna fram - "ingen skriver frågor när dom ser vad som står i GB", som Otto nu uttryckte det. (Jag antar att det låg lite självkritik i detta också.) Lenas utfall mot Lennart måste jag ju ta bort enligt våra regler, så snart jag kan. Men då tar jag faktiskt också bort det mycket privata långa inlägg som Lennart gjorde och Lena tydligen reagerade på. Och uppmanar LENNART till skärpning. LENA gav i sammanhanget också MARVIN några mycket dåliga råd, men de måste ju ändå få stå kvar och de har ju även blivit bemötta. (Jag tycker för övrigt att MARVIN drabbats av onödigt mycket oförståelse här när han upplevt arbetslösheten borde lösas före Imovaneberoendet. Det är inte uteslutet på förhand.) En kort sakupplysning om RFHL. Förbundet har varken tagit ställning för förbud av SSRI eller Benzodiasepiner. - Roligt att många har reagerat till försvar för vårt värdefulla stödforum! Allt gott önskas ni alla!
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
- Saturday, December 13, 2003 at 12:40:21 (MET)


Nedtrappning: Jag vet inte om det finns scheman för det. Det är nog individuellt hur snabbt den bör ske. Det gäller att ha ett stort mått av tålamod. Sedan gäller det väl också att minska så långsamt att man "lurar" sin kropp. Att det knapp märks i pillerburken. Att ha i minnet att man faktiskt minskar och trappar ner fast oerhört obemärkt. Att veta att för varje dag får kroppen mer och mer möjlighet att bli sig själv, renare. Och att smärtan kommer och går och avtar med mindre och mindre biverkningar. Under tiden är det naturligtvis till stor hjälp med stöttning på alla tänkbara vis. Att ersätta medicinerna med annat stöttante som ger hälsa och styrka. Detta är lätt att säga men svårare att göra i praktiken. Tålamod och veta att ljuset kommer. En stor bit är vunnen bara genom önskan att vilja trappa ner och ta tag i det hela med egen kraft. Listighet och tålamod och räkna med tiden. I det vi upplever som svart inom oss finns det också det som kan läka oss, fast det överskuggas av eländet. Våra kroppar och sinnen har stor förmåga att läka och veta hur vi ska må bättre.
Karl
- Saturday, December 13, 2003 at 12:22:08 (MET)


Annika!Monica!Otto.Annika! Ja, jag instämmer och är glad för din skull. Vad fort det gick för dig att bli oberoende av mediciner. Vad bra att alla vi här i Gästboken då och då får se bevis på att man mer eller mindre på egen hand kan komma ifrån beroendet.Beröm dig själv då och då!Glöm inte bort det du inte vill komma tillbaka till..Monika!Du undrade till vem mitt inlägg var riktat mot. Det var inte "riktat" mot någon. Den första meningen var bara ett svar på frågan du ställde.Resten var bara mer allmänt, och jag förstår nu att jag inte skulle ha skrivit det. Otto! Du undrar vad det är som inte kommit fram om Benzodiasepam efter som du tycker att du läst allt om just Benzo dvs som jag har läst om det. Det sista jag läste om var en del Benzodiasepamers oförskämt långa halveringstider, vilket gjorde att jag förstod ändå mer om varför mitt liv blev som det blev. Det här om halveringstider, fleråriga abstinens och utsättningssvårigheter har inte vad jag kallar "kommit fram".Okey, det "finns att läsa men svårt att hitta". -Ska jag behöva åka in till stan för att köpa en bok av tex Ove Carlsson för att få veta något om det jag säger "inte kommit fram". Tänk om jag inte har pengar då? Tänk om inte data hade funnits eller jag inte hade haft Internet eller kanske har nedsatt syn och inte kan läsa? Jag är kanske från ett annat land och inte förstår Svenska eller bara inte intresserad av att läsa. Nej, mycket av det du och jag har läst har inte kommit fram.(Då hade tex Xanoren skrivits ut i mycket mindre omfattning, om den alls blivit godkänd), där hade tex Sobrilen räckt!) Ännu! När jag skrev att SSRI-preparaten inte ens fyller kriterierna för att få kallas Läkemedel (andra stycket i det inlägget som jag förklarade för Monica att jag inte borde skrivit) menade jag att preparaten inte "läker" som riktiga läkemedel gör, eller åtminstånde försöker göra. Men här i Gästboken ska jag aldrig skriva så dumt som jag gjorde igår. Dock måste jag till mitt försvar påpeka att igår var en speciell dag jag jag kände mig lite "upprymd" eftersom nu England som första land i vårt EU, tagit ytterligare ett steg mot att hjälpa hela världen att få stopp på det onödiga lidanden som kommer i fotspåren efter Roche och alla andra läkemedelstillverkares jakt på pengar, med nästan samma metoder som nakotikalangare. (redan i slutet på 60-talet utnämdes ju Roche som världen största legala langare).Sedan skriver du att Rfhl kanske kan skaffa en sida för de somm vill disskutera läkemedel och socialpolitik och det hade varit bra, så att inte Gästboken försvinner från det den är till för, nämligen Hjälp, råd och stöd till alla oss som vill eller tänker sluta med vårt beroende och inget annat!Tack för ordet.
Lennart
Skåne, - Saturday, December 13, 2003 at 12:02:20 (MET)


Jag tror som Otto att vi får börja inrikta oss på stöttning som huvuduppgift. Människor som mår dålig skiter i vilka typer hit och dit utan vill bara komma ur sitt beroende, vi är ju heller inga farmakologer utan vi vet vad de har gjort i våra kroppar så vi är experter på det, det kan ju inte farmakologer vara för de vet inte hur det känns. Sedan kommer aldrig benso och SSRI att förbjudas men det kan begränsas. Vill man stoppa det så finns det många möjligheter att jobba internt inom RFHL, då en organisation kan göra mer än en enskild person. Erfarenhetsutbyte och stöttning var orden. Peter
Peter
- Saturday, December 13, 2003 at 11:14:06 (MET)


Lennart: läste ditt inlägg om SSRImedel! förvånades över att hur du kan säga att det inte alls uppfyller kriterier som det borde göra för att kallas läkemedel??? Vilka är då kriterierna?? Varken du eller jag är farmokologer! Vad Andersson? doktorerat i behöver ju inte var gudsförklarat, det finns en god samling farmakologer som har vitt skilda åsikter i olika frågor, En som stått nära RFHL i många år är proff Arne Mellander, han har då aldrig uttalat något om att dom ej uppfyller kritierierna för att kallas läkemedel! klart dom har testas och uppfyller säkert kritrierna! detta säger jag utan att läst doktoranden! iså fall bör halva fass tas bort! så vilka är kritrierna Lennart! Och nu börjar vi fasna i alla möjliga SSRImedel och dess konstruktion! utan målsättningen för sidan är ju att stötta och svara på frågor. Dom uteblir säkert nu när nya kommer och ser att det bara diskuteras SSRImedel och olika hänvisningar hit och dit! Så tillbaka till stöttningen och frågorna igen! Det andra sköter faramkologerna mkt bra! vi skall nog passa oss för att ge oss in i saker vi absolut ej behärskar! utan ge råd,tips och få dom som mår mkt illa att skriva här om sina problem, som gjort förut och så kan vi svara efter bästa förmåga! En mkt ångestfylld medmänniska skiter i alla SSRImedel utan säger hjälp mig ur detta, när dom håller på gå under!då är det primära att hjälpa den människans problem och stöttning som vi alla kan! inte bolla med siffror som det har blivit lite väl mkt sista tiden! För frågorna är nästan bortblåsta tillfället för disskutioner om SSRIpreparat, och då skriver ingen frågor när dom ser vad som står i GB! utan upp till kamp för att hjälpa andra och stötta som sidan är till för! säger otto! Har suttit och tänkt att viktigast är inte vilka och hur många SSRImedel och vilka som är släkt med vem! Det ökar bara risken att några disskuterar detta och frågorna kommer inte fram! som många kämpar med just nu! Ser många namn saknas, varför vet jag ej, men har mina gissningar! vi behöver ju ej gräva så djupt i SSRI frågan. Då kan Uppsala fixa en sådan sida för debbatörerna inom SSRImedel och andra får komma fram och fråga om sitt problem! Vi får nog rannsaka oss alla och se gränsen för vad vi kan,och uppmuntra alla som kommer nya hit. Så alla får plats!och känner att dom kommit rätt! stöttning var ordet! säger han otto!P:s Stötta genom vår egna erfarenheter!än massa hänvisningar till olika sidor och dotorander! vem har sagt att han har rätt, tänker på han som citeras nu av ett par st! Erfarenheterna våra är mkt viktigare och mer igenkännande för en ny som kommer hit! otto
Otto Ruben Svensson
- Saturday, December 13, 2003 at 07:59:45 (MET)


Lennart: Vad är det som inte kommit fram om benzo du skriver om, tycker mig ha läst allt jag kan komma över när det gäller benzo! och ätit det i 30 år innan jag gav upp! Så är väldigt nyfiken vad du menar som inte benzofolk vet om för hemligheter som ej kommit ut! Man försökte angripa benzot mkt förut och nu är man mkt restriktiva inom öppenvård och sjukan i gbg! Och att genom hänvisning till den där som doktorerade Andersson att SSRImedel snart är borta! kommer aldrig på frågan Lennart, däremot så kommer ett och annat preparat att försvinna som det gjort med benzot! Alla vet vilket farligt preparat benzo är men inte togs det bort för det! så är det samma med SSRImedel, många hävdar motsatsen och mått bra av dem, så inte under vår livstid försvinner dom! Never! Viktigast nu är att alla som har problem med benzo och SSRImedel och kodeinet skriver och får hjälp att komma ur det! samt en återuppbyggnad av den nedmonterade psykvården! säger han otto! Ha det! och en trevlig helg till alla!
Otto Ruben igen
- Friday, December 12, 2003 at 23:35:18 (MET)


Gabriel: Skall bara tilägga att platserna är ytterst begränsade idag! Folk kommer i princip nästan inte in! Av ex 30 sökande på Nordhem och Stadsmissionen fanns ex 1 plats ledig! Så det är ett hopplöst läge berättae gamla chefen där Clas Sjöberg för mig, numer pensionerad och är på Länken! Men dom som drabbas mkt hårt är vi som har s.k Dubbeldiagnos. Vi platsar ingenstans om man nu måste ha hjälp! För i papprerna deras står ordet MISSBRUK sedan spelar det ingen roll om du är fri sedan länge, du bollas hit och dit! Det är inget nytt för dom invigda! men fruktansvärt att det får stå kvar gammalt skit! Det har faktiskt läkarna själv erkänt, att det är en djävla sits man sitter i. Om man har en sådan diagnos! och vad vet dessa praktikanter till läkare om sådant! Inget! dom går efter vad överläkarn sagt, haft många duster med dem när jag åkte in och ut! Tills nedskärningarna kom och man togs sig ur helvetet! hu inte mer in på Gökboet mer TACK! säger en trött Otto! P:s idag har dom enas i gbg hur det skall fördelas, vilka som tar vad m.m läst en del av papprerna och det är ingen munter läsning precis! Det är ett enda stort kaos, där ingen vet något! och mitt i högen sitter patienterna som vill ha hjälp! Det är en cynism av guds like! otto
Otto igen
- Friday, December 12, 2003 at 21:35:31 (MET)


GABRIEL: hej! vet inte vilket år du menar med Hemenevrin, numera så skall det vara NOLL innan det delas ut! Detta berättar dom gamla kamraterna som fortfarande åker in och ut! ex Mölndal, även Nordhemspol har börjat köra med det, samt att dom använder oxeskant (hur stavas det månne)Mölndahl och Nordhem igbg är dom enda som tar emot Fylleavgiftningar, ja även Lillhagen, men det beror ju på att stan är sektorindelat! Sahlgrenska och Lillhagen hälften var av stan! knepig sak! Men det är riktigt Gabriel, det tullas på det ibland hör jag, Det är en förhandlingsfråga sa en polare som varit inne! ja kanske det! otto igen
Otto Ruben svensson
- Friday, December 12, 2003 at 21:20:29 (MET)


Annika! Stryker bara under på vad Monis skrev, kanon att det går så bra. Det tar tid men du är ur eländet snart och kan blicka bakåt och se vad du har gått igenom! Lycka till och rapportera sen igen! TINA: Det har blivit fart på dig nu! Det glädjer oss alla som vet hur du hade det! kämpa på och skriv till P.nämnden så kan dom registrera och dom i sin tur skriver till sjukan och frågar vad som hänt! det gör dom alltid! lycka till Tina! Det är en förädisk tablett du sparkat ut! ha det bra! Saknar många här som jag inte vet var dom är! Ni känner säkert igen er! Monis du har mail! återkommer säger Otto! P:s kan bara stryka under vad SOFIA skrev, Theralen är meningslöst mot abstinens av benzo! under alla mina avgiftningar förr och det är många. Har jag aldrig hört någon vilja ha Theralen ens! ej heller Attarax! otto! sköt om er alla!
Otto Ruben Svensson
- Friday, December 12, 2003 at 21:12:54 (MET)


Heminevrin fick jag fast jag var alk.påverkad på LS en gång, fick inte ens blåsa i alkometer vid inkomsten. Så funkar det inom psykiatrin idag.
Gabriel
Göteborg, - Friday, December 12, 2003 at 21:10:12 (MET)


Hej Annika, kul att höra a dej och att det går så bra! Tina! Way to go tjejen! Vilken energi! Lennart till vem riktar du ditt senaste inlägg?
Monica
- Friday, December 12, 2003 at 18:11:40 (MET)


Paroxetin skrev jag på utbytbara läkemedel och då kom Seroxat och åtta till fram. Det är möjligt att det enligt fass skiljer lite när det gäller verkningsmekanismer men dessa verkningsmekanismer fungerar ju sällan som det står att de ska göra, så på det viset blir de ju ändå mer lika varandra, allihopa utom Prosac tydligen. Ända sen SSRI kom har jag varit skeptisk mot dessa.En precisiionsstyrd SSRI-missil som behöver flera veckor på sig för att nå sitt mål. Uppfyller inte ens kriterierna för att kallas medicin eller ens läkemedel. Preparat, det är ju löjligt. Ett svindyrt hokus-pokus ihopkok, som Stig J Andersson redogör för i sin avhandling, inte ens gör någon nytta alls, vilket är bevisat med sk blindtester.Ändå tydligare gick det upp för mig när jag såg hur gamla preparat, efter att ha fått dåligt rykte, eller tom utan anledning omregistreras med nytt namn. Först fanns det ju bara ett amerikanskt lyckopiller, jag tror det var Prosac och sen kom Seroxat. Nu kanske det finns hundra olika namn på dessa SSRI.preparat och den enda anledningen till det som jag ser det är att förvilla konsumenterna och göra det ömöjligt för biverkningsregisterna att hålla samma fart. Så resonerar man i alla fall i England, det kan du läsa själv: www.benzo.org.uk I USA har läkemedelstillverkarna det inte heller lika lätt som i Sverige med SSRI: www.fda.gov där kan man läsa. Drug WarningZooloft,..in usa last year Paroxetin for over 2 biljon dollar. I oktober i år registrerade Pfitser Sinequan som är ett annat namn på Doxepin, så visst är det lätt att finna SSRI utan kända biverkningar. En stor bluff, inget annat. Vi måste erkänna att vi blivit lurade. Ang information, vem i detta land anser du bör ha mest infomation om det här, tror du på fullt allvar att ingen av våra makthavare har haft en susning om det här, inte ens en misstanke fast det har kommit små antydningar i pressen i flera år? Det är ju likadant med Benzodiasepamerna, här finns det ju 10-20 åriga viktiga fakta som fortfarande ej kommit fram! tiotusentals människor går omkring med ett benzodiasepamderoende utan att ha en aning om det. Undra på att sjukskrivningarna och förtidspensionerna ökar. Och det har regeringen bestämt att de ska minska, så att fler kan komma tillbaka till arbetslivet, alltså samma regering som med öppna ögon lotsar in oss i läkemedelsberoende. Kostnaderna flyttas över på företagen mer och mer.Fler och fler veckor i början på sjukskrivningarna ska betalas av företagen.Det började ju strax efter att SSRI kom! Dom vet vad dom gör. Vi,vi lär av historien att vi inget lär av historien.
Lennart
Skåne, - Friday, December 12, 2003 at 17:36:15 (MET)


hej på er alla.det var ett tag sen jag rapportera sist men jag e fortfarande kvar.*ler*.Är åtminstonde inne å läser alla inlägg men är lite dålig på att skriva här.Fortfarande seroxatfri sedan början på september.Känns väldigt länge och kan knappt minnas hur det var att äta medicin men men. I början var jag väldigt känslig när jag var tablettfri men nu tror jag det är helt tvärtom.Jag har mer koll på mina känslor och kan nästan känna mig lika känslolös nu som när ja käka medicin.Men det kanske inte är nåt konstigt utan normalt.Det var en kort rapport och återkommer innan året är slut:).Följer alla här och önskar alla lycka och hälsa.
annika
- Friday, December 12, 2003 at 17:29:33 (MET)


Hej alla! Håller på att skriva till patientnämnden om hela förloppet med tradolanet(och utebliven nedtrappning), hur jag bollats hit o dit o fått höra att ansvaret först ligger på läkarn som skrivit ut, sen på psyk som i sin tur hänvisade till kommunen!? Ni ska slippa hela historien igen, ni har nog med ert´! Men är glad att jag pratat med nämnden idag som fick detaljerna i stort och def tyckte jag blivit dåligt behandlad, att jag ska skriva ner allt o skicka till dom sen! Känns bra för egen del vad än det blir av det hela, får jag ur mej allt som varit, och känner att jag kan komma över detta bättre o gå vidare sen:)Känns åxå bra att ha fått medhåll av denna sidan och vi kämpar ju på ett eller annat sätt med sjukvårdens otaliga brister. Är inte lätt...o psykofarmaka skrivs ut lavinartat som en sorts ersättning för den vård patienten eg är berättigad till men som inte vården kan ge. Är på sin plats att ställa frågan om det verkligen är individen som är sjuk, eller det samhälle som hon förväntas vara en del av...men, det vet vi ju alla här redan som råkat i kläm på ett el annat sätt. Kämpa vidare! Kommer att ha fullt upp att få med allt i min anmälan till p.nämden, blir svårt att vara objektiv när man varit med om allt, men ska försöka så gott det går! Ha en bra lucia hälsar Tina!
Tina
- Friday, December 12, 2003 at 17:13:07 (MET)


Lennart, läs i patient-FASS så får du veta en hel del om skillnader och verkningsmekanismer hos både venlafaxin och paroxetin. / hälsn
Monica
- Friday, December 12, 2003 at 16:16:13 (MET)


Hej! Vill bara göra ett tillägg till det Lena skrev den 10 dec: Theralen är inget jag rekomenderar mot abstinensbesvär. Jag garanterar inte heller att det inte går att överdosera, eller att det är mycket lätt att sätta ut. (Tidigare i gästboken har oxå skrivits om Theralen.) MVH/Sofia,
RFHL-Uppsala-län
- Friday, December 12, 2003 at 15:14:42 (MET)


Allihopa utom Prosac! Enligt Stig J Andersson äe vi över 500.000 personer i Sverige som använder SSRI. Högst 10% (kanske mycket mindre)har Prosac. 450.000 kvar! Kommer dessa nu att vilja ha Prosac? Alla vet ju hur jobbigt det kan vara att byta SSRI. Nästa lika besvärligt som att sluta helt.Jag säger som någon sa tidigare: Det här är verkligen ingenting att skratta åt, även om man kanske känner lite skadeglädje mot Läkemedelstillverkarna! Det här är riktigt tråkigt! Mycket mer än bara en het potatis.
Claes
Hässleholm, - Friday, December 12, 2003 at 15:11:12 (MET)


Lennart: Precis! Ja, hur påverkar det äldre. Vi vet väl egentligen svaret men det ska naturligtvis bekräftas med siffror. / Karl
Karl
- Friday, December 12, 2003 at 14:59:47 (MET)


Ja, i Metro som jag har framför mig nu står det att Efexor (paroxetin)...... Och att paroxetin är samma som seroxat, det har jag sett i fass under utbytbara läkemedel, Nu är det så att min dator hänger sig ofta när jag ska skifta. Det betyder att innan jag hinner titta efter om Efexor är identisk med Paroxetin som det står i Metron igår, så hinner kanske de bli förbjudna i Sverige, för en sak är jag säker på, och det är att nu kommer det att gå fort. Gunilla Sjölin-Forsberg, som är chef på biverningsenheten ( som redan i somras manade till vaksamhet på självmordsföreställningar hos barn och ungdomar som behandlas med Seroxat och Efexor) på läkemedelsverket säger: --Vi inväntar nu ett specialistmöte i januari på den Europeiska läkemedelsmyndigheten där man ska disskutera de här frågorna.--Efter det mötet har vi möjlighet att ta ny ställning i frågan, säger hon. (en kvinna alltså, ser du lena). I dagens Expressen: inte ett dugg om det här, som måste räknas som en av de hetaste potatisarna på länge. Om det nu är bevisat att medicinera ökar självmorden hos barn och ungdomar under 18 år, hur påverkar då samma mediciner ungdomar över 18 år?
Lennart
Skåne, - Friday, December 12, 2003 at 14:51:34 (MET)


Hej. Efexor och seroxat är nog snarlika, jag vet inte. Men visst är det venlafaxin som är verksamt i efexor och paroxcetin i seroxat. De kanske verkar på samma sätt ändå. Men ...den terapeutiska effekten av medikamenterna väntas ta ungefär två veckor si så där. Men det händer något dramatiskt inna detta och det är i inledningsfasen där hämningarna "spärrarna" /viktiga att de finns och normala / släpper- och det blir en stor "riskson". Finns det angivet i undersökningar för preparaten ex.vis efexor, när denna "riskson börjar" Kan det vara efter första tabletten, andra, eller första dagen andra dagen, eller mera. Det finns ju siffror på allt så det borde finnas även på detta. M.a.o. när börjar tabletten bli livsfarlig! / Karl
Karl
- Friday, December 12, 2003 at 14:42:20 (MET)


Efexor är inte samma sak som Seroxat, se Monicas svar nedan. Men de är snarlika alla SSRI, kommer från de gamla tricykliska och är mer inriktade på serotoninet och ger mindre biverkningar. Bra att de hindrar dem i England. Läkemedelsindustrin har inga skrupler alls och ger dem gärna till barn. De lockar barn med godis och leksaker för att vara med i undersökningar i USA enligt det tv-programmet om Seroxat. Peter
Peter
- Friday, December 12, 2003 at 14:03:19 (MET)


Lennart: Mycket intressant. En artikel i DN idag syftar på samma rapport. Där räknas också efexor upp som ett medel bl.a andra som stoppas. / Karl
Karl
- Friday, December 12, 2003 at 13:52:25 (MET)


Karl! om du behöver veta mer om Efexor=Paroxetin som också är identisk med Seroxat.Exakt samma.
Claes
Hässleholm, - Friday, December 12, 2003 at 13:21:20 (MET)


Karl! Du ville veta vad man skulle skriv om. Idag såg jag såg i gårdagens Metro att nu förbjuds alla SSRI i England utom Prosac, när det gäller personer under 18 år. Förbudet är utfärdat av MHRA och gäller från 2003-12-12. Anledningen är att studier visar att medicinerna ökar självmordsrisken.Ja, då måste det väl bli så i åtminstånde hela eu! Ett steg i rätt rikning!
Lennart
Skåne, - Friday, December 12, 2003 at 10:47:37 (MET)


Historia var det! Ni som har/har läst pockettidningen R.Kommer ni ihåg numret om "Sveriges skitigaste industri". Rönnskärsverken i Skelefteå. Det var inte bara träden runt smältverket som blev sjuka, även arbetarna innuti verket fick så konstiga sjukdomar så att företaget var tvungen att göra något för arbetarnas hälsa bl a för att inte förlora en massa pengar på sjukskrivningar, men även för att måna om arbetarnas hälsa, (för det var inte så lätt att hitta arbetare som ville gå i arsenik-dimmorna).Med en för den tiden rekordhög lön, anställdes en företagsläkare som alla anställda måste gå till om det gällde hälsan. Denna företags läkare ver effektiv, här var det inte så lätt att på stanna hemma från jobbet, trots att många försökte övertala läkaren om att man var dålig och att man trodde det hängde samman med att alla träd utanför fabrikslokalerna dog. Även folk utanför fabrikslokalerna, och tom långt ifrån kände obehag i olika omfattning. Denna företagsläkare f ö r h a l a d e i flera år det som till slut var oundvikligt. Mycket människolidande, även dödsfall kunde ha undvikits om inte denna, extremt högavlönande företagsläkare negligerade arbetarnas år efter år vädjan. Och inte minst såg till att allmänheten inget fick veta! Men Pockettidningen R:s Rönnskärsnummer slog larm och allt kom fram, i TV och tidningar.Hur mycket pengar tjänade då Rönnskärsverken på denna föratagsläkare? Det hade ju varit ändå mera idag, eftersom nu får ju företagen betala de första veckorna. Om en företagsläkare i dag, antingen själv eller via en remiss, ser till att en felaktig medicin kommer att användas, så att kanske arbetaren blir sjuk ett par tre veckor (dvs lika länge som företaget står för sjukskrivningskostnaderna) innan arbetaren blir bättre och kanske kan börja arbeta igen, i bästa fall. Är då denna företagsläkare "kostnadseffektiv",kanske några måste byta SSRI-preparat, och kanske måste vara hemma två-tre veckor till, ser du verkligen inte poängen, ska jag behöva skriva det på en planka och..
Claes
Hässleholm, - Friday, December 12, 2003 at 07:02:13 (MET)


Karl svar på frågan om Efexor: ca 2 veckor men varierar givetvis individuellt. Sedan är väl också frågan om spärrarna intressant, fungerar dom mot en viss sorts ps blockering, fobi t ex , så kanske dom även fungerar mot de blockerinagr man har mot att t.ex begå brott Jfr med bensodiazepinerna som får hämningarna att släppa hej vilt och folk slåss och snattar utan en tanke på att det skulle vara fel. SSRI borde hållar inom strikt kontroll, inte bara skrivas ut med återbesök efter 2 månader.Efexor är serotoninåterupptagshännare och hämmar även nordrenalinupptaget. m v h monis
Monica
- Friday, December 12, 2003 at 04:14:14 (MET)


Karl svar på frågan om Efexor: ca 2 veckor men varierar givetvis individuellt. Sedan är väl också frågan om spärrarna intressant, fungerar dom mot en viss sorts ps blockering, fobi t ex , så kanske dom även fungerar mot de blockerinagr man har mot att t.ex begå brott Jfr med bensodiazepinerna som får hämningarna att släppa hej vilt och folk slåss och snattar utan en tanke på att det skulle vara fel. SSRI borde hållar inom strikt kontroll, inte bara skrivas ut med återbesök efter 2 månader.Efexor är serotoninåterupptagshännare och hämmar även nordrenalinupptaget. m v h monis
Monica
- Friday, December 12, 2003 at 04:13:52 (MET)


Lennart: När du lika är inne på historia, så kan man tänka på att innan benzo kom, fanns barbituraterna. Dom kom redan på 1800 -talet Pentymal, Diminal Duplex m.m tidigare Hostmedicin som innehöll opium, namn som Dr Rosens Bröstdroppar! Det var krydda i dem, allt de åkte 1984 barbiturater gick jag på oj vilka mediciner och vilka avgiftningar huva! dom ansågs för toxiska m.m men inte vart det bättre att benzo blev kvar! och nu SSRI medel, vad kommer sen??? säg det! Valium lät illa i folks öron, men då kom Dumex i danmark med Stesolid och det lät snällt, sen har det riktigt brakat lös med namn ideligen! Det var inte länge sedan Heminevirin som man kunde få av läkarna, det finns knappt kvar inom alk.vården, bara när tillstånden är allvarliga! och dom var mkt MKT kraftigt vanebildande! eller när man avgiftade morfinister med Herion i början av 1900 talet, innan man fattade vad som skedde! ja historia är intressant! Ursäkta utvikningen! säger Otto!
Otto Ruben Svensson
- Friday, December 12, 2003 at 03:26:29 (MET)


Claes: Nu har jag fått i mig lite hjärtpreparat och innhalator, så nu är jag igång igen, när man sovit bort ett dygn! Du skrev ett inlägg om insändare du skrivit m.m inget nytt för mig, men du skrev vad ger du för den OTTO! Undrade bara vad du menar Claes? Det är kanon med allt vi kan göra, har själv skrivit massor av inlägg under delar av min tid! Men nu oroas jag mest för att hela Sverige är tvärtyst om alla nedskärningar som går med racerfart! Ingen säger någonting, det är mkt viktigt nu att det finns en vård värd namnet! Den skall vi se till att den finns, så inte alla våldsdåd, m.m dyker upp ideligen! men man skär med motorsågen för full hastighet, den somatiska vården finns snart inte kvar! Hela sjukhus läggs ju ner, nu ryker hela Kungälvs sjukhus kanske, titta på vad som redan åkt bort! och ändå är sparbetingen inte uppnått på långa vägar än! Det är som några invandrare sa, hade det hänt i vårat land hade alla gått man ur huset och ställt till det, men vi är för flata! Dom struntar högaktningsfullt i några insändare! Det är ju bevisat nu flera gånger om! Vi höjer ju inte ens på ögonbryna när det varje dag står att platsbristen är mkt alarmerande! Så här har det aldrig sett ut i modern historia. Och slutet har vi ännu inte sett! Vi måste ha en fungerande sjukvård, både psykisk och somatisk! inte väntetider på år för något, om du inte har pengar så du gör det privat! Det är det primära just nu att återupprätta sjukvården och samtidigt kan vi ge oss på SSRImedlen! Att betala 300 kr för 5 minuters samtal med någon importerad läkare som många får göra är fullständigt meningslöst! platsantalet på ex Sahlgrenska är nu bara 37 platser mot förut 86 platser inom psyk och upptagningsområdet är väldigt stort! Man håller på stänga allt som finns och endast akutsjukvård får finnas kvar, nu vet ingen vad dom gör! Dom handlar i panik och spar allt dom kan. Vilket kommer resultera i många fler sjuka och fler sjukskrivningar, och alla företag som varslar dagligen, dom knäcks arbetarna och går till psyket första gången och får då SSRI medel och något annat! sen är kanske ruliansen igång! Pratade med en läkare som bor nästan granne! på affären, frågade han varför tar ni på Vårdcentralen endast emot cirka 6 patienter om dagen, fler hinner ni väl med, vilket svar jag fick. vi skriver, är på konferanser och möten dagligen, så inte gör vi så mkt! nä såg det på kritiken ni fick! Så illa är det, som tur är så har man privatläkare som tar det mesta! än vänta och få en tid om ett halvår! när de är nu det gäller! Personligen tycker jag det är den största frågan vi står inför, skall vi få ha någon sjukvård kvar alls! eller blir den privat nu helt, ja omöjligt är det inte om ett par år! Givetvis är det mkt bra att du skriver insändare Claes, bara alla gör något när dom orkar så heder till dig, vi måste slåss på alla fronter nu ch dom är många! Men psykvården tar bara emot 3 kriterier och där faller inte tablett och sprit med åtföljande diagnos under, utan det skall primär vården sköta! allt finns nedskrivet och är offentliga handlingar! Det är en överenskommelse mellan Öpppenvården och Sahlgrenska gbg, hur det är i andra städer kan ja bara läsa mig till, men det kan ju andra upplysa om! men troligtvis är det samma som på alla ställen, dom kör lika numera! både inläggnings och medicinskt! Det är bara privatläkarna som skriver ut vad dom behagar, än så länge! och svartläkarna! dom håvar in pengar, samt att alla läkare snart har ett bolag i ryggen där dom får sin lön och kan snyggt skatta bort det den vägen, men nu skall Sahlgrenska gbg skicka lönen som vanliga löner skicka ej till något bolag! Det är bedrägeri dessa herrar och damer sysslar med, dom är väl insprirerade av sina polare i näringslivet som försvinner med huntratals miljoner och vi gapar bara och väntar på en ny skandal! Det är stora och viktiga frågor för oss alla! Vi kan inte se på när någon druknar. Men vad vi skall göra vet jag inte! occupera deras kansli och kräva att psyk vården återupprättas ordentligt vilket var löftet efter Anna Linds bortgång, nä nu pladdrar dom om mer "tvångsvård" men vi som inte behöver tvångsvård var hamnar vi....ingentstans tyvärr! Några nattliga funderingar som man kan skriva en hel bok om bedrägeriet dom gör mot oss alla och den kommande generationen! Sov nu gott alla och vakna med optimismen i skallen att vi skall segra mot galenskapen till slut! och ha en fin dag alla ingen nämnd och ingen glömd säger Otto! P:s Det var väl Claes som skrev om att Seroxat finns i 9 olika namn, dom kommer runt allt! pengar är makt! otto!
Otto ruben Svensson
- Friday, December 12, 2003 at 02:49:09 (MET)


www.fda.gov ska det vara.
skrev
fel, - Friday, December 12, 2003 at 01:54:27 (MET)


Karl! Du verkar vetgirig. Har du sett vilken sökmotor på www.fda.uk skriv SSRI om du vill, eller annat
Lennart
Skåne, - Friday, December 12, 2003 at 01:52:30 (MET)


Karl!Lite generellt kan man dra alla Benzodiasepamer över en kam. Libbrium och valium kom först och lanserades av Roche som nervlungnande åt från början amerikanska hemmafruar. De sålde bra, och redan efter några år började männen i Amerika lite försiktigt att på samma sätt lugna sina nerver. Roche lanserade lite senare en sömntablett, Mogadon (Nitrasepam) som också blev en storsäljare. Andra läkemedelsföretag följde efter. Att Sobrilen anses som "oskyldigast" i gänget beror på att den har kortast halveringstid, bara 10 tim, så på sätt och vis är det riktigt.Tranxilen har den längsta. En Benzodiasepam som man inte behöver äta mänga dagar, för att komma upp i en halt som kan liknas med rena rama överdoseringen (Ove Carlsson beksriver detta i sin bok).Xanoren är, som det står i deras reklam, "en förfining av marknadens Benzodiasepamer", en stark snabbverkande tablett helt enkelt. Långt innan Xanoren lanserades fanns kännedom om Benzodiasepamernas "fleråriga abstinens och utsättningssymtom".
Lennart
Slåne, - Friday, December 12, 2003 at 01:47:01 (MET)


Tack för svar Otto Rubin!
Karl
- Friday, December 12, 2003 at 01:23:47 (MET)


Är det någon som vet hur snabbt initialeffekten av efexor uppträder. D.v.s. den biverkan eller verkan som ett antidepressivt medel har e.x. efexor, som innebär att den "låser upp de nomala spärrar som vi har" och som skyddar oss från att gå över gränsen. Detta inträffar i början av behandlingen, innan den åsyftade terapeuftiska verkan kommer,... men hur snart? /Karl
Karl
- Friday, December 12, 2003 at 01:19:42 (MET)


Hej på er alla kämpar av alla slag! nattugglan Otto har vaknat, nä jag är rejält dålig i pumpen och lungerna! så orkar ej så mkt, mest sova! men läste igenom GB nu och skall skriva en del när jag orkar! KARL, jo det finns något som kallas "lågdosberoende" som är minst sagt lika jobbigt som högdosberoende, detta visste man ej förr, utan det kom fram sakta men säkert! så var försiktig speciellt benzo! Sobril ses lika som Stesolid i läkarkretsar, dom är 2 populära medikament inom benzo! Sobril är lite mer korttidsverkande annars ingen skillnad! Används numera i alk.avgiftning i GBG! men en billigare variant! Som imovane som sjukan använder! men den billigare Zoplikon!(substansnamnet) återkommer när jag orkar, kämpa nu alla och må väl och ta hand om er alla kamrater! säger en nyvaken Otto! Men det blir nog bra med sömnen oxå när infektionerna gått över! en seg otto!
Otto Ruben Svensson
- Friday, December 12, 2003 at 01:19:14 (MET)


Susanne: Detta med blodsockerfall och SSRI, ... hur i hela fridens dagar hänger det ihop. Att det gör det förvånar mig numera inte men gav din läkare närmare förklaring till detta. / Eller vet någon annan på vilket sätt det är möjligt. Lennart: Sobril och benzo kan vara knepik även vid låg dos. Ja, det ryser i mig då jag får det bekräftat, och dessutom anses väl sobril vara ganska oskyldig i läkekretsar. / Karl
Karl
Torsby, - Friday, December 12, 2003 at 01:02:59 (MET)


Clas, tack för svar om adresser. Det var en rejäl bunt. Men vad ska man skriva då måntro. Ja, det får ge sig. / Peter; "klåpare inom psykiatrin var bra uttryck", beskriver känslan man får inför dessa. Klart att det finns undantag, men de bekräftar mer regeln. Det är flera som svarat mig direkt här men jag hinner inte ta fatt i namnen just nu, men jag tackar så mycket. Det är fascinerande att kunna resonera kring dessa erfarenheter vi har, på det här sättet genom internet. Det finns en stor gnista med mycket friskt tänkande här i denna GB. Det finns ett uttryck som säger "en frisk reaktion på en sjuk miljö". M.a.o att sammhället omger oss med så mycket elände så våra kroppar och själar slår bakut. En sund reaktion på en sjuk miljö, - kort sagt. / Karl
Karl
- Friday, December 12, 2003 at 00:40:20 (MET)


LINNEA! Du är uppenbarligen väldigt känslig mot Zoloftet. Men jag tycker du ska bejaka din vilja att bli av med tabletten. När man har så svårt som du tycker jag att man kan smyga ut tabletten för att uppnå så lite abstinens som möjligt men ändå gå neråt hela tiden för att nå slutmålet, att komma ner till 0. Hur mycket kan du dela tabletten åt gången. Jag vet inte om det finns lägre dos än 50 mg tablett. I så fall är det bra. Du kan väl ringa Staffan här på RFHL och höra med honom om tekniken att just gå ner på Zoloftet. Om du tar det lugnt hela tiden i små steg kanske det inte blir så farligt denna gång. Du kanske tog för stora steg åt gången förra gången. Jag tro på dig så hör med Staffan, gratis rådgivning. OTTO, får du en bra vård nu men hjärtat och lungor. Du får ändå lita på det läkaren kan och hoppas på det bästa. Jag tror de kan sitt område bättre är de klåpare som håller på med psykiatri. Peter
Peter
- Thursday, December 11, 2003 at 23:07:34 (MET)


Förutom att Gästboken hjälpe och stöttar oss som trappar ut våra mediciner, så sprider vi även kunskaper om dem.Benzodiasepamer är väl en sort som många av oss kan det mesta om, inte bara för att vi är så många som själva har den erfarenheten, utan också för att dessa kunskaper sprids.En grupp som också på samma sätt finns väl dokumenterade är det vi i vardagstal kallar Psykmediciner.De första psykmedicinerna som kom var Hibernalen, tätt följt av Nozinanen och var Neuroleptikans inträde i mentalvården. Några fler i den gruppen är Haldol, Trillafon (kallas ibland trillafrån), Mallorol, Cicerdionol och många fler. Dessa mediciner användes nästan uteslutande på mentalsjukhusen och på psykiatriska avdelningar på vanliga sjukhus. Därför benämdes dessa "psykmediciner"Även några andra enstaka sorter utanför Neuroleptikagruppen med samma användningsområde kom att räknas dit.Det som gäller för alla de här, är att man kan förutse med hjälp av fass hur/vad som händer när man använder dessa. Det kan man inte göra på samma sätt med SSRI som ju ofta behöver 3-4 veckor på sig för att nå effekt. Ofta inträffar en försämring de första veckona, men inte alltid. Det är på det viset ingen medicin i egentlig mening,som oftast fungerar kanske redan efter någon timme, eller i varje fall samma dag, utan mera ett ämne som efter flera veckor ska "försöka balansera" hjänans serotonin-nivå. Och på sätt och vis stämmer det med vad Marvin kallar rysk roulett. "Försöka balansera" det är svårt, speciellt för SSRI-preparaten.Men SSRI är alltså ingen "psykmedicin".
Lennart
Skåne, - Thursday, December 11, 2003 at 22:28:25 (MET)


Linnea! Zooloften finns det mycket erfarenhet av. Den har ju varit med ett tag.Tills någon med den erfarenheten svarar , så kan du titta bakåt i RFHL-Gästboken. Du kan anväda sökmotor (tryck på ctr och f)Även på flikarna kan du läsa om SSRI.Även www.benzo.org.uk har mycket information om de flesta SSRI-preparaten och just de äldsta Seroxat, Cipramil och Zooloft har naturligtvis mest.Även om alla SSRI har mycket gemensamt,kan det skilja en del bl a halveringstider som påverkar mycket olika.
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 21:12:43 (MET)


Hejsan! Halleluja får man säga. Idag fick jag en lapp från psyk att jag trots allt fått en läkartid innan jul.... Och det var pga att jag pratat med min primläkare igår, o han tyckte ju det var lågvattenmärke att jag inte fått nån tid ens efter allt dom strulat till. Så tack vare hans påverkan fick jag alltså en tid ändå. Ville ju läsa journalen först, så jag vet om det är lönt att fortsätta eller om dom för alltid ser en tablett när jag kommer in.. Retar mig oerhört på allt dom sa om missbruk o inte verkar dom ha journalfört att jag slutade med imovanen...än, och kanske tror dom rentav att jag fortfarande tar tradolan! Känns ivarjefall som man är stämplad och det är oerhört tråkigt när man gör sitt bästa. Men vad spelar det för roll vad dom tror, viktigast är ju att jag mår bättre och känner hopp igen. Får ändå se upp med just opiater framöver, vet att det är dom vanligaste återfallen där, var det inte så Otto! Är konstigt att jag först när jag blivit bättre känt ett litet "tablettsug", men inget ibörjan när kroppen borde skrikit efter dom o psyket likaså? Jaja, är inget jag oroar mej för nu att åka dit igen, men är nog klokt att ha en viss oro så är man ngt säkrare.jättekul att du Jannike är med oss här igen, vi håller på dej! Ta hand om er, Tina
Tina
- Thursday, December 11, 2003 at 21:11:01 (MET)


Toikomakliniken i Uppsala ville du veta mer om Eva! Är det någon som svarat dig? Jag känner inte till just den, men jag vet att det är långa väntetider. Jag förstår att det inte gick bra att själv sätta ut Sobrilen, Vad hände? En 10mg och en 5mg/dygn och inga andra mediciner ska inte vara ömöjligt att ta bort efter schema. Skriv gärna och tala om vad som hände. Det kan vara erfarenheter för oss andra. Benzon kan ju vara knepig även vid låg dygnsdos!
Lennart
Skåne, - Thursday, December 11, 2003 at 19:49:40 (MET)


Och att jag var på det behandlingshemmet i ett och ett halv år.
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 18:43:25 (MET)


Mike! jag glömde bort att innan Judit började att läsa till journalist i lund arbetade hon på ett behanlingshem i två år! För tablettmissbrukare!
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 18:33:13 (MET)


Peter! Jag gömde bort att skriva att jag flera gånger skrivit direkt till regeringen. Till bl a socialministern och ställ frågor som jag tyckte var viktiga för mig och samhället.Det som är bra med att göra så är att man alltid får svar. Dom tar emot 3-600 brev varje vecka. Det är offentlig handling och måste diareföras. Likadant med all post till alla riksdagledamöter.All e-post "dit" lusläses av media konternuerligt, de största tidningarna har folk där hela tiden. Däremot har jag aldrig skrivit till arbetslivsinstitutet och påpekat hur våra läkemedel påverkar arbetslivet, vad läkemedlen kostar arbetslivet i pengar och lidande.Hur företagsläkarna skriver ut olämpliga läkemedel som får till följ att sjukskrivningarna ökar och kostar samhället och företagen pengar... Företagsläkarna kostar företagen massor av pengar! Vad ger du för den då otto!
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 18:25:08 (MET)


Javisst är hon från ungern!
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 17:57:15 (MET)


Mike!Hon stavar sitt namn:judit hadnagy. På googles 103 träffar.Hon är (eller har varit efter tt) pressekreterare på arbetslivsintitutet i Stockholm, snacka om att röra på sig. Ja har inte hon kontakter i pressens värld så vet inte jag, kanske inte kan få bort SSRI över natten, men..
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 17:55:56 (MET)


Claes, hon Judith vet du om hon är ungerska. Jag tror nämligen att jag haft kontakt med henne (om det nu är hon) för ganska många år sedan. Kan du kolla det kanske? Skulle vara intressant.
Mike
Gbg, - Thursday, December 11, 2003 at 16:38:07 (MET)


Peter! Ja det är klart att jag har skrivit insändare. Som jag vet om så är minst två publicerade. Norra skåne och i Sydsvenskan. Dessutom har jag tillsammans med Judith Hadnagy (böjade på TT i Malmö sedan)skrivit en artikel som vi sålde till Norra Skåne och Kristianstadbladet. Övriga tidningar som jag mer eller mindre regelbundet skriver insändare är DN, Expressen,Svenska Dagbladet och även andra. När jag tycker att det ser bra ut så skickar jag den till flera tidningar. Gärna efter att det stått något i någon kvällstidning som man liksom kan "hänga på":Efter att ha läst artikeln i onsdags om Stig J Andersson blev jag upprörd, hur har detta kunnat fått pågå så läng utan att..:Angående den insändare av Kalle-Västerås i onsdags vill jag tilläga att SSRI-preparaten inte alls blir fler och fler, läkemedelsbolagen tar samma tablett och omregistrerar den som nytt läkemedel. De slipper alla tester och kliniska försök, dom är ju redan gjorda. Ett bra exempel är hur Seroxat nu finns med 9 olika namn. Kostnaden för dessa 9 olika när det gäller kraven för inregistrering och därmed alla djurförsök och kliniska tester blir ju..:Jag har följt debatten och jag tycker..: Jag har följ alla skriverier..: Är det verkligen sant att vi äter antidepressiva ör så mycket pengar..Om inte ni på Expressen genast tar upp...så kommer jag att sluta köpa er tidning! Det viktigaste med en insändare är egentligen inte att den blir publicerad, det är viktigare att det kommer många av samma slag/ämne. som tex mina.Och att tidningen väljer en av alla för publicering. Andra läser och kanske också skriver igen. Tidningarna ser på insändarna hur stort intresse det och det har, och kanske gör en artikel eller tom en artikelserie om de ser att lösnummerförsäljningen ökar, och då naturligtvis ökar skrivandet ändå mer och till slut måste våra politiker göra något! För att få tyst på tidningen! Ganska logiskt, eller hur Peter?
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 15:34:08 (MET)


DANI.DU har ätit Seroxat tidigare och sen varit tillbaka där du startade när du slutade, säger du. Vet du vad problemen var/är som du fick Seroxat mot? Om du vet det, så är det ju lite lättare att försöka ändra på den situationen. Antingen genom terapi inom psykatrin, eller genom nån alternativ metod, det finns ju mängder att välja mellan. Om du INTE vet varför du behöver medicinen är det ju lite svårare. Det kan ju faktiskt vara så att man inte kan peka på något speciellt, det enda man vet är att man mår dåligt. Och då är nog nån form av samtal en bra början.
Carina
- Thursday, December 11, 2003 at 15:31:33 (MET)


Claes! Har du skrivit själv och fått något publicerat? Peter
Peter
- Thursday, December 11, 2003 at 13:58:15 (MET)


Hej. Samma helvete dag efter dag. Hur länge orkar man må så här dåligt? Blir glad om jag får mail.
Ica <Ica_H65@hotmail.com>
- Thursday, December 11, 2003 at 13:35:24 (MET)


Karl! Varsågod!
Claes
Hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 13:34:44 (MET)


Nedan finner du en förteckning över e-postadresser till dagstidningars insändar- och debattredaktioner. E-postadresserna kompletteras kontinuerligt. Längst ned på sidan kan du se när senaste uppdateringen gjordes. Aftonbladet: insandare@aftonbladet.se; debatt@aftonblandet.se Alingsås Tidning; postmaster@alingtid.se Arbetarbladet: friaord@arbetarbladet.se Arboga Tidning: dialog.bbl@ingress.se Arvika Nyheter: redaktion@arvikanyheter.se Avesta Tidning: dialog.avt@ingress.se Blekinge Läns Tidning: insandare@blt.se; debatt@blt.se Bohusläningen: debatt@bohuslaningen.se Bärgslagsbladet: dialog.bbl-at@ingress.se Dagbladet Nya Samhället: insandare@dagbladet.nu Dagens Nyheter: debatt@dn.se; lasarnas@dn.se Dala-Demokraten: ossemellan@daladem.se Elfsborgs Läns Allehanda (ELA): redela@2stad.se Enköpings-Posten: redaktionen@eposten.se Eskilstuna Kuriren: insandare@ekuriren.se; debatt@ekuriren.se Expressen: sistaordet@expressen.se Fagersta-Posten: dialog.fp@ingress.se Falu Kuriren: ins@falukuriren.se Gefle Dagblad: gefle.dagblad@gd.se Gotlands Allehanda: redaktion@gotlandsallehanda.se Gotlands Tidningar: redaktion.gt@gotlandstidningar.se Göteborgs-Posten: friaord@gp.se Hallands Nyheter: ordetfritt@hn.se Hallandsposten: insandare@hallandsposten.se; ledare@hallandsposten.se Helsingborgs Dagblad: insandare@hd.se Hudiksvalls Tidning: debatt@ht.se Hälsinge Kuriren: debatt@halsingekuriren.se Jönköpings-Posten: red@jonkopingsposten.se Karlskoga Tidning: redaktion@karlskogatid.se Katrineholms-Kuriren: fritt@kkuriren.se; debatt@kkuriren.se Kristianstadbladet: insandare@kristianstadsbladet.se Kungälvs-Posten: kp.redaktionen@otv.se Lidingö Tidning: redaktion@lt.nu Ljusdals-Posten: redaktion@ljp.se; asikter@ljp.se Länstidningen Södertälje: insandare@lt.se Länstidningen Östersund: lt.ordetfritt@ltz.se; lt.debatt@ltz.se Mariestads-Tidningen: friaord@tsl-mt.se Metro (Stockholm): insandare@metro.se; redaktionen@metro.se Metro (Göteborg): redaktion.gbg@metro.se Motala och Vadstena Tidning: mt@motalatidning.se Nerikes Allehanda: asikter@nerikes.se; debatt@nerikes.se Nordvästra Skånes Tidningar: insandare@nst.se Norra Skåne: redsekr@nsk.se Norra Västerbotten: insandare@norran.se Norrbottens-Kuriren: friaord@kuriren.com Norrköpings Tidningar: debatt@nt.se; tycktill@nt.se Norrländska Socialdemokraten: insandare@nsd.se; ledare@nsd.se Norrtelje Tidning: insandare@norrteljetidning.se Nya Kristinehamns-Posten: redaktion@nkp.se Nya Ludvika Tidning: redaktionen@nyalt.se Nya Wermlands-Tidningen: insandare@nwt.se Nynäshamns Posten: redaktion@nhp.se Piteå-Tidningen: redaktionen@pitea-tidningen.se Sala Allehanda: dialog.sa@ingress.se Skaraborgs Läns Allehanda: debatt@sla.se Skånska Dagbladet: forum@skd.se; debatt@skd.se Smålandsposten: ledare@smp.se; nyhet.red@smp.se Sundsvalls Tidning: ordetfritt@st.nu; debatt@st.nu Svenska Dagbladet: brannpunkt@svd.se; synpunkt@svd.se Sydsvenska Dagbladet: ordet@sydsvenskan.se Sydöstran: redaktion@sydostran.se Säffle-Tidningen: insandare@saffletidning.se; redaktion@saffletidning.se Södermanlands Nyheter: redaktionen@sn.se Tidningen Ångermanland; red@tidningen.to; insandare@tidningen.to Trelleborgs Allehanda: redaktionen.ta@allehandasyd.se Trollhättans Tidning: red.tt@2stad.se Ulricehamns Tidning: red@ut.se; debatt@ut.se Uppsala Nya Tidning: lasarnas.forum@unt.se; debatt@unt.se Vimmerby Tidning, Kinda-Posten: postmaster@vlt.se Värmlands Folkblad: opinion@vfb.se Värnamo Nyheter: redaktionen@varnamonyheter.se Västerbottens Folkblad: insandare@folkbladet.nu; ledare@folkbladet.nu Västerbottens-Kuriren: ordetfritt@vk.se; debatt@vk.se Västerviks-Tidning: vt.red@vt.se; ordet.fritt@vt.se Ystads Allehanda: insandare@allehandasyd.se Ölandsbladet: redaktion@olandsbladet.se Örnsköldsviks Allehanda: ordet.fritt@allehanda.se Östersunds-Posten: ordet.ditt@op.se; redaktionen@op.se; debatt@op.se Östgöta Correspondenten: ordet.fritt@corren.se; debatt@corren.se Östra Småland: insandare@ostrasmaland.se Att skriva insändare Samlade e-postadresser Senast uppdaterad: 2001-10-16 2002-08-28 Juridiskt meddelande Kontakta gärna webbredaktionen Frågor om Jägareförbundets webbplats
Claes
hässleholm, - Thursday, December 11, 2003 at 13:31:24 (MET)


Blev fel, det ska va inte. Mitt problem låg INTE i själva biverkningarna.
dani
- Thursday, December 11, 2003 at 13:30:27 (MET)


Tack för svaren OTTO och CARINA. Mitt problem ligger i i själva biverkningarna av medicinen. Har tagit seroxat för ett antal år sedan. Biverkningarna var inget problem. Problemet var att när jag slutade med medicinen så vart det som dagen innan jag började med medicinen. Det var som om jag vart påverkad ett år och sedan vakna upp till mig själv. Jag sa till mig själv under medicinen, skit, nu mår jag bra, nu har det vänt. Flöt med den känslan under hela tiden, för att då kraschlanda när seroxat gick ur kroppen, då blev jag mig själv. De som har lyckats bli starkare av antidepressiva, hur FAN har de gjort?
dani
- Thursday, December 11, 2003 at 13:28:12 (MET)


Hej! Har med fasa just insett att jag är läkemedelsberoende. Har försökt sluta med Zoloft tre gånger, varje gång har jag varit tvungen att öka dosen igen för jag har mått så fruktansvärt dåligt. Senaste gången jag trappade ut gjorde jag det förskräckligt långsamt, från 100mg till 12,5 mg på 2,5 år. Men när jag var nere på 25-12,5mg började problemen smyga sig på, jag fick stark ångest, gråtattacker, kände att livet är meningslöst etc. Nu äter jag 50mg sedan 3,5 månader tillbaka och mår bra. MEN jag vill absolut sluta med medicinen. Kan ni tipsa mig om hur jag ska komma ur det här?
linnea
- Thursday, December 11, 2003 at 11:58:02 (MET)


Nej det är ingen som skrattar här åt någon! Bry dig inget om det Jannike, jag tror inte Lennart fattade vad han skrev. Vi är många här som stöttar varandra. Marvin, kul att du har planer. Ta bort dina tabletter men abstinensen kan sitta i ett tag och det är bättre att ta det nu än innan du börjar skola eller jobb. Kom ihåg att imovane kan just ge sömnrubbningar och du kan ha problem ett tag med sömnen just. Så ge inte upp!
Peter
- Thursday, December 11, 2003 at 11:54:28 (MET)


Kan bara säga, jag skrattar inte Lennart! Nog om det! Hoppas bara att ALLA ni nya som hittar hit och finner en strimma hopp om att ni inte är ensamma skriver hit. Den här sidan är till för att stötta och hjälpa. Själv blev jag överlycklig när jag hittade hit. Vi är här för att hjälpa varandra.......
Jannike
- Thursday, December 11, 2003 at 11:32:33 (MET)


Skulle snarare vilja påstå att psykmediciner är rysk roulette, fast med automatpistol, d.v.s finns det en kula i magasinet kan man räkna med biverkningar. :(
Marvin
Uppsala, - Thursday, December 11, 2003 at 11:27:08 (MET)


Hej Marvin; Kul att läsa att det går bättre:)Satt själv ut imovane och det var nog som du säger värst första veckan men sen tog det ytterligare nåra veckor att bli helt bra. Är förstås olika hur jobbigt det känns så man ska INTE ta ut abstinens i förskott.. TIDEN läker ivarjefall allt eftersom. Bra att sidan är sig lik igen o att vi kämpar vidare:) Även om man kan vara labil av allt, ska det inte behöva gå ut över andra här! ha en bra dag Tina
Tina
- Thursday, December 11, 2003 at 10:21:02 (MET)


Tja, Imovanen är nog den större delen av problemet. Det finns en mindre mängd Kodein (Citodon) inblandat också, men det rör sig om typ 2 st/dygn. Dock så planerar jag att ändra på den saken innan julafton. Jag hade sparat 4 st. Stesolid 5mg sen förra gången jag slutade med Imovanen, och har man diciplin nog så räcker det för att trappa ner den. (Imovane är jobbigast det första dygnen man slutar med den, sen avtar abstinensen ganska snabbt - Iallafall för mig!).
Marvin
Uppsala, - Thursday, December 11, 2003 at 03:06:32 (MET)


Hej! Funderar mycket på hur man kan nå ut till pressen eller liknande för att få stopp på eländet. Hur kan psykmedicin kallas vetenskap när effekten av den är i stort allt annat än vetenskap. Utfallet av den kan ju bli precis hur som helst, hur okontrollerat som helst, vilket väl är raka motsatsatsen till vad "vetenskap" vill stå för. Det är mer likt "rysk roullet". Hälsningar till er alla.
Karl
- Thursday, December 11, 2003 at 00:05:25 (MET)


Sedan är det ju läkare och industri som har sådan övertro på dessa SSRI. Då tror jag att politiker och journalister inte riktigt förstår allvaret när de flesta läkare är så positiva till dem. Läkare har en väldigt hög status och trovärdighet i samhället. Läkarna är ju också nöjda att ha något alternativ att skriva ut och inte tar sådan tid, så det är klart de är positiva. Sedan har marknadsföringen till dem varit massiv. Det tar 10-20 år för läkare att fatta att det kan vara farligt med SSRI. Det tog ju tid att inse det med benson. Det är konstigt det hela men vi göra det bästa av situationen. Peter
Peter
- Wednesday, December 10, 2003 at 23:44:18 (MET)


Nej det skrivs alldeles för lite som du säger OTTO. Journalister vill också ha personliga snaskiga saker där personen viker ut hela sitt privatliv, inte så lätt att hitta dem som vill ställa upp. Några ljuspunkter var det programmet på Tv om Seroxat och Staffan hade ju något på radio. Sedan har det varit lite debatt ändå i kvällspressen men det har varit oro för de ökade läkemedelskostnaderna. Det har varit lite inslag i Debatt mm. Det kommer nog mer och mer. Problemet verkar ju vara att Sverige är delat och även förbrukarna att hälften tycker det är bra och hälften får väldiga besvär. Det är då som Dani frågar en väldig risk man tar när man börjar med SSRI. De flesta får ju ångest i början och får som OTTO säger även benso. Så sitter man fast. Vi har även ett ansvar vi som råkat illa ut att föra det vidare att vi inte har mått så bra av alla tabletter. Vi är en alldeles för tyst grupp. Denna sida är ju jätteviktig för det är on-line stöttning. Det måste vi värna om! Rent allmänt så hoppas jag och tror att förbrukningen kommer att stanna upp och minskas så sakteliga. Folk och även läkare upptäcker till slut att det inte fungerar på olika problem som relationer, arbete, socialt mm. Man kan inte ta en tablett mot livet och all stress. SSRI är ju egentligen till för de människor som blir deprimerade av sig själv utan orsaker där man bland kan få en effekt av SSRI. Då tycker jag man kan prova men bara då. Kämpa på! Peter
Peter
- Wednesday, December 10, 2003 at 23:25:49 (MET)


Appropå Pressen Lena! så är dom föga intresserade av att skriva om SSRI-medel och den lilla människan, annars hade det skrivits varje dag om det! Jag har frågat 2 st Journalistkamrater varför dom bara skriver om brott, rättegångar, droger! och inte något om benzo och SSRImedel, enbart om läkaren föreskriver för mkt, så kommer det en liten artikel att han är anmäld! Det är inte intressant svarade dom, samtidigt som det är ett ämne där dom inte behärskar så bra och det fodras 2 parter läkaren och patienten, därför är det lättare att skriva om brott, narkotika m.m och det säljer mkt bra, nu senast idag Camilla Henemark på Löpet till och med, att hon visst hade någon bit hasch i väskan, då kan man se propotionerna, folk ids inte läsa om SSRImedel tydligen! Annars hade det vart varje dag! Efter mordet på Anna Lind så skrevs det bara om "tvångsvården" ej om farlig medicinering och ingen uppföljning av medicineringen! Så det tycks vara mkt svårt att få igång en serie med dessa medel, nu kör man åter med Alkoholserie i Aftonbladet! klart man skall skriva om alla droger, vare sig dom är legala eller inte, men som vi ser görs det inte! Jag ser knappt något! men många ropar efter det! Nu riktas det in mot anmälningar som kilen tar in och vidare till ex Läkemedelsverket! som för statestik över dessa, men tidningen är åter föga intressead, det är oxå ett svårt ämne sade en journalist! men vi får se framtiden! Imovane skall stå under benzo men av juridiska skäl gör dom det inte, varför vet inte jag kanske någon annan?? några enkla rader av otto! Skriv på nu alla, delge allt ni kan! Sidan skall vara levande! och det behövs sannerligen i dessa tider när så många mår dåligt av olika medel! säger han otto! Kämpa på alla ingen nämnd ingen glömd! otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, December 10, 2003 at 23:04:54 (MET)


Hej DANI! Eftersom alla reagerar olika på medicinerna så är det ju välldigt svårt att svara på hur just du kommer att må med, eller efter, en tablettbehandling. Men SSRI-tabl. är nog menade att få deppresiva människor på fötter igen. Felet som jag gjorde, och säkert många med mig, var att jag fortsatte med dom när jag var på G igen av bara farten liksom. För självförtroendet har ju fått sig en rejäl knäck, och man vet ju inte om man är frisk på riktigt, eller om det är tabl. som gör en frisk. Tillslut så blev jag sämre av mina SSRI och byggde på med andra mediciner. Men det var ju inte det jag skulle skriva om *L* Rådet från mig är att läs igenom gästboken ordentligt, nu finns det ju en så bra funktion så du kan söka på just den medicin du undrar över, så behöver du ju inte läsa varenda inlägg till att börja med i alla fall. Det är ju en del. Sen vet jag ju inte varför du har blivit ordinerad medicinen, eller om du äter några andra, att du vill ta reda på mer innan du börjar medicinera, tycker jag att bara det är en positiv bit. Så försök att rannsaka dig själv om du verkligen behöver ta medicinen, eller om du kan klara dig med annan hjälp. Det vet ju bara du. Hoppas allt ordnar sig till det bästa för just dig. /Carina
Carina
- Wednesday, December 10, 2003 at 20:43:08 (MET)


Hej. Skulle gärna vilja ha kontakt med er som kämpar med abstinens. Även er som har kommit ur den. Söker igen efter Britta som svarade mig idag. Har lite frågor till dig. Blir jätteglad för mail.
Ica <Ica_H65@hotmail.com>
- Wednesday, December 10, 2003 at 20:08:34 (MET)


Hej Dani! Själklart finns det många som har tagit en kur SSRImedel, när dom varit helt under isen och sedan kommit i balans och slutat och sedan aldrig behövt dom mer! Märk väl att denna sida är för dom som haft det extra besvärligt, dom som det funkat för skriver ej här, vi har cirka 600.000 deprimerade i Sverige, Hur många som tar dessa medel vet jag ej, men vi är ganska få här! Så det finns många jag känner under åren som inga problem haft med dem! Jag kunde inte alls med dem och många med mig. Många finns ju här och försöker få hjälp med trappa ur dem! Men dom ställer till ett elände med alla biverkningar som sprutar in hos läkemedelsverket och andra ställen! men betänk det gjorde oxå Benzo när dom kom, dom satte en hel genaration som vart knäckta av dem! så alternativ till dom finns ju inte, jo ge fan i dem! tron på tabletterna är fruktansvärd! När det mesta går över med att prata av sig, än förgifta sig med kemikalier som vi gjort! Jag tog piller för allt, i förrebyggande syfte, ja allt man kunde hitta på, och priset för benzo vart mkt högt, och kodeinet (citodon) så därför är det viktigt att försöka få ungdommen att aldrig ta dem, men nu finns ju så mkt på marknaden att det inte är klokt, förr när man härjade så fanns amfetamin, hasch i gbg inget mer, nu väller det in alla möjliga sorter, E och horse m.m som blandas med brännvin och följderna ser vi som varit med ett tag vart det far iväg med dom unga! Vi får inte glömma benzo i debatten här om SSRImedel, för dom går hand i hand, ofta skriv det ut ex xanor tillsammans med ett SSRImedel, och då blir det 2 problem på halsen för många! Inte undra på att SSRI medlen toppar lista på mest sålda läkemedel! och få stopp på det. Han får nobelpriset, när man inte lyckats stoppa benzo ex Rohypnol som i staterna! hur skall man då få stopp på SSRImedel, det är för mkt pengar i det hela! Visst vi körde i gbg RFHL på mitten av -80talet efter inrådan av Tranx i England protestlistor, inte hände det något! Det finns massor av somatisk med. som jag ätit som är lika livsfarligt, men det talas det mkt tyst om! Skulle kunna räkna upp flera där som toppar dödslistan av biverkningar! men vi håller oss till benzo, koddeien och SSRImedel. Och tillsammans kan vi ju iallafall hjälpa varann att sluta och kämpa för att inte nyrekryteringen eskalerar mer än den nu gör! Nu knapprar ju ungarna Roppar i varje gatuhörn varje helg, var är föräldrarna?? tillsammans skall vi delge varann, så kan vi gå vidare och delge andra vårt vansinniga expriment med dessa kemikalier som gjort oss förtidspensionerade sjukskrivna och ett förbaskat lidande under många år! Och det är lika roligt varje gång man läser att någon klarat det och dom som är på god väg att komma ur greppet! det är bara att läsa tiden tillbaka! Vi behöver minst av allt pekpinnar! dom har vi fått nog av! alla behöver stöttning! För en del är det ganska lätt, en del har det mkt svårt, och det kan ta mkt lång tid för många! Jag är personligen inte för rangskalning hur farlig dom och dom är, det viktigaste är att jag inga tar alls! det är ju dit alla skall! med olika långa tider som det tar. Hoppas nu bara inte MARVIN eller JANNIKE tog illa vid sig av inläggen mot dem! utan kom igen med full fart, vi finns här som vanligt! Inget är lätt, men lättare om vi stöttar varann och tipsar m.m alla är vi lika mkt värda och skriv nu alla! må väl och ingen nämn och ingen glömd! säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, December 10, 2003 at 19:47:18 (MET)


Alltså, läser man på denna gästbok så verkar alla som slutar med sina antidepressiva må som innan de började. Pratar man med de som tillverkar medicinerna så säger de att det är meningen att man ska ta medicinerna ett tag för att sedan trappa ner och därmed må bättre. Det är svårt att ta ett beslut då, ska man börja med en medecin, ta den ett tag och sedan sluta, och då må lika dåligt som innan. eller finns det någon sannolikhet att ta en medicin, lära sig av den och sedan trappa ner och må bra. Finns det någon som själv eller som känner någon som har lyckats sluta med medicin utan att börja igen. Som har blivit bättre av sin medicin. Hälsn. Daniel
dani
- Wednesday, December 10, 2003 at 19:14:10 (MET)


Alltså, läser man på denna gästbok så verkar alla som slutar med sina antidepressiva må som innan de började. Pratar man med de som tillverkar medicinerna så säger de att det är meningen att man ska ta medicinerna ett tag för att sedan trappa ner och därmed må bättre. Det är svårt att ta ett beslut då, ska man börja med en medecin, ta den ett tag och sedan sluta, och då må lika dåligt som innan. eller finns det någon sannolikhet att ta en medicin, lära sig av den och sedan trappa ner och må bra. Finns det någon som själv eller som känner någon som har lyckats sluta med medicin utan att börja igen. Som har blivit bättre av sin medicin. Hälsn. Daniel
dani
- Wednesday, December 10, 2003 at 19:11:22 (MET)


Men hallå! Vad håller ni på med? LENA, LENNART, är det nån syrlig satir, eller menar ni verkligen vad ni skriver? Vem är starkast man eller kvinna?. Vad sjutton har det med den här sidan att göra. Själv ser jag ut som ett levande ???. Sidan är väll inte menad som en debattsida, eller? Jösses! Sånt där kan ni väll ta via e-post.!
Carina
- Wednesday, December 10, 2003 at 17:46:51 (MET)


Håller fullständigt med PETER!!!!! När du LENA har lugnat ner dig skall jag gå in och svara dig, vad vet du hur Marvin har haft det?? var du med när han lade av förra ggr?? och detta är en ställe där vi stöttat varann hela tiden! inte babblat som du nu gör! men svarar sen? MONIS vaknade nyss och kommer att skriva till dig! Lungerna tar nog knäcken på mig, nä så lätt ger vi oss inte! Kämpa på alla! Och Marvin du vet själv vad vi pratade om du och jag och Peter och staffan! Ställ upp på varann som vi alltid gjort! Må väl och jag återkommer när jag orkar! säger en irriterad Otto!
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, December 10, 2003 at 17:41:23 (MET)


Lena, vi kan inte stoppa alla SSRI, däremot informera om dem. Vad får dig att tro detta? Du får gärna gå till pressen men du får försöka vara mer balanserad i ditt ordval, annars får det motsatt effekt. Gå gärna via RFHL innan du skriver så du får hjälp. Jag är på bra humör men jag blir konfunderad när jag läser vissa inlägg. Vi är alla bräckliga människor och det måste du inse. Peter
Peter
- Wednesday, December 10, 2003 at 17:40:29 (MET)


Peter! Vem är mest lämpad att ta bort SSRI-preparaten från våra apotek, Kvinnan eller mannen? Vem är det som är så djävla duktig på att ordna allting, kvinnan eller mannen?Om nu mannen är så duktig som det sägs, varför finns då SSRI kvar? ser du att du inte kan svara Peter, och föresten,var det inte du som ville att vi skulle ta det lungt med pressen för kanske en månad sen? Vad finns det för anledning att ta det lungt med pressen? om inte karlarna kan hjälpa oss måste vi ha hjälp av pressen för att få stopp på det här eländet. Hur tycker du att vi ska göra? Swartsneger vann valet med hjälp av 10.000 kampanjarbetare, 100.000 personliga brev, en miljon telefonsamtal ocxh tio miljoner e-post, svårare än så är det inte, det fattar ju till och med jag fast jag är kvinna! Vadå ta det lungt med pressen! Föresten var är journalisten som ville veta om sprit och SSRI, tar hon också det lungt?
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Wednesday, December 10, 2003 at 17:21:14 (MET)


Peter! glömde av mig, vilken miss! Bara blev så, av farten.Och glädjen över att få skriva här.Händer ej mer.
Lennart
Skåne, - Wednesday, December 10, 2003 at 16:55:35 (MET)


Lena!Hej! Jag håller med dig! Hur har du det själv föresten? Råkar du ut för tex humörsvängningar? Skriver du alltid vänligt, eller händer det att du skriver när du ej mår bra också? Jag känner igen det där från mig själv! Vill du mejla mig nu så gör det! Du har e-add.
Claes
Hässleholm, - Wednesday, December 10, 2003 at 16:35:16 (MET)


Marvin, eftersom du ej fått något svar ännu, får du ett här.Är ditt enda problem Imovanen nu sitter du i en bra sits. Det är ju faktiskt en av de enklare att sätta ut, om det bara är den kvar. Det är bara att sluta med den, punkt slut. Så bör det vara i de flesta fall.När du känner att det går bra ser du ju att det är så.Om det blir för "jobbigt" så kan /ska du använda dig av en rätt "oskyldig" tablett som jag själv fått tips om på Mariapol i Stockholm och är nästan de enda som de är generösa med i samband med tex alkoholavvänjning, men även i många andra. Jag har mycket goda erfarenheter av denna. Du ska givetvis kontrollera uppgifterna, fass, www.mpa.se eller ringa mariapol i Stockholm och fråga själv. Dom fungerar garanterat och är mycket lätta att sätta ut.Dom är små och till fägen röda. Du blir liksom bara trött av dom och går knappt att överdosera, man kan själv välja "hur trött" man vill eller behöver vara för att under tiden bli av med Imovanesuget.Theralen.
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Wednesday, December 10, 2003 at 16:22:15 (MET)


Lena och Lennart, ni har nog missuppfattat denna sidas syfte. Den är till för stöd och uppmuntran. Läs igen vad ni skriver innan ni skickar! Peter
Peter
- Wednesday, December 10, 2003 at 16:13:36 (MET)


HÄR HAR LEGAT TVÅ INLÄGG SOM STRUKITS /su


Otto hör av dej så jag vet att du lever!Kram monis
Monica
- Wednesday, December 10, 2003 at 16:03:48 (MET)


Dani! Ska du börja med Fontex/annat? Och först skriver du och frågar om någon här har slutat med antidepessiva, varför vill du veta det. Om du är intresserad av rfhl- kan du kontakta dem. Men om du vill veta mer om Fontex www.fda.gov.
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Wednesday, December 10, 2003 at 15:02:23 (MET)


Hejsan alla människor. Jag undrar som så, är det någon som har slutat med antidepressiva och ändå lyckas leva normalt. Eller får alla det som så att när man slutar så blev det som innan man började? Ska börja med Fontex/fluoxetin, någon som har några tips?
dani
- Wednesday, December 10, 2003 at 13:16:52 (MET)


Är det nån som har erfarenhet av Toxikomanikliniken i Uppsala?? Man kan tydligen avgifta sig där. Tacksam för svar Mvh Eva
Eva <evagizmo@hotmail.com>
- Wednesday, December 10, 2003 at 11:18:37 (MET)


Tack alla som svarat mig. Britta: Skulle bli glad om du ville maila mig.
Ica <Ica_H65@hotmail.com>
- Wednesday, December 10, 2003 at 11:07:45 (MET)


Lennart: Mådde inte så bra igår och tittade inte neråt i gb. Ber om ursäkt.... Är väldigt glad att du blevat av med ditt och att du vill hjälpa oss andra här! Tack! ICA: Förstår att du lider alla helvetes kval just nu. Och jag lider med dej! Har inga bra råd att ge förutom att det går över och du är inte ensam... Skriv av dej smärtan, har jag gjort ibland! Som du skriver, man tål ingenting! Hoppas du orkar kämpa emot, gumman! Tänker på dej.. Claes: Ska försöka få tag i den där boken. Att du pluggar måste kännas fantastiskt! Och ta det i sin egen takt...Lycka till och sköt om dej! Kram till ALLA andra...
Jannike
- Wednesday, December 10, 2003 at 10:49:54 (MET)


Hej medkämpare! Mår något sämre idag och det är solklart abstinensen med lite ångest o nedstämdhet framförallt. Får ändå va sååå tacksam att jag fått må bra ända till idag, var beredd på bakslag men det känns inte alls lika djupt som förut. Ska in till stan å göra lite ärenden ivarjefall, mår bara bättre av att komma ut lite som det är nu. Vilken bra beskrivning av KARL, du har väl läst den Ica! Inga ord kan beskriva hur dåligt man kan må och när jag ser o minns min allra värsta abstinens i almenackan, ser det ut som fjuttiga ord jämfört med hur jag eg mådde! Följde ändå nåt sorts förlopp för mig, med hemsk tomhet först, sedan rädsla på gränsen till skräck(drömde fruktansvärda mardrömmar oxå)och så dålig stämning/nedstämdhet o ångesten var genomgående hela tiden mer eller mindre. Sen började grundmåendet känna snågot bättre o jag fick lite fast mark under mej igen(trodde ju jag stod på kanten att tappa mig själv ett tag..)och efter det blev allt bättre eftersom o ångesten klingade av. Är säkert mycket varierande hur man kan må, vad man har bakom sig o hur man upplever abstinens, men ändå tror jag de flesta abstinensmödor är gemensamma i stort. Tack Peter för dom orden:)! Ingår säkert i efterarbetet att anklaga sig själv mellan varven o känna skuld i det hela. Men visst är det ändå läkarn som har ansvarsrollen och man litar dessvärre på deras omdöme mer än sitt eget ibland:/ Otto; hoppas du blivit något bättre i hostan så du får sova.. Jaså du hade inga problem med den sorten? Ja det är som du säger väldigt individuellt vad man fastnar i och inte. Kodein tål jag inte ens, visst är det som treo comp ellr? Minns när jag tog en sån en gång och jag blev jättedeppig i sinnesstämningen. Hur mår du nu förutom förkylningen tycker du? Ta väl hand om dej goa du! Kort om ssri åxå. Håller med det som skrevs att de bara ska tas till när man provat allt annat och vid extremt djupa depressioner/alt panikångest) Zoloften hjälpte faktiskt att vända min depression även om tiden förstås läkte samtidigt så det är lite svårt att säkert peka på vad som gjorde mig bättre då. Hade då varit jättenere länge och provat först terapi i alla former, ljusterapi och sen cipramil, ect(electric shock treatment) 8ggr, utan något som helst resultat. Jag led fruktansvärt, trodde aldrig jag skulle bli bra igen, men sen blev jag succesivt bättre efter zoloft sattes in:) Ja, det var lite historia men ville bara skriva ngt positivt om dom åxå fast jag vet att många har jobbigt med dom samtidigt. Ha de! Tina
tina
- Wednesday, December 10, 2003 at 10:43:47 (MET)


Hej Ica Hoppas att du orkar kämpa lite till för alldeles säkert kommer det att bli bättre, ge inte upp. Jag känner igen mig i dina berättelser. Jag har varit SSRI fri sedan 6 månader tillbaka och kommer ihåg att den första tiden (ca 3 mån) var ett helvete). Jag trodde många gånger att jag inte skulle orka en dag till men min starka tro på att det skulle bli bättre höll mig uppe när det var som mörkast. Till slut kom belöningen. Jag började sakta men säkert må bättre. Min stress och konstiga känslor/rädslor började att klinga av. Jag hade fått fobi för att åka bil/tåg, vara bland mycket folk,var rädd för att gå och handla tyckte det var jobbigt att träffa andra männikor. Kände mig helt utmattad, var ständigt yr hade muskelvärk m m. Allt detta var utsättningsymtom som kom och gick. Idag mår jag mycket bättre, jag får dock fortfarande återfall av abstinens men de bra perioderna blir längre och styrkan av ab har klingat av. När det ändå känns svårt /för det gör det ibland) så försöker jag att komma ihåg känslan av att mår bra igen, att orka och att vara glad. Min senaste bra period var i hela 8 dagar. Helt underbart. Så Ica ge inte upp kämpa på om du orkar, ge det tid framförallt och det kommer att blir bättre. Många av oss i denna gb kan intyga detta.Gb har hjälp mig att få ny kraft många gånger när det känns svårt. Kramar till alla som kämpar.
Britta
Stockholm, - Wednesday, December 10, 2003 at 10:28:44 (MET)


Hej Ica Hoppas att du orkar kämpa lite till för alldeles säkert kommer det att bli bättre, ge inte upp. Jag känner igen mig i dina berättelser. Jag har varit SSRI fri sedan 6 månader tillbaka och kommer ihåg att den första tiden (ca 3 mån) var ett helvete). Jag trodde många gånger att jag inte skulle orka en dag till men min starka tro på att det skulle bli bättre höll mig uppe när det var som mörkast. Till slut kom belöningen. Jag började sakta men säkert må bättre. Min stress och konstiga känslor/rädslor började att klinga av. Jag hade fått fobi för att åka bil/tåg, vara bland mycket folk,var rädd för att gå och handla tyckte det var jobbigt att träffa andra männikor. Kände mig helt utmattad, var ständigt yr hade muskelvärk m m. Allt detta var utsättningsymtom som kom och gick. Idag mår jag mycket bättre, jag får dock fortfarande återfall av abstinens men de bra perioderna blir längre och styrkan av ab har klingat av. När det ändå känns svårt /för det gör det ibland) så försöker jag att komma ihåg känslan av att mår bra igen, att orka och att vara glad. Min senaste bra period var i hela 8 dagar. Helt underbart. Så Ica ge inte upp kämpa på om du orkar, ge det tid framförallt och det kommer att blir bättre. Många av oss i denna gb kan intyga detta.Gb har hjälp mig att få ny kraft många gånger när det känns svårt. Kramar till alla som kämpar.
Britta
Stockholm, - Wednesday, December 10, 2003 at 10:28:28 (MET)


Hej. Fy sjutton för detta. Har tappat orken att fortsätta kämpa. Hur gör ni när abstinensen sätter full fart?
Ica
- Wednesday, December 10, 2003 at 09:44:42 (MET)


Känner igen det här med att man inte alls tål alkohol när man ätit sömntabletter eller dylikt en längre tid. Om man nu ska se något positivt i eländet så är det väl att jag nästan blivit helnykterist av just den orsaken. Nu återstår bara att än en gång bli av med Imovanen, men det verkar som mina planer för kommande år kan tänkas klaffa, så då känns det mer meningsfullt att försöka lyckas med det igen. Känns skönt att ha er på nätet att diskutera med, för min psykolog känns inte alls lika lätt att prata med. (Man är inte anonym + att han troligen inte varit i samma sits).
Marvin
Uppsala, - Wednesday, December 10, 2003 at 04:53:21 (MET)


Om det är möjligt att i svåra stunder försöka ställa sig lite vid sidan om och se på sig själv, betrakta sig själv och smärtan, så kan det ge lite lindring. För ofta består den oerörda jobbiga delen i att man identifierar sig så med det svarta att man förlorar sig själv i det. Lyckas man istället med att mer betrakta sig själv och det onda så har man också ställt sig lite vid sidan om och är då inte så direkt identifierad med just smärta.Jag tror att vi människor är så oändligt mycket mer av frihet och friskhet i grunden, och att man överskuggas av allt elände så det blir svårt att se något annat. Så därför om man mer betraktar sig själv så lämnar man lite av eländet och närmar sig det friska istället. Jag detta blev väl lite krystat inlägg, men jag vet att det ligger mycket i detta. Att erkänna och känna på smärtan men samtidigt förstå att den är inte jag. Den finns där, men kan jag lyfta uppmärksamheten till friare,friskare och mer inspirerande saker så får man in mer läkande krafter./ Med mer tid så ska jag försöka förklara bättre. /Karl
Karl
- Wednesday, December 10, 2003 at 01:42:33 (MET)


Tina! Följer din kamp mot Tradolan! som gammal opiatgubbe så har jag som jag skrivit även kört med Tiparol, som är exakt lika som tradolan, men jag kände ingenting av dem, så tydligen är det en lömsk tablett som du skrev för ett tag sedan! uppbyggnaden på dem är annorlunda skrev du, ja det är nog så! Samtidigt är det kodeinet som är populärast och tradolan vet någon knappt vad det är! Ett djäkla elände har du iallafall haft av dem, hoppas det är bättre nu! Finns flera smärtstillande som är knepiga att sätta ut, kodeinet är tufft men kortvarigt! men du har ett väldigt kämpande med tradolanet! Min upplevelse av dom var ju noll, så jag tog dem i nödfall, när kodeinet var slut, så där ser vi hur olika vi är! Det går vägen Tina! som jag sagt till dig! Det är tiden och tålamod för alla! Det tog lång tid att hamna här, och det tar mkt lång tid att komma tillbaka för de flesta! ICA: självklart är det känsligheten som är djävligast i början , ja en mkt lång tid. man är livrädd allt! inget självförtreende inget våga gå ut ja listan kan göras lång! men läs här och se hur många som sakta men säkert kommer ur greppet! visst kommer du oxå bli en stöttare! det är en hård kamp, och den går upp och ner med olika abstinensproblem! Säkert är dock att man är en lite annorlunda människa när man kommer ur för det har satt sina spår socialt psykiskt m.m och det skall repareras! men hela tiden går vi framåt även om man inte märker det själv, vissa dagar kan vara hemska, detta gäller ju inte alla, men de flesta, det är många faktorer som spelar in! host host dags för paus i skrivandet och vila ett tag igen! må nu väl alla och tänk på att imorgon fixar det sig på ett eller annat sätt! Alla här är guld värda, så skriv på! Var nu rädda om er kamrater och gonatt alla säger otto!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 09, 2003 at 23:54:06 (MET)


Jag tycker inte du ska anklaga dig själv TINA. Du visste inte att det var såpass beroendeframkallande tabletter och du fick dem av en läkare så du tog dem i god tro. Man tror ju att en läkare vill en väl, så har vi blivit uppfostrade. Jag tycker faktiskt att vi alla här är oskyldiga offer. Vi har fått SSRI, värktabletter och benso av läkaren sedan skiter de i sig oss när vi väl blivit beroende, det är grymt! OTTO, läs boken du kan beställa den från hans hemsida "Erfarenhetssidan" kostar nog 150kr men den är bra och rätt tjock. Ove är en mycket bra man som betytt mycket för bensodebatten. Hoppas du kan sluta röka nu! Vi vill ha dig kvar hos oss! Peter
Peter
- Tuesday, December 09, 2003 at 23:20:32 (MET)


Hej Gabriel! Trodde du hade försvunnit! men här är du ju! Kul att höra från dig och att du kämpar på. Ja appro på Brännvin fick jag sluta med det för cirka 10 år sedan, tar någon pilsner emellan, jag vart helt snurrig och var fyllesjuk i minst en vecka efter en fylla, med så mkt piller i kroppen! var man ju inte social precis! Hamnade på Nordemspol. ibland efter en dags fylla så snurrig vart jag av brännvin och tabletterna, farlig kombination, när man redan mår helkass! så jag förstår dig Gabriel! så det fick jag lägga ner! ja kul att få höra av dig Gabriel! Kämpa på! och hör av dig, så man vet hur du har det! hälsar otto
otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 09, 2003 at 22:35:48 (MET)


Ica!Snart skriver nog Tina och andra att det som du beskriver är fullt nomalt. Ett teckan på att allt är som det ska vara, på vägen mot ett tillfrisknande. Skriv av dig här på ett ställe där man får skriva av sig, där man tom ska skriva av sig. Du hjälper ju andra också, dom ser hur du mår,några mår exakt likadant.Några mådde så där igår och i förra veckan. Några kommer kanske redan i morgon att må som du gör nu. Nårgra kommer inte förrän nästa vecka att må likadant som du gör nu. Några som inte ens har hittat hit ännu, kommer att ändå senare må som du gör nu. Men då mår du mycket bättre än vad du gör nu. Då kan du kanske kan förklara för dom att allt är som det ska vara.Lite längre bakåt ser du att JANNIKE tydligen läste när jag berörde min avslutning på mitt beroende. Hon undrar hur jag mår: du har det rätt tufft nu va? Du tar väl bara en dag i taget,hon förstår att jag har det kämpigt osv..Nej, Jannike.jag skrev ju att jag glömt det, hur ska jag kunna må annat än bra nu? Det är ju över två år sedan, dessutom gjorde ju jag mig av med alkoholen samtidigt, hur ska jag då kunna må dåligt. Långt innan jag hittade hit mådde jag så bra, så bra. Fast jag hade en så stor kunsumtion som jag hade, av alkohol,Benzodiasepamer så det skulle räcka till både dig, Jannike och minst två till och en Erginyltablett (och den är inte receptfri direkt)så tog det inte många veckor på drogfri nivå, förren det mesta var borta. Det här är sant, okey det infann sig en tomhetskänsla, men absolut inga obehag. Absolut inga obehag. Jag var ute och gick, åt mycket frukt, en pressad apelsin varje dag, banan lika så, tittade på tv, var ute och gick osv. Jag upplevde precis allt som meningslöst och tråkigt, en tomhet.Då trodde jag att det skulle förbli så.Pillren borta, vad träkigt,jag skulle aldrig mer få vara full heller, det hade jag också bestämt, och det var ju ändå tråkigare. Men jag hade bestämt mig, aldrig mera droger, då lever jag hellre så här jättetråkigt, det var jag inställd på, så det skulle gå bra tänkte jag. Naturligtvis försvann det tråkiga och sen började jag må bra. Jag blev lite förvånad, trodde först att det var tillfälligt, men det var det inte. Hela tiden framsteg, jag mådde bara bättre och bättre. Det var en som beskrev att det var ett djup ärr, precis så var det för mig med. Men ärret läker, och just därr ärret en gång var är det liksom starkare nu än innan.Jag har blivit härdad kan man säga. Mycket starkare än innan missbruket tom.Ingenting är tråkigt längre och är aldrig ledsen fast jag borde vara det ibland, småsaker tänker jag.Jo föresten en sak får mig ledsen och är tråkig, det är ju såklart när jag ibland läser här och ser det lidande som jag för länge sedan lämnat bakom mig och tom glömt bort. Jag skulle vilja hjälpa många av er mycket mer än att bara skriva att "det går över" var inte orolig. Men det är den ända hjälp som finns att få och det är nog den ända som behövs. Ni får fösöka hjälpa varandra, kom bara ihåg att det går över, det är en ren naturlag! Det säger ju sig självt, eller hur? Upp med humöret också så går det ändå lättare, försök att skratta hur dumt det än låter. Jag måste på ett helt annat sätt hjälpa till här och där, bl a ska vi försöka se till att det ska bli en kraftig minskning av nyrekryteringen både här och där, och det innebär mer än att skriva en insändare.Visst klarar du det här!
Lennart
Skåne, - Tuesday, December 09, 2003 at 22:18:30 (MET)


INGET: Tack för infot om sidorna du gav, det vill jag tacka andra oxå, Lena för ex claes åxå! Nä jag har ingen lust att fördjupa mig i SSRImedlen, räcker med det jag får reda på, och min del är nog opiater och benzo! m.m Nä jag har nog sett Oves bok många ggr, men har så många så jag vet inte hur jag tänkte, utan det kom upp nu att den får jag oxå skaffa! när det skrevs så mkt om den! men har läst så många personliga skildringar i bokform m.m så är väl less just nu, men Oves skall jag hämta hem! TACK för tipset! jo, SAndins tanten och Elgards bok har jag! dom har några år på nacken nu, men det finns mkt i gamla R-pocket från -70 talet oxå! Säger som du sa att mkt vågar man nog inte skriva om, har skrivit massor för min egen del utifall jag skulle ge ut det någon gång! Men har väntat med hänsyn till familjen! Dom har ju mest hänvisat till ex Barbara Gordons Bok! Jag flydde min oro! samt några andra! och det är utlänska hela bunten jag läst! Det gavs ut i början av -70 talet flera böcker där det fanns flera som skrev, ex Ångest för miljoner! med flera! där det fanns statestik med mera, så böcker finns i ämnet, men inte så mkt om SSRI ja peter Kramers bok "lyssna till prozac samt Prozac, min generations tröst av Elisabeth Wurtzel som åt dem! (fontex) var dom nu tog vägen?? så nya böcker vet jag ej och är mest intresserad av benzo som jag skrev, men vi får inte glömma alla designade droger, E ex som tömmer serationet och dom måste sen äta SSRI medel för att få seration en del! För idag blandas det hej vilt av ungdommen främst och tillgången finns hur mkt som helst, lättare att få tag i än dom "piller" vi alla pratar om, det är ett mkt stort problem! och vinet i 3 litersförpackningar med lite piller sedan slår det runt! men denna sida är ju till för just legala piller, men vi får inte glömma den narkotikavåg som nu eskalerar bland undgdommen och alla sorter som finns! undra hur många som kommer fasna i det! sen psyket där ingen plats finns! Dom har ju inte gått till DR för något bekymmer i första hand! och fasnat och fått ett elände som vi skriver här! Stort tack för sidorna Inget! och ni andra skall genast börja snoka där, har missat dom sidorna! ja man kan inte vara överallt! Finns en annan bra bok hur en kvinna tog sig med terapins hjälp ur svår ångest tabletter m.m en mkt tuff bok, norkan Mette Gjösdal "min väg från ångest till liv" vilket lidande den kvinnan beskriver till tillfrisknandet! ja det finns många! Men oves skickar jag efter, så har jag den oxå! när jag hör så fina reccentioner om den! host host säger jag igen, nu måste jag ha vätska och pencelin igen! så jag orkar ett par timmar till! Tack igen ! och ha det bra alla! Ingen ide att skriva namnen det är så många nu! så ingen nämnd och ingen glömd säger jag och må väl alla och skriv, Man ser hur alla kämpar och resultaten kommer, sakt men säkert! vi är till för varann! återkommer sen i vanlig ordning säger host host otto!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 09, 2003 at 22:09:49 (MET)


Jag har gått ner från 25mg till 12.5mg Zoloft, legat på denna dos en vecka nu, och jodå visst har jag blivit känsligare, känner igen vad du Ica skriver om just känslighet, tankar man bara ältar om en och samma sak så det får helt orimliga proportioner som man inte gorde innan. Oxascand låg jag på 3x7,5mg (alltså halva 15mg tabl) fram till en vecka sedan då jag plötsligt höjde p ga att jag blev sämre i samband med 2 dagars alkoholkonsumtion, blev genast redigt dålig - jätteabstinent. Nu har jag aldrig varit uppe i mer än max 3x15mg Oxascand men det har ju inte med hur hög dosen är utan hur länge (ni skulle bara veta, är 32 år) man har tagit dom som spelar in här. Jag antar att jag inte kan dricka alkohol överhuvudtaget längre känns det som eftersom det genast blev mycket värre dagen efter. Att man har blivit så känslig!
Gabriel <ljungstrom6@msn.com>
Göteborg, - Tuesday, December 09, 2003 at 22:07:08 (MET)


Anna, tack för ditt svar. Skulle vara roligt att veta vad du har ätit för tabletter? Är du ur din abstinens? Den dagen jag mår bra igen ska jag hjälpa andra här så mycket jag kan!
Ica
- Tuesday, December 09, 2003 at 22:02:42 (MET)


Hej Ica, det du känner är väldigt normalt, tyvärr! MEN DET GÅR ÖVER! Många beskriver det precis på det sätt du gör. Hemskt, jobbigt MEN DET GÅR ÖVER! Du kommer att se tillbaka på det här som ett minne sen, just nu är du mitt i dt jävliga. Och det finns ingen här inne som tycker att man behöver be om ursäkt för att man ber om hjälp eller "låter negativ"... Framåt i tiden är säkert du en av dom som är med och stöttar andra som är rädda och oroliga. Kram från Anna
Anna
- Tuesday, December 09, 2003 at 21:55:46 (MET)


Hej. Mår så dåligt nu. Ledsen att jag bara skriver massa negativa insändare. Vad är det som gör att man blir så känslig i abstinensen? Någon som vet? Om jag tänker på något obehagligt så "fastnar" liksom tanken. Är det någon mer som känner igen sig? Eller kanske har haft det så? Hjälp!
Ica
- Tuesday, December 09, 2003 at 21:25:16 (MET)


Tina, har du också haft onormala känslor under din abstinens? Kan känna så jättekonstigt ibland, fattar inte ens hur jag kan känna så. Tror ibland att jag aldrig blir normal igen.
Ica
- Tuesday, December 09, 2003 at 20:19:18 (MET)


Otto och alla andra som vill veta mer om SSRI..Som medhjälpare här i Gästboken har jag gjort en sammanfattning om allt ni kan behöva veta om alla SSRI.Jag tog det på www.fda.gov.:C19 H21 NO-HCI 1-propapnamine,3-dibenz(b,e)oxepin-11(6H)ylidene-N,N-dimityl-hydrochloride..Atomvikt 316..Namn är ointressanta eftersom det finns för många och det kommer nya i alla fall varannan månad.www.fda.gov. innehållet är detsamma! Såg att du inte hade Oves bok,hur har du kunnat missa den? RFHL har ju varit inblandad, kan det ha varit före din tid? Elgar Jonsson den sebrarandiga med Barbro Sandin har du väl? Fördjupa dig inte i SSRI, dom är snar putsväck, gör som du blev uppmanad, skriv en egen, det har jag funderat på länge. Oves bok är bra, men han har ju bara skrivet vad som hänt, det måste ju vara lättare än att hitta på något som en riktig författare måste göra. Dessutom kaske du varit med om ändå mer än ove, tycker mig förstå det mellan raderna. Jag har varit med jag också,en del av det skulle jag kaske tveka om att berätta, men om det på något sätt kunde hjälpa de som snart ska gå omkring som lallande vrak, utanför och innanför murarna, slippa hamna där så skulle jag utan tvekan ställa upp.Här i stan är det förutom E och gröna tre saker till som med explosionartad hastighet på kort tid gjort att man tror att man är i Amerika och i Kristianstad 9:35 igår, tre män i tjugoårsåldern med var sin yxa omaskerade slog sönder montrarna i en guldsmedsaffär, tog med sig för enochenhalvmiljon i guld slängde yxorna.in i en röd (nätan alltid röd)Inga hanskar, men gått om kameror.Kolan är jättebillig här h lika så det vanliga vita för länge sedan under 100, detaljpris på gatan! Jag har radet avs du vet vem. vi syns på kongress
inget
hopp, - Tuesday, December 09, 2003 at 20:18:37 (MET)


Alla hej! Har de senaste dagarna mer o mer kritiskt börjat granska mina teblettproblem senast åren. Har länge skyllt på den läkarn och den terapeuten, tabletten i sig osv osv. Gemensamma nämnaren är vare sig jag haft "otur" och hamnat hos fel personer på psyk osv, ändå jag efter allt. Jag och mitt förhållningssätt till tabletter, annars skulle jag inte hamnat i två beroenden inom fyra år! Självklart förstås men ändå viktigt att reflektera över vart det gick snett. Många här har ju följt ordinationen och ändå drabbats hårt, vilket är jättesynd. I mitt fall har jag ändå mer "ställt mig själv" i denna sits, och medvetet efter ett tag börjat ta först nån extra då och då, sen varje dag(trots att det var vid behov mot värk)och sist men allra värst; i förebyggande syfte!! Ifall jag skulle få ont, eller ifall jag skulle bli orolig, få ångest mm mm. Hade blivit jobbigt ändå att sluta säkert, men hade jag tänkt mig för hade det def blivit lindrigare! Enda ursäkten jag har är eg att jag faktiskt inte visste att den var starkt beroendeframkallande i början... men det borde jag ju ha lärt mig och insett efter förra gången trots allt. Jaja, är lätt att va efterklok men man lär av att leva ivarjefall:) Och Ica, det är helt normalt att känna "onormala" känslor under abstinens... det blir bättre eftersom men jag förstår verkligen att det är URjobbigt för dej just nu och en klen tröst. Är svårt att ge NÅN tröst när man känner sig jättedålig, jag vet hur det var bara för 10 dar sen men oxå att det kan vända snabbt o när man minst anar det:)Kämpa på.... Tina
Tina
- Tuesday, December 09, 2003 at 19:29:51 (MET)


Suzanne Gordon! Efter att ha läst din förfrågan gällande information om upplevelser med alkohol i kombination av SSRI den 1;a dec kl 16:10, skrev jag till dig, jag skrev som det var att naturligtvis finns det sådan information här såväl som på liknande forum. Jag bad dig fråga öppet här för att du skulle få dina uppgifter till din artikel, men så har ej skett. Jag hoppas innerligt att du fortfarande tänker skriva denna artikel, det är vi här på RFHL naturligtvis också intresserade av, på samma sätt som vi är intresserade av allt annat som kan hjälpa till med att minska, eller helst stoppa användandet av SSRI. Anledningarna till det är många och befogade. Jag har hittat lite på www.benzo.org.uk och www.fda.gov som jag tagit hem, men ej översatt (engelska).Det är ditt om du vill..Ett annat inslag kan vara SSRI i kombination med Sobril,Rohyptnol, Xanor och liknande Benzodisepamer..Ett tredje kunde vara om hur de SSRI-preparat som blivit "ökända" pga anmälda allvarliga biverkningar och även bevisad verkningslöshet,ex Seroxat, Cipramil mfl byter namn och kommer efter en nyregistrering tillbaka.Biverkningsregisterna hinner inte med, kunde den artikeln ha som rubrik tex. Avaktar vänligen vidare höra av eder:Mvh Lena.
Lena <lenaandersson210hotmail.com>
Järfälla benzofree since 1999, - Tuesday, December 09, 2003 at 19:27:34 (MET)


Hej ELLA! Nä någon trevlig resa var länge sedan det var aktuellt, det ena efter det andra tycks avlösa sig, men jag är en figter! Har varit med så mkt i mitt liv, så jag gläds åt det lilla numera! Inte nog med hjärtat så kom diagnosen KOL (lungerna) rökning, en livsfarlig drog som vi ofta glömmer bort ciggen!!!! och när man var riktigt abstinent rökte jag som en borstbindare, samtidigt som jag skriver dygnet runt så röker jag! kör nu med dubbel dos pencelin efter en lungemboli på topp! så nu har det fysiska djävlas med mig, man kör nu på 20 % av vad man annars är i full gång! men det ger sig väl detta oxå! men nöjet med att ligga på akuten och få syrgas titt som tätt är ingen höjdare precis! men det är fantastiska läkare, skötersker som bryr sig om en! den erfarenheten har jag jämförbart med dom åren man var kraftigt beeroende! då ringde dom polisen! huva vilken tid! Men glädjen är för mig att kunna gå in här och skriva, läsa vad alla kämpar och alla som frågar m.m jag har ju tillhört RFHL sedan början av -70 talet, och kommer nog var kvar till man dör! Så mkt jag skriver om det som hänt mig under alla år, skulle nog räcka till en triologi minst sagt! men jag nöjer mig med insändare! alltid påverkar det någon! Claes: det finns otroligt mkt böcker, tror jag har 2 bokhyller full av allt inom psykiatrin, men ej Oves! så den måste jag införskaffa! det finns många utlänska böcker översatta till svenska som är väl så intressanta oxå! kunskap får man ej för mkt av! Har själv jobbat med ungdommar, då pengar fanns, nu ungdommar vilsna men inga pengar allt nedlagt! Det är oxå mkt roligt att det kommit nya hit och skriver! tips m.m TACK! Det har blivit många stöttare nu! och många frågar! Så skall det se ut! vi skall inte gå i vår ensamhet och lida och tänka, när alla kan fråga här! svaren finns hos någon! Och det skall vi delge varann! Det är många som man ser kom hit med en fråga och nu är stöttare! och är på väg ur sitt beroeende! Viktigat alla kommer ut ur skiten, än rangskala vilka som är farligast m.m min åsikt!! Jag har nog under nästan 30 år plöjt i mig allt men rangskala dem kan jag ej, nu höll jag mig till benzo, barbiturater, koddein, morfin, ej neuroleptika och lite SSRI medel! så det är intressant att läsa om SSRI medel, av dom som gått igenom dem. Eller dom som starar att ta bort dem! det räckte med ett par för att jag fick våldsamm frossa av dem, prata om biverkningar! men dom säljer ju bra! och byter namn så man inte hinner med! Sätt stopp för eländet! känner mig som 90 bast just nu, så jag avslutar med att skriv på och kämpa på alla och tillsammans skall vi nog knäcka det här! lev och må alla och vi hörs, måste vila mig! säger den annars så "långdragna " otto P:s Monis mailen går fram!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 09, 2003 at 19:15:57 (MET)


Ica! Ja det är nog det vanligaste, gå inte på de "signaler" som din hjärna sänder ut!För att försöka få det den inte får:
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Tuesday, December 09, 2003 at 18:53:37 (MET)


Hej. Läste just vad Claes skrev. Är det vanligt att man i abstinensen hela tiden hittar något att oroa sig för? Jag gör det nu, men innan jag började med tabletter var jag inte särskilt orolig av mig.
Ica
- Tuesday, December 09, 2003 at 18:15:27 (MET)


Efter att datan varit upptagen några dar, så får man se att Otto inte varit bortrest på någon trevlig utflykt, som jag hade hoppats, utan istället fått göra en tristare resa till sjukan. Jädrans otur, du Otto som är en sådan klippa här på gb, och tänker på alla andra, bra skriver du oxå. Någon skrev att du borde skriva en bok, det tror jag skulle passa dig, sen när du har tagit dig. Hoppas du inte mår alltför dåligt, och sedan förkylning på alltihopa, typiskt! Du får sköta om dig. Kram från Ella
ella
- Tuesday, December 09, 2003 at 18:06:20 (MET)


Jannike! Jag glömde det viktigaste med den där linjen på Folkhögskolan. Elevassistenten, hon är ´med på alla lektioner och om någon mår dåligt eller bara vill prata eller av någon annan anledning vill eller behöver nåt ordnar hon alltid det. Med en gedigen lämplig utbildning och ett hjärta av guld. Dessutom är hon och en samhällskunskaplärare grundare till denna kurs som startade 1995, och har nu spridits sig till flera andra folkhögskolor. Även hon har läst Oves bok!...PETER!Ja, jag kan intyga att du ej överdriver.Boken är för mycket helt enkelt. Själv hann jag läsa ca en tredjedel sen var jag faktiskt tvungen att lägga undan den för att kunna smälta den nästan exakta likhet med mina många levnadsår. Jag höll faktiskt på att börja oroa mig för amalganet, det hade stått lite i nån tidning, men eftersom jag hade tandläkarrädsla så var det helt otänkbart för mig att ta bort det och alltså kunde jag inte oroa mig för det, men det gjordr inget, jag hittade omedelbart något annat att oroa mig för osv som i boken.Det är en månad sen jag läste denna tredjedel, det är inte säkert att jag läser resten, just nu är den utlånad för andra gången, men det jag undrar över hur många som går omkring likadant utan att ha en blekaste vad och varför deras liv blir "rörigt". Halveringstiderna och korstoleransen med alkohol blir och har förmodligen redan blivit problem för en stor del av dessa nu ovetande. Rent teoretiskt kan många vara alkolister vara obotliga enbart för att det i botten ligger Benzodiasepam. Tänk dig då Peter, de som inte dricker,och har Benzo eller har haft (!) kanske säger till doktorn att de oroar sig för amalganet, ekonomin eller precis vad som helst. Läkaren lyssnar tittar i Pfitzers senaste produktkatalog med de tio kanske tjugo mest effektiva omdöpta kopior på Seroxat, Cipramil och Zooloft.. Efter en månad kanske: Hej! jag heter kalle och bor i Haparanda,Jag har fått Doxepin av min läkare mot oro, det är ett nytt medicin, är det någon här i Gästboken som har erfarenhet av just den här nya sorten? Hej, jag heter kerstin och undrar om min Zooloft? De som svarar och kanske ger råd eller stöd med nians engagemang just därför att de vill hjälpa dem ifrån samma elände som man själv varit med om.Hur många månader är det nomalt att orka med dyligt. Det hade varit skillnad om man visste att snart är det slut med SSRI. I samma takt som många SSRI får dåligt rykte,Seroxat, Cipramil,Paroxetin, Zooloft m fl och tappar i försäljning kommer samma tabletter tillbaka efter ett namnbyte och ny registrering. Du får ursäkta Peter, Jag måste gå och vila! Fortsätter senare. Hej så länge.
Claes
- Tuesday, December 09, 2003 at 17:57:08 (MET)


Hej, rapport från en som börjat jobba: det går ok! om jag ska klaga så är det på värk i musklerna ( vilka då?), men jag tycker att hjärnan klarnat lite efter utsättningen av tabl, det kompenserar för att kroppen skriker ibland. Lite tinnitusfenomen kvar i knoppen från Zoloften men klart uthärdligt :-). Det återstår nog en del abstinensjobb, bara att inse, men ändå ett lyft att vara utan tabl. OTTO vad har jag sagt om att vara uppe å snurra på nätterna när du är sååå sjuk!!! Snälla, ta det lugnt! Jag är mycket orolig! Peter är som Otto säjer en stöttare av guld, och har varit till stor hjälp för många, inte minst undertecknad. Jannike är sagolikt stark. Ni är fantastiska och det är alla som sliter med beroendeplågor och abstinens, tänk så mycket krafter vi har allihop, vi som känner oss så svaga. Det får vi inte glömma, när det är som värst. Ja som sagt kort rapport från en trött… Ska slänga mej tidigt i bingen och försöka sova, och helst låta bli att vara nattkulturell med kvinnofängelset….:-). Kan annars rekommendera Hawaii 5-0! på med det å sömnen brukar inte låta vänta på sej… hadetsåbra / monis
Monica
- Tuesday, December 09, 2003 at 17:26:24 (MET)


Claes! Oves bok är ju superb och är den bästa individuella skildringen av ett bensobruk. Jag har lite kontakt med honom och han är alltid så vänlig. Den boken har delvis räddat livet på mig och var en stor tröst när det var som värst. Tror jag läst den minst 50 ggr. Lycka till med skolan! Peter
Peter
- Tuesday, December 09, 2003 at 16:46:01 (MET)


Jannike!För all del,och nu har jag lite bättre med tid, eftersom jag har kommit hem ifrån folkhögskolan, alltså den jag tipsade Marvin om. En jättebra sak med den här linjen är att man kan börja närsomhelst under pågående termin. Två går faktiskt bara på förmiddan för det är vad de klarar av. Inga läxor och vill eller måste man vara hemma några dagar går det bra, en skräddarsydd linje som passar alla. Flera folkhögskolor har samma.Missförstånd här som i övriga samhället inträffar. När jag läste om att gå tillbaka till läkaren, kom jag att tänka på Ove Carlssons pilotfall om sjukskrivning och ville bara vidarbefodra den möjligheten som åtminstånde gäller Benzodiasepam i flera år om så erfodras och borde såklart kunna tillämpas vid SSRI även om de besvären kanske ej kvarstår lika länge, tack och lov. Efter det kan rehabiliteringsbidrag användas som vanligt, eller sjukbidrag alternativt pension om så behövs. Det är viktigt att vi alla vet vad som gäller, både för egen del och de vi lotsar upp och bort från Benzodiasepam och SSRI-havens djupa bottnar.
Claes
- Tuesday, December 09, 2003 at 16:18:16 (MET)


Claes: Ber om ursäkt! Missförstod det du skrev!
Jannike
- Tuesday, December 09, 2003 at 15:20:12 (MET)


Hej. Är på jobbet. Hälsar till alla även jag.
Karl
- Tuesday, December 09, 2003 at 14:47:08 (MET)


Hej. Måste bara få skriva av mig lite. Det är ju ett helvete detta. Kämpar dag efter dag med denna abstinens. Känner mig så konstig. Mina känslor är så overkliga på något sätt. Längtar efter mitt gamla jag.
Ica
- Tuesday, December 09, 2003 at 13:16:46 (MET)


Visste inte ens att ni är sjukskrivna. det var mera en infomation allmänt!
claes
hässlehol, - Tuesday, December 09, 2003 at 12:33:52 (MET)


Claes: vet inte om jag missupfattat dej? Du får det att låta som om Tina o jag tvingat våra läkare att skriva ut längre sjukskrivning! Jag har aldrig behövt bett om det.... tror inte Tina heller gjort det! Våra läkare har nog sett hur sjuka vi varit... För min del är det min handläggare på f-kassan som ordnat med sjukpenning i 2 år. Hon vet hur mycket jag har i "ryggsäcken" och naturligtvis vill jag börja jobba igen. Finns väl inte många som tycker det är kul att vara sjuk? PETER: Skönt att det går framåt, det är du värd! Precis som alla andra här! Sedan jag började gå hos min "andra" läkare har jag förstått vad alla dessa mediciner gör med kroppen. Seroteninförg, kemikalieförg, virus på olika organ som lätt kan leda till följdsjukdomar, levern är inte som den ska, njurarna mår inte som dom ska mm. Seroteningförg har för min del satt sig ganska hårt på äggstockar och livmodern. Har jättehugg i magen ibland! LENNART: Du skrev att zoloft och benzo var livsfarligt i hop. Det kan jag verkligen skriva under på. Första året jag var sjuk åt jag högsta dosen zoloft och 10 ozascand om dagen. Det var då allt blev nattsvart och man såg ingen ljusning alls...Du har det rätt tufft just nu va? En dag i taget som gäller? Sköt om dej..o tappa aldrig kämpaglöden, även om det är svårt när abstinensen sätter klorna i en! TINA: Alla här är värda en medalj. Vi kämpar alla på så gott det går.... och delar med oss av egna erfarenheter. På nåt vis känns det som man aldrig är ensam för att den här sidan finns. Personligen tycker jag det är en stor trygghet o jag tänker ofta på er här! Ni är alla otroliga kämpar, och visst får man bakslag ibland. Men så funkar ju riktiga livet också. Bara det att *i alla fall jag* man har svårare för motgångar och blir otroligt stressad över minsta lilla sak! Det kan vi väl alla tacka abstinensen för... OTTO: Först legat på lasarettet o sedan dunderförkyld? Sköt om dej nu. Ta det lugnt och krya på dej..... Energikramar till ALLA här....
Jannike
- Tuesday, December 09, 2003 at 11:46:42 (MET)


Gomorron! Bra tips om journalen...ska göra så istället! Minns att från primärvårdeen var det inga promblem, ringde en gång och sen fick jag kopior hemskickade efter bara några dar.. Apropå kaoset inne på psyk så fick jag igår veta att jag inte har nån tid hos läkarn den 17.e som jag trott, utan EN SAMTALSTID! Först nu när jag mår bättre har dom mage att erbjuda mej det! Kanske pallrar jag mej dit ändå och så får ja klaga av mig lite på denne istället. Fast om han kan ordna med förlängd sjukskrivning fram till jul tror jag ju inte, eftersom jag inte har nån läkare där sen sist. Blir väl prim.läkarn som får ordna upp allt sånt igen då,... känns som en lättnad så kan jag skippa samtalet åxå:) Brukar kännas som att tala för döva öron så då är det ju meningslöst! Min bild av psyk går inte att reparera efter allt som hänt nu sist, bara är så. Nu har ändå allt blivit så pass bra, men vill vara sjukskriven fram till jul ivarjefall så hinner jag bli ändå bättre. Otto, Monis, Peter, Lennart, Lena, Carina, Ica, Karin, Kjell, Maggan, Clas, Ella, Nita o AAALLLAAA ANDRA, önskar jag en bra dag! tina
Tina
- Tuesday, December 09, 2003 at 11:26:37 (MET)


OTTO! Det går riktigt bra med Somadrilen faktiskt, peppar peppar.....är inte alls mycket kvar nu, jag kör med mina åttondelsminskningar, var 14:de dag, det tar visserligen lång tid, men hellre det än outhärdliga utsättningssymptom, med bakslag som följd. Det har ju tagit mig 8 1/2 år att ta mig hit så.... Jag känner stor skillnad i musklerna dom är inte alls lika mjölksyriga längre. Kramperna är faktiskt dagar emellan nu, helt otroligt. Är nu nere på 5/8 delar om dan. Så tio veckor till så är jag nere på noll!! Sen är det dags för Cipramilen, och sist Xanoren. Men jag koncentrerar mig på en skärva i taget. Är glad för varje dag som näsan håller sig ovanför ytan, kommer en dag när hela jag oxå flyter. Hej hej/Carina
Carina
- Tuesday, December 09, 2003 at 10:23:43 (MET)


Ja, jag kan bara svara för mig själv.När jag följer och läser inläggen så bildar jag automatiskt en uppfattning.Min hjärna gör en profil, skulle man kunna säga. Det kan ju vara lite riskabelt eftersom min hjärna kanske inte längre är vad den varit pga det vi skriver här i GB om. Ibland tittatr jag bakåt här om jag tycker att "profilen" inte stämmer och kanske rättar till den "manuellt".:Skriver bra, uppmuntrar bra osv. Vad snabbt han kom "loss",undra om han mår så bra som det ser ut, man skulle ju kunna tro att han har sina piller längre bort än mina,men det har jag ju sett här i GB att han inte har.Då kommer nästa automatiska bedömning:Han kan inte ha ätit många, några hundra kanske, högst ett par tusen, de har ju jag gjort av nästan varje sort, nästan i alla fall, vad skulle jag svara om någon frågat hur jag mådde några veckor eller mänader efter mitt slutätande? Dom fick ju söva ner mig redan fjärde dagen, det har jag ju berättat tidigare.Jag kan nästan se det framför mig,läkaren kliar sig i nacken och kanske frågar sin kollega:tror du vi kan klara den där?- Jag vet inte, men vi har ju betalt för att försöka. Och sedan Cicerdionol en månad,i handfängsel tillbaka till Hessleby Behandlingshem, fortfarande under LVM. Det där har jag glömt nu.Att några stöttar här tycker jag är bra, det är ett utmärkt sätt att betala tillbaka, man kan inte få utan att ge.alla klarar inte av att stötta. De kanske skriver insädare, det har jag gjort.Några kanske väljer att fånga upp kamrater, skriver till våra politiker, även dessa behöver sådana som uppmuntrar och inspirerar till ändå bättre metoder.Delger varandra om nya fakta eller vad som helst som hjälper till med att få bort den här..bara ett exempel: Paroxetin in usa last year over 2 billjon dollar (!)eller senaste godkända SSRI 2003/03 sep Sinequan (doxepin hydrochlorid)"The mechanism of action is not definitly known (!) Det kommer ju nya SSRI hela tiden! En sort förra året 2BILLJONER..DOLLAR , för ett preparat som inte ens fungerar. Det här hittade jag på en minut på www.fda.gov.. Zooloften är livsfarlig tillsammans med benzo.Skriv SSRI i sökrutan läs och översätt, skicka till..Några går med i en RFHL-förening, kanske hjälper till koka kaffe eller informera i skolan eller på en arbetsplats. En och annan ser till att vi får ytterligare lokalföreningar, värvar medlemmar. Det är alltså ett lagarbete som pågår och fortsätter samtidigt som en och annan skriver:Hej, jag är ny här. Jag fick Paroxetin av min doktor, nu vill jag sluta, vad tycker ni? Oj nu är klockan mycket, nu måste jag sluta.Ha det bra, men ta det lungt,Både Peter och otto och alla ni andra som ..ge inte upp!
Lennart
Skåne, - Tuesday, December 09, 2003 at 07:02:26 (MET)


Host Host inte gick det att sova! En riktig förkylning påminner om när man var riktigt abstinent, dom har sina likheter! Men kom på en sak det var Sidans största Stöttare (om man får säga så) PETER han fick en fråga av JANNiKE hur han mår! Ja det har man i villervallan glömt bort, för Peter frågar alla och bryr sig enormt, men kamrater vi glömmer Peter! Nu kom det via Jannike, har tänkt på det själv men glömt det i andra frågor! Så hoppas allt är bra med dig Peter! vi får inte glömma någon! Som jag säger vi skall ha en levande sida! och det har vi, tänker oxå på dig carina hur det går med Somadrilen? för det var en fruktansvärd tablett, som jag knallade på en 10 år cirka! fy vad jag led när dom skulle ut! hoppas det går bra! En gång är dom väck carina! Benzo och muskler: läste en utredning som gjorts i GBG om åldringar och benzo. Deras muskler förtvinnades och dom gick och ramlade och bröt lårbenshalsen stup i kvarten plus mera! så dom påverkar musklerna mkt, kom ihåg att när jag fanns på avgiftningar förr så kunde jag inte ens spela kort, orkade ej lyfta korten nästan! musklerna sover! och när dom vaknar vilket liv det blir på kroppen, det tar tid innan man orkar något väsentligt! Tänker på er alla som sökt sig hit och delger allt ni kan, Det är mkt lång tid man får hålla på och kämpa på med, ex sömnen! och de flesta av oss är väl pensionerade eller långtidssjukskrivna vilket inte är någon höjdare precis! Tänk om man visste det när man tog den första tabletten, så därför är det viktigt att se till att man påverkar ungdommen till att aldrig göra det! så dom hamnar i ett kanske livslångt lidande psykiskt, ekonomiskt , socialt ja det är mkt som förstörs och en lång väg tillbaka till ett liv! och att behöva vara i händerna på en massa andra människor som skall bestämma över en, tänker närmast på ett koppel snurriga läkare som man träffat under årens lopp, och dom är inte få! Så fortsätt och skriv allt vad ni orkar så vi hjälps åt till ett fint liv alla! Vi skall inte vara rädda för att skriva! spelar väl ingen roll om det är lite upp och ner vi skriver, det är ju ingen uppsats vi skriver! En del har ju berättat att dom inte vågade skriva, har även fått mail hem om det! nä skriv kamrater. De flesta av oss har tid och det räddar så många och det är viktigt! glöm ej var du varit! Tänker på alla! som ej mår bra och dom som segar sig sakta tillbaka till ett liv! Nu har jag varit kulturell värre och sett kvinnofängelset i frossattackerna! Så gör ett nytt försök i bingen! förhoppningsvis! Ha det alla och vakna bra, och tänk possitivt idag att dagen ordnar sig! godnatt för 3 gången säger Otto! Peter: ordet "missbruk" som du skrev använd inte det, helt riktigt men det sitter så djupt i ryggmärgen så det blir det av bara farten, men tack för påminnelsen, skall tänka mig för! Otto
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 09, 2003 at 02:40:32 (MET)


Nu blandade jag ihop namnen igen! Det skall vara Tina och inte Lena om raderna om Jannike! Det är otroligt att följa alla och minns Jannike när du kom, och var du är nu! Följer dina inlägg med din näringsgubbe och borttagning av "pillren" följer alla givetvis! ja så var det rättat! Host host säger otto
Otto igen
- Tuesday, December 09, 2003 at 00:58:39 (MET)


Här kommer nattugglan, görförkyld så jag sover hela tiden! men måste skriva ett par rader annars blir jag våldsammt abstinent om jag inte får det! Intressant inlägg Lena! Har börjat kika på det där med tabletternas farlighet och vilka som är mest populära, mest anmälningar på etc, Egentligen bryr jag mig inte om det så mkt personligen, det är skit hela bunten ändå, dom har gjort mig sådan skada och er kamrater! men förut jagade jag badrbiturater när dom fanns, koddeinet, benzo i alla dess former! läste allt om dem, så man visst att det här verkar bra! Bra att bli rolig på så var min filosofi då, men den straffade ju sig fort! man fasnade och då dög vad som helst. Bara det var benzo och kodein, hostmedicin (etylmorfin) ja man jagade allt, för att få en skuts mot bättre mående när man i själva verket var på väg mot döden! Det som var bra för mig var kass för en annan! jag mådde perfekt av kloral (indraget) kompisen spydde. Så vi är mkt olika. Så med hur man mäter farlighetsggraden har jag läst om, men vem brydde sig då, man var ju fast i skiten! men när SSRI medlen kom kom oxå intresset vilket preparat är bäst! Jag personligen tyckte alla var hemska, fast en del mådde bra på dem! Så det viktigaste är nu att ge fan i dessa preparat och hitta en väg ur dem och ett liv som är drägligt att leva. Sen vilka som är farligast m.m struntar jag i, jag läser om det, men lägger energin på att inte ta dem, finns så mkt annat att fördjupa sig i! men visst läser jag allt jag kommer över, men tar det med en klackspark, för det ändrar sig hela tiden , de senaste 25 åren! det kommer snart någon ny som doktorerar och säger något annat! Nä vi skall bli friska och må bra! allihop! och stötta varandra! Ja Jannike är ett bra ex på en annan väg och klart hon bör nog som du sa Lena få medalj, för en otrolig medicin borttagning! ja alla skall vi ha medalj som sitter här med varann! Nu kommer hostan och frossan igen, så jag säger Godnatt till er alla kämpar stöttare och må väl! OBS: ingen nämnd ingen glömd! säger en förkyld Otto! P:S är så förkyld så det vart nog lite virrigt, men återkommer i ämnet!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, December 09, 2003 at 00:50:34 (MET)


Peter!Det där om att disskutera vilken SSRI som är bäst, om den adressen var till mig, så vill jag till mitt försvar säga att det var till en ny medlem här på RFHL/gästboken som funderade på just Zooloften, och om just den kunde vara orsak till en ej önskad viktökning.Om damen ifråga vill byta eller sluta vet jag ej.Därför valde jag att svara så att det skulle täcka upp båda alternativen. Det bästa SSRI-preparatet är enligt gällande praxis det som är sas "minst däligt".Där skrev jag att jag inte visste. De sämsta SSRI-preparaten är ju listade. Om Zooloften är trea eller fyra visste jag inte heller, så därför hänvisade jag till en länk som är pålitlig när det gäller SSRI-preparaten. Jag har alltså inte disskuterat ens alls huruvida det är bäst.På ett helt annat sätt skulle jag kunna ranka alla Benzodiasepamerna eftersom alla dom har i stort sätt samma påverkan eller effekter.Vilken är starkast/svagast går att läsa sig till.Vilken är lättast/svårast att sätta ut kan man också lista ut faktiskt.Vilken Benzo är bäst? Ja, bäst på vilket sätt beror ju på vad man menar med "bäst". Vad man är ute efter sas. Som den första Rohyptnol-reklamen: När du vill sova-Och vara i form dagen efter-ROHYPTNOL.Helsida och fyrfägstryck i alla läkartidningar.Ändå kortare halveringstid har Sobril och Tranxilen den längsta.Man kanske vill ha en som fungerar snabbt,ja den snabbaste vi har på banan just nu är EXANOR-GT. Finns i olika "motorstorlekar".Finns även en DEPOT-version Klart överlägsen Rohyptnol-forte.
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Monday, December 08, 2003 at 23:57:34 (MET)


Hej alla, Kort meddelande från en sömnig person, mej: Om man lämnar ett skriftligt meddelande om att man vill ha kopior på sina journalanteckningar så brukar det gå bra att få det. Uppge personnummer och glöm inte datum + att ta en kopia på brevet. Sov gott alla kämpar. Otto, undrar om din mail fungerar
Monica
- Monday, December 08, 2003 at 22:52:12 (MET)


Gokväll alla! Verkar lite krångligare än jag trott att få se MIN EGEN journal:/ Ringde psyk o hon ja pratade med fick det att låta himla besvärligt. Är väl bara att plocka fram den tyckte jag men hon ville inte "jag skulle läsa den själv" ifall det var nåt jag inte förstod osv(!?), vore det bäst om nån kunde vara med när jag läste. Har aldrig hört nåt så dumt! Har jag gått igenom en depr. och två abstinenser ska jag väl kunna hantera att läsa om det oxå! Efter ett tag så skulle jag få läsa den själv ändå men det hann dom inte med denna veckan ivarjefall. Plocka fram en journal ska väl inte va så svårt tycker man. Fast det handlar om psyk, så man kan väl inte begära för mycket.. Inget förvånar mig längre vad gäller deras flexibilitetsavsaknad. Bara det att dom inte bättrar sig!? Hoppas ni har det bra alla och roligt att det går framåt för många:)Tack ALLA fina stöttare som bär/burit upp så många av oss nya åxå. Var hade man varit utan era goda råd. Peter, Otto, Carina, Monis, Nita,Jannike Marvin, Margareta och ALLA ni andra:) Tänker på er och roligt att läsa olika synvinklar:)Sen Jannike tycker jag nästan har gjort sig värd nobelpris i medecinborttagning... Oootroligt vilken kämparinsats, man häpnar:-) kram till alla, tina
Tina
- Monday, December 08, 2003 at 21:42:05 (MET)


Angående viktökning och SSRI. Jag tror absolut att man går upp i vikt av dom. Jag gick upp av mina Cipramil, och jag har hört andra sagt samma sak tidigare i gästboken. Sen kan jag "tacka" Somadrilen för en hel del kilon oxå, som jag tuggat mig till. Dom har gett mig ett oehört sötsug och matfrossa. Men ju mer jag minskar av Somadrilen, desto mindre är sötsuget, och mer sällan kommer blodsockerfallen, som jag hade nästan dagligen förrut. Viktökningen av Cipramilen, känndes mer som om man var uppblåst, liksom vätskefylld. PETER. Ja nog tar bensot på musklerna alltid. Jag har fått förklarat för mig att muskelavslappnande medel, gör så att musklerna förtvinar. Så jag förstår verkligen att man känner sig så kraftlös, och får så väldigt ont vid minsta ansträngning. Nu har ungarna kommit till ro, så nu ska jag oxå dra mig till kojs. Godnatt och sov så gott ni kan. /Carina
Carina
- Monday, December 08, 2003 at 21:13:40 (MET)


Karl! Hoppas verkligen att du slipper drabbas av nåt sånt! Själklart handlar det om "sällsynta fall". Just det där i Norge borde du kunna hitta mer om på : www.fda.gov
Lena
Järfälla, - Monday, December 08, 2003 at 21:04:18 (MET)


Jannike! Tack för att du frågar. Även om det går långsamt så går det i alla fall framåt. Apropå styrketräning så kunde jag högst göra 1-2 armhävningar i början av abstinensen. Nu kunde jag göra 20 stycken igår utan att ha tränat. Det är tydligt att benso även slår på musklerna så allt kommer i gång när man väl slutat med tabletterna. Jag mår egentligen inte bra av fysisk träning alls men jag praktiserar promenader, golf, bowling. Inte så fysiskt ansträngande men det är ändå viktigt att motionera så gott det går. Ge aldrig upp och när du väl slutat börja aldrig igen!!! Att diskutera vilken SSRI som är bäst är ungefär att diskutera vilken benso som är bäst. Jag är inte imponerad av SSRI utan det får till i de allvarligaste depressionerna där man provat allt annat. Peter
Peter
- Monday, December 08, 2003 at 20:56:04 (MET)


Hej. Det verkar som om balansen i insulinproduktionen störs av dessa medel. Jag tänker då också på det fallet som blev prövat i domstol i Norge där en person hade utvecklat diabetes av något "lyckopiller". Skulle vara intressant att veta mer om just det fallet. Hur man kunnat bevisa att det är så, undrar jag. Detta med direkt fysiska utsättningssymtom, undrar jag också om det kanske t.o.m. kan övergå i en mer eller mindre längre tids fysiska men. Ibland känns det så. T.ex. med dessa allt för ofta sporadiska blodsockerfall några år efter att jag tyvärr ätit av dessa "potentiella bomber".
Karl
- Monday, December 08, 2003 at 20:47:04 (MET)


Lena! Menar du "inom synhåll"?
Lennart
Skåne, - Monday, December 08, 2003 at 20:37:07 (MET)


Marvin! Har du kommit på någon lösning? Den kanske "ligger närmare än du anar".
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Monday, December 08, 2003 at 20:32:43 (MET)


Peter! Du skriver att du tror starkt på Jannike och Tina som går tillbaka till sina Läkare så att de kan lära sig till nästa gång. Javisst, det är ju självklart.På så sätt slipper efterkommande patienter drabbas. Dessutom finns det en anledning till. I boken "Snärjd" berättar Ove att han fick läkaren att på sjukskrivngsintyget skriva abstinens och utsättningsbesvär i flera år!!!
Claes
Hässleholm, - Monday, December 08, 2003 at 20:07:04 (MET)


ALLA!. Idag hittade jag www.fda.gov Där finns allt! Vilken sökmotor!
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Monday, December 08, 2003 at 19:48:11 (MET)


Karin! Vilka läkemedel förutom Zooloft?-Bara Zooloft. Hur länge? -Hela tiden. Är viktökning enda nackdelen ? Hur kan du vara säker på att just Zooloften är orsaken? Dom här SSRI-preparaten får ju snart skulden för allting. Jag ser att du bor i Göteborg alltså på en plats av tio där RFHl finns och även kunskap om SSRI.En nnan som kan/ska hjälpa dig, är den läkare som skriver ut Zooloften åt dig! Innan du bestämmer dig för att byta eller sluta som du funderade på, kan du läsa lite om de olika SSRI som finns. Jag kan tyvärr inte svara dig på vilka som är bäst, däremot kan jag svara dig på vilka som är sämst.Det finns dokumenterat och nya uppdateringar kommer hela tiden. Intresserad?.: www.fda.gov .I sökrutan högst upp skriver du SSRI. På sjunde raden står det: IMPORTANT DRUG WARNING. Där står det om Zooloft. Strax under: MED WATCH-ZOOLOFT 2003-02.25, Du kan även läsa om andras erfarenheter om Zooloft bakåt i GB. Hällsningar Lena
Lena <www.fda.gov www.benzo.org.uk>
Järfälla benzofree since 1999, - Monday, December 08, 2003 at 19:32:34 (MET)


Peter: När jag började skriva här förstod jag nog inte själv hur mycket tab jag åt! Trodde det var normalt! Men DU och de andra här fick mej att inse att något var väldigt fel... Och att min kropp inte pallade mer förstås! Hur går det själv? Inge styrketräning än va? Sköt om dej, vännen! Kram.....
Jannike
- Monday, December 08, 2003 at 17:43:44 (MET)


Det är bra, Jannike! Du verkar må förhållandevis bra efter alla dina kurer, när du skrev första gången visste jag inte om det var sant för det var så mycket tabletter. Du fixar det sista också bara du tar det försiktigt och gör det när du känner dig redo. Skönt också att du har så mycket stöd från näringsläkaren och andra. Jag tror starkt på detta som Jannike och Tina gör att gå tillbaka till sina läkare och ifrågasätta. Inte hatiskt och för att ge förbannelser för då får det motsatt effekt utan lugnt och sakligt så blir de ofta förvånade och kan då lära sig till nästa gång. Många läkare är djupt osäkra för de vet inte hur de ska göra. Det finns ju egentligen inga medicinska bot mot psykiska åkommor. Kämpa på! Peter
Peter
- Monday, December 08, 2003 at 16:54:03 (MET)


OTTO: Glömde säga..... har aldrig haft en hjärtinfarkt själv men förstår ångesten och skräcken efteråt. Det måste ta ett tag att bearbeta? Ta det lugnt nu, och vila upp dej! Som du har sett är vi många som saknat dej! Och, har du aldrig tänkt på att skriva en bok? Med dina erfarenheter och kunskap skulle vi nog vara många som köpte den! Och hjälpa många i sin kamp med avgiftningar! Tror på dej, vännen! Kram!
Jannike
- Monday, December 08, 2003 at 16:43:47 (MET)


Hej alla kämpar! Kul att se att det går framåt för vissa. Och de som mår dåligt kämpar på! Vi kommer alla att vara tablettfria en dag, men vägen är lång och smärtsam. Är så lätt att trilla tillbaka. Hade jag vetat när jag hade min "cocktailblandning" att det skulle bli så svårt hade jag inte stoppat ett enda piller i min mun. Men oftast är man så sjuk när man kommer till läkare + att man litar på dom så man tar det man får för att slippa känna den psykiska smärtan. Tror visst att det kan hjälpa med tab. Men då ska det vara rätt och inte för stor mängd. Och inte för länge. Och vilken läkare kan "gissa" sig till vad var och en behöver. Då lägger dom hellre till benzo o sömntab. Gärna ett ssri till för att "komplettera" de första ssri man fick! Sedan när man bara mår sämre så ökas doserna på tab så mycket det går... brrr, det blev ett personligt ex igen! Ser att några har skrivit om journaler här! Jag bad om mina. Tog en månad innan jag fick dom. Det stod ganska grova fel där som min läkare förklarade att han hade förväxlat mej med en annan patient! Ska man skratta eller gråta? Har nu tvingat honom att ändra i dom! Får väl se vad som händer! Det har nu gått 2 v sedan jag slutade med cipralexen och 3 xanor om dagen. Har depot kvar. Det har gått upp och ner men på 2 v har jag bara tagit 5 el 6 xanor, mot förut då jag tog 42 på 2 v. Viruset i hypofysen och sköldkörteln var borta när jag var hos min "andra läkare" måndags. Fick nytt näringspreparat som håller blodsockret på jämnare nivå. För att inte få diabetes. Har daglig kontakt med honom hur det går! Lite skillnad mot min läkare på psyk! MALLE: Hur går det? Hör av dej! MONICA, OTTO, PETER, CARINA, SUSANNE, NITA, TINA, o alla andra! Kommer inte ihåg alla namn men kämpa på..... Jättekram!
Jannike
- Monday, December 08, 2003 at 15:57:25 (MET)


Hej Karl! Jag har haft mycket blodsockerfall när jag stod på en hög dos av Cipramil ( Citalopram )och även när jag trappade ner, min läkare sa att man kan få blodsocker fall av dessa mediciner alltså SSRI. Mvh Susanne
Susanne
- Monday, December 08, 2003 at 15:22:31 (MET)


Halloj! MARVIN jag förstår mycket väl att du har fastnat i den här "om bara"-biten. Har själv setat i den, när jag fortfarande hade en anställning, då hade jag ständigt dåligt samvete för att jag inte kunde jobba. Då var det mycket... "om bara" jag blir sjukskriven ett tag till, eller "om bara" värken där och där gick över osv. Kännde mig så helt beroende av fk och läkare, var hela tiden nervös för att dom helt plötsligt skulle säga att NEJ nu fick jag inte vara sjukskriven längre, och vad skulle jag då göra? Jag KUNDE ju inte jobba, var skulle jag få pengarna ifrån? Vi måste sälja huset! Men hur ska jag kunna flytta, när jag inte ens törs gå ut? osv... Det malde och malde hela tiden, det tog verkligen hårt på stressfaktorn det. Blev alltid fruktansvärt dålig när en ny omvärdering närmade sig. Det var en sån lättnad när jag fick sjukpension, så det var helt otroligt. Så nog är pengar en stor stressfaktor. Men för mig lättade det ju när jag då fick pensionen, då visste jag ju att jag hade nån form av inkomst varje månad, även om den var nästan halverad, OCH jag slapp alla dessa turer med fk. Sen att det blev som det blev med medicinerna...ja, det är en annan historia. Men jag ryser än idag, bara jag hör ordet försäkringskassa! Jag hoppas verkligen det löser sig för dig, så att du kan släppa den biten. Det är så mycket annat man har att jobba med när man mår dåligt på olika vis.
Carina
- Monday, December 08, 2003 at 13:52:47 (MET)


Johanna och Jenny! Hur har det gått för er?? Johanna, du höll ju på att trappa Cipramil och Jenny , du skrev ju också. Bara lite orolig! Monis har nog problem med mailen Otto! Tina, det går verkligen framåt och jag gillar att du ger feedback till läkarna. Hur ska de annars lära sig av verkligheten. Många vill ju trots allt väl. Zoloft och andra är det vanöigt med viktökning, men Karin kanske läge att försöka utan Zoloft. Det blir lite jobbigt men om du trappar långsamt så kan det gå jättebra! Efter 2,5 år borde det vara över med krisen. Kämpa på! Peter
Peter
- Monday, December 08, 2003 at 11:52:31 (MET)


Godförmiddag på er! Har läst alla intressanta inlägg och bra att vi alla försöker hjälpa varann på bästa sätt, efter egna erfarenheter o med ärlighet(även om den kan va brutal)som viktigaste hjälpmedel.. Imorse klev jag upp o ringde min primärläkre som varit tjänstledig ett tag. Fick säga hur det hela fortlöpt, att jag mår mycket bättre och att det inte handlade om en depressiv fas som han var rädd och som framförallt PSYK hävdade envetet i två månader! Fick berätta om hur JAG upplevt denna tid och vilken svår sits jag hamnade i men att jag TACK vare rfhl,s kunskap står där jag står idag! Såhär i efterhand fick jag veta att han tagit kontakt med en smärtläkare och tagit reda på mer om tradolan eftersom jag blivit så dålig. (så HAN trodde mer på abstinens än psyk ivarjefall!)Bla hade han fått höra att tradolan skiljer sig rätt markant från andra opiater, kodein mm och att den har en uppbyggnad som mycket liknar SSRI, alltså har en anti-depressiv effekt i sig. Visste o har läst i fass om detta redan men låtsades intresserad bara för de kändes bra att han ivarjefall kollat upp saken och noterat HUR dåligt jag mådde. Alltid något. Min andra primärläkare lyssnade åxå när jag ringde i förra veckan och klagade av mig, känns bra att nu när jag är på bena igen kunna stå på mig bättre och så tänker jag om nån annan stackare med samma problem dyker upp, vill jag göra allt för att denne ska få bättre utgångsläge än jag! En planerad utrappning t ex! Så nu återstår bara psykläkarn(blir en ny igen o skidstafettloppet av psykläkare har ingen ände verkar det)som jag ska träffa snart så då kommer jag att ösa besvikelse över denne så känns det ännu bättre efteråt:) Ska in o läsa min journal dessutom här i dagarna, vill se vad dom eg skriver om mig därinne! Ska bli intressant att se vilken kategori jag hamnat i nu efter två tablettberoenden inom fyra år!? Har väl glidit från deppig till missbrukare i deras ögon trots att jag som så många här bara drabbats av en olycklig medicinbiverknig efter allt... Jaja, vad dom anser bryr mig inte det minsta längre, och hälsan är återvunnen så nu är jag inte beroende av DOM längre vilket känns skönt!Tror det mcyket handlar om att psyk är så otillräckliga att många lätt tar till tabletter istället för att gå till nån gnetig terapeut. Senär dom flitiga med sin tablettutdelning så dom har väl insett sina brister ivarjefall, synd patienten i båda fallen blir lidande! Kämpa på och ha en bra dag ivarjefall, Tina
Tina
- Monday, December 08, 2003 at 11:11:46 (MET)


Håller fullständigt med dig Otto, din analys är rätt. Men jag tycker inte om ordet missbruk för det kan ju vara att personen måste öka i dos p g a sina toleransbesvär. Hos vissa kan det gå fort upp i dos, du förstår vad jag menar. Jag vet att läkare ibland säger missbruk och då blir man rasande, men de är ju knäppa. Kul att läsa dig igen och du har ett väldigt stort hjärta. Ovanligt i denna värld! Peter
Peter
- Monday, December 08, 2003 at 10:27:48 (MET)


Hej Lena Jag har endast haft zoloft under hela tiden har inte haft någon annan medicin. Läkaren ville skriva ut remeron som kombination till denna medicin men jag avböjde. Han tyckte min depression var för långdragen och ville skynda på det hela som han sa. Jag är en person som inte tar mediciner i onödan jag tar knappt huvudvärkstabletter utom när jag har verkligt hög feber! Varför det just blev zoloft var väl att läkaren skrev ut det i den fas jag befann mig då. Det var bra mot panikångest och detta har försvunnit tack och lov! men när jag började med tabletterna blev det allt starkare innan det vände. Jag är lite rädd att dom kraftiga symtomen kommer tillbaka när jag börjar trappa ner och att panikångesten kommer tillbaka eller har jag blivit botad?
Karin
Göteborg, - Monday, December 08, 2003 at 04:52:59 (MET)


Hej Lena Jag har endast haft zoloft under hela tiden har inte haft någon annan medicin. Läkaren ville skriva ut remeron som kombination till denna medicin men jag avböjde. Han tyckte min depression var för långdragen och ville skynda på det hela som han sa. Jag är en person som inte tar mediciner i onödan jag tar knappt huvudvärkstabletter utom när jag har verkligt hög feber! Varför det just blev zoloft var väl att läkaren skrev ut det i den fas jag befann mig då. Det var bra mot panikångest och detta har försvunnit tack och lov! men när jag började med tabletterna blev det allt starkare innan det vände. Jag är lite rädd att dom kraftiga symtomen kommer tillbaka när jag börjar trappa ner och att panikångesten kommer tillbaka eller har jag blivit botad?
Karin
Göteborg, - Monday, December 08, 2003 at 04:52:53 (MET)


Hej Lena Jag har endast haft zoloft under hela tiden har inte haft någon annan medicin. Läkaren ville skriva ut remeron som kombination till denna medicin men jag avböjde. Han tyckte min depression var för långdragen och ville skynda på det hela som han sa. Jag är en person som inte tar mediciner i onödan jag tar knappt huvudvärkstabletter utom när jag har verkligt hög feber! Varför det just blev zoloft var väl att läkaren skrev ut det i den fas jag befann mig då. Det var bra mot panikångest och detta har försvunnit tack och lov! men när jag började med tabletterna blev det allt starkare innan det vände. Jag är lite rädd att dom kraftiga symtomen kommer tillbaka när jag börjar trappa ner och att panikångesten kommer tillbaka eller har jag blivit botad?
Karin
Göteborg, - Monday, December 08, 2003 at 04:52:41 (MET)


Glömde en sak: Dagens GP en Geratikläkare smiter från sitt ordinarie arbete på Sahlgrenska till Gråbergets sjukhem och drar in hela 400.000 kr per år! Läkarn svarar: Äcsh En strunsksak! ja så kan man ju oxå se det! Kamrater vet att det inte tillhör denna sida men kunde inte låta bli! Dags och köra några "uppdrag granskning" bland dom där stollarna! otto
Otto Ruben Svensson
- Monday, December 08, 2003 at 03:33:48 (MET)


Mitt i natten och Görförkyld. Har Otto sin sömnlöshet natt igen, så det är bara läsa och skriva! KARL: Du yttrycker dig mkt bra, du frågade om Sockerfall vid Utsättningsbevär, svar: Ja det är mkt vanligt. Därför skall man allltid ha en Tub Dextrosol i fickan (snabbenergi) finns i kiosken! Satt och läste igenom hur mkt som stängs vid årsskiftet. I princip halva GBG s Vårdcentraler, resten slås ihop. Allt är inte klart ännu. Cityakuten som sväljer massor av människor. Sahlgrenska Sjukhuset med Östra och Mölndal, stängs en del vårdavdelningar en del bantar ordentligt. Taxorna höjs. på ett ställe i stan kostar det efter nyår 500 kr för ett besök, när Svenssons plånbok redan är i princip tom, Det fanns öronmärkta pengar för vård för psykiatriska problem efter alla våldincidenter, människor som sover ute, för alk och tablettmissbruk stängs Stadsmissionen som fick ett nådeår, taxorna höjs överlag igen. Då har vi knappt någon vård kvar, speciellt den förebyggande vården som dom insatta har skrivit om bantas till i princip noll! Som en gammal känd beeroendeläkare sa: Folk kommer i mkt dåligt skick in till psykakuten som trots öronmärkta pengar får banta sin budget med 0,5 procent vilket är mkt i en redan havererad vård. Samt inga extra pengar finns påföljande 2 åren, där det kommer bantas ännu mer. Ni som bor i en storstad eller mellanstor stad ser väl dagligen hur utslagningen breder ut sig! Det är först när man eller kamrater eller anhöriga drabbas ser hur eländigt det är. Detta kommer ej att gå längre säger verksamhetscheferna, sedan är man smart nog att göra det i tystnaden så folk inte märker något. Detta sker ju över hela landet, vilket resulterar i mer våld, mer droger, mer obehandlade psykoser och andra sjukdommstillstånd, vad återstår då, ja mer "piller så klart". så inte alla flippar över. En landstingspolitiker sa det kommer snart bara finnas kvar Akutsjukvård! Akuten kommer få in allt folk enär allt på kvällen är stängd, ställen som man byggde upp för några år sedan så människor inte skulle belasta Stora akuten! Huddinge psykakut stänger vid årskiftet och då återstår endast S:t Görans sjukhus psykakut, det kommer käckt att ersättas med 2 st mobila team för hela norra huvudstaden! Nu i veckan är det en stor demostration i GBG mot nedskärningarna! detta drabbar ju oxå hela Somatiska vården. Undra vilka följder detta kommer att få, för vården eller vanvården eller ingen vård alls! extra försäkring har vi inte råd med, som dom vill vi skall skaffa oss! menar dom dom hemlösa då??? som oxå ökar drastiskt, några få har under året i GBG fått bostad hörde jag med mobila teamet! Det sociala skyddsnätet rasar sakta ihop, snart finns inget, men då har vi ju låtit dessa "galenpannor" hållt på lekt i flera år, halvbyrårkrater av alla valörer, som ofta befinner sig utomlands och studerar något sjukhus, helst långt borta! Polisen finns inte på gatan utan är fullt upptagen med att köra mellan sjukhus och till sjukhus med folk! som dom senare får hämta igen för dom kom ej in! Maken till nedskärningar har vi aldrig skådat i modern tid! Dessa demostrationer och allt annat protester hjälper inte längre. Dom har bestämt hur mkt som måste sparas. Och läser man siffrorna blir man mörkrädd. Halva sjukhuspolitikerna ställer sina platser till förfogande, dom ser ju att dom sänker Sverige. Apoteksbolaget håller på gå i konkurs? Jo därför att folk inte har råd att lösa ut livsviktig medicin! kan inte betala räkningen. Detta kommer och är redan ett alltför högt pris att betala, och ingen tar ansvar, det är som ett cirkushjul som snurrar fortare och fortare! Läkare som hellre jobbar lite i Sverige resten i Norge ex! En han jobbar 4 timmar per månad i sverige sedan åker han hem till Polen och för dom 4 timmarna tjänar han 35.000 kr /mån man tror inte det är sant! Dom vet läkarna hur slipsten skall dras för att håva in pengar! Sedan sitter hela styrkan och forskar i något rum, medans vi importerar läkare som gör golvjobbet! Det fina Sociala Sverige som våra föräldrar byggde upp, raseras nu med rasande hastighet, och själva sitter dom gamla på ättestupans kant! Förstörda av ett hårt livs arbete! Det är tacken! Det förväntas att barnen skall ta hand om dem, barnen som inte kan ta hand om sig själva! Skandalerna i näringslivet duggar tätt, där ett "kriminellt" gäng snor pensionspengarna och det är inga små slantar. Men vi börjar vänja oss att dom tömmer sverige, dagligen så varslas det i hela Sverige! Alla gäspar och skakar på huvudet! Och Julhandeln slår nya rekord! Sedan så omorganiserar man sjukvården snart varje vecka, och vi finner oss i det. Och det vet dom! Ja några reflektioner i natten, men så är det ju, väntar på nästa skandal............undra vad man skall ge för nyårslöfte?? i det trygga Sverige! Skall skriva en sida sen över året som gick 2003! Året då Sverige började kollapsa, det hjälper inte med rönkenapparater m.m för miljonbelopp om ingen kan sköta dem, och dom står ouppackade i något rum! Alla långtidssjuka skall ut i förvärvslivet fort säger dom! Det är förbjudet snart att vara sjuk! Dom kommer införa kraftiga böter som kronofogden får ta hand om givetvis, för folk har inga pengar! Nä köp en TV nu betala i mars! köp vård nu och du får den aldrig......Men en dag vaknar folket och undra vad som händer då??? om dom inte är så neddrogade av något nyt psykmedel! så dom orkar inte!! Så illa är verkligheten, vi behöver ej skoja om den längre.........slutet på galenskapen har vi ej sett. Nervproblem kommer en utredning att säga att du bara får ha 3 veckor om året! sen skiter dom idig! Inget förvånar oss längre! Nu skall jag dricka lite choklad det får man, sov nu gott ni som kan sova och så hörs vi! säger en va ken Otto vakna nu gott imorgon och må väl i idyllen Sverige! ha en fin dag alla så gott det går! otto P:s Feber skall förbjudas!
Otto Ruben Svensson
- Monday, December 08, 2003 at 03:20:21 (MET)


Hej. Är blodsockerfall också ett känt buverkningsfenomen eller en utsättningsreaktion av dessa s.k. lyckopiller m.fl..?! Det skulle inte förvåna.
Karl
- Monday, December 08, 2003 at 00:15:53 (MET)


Lennart: chansa gjorde jag att du kanske visste! men då glömmer vi det! Appro på Roppar så fixar kemisterna det från öststaterna 2 mg så det sprutar om det, och kommer via ex Haparanda! Det finns många lediga kemister i forna Sovjet! Samtidigt så går många till Läkarna som ej använder själv och sedan säljer dom. Och gör sig en hacka! till sitt eget missbruk! Så för mig är det en gåta att dom överhuvudtaget får vara kvar! Utom vissa patienter, där det nu skall komma att läkarna får begära dispans! säger otto
Otto Ruben
- Sunday, December 07, 2003 at 22:41:34 (MET)


MONIS VAR ÄR DU OTTO????
Otto ruben
- Sunday, December 07, 2003 at 22:34:36 (MET)


Peter: Håller med dig fullt ut, som man måste ha sin cigg varje morgon, du har helt rätt och är på din linje! men vad jag menade att det har inte skenat iväg till missbruk! och många äter en sömntablett och där är det nog! men jag skymtar en annan problematik för Marvin (rätta mig om jag har fel) det är fixeringen vid A-kassan och AF , Säg till Marvin om jag är ute och cyklar ordentligt nu! lite av ingen förstår mig tankarna! känner igen dom hos mig själv, när man har problem upp i halsen, så går jag på och löser tabletterna i första hand! Vi har alla stora sociala problem (ja inte alla) men många Peter! Du är som jag ledig om dagarna, och då gäller det att fylla dagen med något, du har själv gett fina förslag till Marvin! De flesta här är ju sjukskrivna eller mår dåligt över tab.konsumtionen eller att dom verkar alldeles galet! För mig med ett brokigt förflutet var drogerna det största hindret Peter! pengar och matrialiskt brydde jag mig ej så mkt om, för det visste jag att man ordnar på något sätt! Marvin är ju oxå med på att berätta vad som trycker han och då hjälper vi till! Sen får vi se var vi landar! men visst Peter håller jag med dig om att man är fast när man måste ta en varje dag, Marvin gick ju över till Stsolid och sen ut med allt! Det är det som förbryllar mig att han är tillbaka i imovanen, och lösningen är jobb! Marvin jag tror du måste väck med Imovanen! Ingen har dött av lite sömnlöshet, det har jag plågats av i många år! vi är så olika! Men du har rätt Peter! Uttryckte mig nog lite vimsigt! Hoppas Marvin är med och svarar så vi kan förstå dig bättre om det är något man missar! Nog skall vi få en lösning på detta oxå! flera ögon ser bättre än 2 st. Tack för påpekandet Peter! säger otto
Otto Ruben Svensson
- Sunday, December 07, 2003 at 22:33:32 (MET)


Hej. Det är alltid roligt att få svar på det man skrivit. Jag vet att jag kommer att bli frisk igen men det som är så svårt är att det ju kan ta så lång tid. Försöker varje dag göra något som avleder tankarna från abstinens. Men det är inte så lätt när man går hemma för sig själv.
Ica
- Sunday, December 07, 2003 at 22:22:00 (MET)


Otto! Du begär för mycket! minns ej, inte ens att jag sett något program i den vägen annat än Skytte, men det var väl mycket senare och handlade om de privata behandlingshemmen som redan då var en guldgruva... Men nu när jag har dig på tråden sas, appropå det du skrev om att Rohyptnolen väller in, i Sydsvenskan förra veckan stod det att beslagen minskat "drastisk". Anledningen tros vara att Roche stoppat försäljningen till Ryssland, ett steg i rätt riktning, eller hur. Och i USA, där blev den aldrig ens godkänd pga "dayrap". Men här där jag bor kostar dom "gröna" fortfarande bara en femma.Bara ungdomar använder dessa här, fler och fler tar avståd från dom eftersom de sälj i kvartar tillsammans med E för trettio, så vi kommer nog inte att slippa framtidens lallande vrak.
Lennart
Skåne, - Sunday, December 07, 2003 at 22:19:50 (MET)


Otto, jag tror just det är problemet att man blivit beroende av just EN imovane. Är man kemiskt beroende, då spelar dosen oftast ingen roll om man tar tio imovane eller just en imovane, det finns många historier om att just låga doser kan vara värre än de som tagit väldigt höga doser, allt beror på den individuella kemiska känsligheten. Det är precis lika allvarligt. Om man inte är kemiskt ren från benso, hur ska man då ta sig tillbaka?? Man måste bli av med tabletten och sedan ta sin abstinens, den tid det tar för kroppen att återställas. Det är inte som Lennart säger att inget har blivit förstört i hjärnan utan med benso är det att Gaba-receptorerna har blivit påverkade och de styr en stor del av hjärnverksamheten. När man väl blir fri från benso/imovane, återbildas och restuareras Gaba-receptorerna igen så att man blir frisk. Så håll ut ICA, du blir frisk när de är återbildade och det kan ta sin tid. Tyvärr är det bara att vänta men kan göra det på olika sätt. Det bästa är att ha en positiv framtidstro och göra saker som avleder abstinens. Peter
Peter
- Sunday, December 07, 2003 at 22:02:14 (MET)


Ja här är en till som har böckerna om lennart och minns väl Elisabet! Diagnosen hennes ställdes senare rätt av Proff Gillberg gbg! Ja det var en hemsk sak att läsa om dessa människor. Med den hemska behandlingen dom fick! Lennart: vad hette killen som ofta var i TV och arbetade för Rsmh i Eskilstuna och fixade bostäder och annat en riktig kämpe, vet du det?? och vad han gör nu?? Nu kom man in på det här helt plötsligt! säger otto
otto ruben
- Sunday, December 07, 2003 at 21:57:06 (MET)


TINA: ja tid tog det säger du, men nu är du igenom! det brukar ta cirka 2 månader! Men äntligen får du säga och tänka på att aldrig ge dig in i opiatbranchen igen, den kan kosta! Grattis och nu blir det bara bättre Tina! Peter: Ja vet inte var Susanne tog vägen hon debbatterade vilt, och var en mkt bra stöttetjej som var här i flera år, och arbetade som syrra, kanske någon annan vet Peter! ha det otto!
Otto Ruben Svensson
- Sunday, December 07, 2003 at 21:51:13 (MET)


TINA: ja tid tog det säger du, men nu är du igenom! det brukar ta cirka 2 månader! Men äntligen får du säga och tänka på att aldrig ge dig in i opiatbranchen igen, den kan kosta! Grattis och nu blir det bara bättre Tina! Peter: Ja vet inte var Susanne tog vägen hon debbatterade vilt, och var en mkt bra stöttetjej som var här i flera år, och arbetade som syrra, kanske någon annan vet Peter! ha det otto!
Otto Ruben Svensson
- Sunday, December 07, 2003 at 21:51:13 (MET)


Lennart! Det där kommer jag ihåg som igår. Jag har faktiskt många gamla nummer av pockettidningen är. Ja Lenart Hebel, i boken är det en bild på hur han såg ut när han skrevs ut, och flera foton om när han flyttade till Husby.Vilket ansikte, det skulle skrämma vilket barn som helst. Typiska utseenden när man gått på Neuroleptika i många år, han var ju snygg innan! Elisabeth, ja hennes pappa lade ner massor av pengar för att hjälpa henne ut, hon var ju aggressiv, det var därför hon fick ligga fastkedjad naken, ja det var på Långbro sjukhus, men sen med hjälp av den där specialisten från Italien Morini eller vad hon hette som pappan betalade, kom hon i alla fall till Sant Sigfrid och där var hon i många år, hon fick väl gifta sig, kom hon ut vet du det? RSMH fick bort mentalsjuhusen, mycket med Expressens hjälp, det kommer jag också ihåg! Ja då kan väl RFHL få bort SSRI-gifterna, kanske med Expressens hjälp!
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Sunday, December 07, 2003 at 21:42:40 (MET)


Morrn Morrn vänner! en ny vecka stundar! Hej Marvin! Jag höjer inte nämnvärt på ögonbryna om din stackars sömntablett, som i princip halva sverige äter, men Det här med att vara arbeteslös, sjukskriven, det är ett mkt stort problem idag, och förslag har du fått här. men jag har ju följt dig en mkt lång tid här och du är väldigt fixerad vid att om du bara fick jobb så skulle du sluta äta insomningstablett, jag är inte så säker på det? du är nog kemisk bunden nu! Men acceptera att halva svenska folket går arbetslös, jag prioriterar hälsan först! Du känner dig sviken av FK och arbetsförmedlingen, Marvin du borde ha någon annan att tala med! Du är ju en verkligen lågkonsument! Vi skall väl inte bli rabiat mot en stackars tablett. det finns somatiska tabletter som är livsfarliga! lite nyktert får vi se på det hela! För alltid när du skriver marvin så är det just det om A-kassan, jag förstår dig, att det tycks vara ett ok över dig! skräcken för pengarna skall ta slut! Jag tror hela bunten här är skräckslagen över ekonomin! men det är väldigt tydligt i ditt fall, i och med att du själv tar upp det, det är bra, men man måste göra något åt det. Imovanen har du alltid bara tagit 1 st 1,5 st du har inte höjt och glidigt iväg! Så det tror jag inte är så problematiskt, utan det är sysselsättningen problemet sitter i! A-kassa m.m. men det är snarare en social fråga än en medicinsk! Du känner dig sviken och kränkt av AF det händer inget. Personligen bryr jag mig ej om att du tar en imovane, det är inget och bråka om, men däremot det här med blandningen mellan A-kassan, kan inte sova! alla som tappar jobb eller inget har, har sömnproblem, ställer om biologiska klockan. men det går inte att klä sociala problem till medcinska! Claes skrev ett bra inlägg! men jag håller på dig Marvin! och bra att du skriver exakt hur det är, det vafdr kanon! kämpa på alla och du Marvin säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Sunday, December 07, 2003 at 21:42:21 (MET)


Hej Karin! Välkommen! Du skriver att du sakta hade börjat ta dig upp ur det svarta hål du befann dig i och då fick du Zooloft. Är det så?Varför valde du just Zooloft och ur länge har du haft Zooloft och har du andra mediciner också nu eller tidigare? Hällsningar Lena.
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Sunday, December 07, 2003 at 21:17:27 (MET)


Hej vad skönt att denna sidan finns. Jag gick in i väggen för ca 2 1/2 år sedan. Jag har sakta tagit mig upp ur det svarta hål jag befann mig i och då skrev läkaren ut zoloft. Jag började väldigt försiktgt med en halv tablett. Jag äter nu 125 är det en ovanligt hög dos. Varje gång jag tar upp med min läkare om att minska dosen svarar han att det inte är läge för det ännu och att man skall ta medicinen i minst ett år efter det att man är symtomfri. Problemet jag har haft är att jag går upp i vikt! Jag har gått upp sammanlagt 17 kg på 2 år och vet inte om jag vågar banta då jag äter tabletterna. Är det någon som gått igenom detta eller har förslag på hur jag skall ta mig ur detta. Är det farligt att banta om man tar zoloft tillsammans med herbalife. Jag mår bättre psykiskt nu men jag är inte lycklig över att se ut så som jag gör nu.
karin
Göteborg, - Sunday, December 07, 2003 at 21:03:50 (MET)


Jag såg att någon trodde folk nästan skulle sviomma om de fick reda på hur man blir behandlad i psykvården. Som många av er känner till, så ger RFHL, RSMH och Alro ut tidskriften Pockettidningen R.Helena Frykstad och Janne Dahlman gjorde reportage i flera nummer, bl a nummer 5 från 1976. Dom har stulit mitt liv!heter boken och handlar om Lennart Hebel-fri efter 35 år på Beckomberga sjukhus i Stockholm. på Baksidan står det: Så behandlades Lennart Hebel enligt journalen: Nedsprutning, kastrering sömn- och insulinkurer, bältesläggning och isoleringscell och 300 elchocker. Boken Handlar om en man som kom in av misstag och ut också av misstag men Tack Vare Rsmh, Helena och janne fick han 1974 lämna sjukhuset. En minst sagt skakande läsning. I boken är journaler ordagrannt avskrivna av Helena och Janne tex "patienten har idag givit medgivande till kastreoperation"...3 februari 1971: Patienten får nu sedan en längre tid inte längre Haldoldroppar i kaffet. Ni som var med kanske minns rubrikerna i kvällstidningarna ungefär som ca tio år senare när det gällde Elisabeth, flickan som bodde fastkedjad naken i en säng i en specialcell (gamla grindvaktstugan) tillsammans med fyra manliga skötare som spolade henne vaje morgon, forfarande kedjad i sängen, med så mycket Nozinan så att de skulle räcka för att söva en häst, som Expressen utryckte det. Bilder i alla tidningar när hon låg med svartplast som täcke när hon skulle fotograferas För mycket! Wilhelm Bexell på Expressen gjorde ett helt mittuppslag om mentalvården, om nån kille som också kom in för en bagatell.Berättade om att när man skötte sig bra slapp man mediciner ibland, en del ville ha sina mediciner och det fick dom om de skötte sig bra, år tillbringades där, många kom ut andra inte. På slutet av artikeln skrev Wilhelm Bexell med lite större bokstäver: MEDICIN SOM BELÖNING; MEDICIN SOM STRAFF. INGEN MEDICIN SOM BELÖNING;INGEN MEDICIN SOM STRAFF.Det är mycket tack vare R-förbunden och då speciellt RSMH som mentalsjuhusen avskaffades. Lite hjälp av Expressen m fl och naturligtvis allmänheten.Men det tog tid.Tack RSMH!
Lennart
Skåne, - Sunday, December 07, 2003 at 21:03:46 (MET)


Lena: Ja, det är lätt att bli förvirrad i tabletternas djungel. Det är Imovane som är det stora problemet, trots den låga dosen på 1 st 7.5:a per natt (kan bli 1.5 st ibland om inget annat hjälper) så benzo i traditionell mening äter jag inte just nu. Däremot äter jag även Citodon, dock också den i låga doser (ordination 1-3 dagligen vid behov, brukar stanna vid 2 per dygn). Därav att det oftast brukar stanna vid ungefär en plågsam vecka om jag försöker sluta igen, men det krävs en målsättning att kämpa mot för att det ska bli bestående.... *DET* däremot är mitt stora problem.Den "snälla vägen" att sätta ut med Stesolid använde jag bara när jag had en mycket viktig sak att uträtta som krävde att jag lyckades på kort tid.
Marvin
Uppsala, - Sunday, December 07, 2003 at 20:52:18 (MET)


Marvin!Marvin!Jag har läst lite här i Gästboken och jag har noterat att det är något som inte stämmer med de frågor och alla svar som dina frågor fått från många av oss här i Gästboken bakåt i tiden till det inlägg där du berättar om att do satt ut Imovane med hjälp av Stesolid och att det gick bra i tre veckor och att du sedan var tvungen att ta tabletterna igen men du skriver inte vilken tablett du började med igen och det är viktigt för jag ser att en del ger dig råd om hur du ska göra med dina imovane medan andra ger dig råd i tron av att du är medicinfri och någon som tror att du tar Benzodiasepam svarar efter den linjen och då blir det fel svar både till dig och de med samma medicinska problematik som kanske också är i behov av korrekta sakliga uppgifter och för att undvika dyliga onödiga och ibland kanske..så därför skulle jag för att bättre kunna svara på dina frågor vilja veta om du står på mer än Stesolid?
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Sunday, December 07, 2003 at 19:40:57 (MET)


Marvin! Att du inte klarar av att leva utan dina tabletter är tecken på att du är kemiskt beroende av dem. Du gör nog klokt i att sluta nu och ta abstinensen. När du väl får ett jobb är det svårt att gå in i det med ett beroende. Imovane är förstört ditt sömnmönster och sömnbesvär är ett abstinenssymtom. Du bestämmer själv men hoppas du kommer ut tablettberoendet så att du kan förbereda dig för livet! Peter
Peter
- Sunday, December 07, 2003 at 18:14:06 (MET)


Hej. Jag har fått så märkliga känslor i abstinensen. Det är liksom inte mina. Är det någon som känner igen det?
Ica
- Sunday, December 07, 2003 at 18:10:49 (MET)


Marvin: Hörs positivt att du har en plan och du kämpar och verkar ha styrkan att vända detta till något positivt istället! Ps sen är det ju en fördel om du ivarjefall kan trappa ned till att börja med, så kanske kroppen hinner avvänjas något så du kan sluta helt sen när du ska börja läsa... Du tar kanske en låg dos redan och det är väl sömnen som är ditt största problem(var det så)och då har du nog ett mer hanterbart läge att sluta trots allt. Låt det inte bli mer än så bara, vill så gärna bespara dig allt vad abstinenselände innebär. Ta hand om dig och fortsätt skriv. Du har klarat det en gång efter vad jag läst, så du reder nog upp det här åxå tror jag. Hälsar till alla gör Tina
Tina
- Sunday, December 07, 2003 at 17:29:28 (MET)


Jag menade inte riktigt förstört, utan något tabletterna ställt till med tillfälligt. Vet att man är överkänslig för allt möjligt. Men, det enda som kan läka detta är tiden.
Ica
- Sunday, December 07, 2003 at 17:04:07 (MET)


ICA! Nja, tabletterna har inte "förstört" någonting i hjärnan, snarare fungerat som ett motstånd eller filter för utifrånkommande intryck och när det tas bort blir tex intrycken starkare än vad man är van vid, men man vänjer sig sakta sucessivt med det.
Lennart
Skåne, - Sunday, December 07, 2003 at 16:54:21 (MET)


Nja, tabletterna har inte "förstört" någonting i hjärnan, snarare fungerat som ett motstånd eller filter för utifrånkommande intryck och när det tas bort blir tex intrycken starkare än vad man är van vid, men man vänjer sig sakta sucessivt med det.
Lennart
Skåne, - Sunday, December 07, 2003 at 16:51:55 (MET)


Marvin! Jag håller tummarna för dig...............synd att de inte kan erbjuda nån arbetsträning................trist att allt ska styras av pengarna! Jag önskar dig lycka till, MVH Margareta
Margareta
- Sunday, December 07, 2003 at 16:49:59 (MET)


Tina: Nej, jag är inte sjukskriven - Så FK är inte intresserade av att erbjuda någon arbetsträning, och AF har slut på pengar så det blir varken datortek eller ens ett möte med handläggare det här året :( Om pusselbitarna med min tilltänkta utbildning faller på plats så ska jag ta tag i saken igen, men just nu klarar jag inte situationen utan kemisk hjälp om jag ska orka med mitt nuvarande liv.
Marvin
Uppsala, - Sunday, December 07, 2003 at 16:47:04 (MET)


Hej. Kan fullt instämma i att man förstorar upp allt. Alla mina känslor är på högvarv. Vissa saker kan fastna så jag går och funderar på det hela tiden. Undrar bara när detta ska gå över så jag blir normal igen. Men, det är väl hjärnan som ska återbilda det som tabletterna förstört.
Ica
- Sunday, December 07, 2003 at 16:32:26 (MET)


Hej Margareta! Nu har jag bråttom! jag måste svara dig innan Otto gör det. Fråga ett:Är det någon som känner igen sig? Ja,Är det någon som inte känner igen sig?..... Fråga två: Är det värt besväret att ta sig igenom?Jag undrade själv samma sak flera gånger.Men jag gav upp för lätt första försöket. Andra försöket höll jag ut lite längre osv..men förr visste man inte vad man nu vet. När jag slutade med mina Mogadon blev jag glad, det var ju inte så svårt som många sa. Då såg jag inte något samband med ökad alkoholkonsumtion, jag jobbade ju och skötte mig, det spårade ibland ur på någon fest eller restaurang, så jag bestämde mig för att sluta med spriten helt. Det var också lätt, fast jag hade hört att spriten är svår att sluta med. Redan efter en vecka hade jag börjat med Mogadon igen, mest som jag trodde, för att kunna sova efter arbetsdagen. Två till natten, det var precis lagom. Jag drack ju i alla fall inte.Efter en månad böjade jag ta en halv Mogadon innan jag körde till jobbet, och då fungerade jag så bra så det liknade ingenting, dessutom hade jag bestämt att sluta med tabletterna om det skulle spåra ur igen. Jag visste ju att jag kunde sluta med dom, det hade jag ju gjort förut, jag drack ju inte ens. det kunde jag också lägga av med när som helst, det hade jag ju också gjort förut, och därför gjorde det ju inget om jag drack lite på lördag, vi skulle på middag, och se, det gick ju bra ett par gånger innan middagarna eller rättare sagt fyllkalasen spårade ur för såväl mig som mina arbetskamrater, stackars våra fruar. Nu pratar jag om mitten på sjuttiotalet, så fruarna är omgifta allihopa sen samma tid. Vem visste då att alkohol är Korstolerant med Benzodiasepam. Inte underligt att det var så lätt att sluta med i alla fall det ena.25 år innan jag fick veta det. Därför på fullt allvar vill jag säga att nu är det betydligt lättare att tex sätta ut läkemedel eftersom det finns så mycket samlad kunskap och erfarenhet.Fråga tre: Ni som är fria nu har ni tagit Benzo för att...minsta lilla motgång? Det där är egentligen en kuggfråga, det finns säkert de som har gjort det, jag gjorde ju det, men då fördröjer man kroppens och framförallt hjärnans tillfrisknade.Sen är det ju lätt att göra likadant nästa gång, och nästa igen. "leka med tändstickor". Att du känner som du gör och upplever som du gör, så ska det vara eftersom du sakta kommer tillbaka till verkligheten.Medicinen som tidigare fungerat som ett slags filter tas bort, och då kan man uppleva det som att mycket blir förstärkt. Känslor, ljud och ljus blir starkare tycker man.Man kan bli ledsen eller glad lättare än innan, men det är ett bra tecken på att man är på väg tillbaka.Något som förut var en bagatellartad räkning i brevlådan kan upplevas som astronomiska belopp som jag knappt kan betala, man kanske ringer och ber om uppskov eller delbetalning.En liten repa i lacken op bilens som kanske knappt syns, ringer man till polis och försäkringsbolag, man förstorar upp allting osv. Blir jättearg för något man normalt skulle skratta åt. Ringer och skäller ut släkten för nåt 10-20 år gammalt. Listan kan göras oändlig, så ta det bara lungt Margareta,allt är som det ska vara, det hade varit värre om du inte kännt som du gör.Fråga 5. är det lätt att ta till vid minsta motgång? Nej, inte om man vet vad det är frågan om, man vet ju att det går över. Nästa gång blir det ändå lättare att avstå för frestelsen eftersom man vet att det gick över sist.Efter att detta upprepats några gånger, så försvinner det helt enkelt! OBSERVERA att det här skriver jag inte bara för att det ska gå lättare för dig att motstå frestelser, utan för att det är sant,1986 lyssnade jag på KERSTIN TUNVING i Lund, som höll ett föredrag om återfall i behandling av narkotika och alkoholberoende.Där talade hon om det jag beskrivit. Samma med folk som slutar med tobak också, är det lätt att ta ett bloss när suget blir för stort....Slutligen skriver du att du blir snurrig av alla funderingar nu. Ja nu börjar hjärnan sakta men säkert fungera normalt igen, och det har den faktiskt inte gjort när du haft Benzodisepamer som ett slags filter mot den riktiga verkligheten! Det här ornar du lätt Margareta!
Lennart
Skåne, - Sunday, December 07, 2003 at 15:58:04 (MET)


Hejsan! Vet att du fått många svar Marvin, och hoppas att DU själv hittar fördelarna alla intygar det ger dig att sluta med imovane. Bara du vet ju hur det eg är! Förstår att du har en jobbig sits, att det känns som inget blir bättre ändå osv... Jobb är jätteviktigt och dagsläget ser inget ljust ut på den fronten tyvärr. Själv går jag på datorteket(fast just nu är jag sjukskriven då)i väntan på annat och har dessutom flera kompisar som läst och utbildat sig i flera år! och som ändå sitter på datorteket precis som jag... Är inte lätt men FÖLRSÖK att vända detta negativa med jobb till nåt bättre ivarjefall. Finns så mycket annat här i livet av värde:) Kanske kan du hitta nån meningsfull hobby under tiden och på det sättet avleda/bryta de negativa tankarna lite?!!Och som Peter sa är det nog bra att tona ner värdet jobb="lyckad" alltid. Finns ju SÅ mycket annat att engagera sig i! Här ger du ju mycket till en massa tex:) Hoppas det löser sig med a-kassa först o främst så kanske det inte känns fullt så jobbigt:)(eller var du sjukskriven nu?)Även Karl har skrivit om imovane och du hade tur som har en giftkänslig smak må ja säga! Själv fastnade jag i den och för mig var det nåt jag senare även tog på dagen o vart "pigg/glad" av! Men sov oxå på den så det var en allround-drog för mig som jag inte en sekund saknar idag! Det året jag åt dom bara "flög" fram, och jag fick bara höra hur glad o livlig jag blivit igen´ positiva ord för mig som hade en depression bakom mig då och ville leva upp till den glada person jag var innan.. Så på det planet var det svårt att sluta men jag nådde en punkt pga en svår händelse, som gjorde att jag kände att detta inte var jag längre och att jag behövde I. bara för att ta mig genom dagen.. Självkänslan var i botten med andra ord och den kunde bara återvinnas av att sluta och börja lita på mig själv igen. Tradolanen har varit tufft åxå eftersom den "passade" mig bättre och jag har varit närmre mig själv med den. Är nog därför det tagit blod, svett o tårar att bli av med den nu. Och till Otto; Jo den är veck nu sen över två månader tillbaks men jag har mått uuuuselt fram tills förra lördan, då allt blivit MYCKET bättre:) Tog TID med andra ord men var värt allt o bara att få se att jag ju mår rätt hyfsat i mitt grundmående utan den, betyder jättemycket för självkänslan särskilt. Som gammal depp.patient vet man ju aldrig var man står riktigt o har ju ännu en halv zoloft därför. Avvaktar att ta bort mer nu, men sen ska jag försöka bli SSRI-ren åxå har jag tänkt:)Kämpa på till Margareta o alla som har det tufft med dom åxå, låter inget vidare men känns väl ändå bra att höra det är en normal reaktion tiden efteråt!? Sen hur lång tid är ju så olika men hoppas du/ni finner vägen ut snart! adventshälsningar Tina
tina
- Sunday, December 07, 2003 at 14:55:26 (MET)


Kjell!!! Vi verkar ha varit medicinfria lika länge, och det verkar som om du också har det jobbigt mellan varven, det är ju tråkigt att höra, men för mig känns det skönt att höra att det kanske är helt normalt när man slutat med medicn, jag år själv i åtta år, och när verkligheten trillar på en och man ska helt plötsligt klara av allt igen så är det inte så lätt att slå ifrån sig saker. Jag upplever det jobbigt att träffa andra männsikor och som att handla kan bli ett helt företag. När jag sitter i lunchrummet så orkar jag inte riktigt med att lyssna på vad alla säger och skratta kan bli jobbigt eftersom hela kroppen är så spänd och eländig. Hoppas att vi kan kämpa tillsammans! MVH Margareta
Margareta
- Sunday, December 07, 2003 at 13:39:05 (MET)


Hej på er alla kämpar! Jag läser lite nu och då och får veta mycket matnyttigt som jag försöker att ta till mig. Jag känner en enormt stor uppgivenhet, har tappat den riktiga gnistan att kämpa på utan mediciner, visserligen går det upp och ner och det har jag förberett mig på att det kommer att bli en lång tid framöver. Jag har varit utan medicin i fem månader nu och nu börjar längtan komma i att ta nåt snabbt så att jag slipper känna allt det hemska. Jag vill verkligen klara mig utan, men som det känns nu så är varje liten stund en kamp att försöka att klara av.........................är det nån som känner igen sig? Är det värt att ta sig genom detta? Ni som är helt fria nu, har ni tagit benzo för att klara av de värsta stunderna? Är det lätt att ta till de sedan vid minsta motgång? Ni kanske tycker att mina funderingar är banala, men för mig just nu är de väldigt väldigt stora! Jag börjar att tro att jag måste ha mediciner för att kunna hålla mig från dessa mörka stunder, som att då har man ju grundskyddet i alla fall, som man saknar nu....................jag blir alldeles snurrig av alla funderingarna som dyker upp. Tyckte att jag var ganska klar med hur jag skulle gå till väga, men nu när man är mitt uppi det jobbiga så är det som att jag bara ger upp.................................sköt om er, MVH Margareta
Margareta
- Sunday, December 07, 2003 at 13:28:52 (MET)


Karl!Appropå Imovane, jag hade Imovane i nästan ett år. De var nya då.Ej vanebildande och ej beroendeframkallande, inga biverkningar. Två saker reagerade jag stark på då.1.Vilken smak på tabletten, den samakade någonting mitt emellan fotogen och liksom bränd ström, den smakade gift, starkt gift helt enkelt. Jag kan inte komma på något som smakar värre och omöjligt att få i sig utan att smaken kom. Jag fick skölja ner den snabbt i filmjölk. De var ju därför man skulle ta den stående. 2. Vad snabbt den verkade! Den effektivaste insomningstablett jag vet, hann inte ens borsta tänderna. Ibland när jag kände mig lite trött på kvällen tog jag bara en halv 7,5, ville liksom somna in lite lungt ibland framför TV.Men icke, max tio minuter,pang, även om det var en spännande film eller nåt. Jag gillade dom inte, ibland struntade jag att ta dom, så för mig var dom inte beroendeframkallande eller vanebildande. Men för andra har dom varit det, många har bara efter några veckor börjat ta dom på dagarna, dom som alltså smakade gift, och höll sig vakna på!! Nu har det för länge sedan kommit biverkningsrapporter och om utsättningssvårigheter tom om dessa Imovane..... Du skriver att det borde gå att vända om konsumenterna av dessa och andra giftiga piller. vidare skriver du att du önskar att du kunde hjälpa till med att förhindra att fler drabbas av läkemedelsbolagens giftiga piller, du gör ju det redan, du skriver ju om det.Du varnar ju folk redan här i Gästboken, du hjälper ju till mer än vad du tror! Dessutom inspirerar du andra, både att sluta med giftiga piller så att de själva skriver här i Gästboken, för att i sin tur...Såg du föresten att det är en journalist här och undrar om SSRI kontra alkohol, Suzanne heter hon, tänk nu om hon får hjälp med sin artikel, här på RFHL-Uppsalasidan Gästbok. Våran Gästbok,din och min.Hon kanske får ihop en bra artikel.Beröm av chefen.Tidningen får massor av brev efter artikeln.Chefen säger åt Suzanne: En till likadan snabbt! Du får jobba över, jag struntar i hur du bäär dig åt skaffa en artikel till snabbt, vi måste höja upplagan, den tog slut sist. Herregud vem kunde ana att det skulle bli sån uppståndelse för lite amerkanska lyckopiller? Suzanne, vad sa du att dom hette? SSRI, aldrig hör talas om! På redaktionen på en annan tidnig sitter chefsredaktören samtidigt med en telefonlur i vaje öra samtidig som han försöker prata med någon i mobilen, alla tre samtalen han har på gång handlar om SSRI och..Ja sen går det ett par dagar.I ett annat högre hus i vår huvudstad,där har chefsredaktören i flera dagar sett utvecklingen, samtidigt har han de senaste åren sett chefer komma och gå. Han har inte varit här så länge,men han tänker sitta kvar.Han får inte göra något överilat, absolut ingen felaktig löpsedel.Han måste vara försiktig, en sån här lön, ojoj, Skandiacheferna skulle vara avundsjuka om dom bara visste hur mycket pengar han tjänade på att säga:Nej, skriv ingeting!-Ja, men nu har ju tom af..-Nej säger jag, vill du inte jobba kvar här, så kan du ta samma dörr som christian, ta hans tv-jobb, han ska ju börja på radion. Men du kan ju samla ihop lite matrial, för när telefonsamtalet från Karlbeg kommer, och dit måste det komma ett samtal från Djurgården först,då ska vi göra som förr, starta pressarna, börja med en tredubbel upplaga, och en till i kväll. Vi ska börja med kvällstidning i stället, det var bättre förr.Allt böjade med att Suzanne via en länk kom till rfhl-uppsala.Så kan det bli. och då har du och vi alla andra hjälpt till. så det så Karl.
anonym <www.benzo.uk>
Danderyd, - Sunday, December 07, 2003 at 12:36:37 (MET)


Hej Otto och alla andra! Det fanns en tjej här som hette Josefine som var en riktig stöttepelare. Jag tror hon försvann i början av detta året efter att ha skrivit i många år i GB. Vet du Otto eller någon annan veteran var hon försvann eller varför? Det var lite tråkigt. Peter
Peter
- Sunday, December 07, 2003 at 11:04:02 (MET)


Jag förstår att du har det jobbigt MARVIN men vad du än gör ät INGA tabletter. Då kommer du aldrig att kunna jobba igen. Se till att bli av med det problemet först. Du kan hända att du har abstinens och därför inte kan sova som Cleas säger. Jag kan lova dig att det går inte att jobba med dessa tabletter, så gör dig ren och ta din abstinens annars går det bara inte. Behandla dessa sömntabletter som spetälska. Jag har full respekt för dina problem och det är synd att hamna i denna sits men man gör sig en otrolig otjänst om man äter beroendeskapande tabletter. Peter
Peter
- Sunday, December 07, 2003 at 10:45:54 (MET)


Marvin! Jag förstår din oro.Jag förstår din rädsla,och din oro för framtiden,för din "oro" för allting du räknat upp i dina senaste inlägg, är kanske inget annat än det vi kallar utsättningssymtom och/eller abstinesbesvär. När du slutar med att tillföra kroppen det kroppen är van vid (tex tobak,alkohol,knark eller läkemedel)reagerar den och försöker med olika "signaler" att på tillbaka det den är van vid.De vanligaste sätten är just oro, rädsla ångest och sömnsvårigheter. I Ove Calssons bok beskriver han det så klart och tydligt. Han hade inte problem med varken ekonomi eller arbete, oro för det fanns inte, när sobrilen försvann. Han började oroa sig för amalganet i sina tänder istället. Oves kropp signalerade efter Sobril via oro för amalganet i tänderna, och det fungerade. Ove gick till doktorn, förklarade sin oro för amalganet, läkaren försökte förklara att det inte var något att oroa sig för, skrev ut lite Benzo, och Oves oro för amalganet försvann! Flera år senare var det dags igen, men då var han beredd, han gick till tandläkaren, tog bort amalganet.Det blev lite bättre men inte så bra som han väntat sig, men nu kunde han inte oroa sig för amalganet, det var ju borta.Inte för pengar, det hade han, arbete likaså, huset byggde han klart, men kroppen ville ha benzo och försökte med alla möjliga trix för att få Ove till doktorn. Men det gick inte.Ove hade kommit i kontakt med Rfhl och där visste dom, redan då,det som tydligen inte du känner till, så sent som nu,i slutet på 2003, vad det var frågan om. Jag hade läst lite om dessa abstinenser eller rättare sagt utsättningssymtom,redan innan jag slutade med mitt, men reflekterade inte så mycket över det. Flera år senare läste jag "Snärjd" som Oves bok heter och då först gick det upp ett ljus för mig, så djävla glasklart, tioöringen ramlade ner som man säger. Jag har nu varit i kontakt med Ove eftersom vi ska köpa boken till en studiecirkel som vi ska ha. Boken är välskriven, den handlar egentligen inte alls om Ove, mer om läkemedel om beroende och hur man blir oberoende, lite om Rfhl,förståelse från omgivningen och läkare, halveringstider och mycket annat.Summan blir: Oro är inte alltid oro, glöm inte det, för då är du snart hos doktorn och vill ha bort amalganet du också, eller blindtarmen, har du inte ont där ibland? Kämpa på Marvin, det blir kanske inte så lätt som du trodde, men vet du varför blir det i alla fall mycket mycket lättare.Läs gärna dina gamla inlägg och svaren till de igen, du kanske missat nåt.Jag håller på dig! mvhClaes
Claes
Hässleholm, - Sunday, December 07, 2003 at 10:13:38 (MET)


Gomorron Marvin. OK, ska sluta med käcka förslag... förstår att du har det jobbigt. Kram / m
Monica
- Sunday, December 07, 2003 at 07:11:37 (MET)


Jovisst skulle jag kunna söka ett mer okvalificerat jobb. Problemet är att jag antagligen inte skulle kunna leva på den lönen, sitter ju trots att jag inte bor direkt lyxigt med lån på lägenheten... (Går nätt och jämt att dra runt med A-kassa). Man kan säga att haken i det hela är att jag inte sover och behöver tabletter för att jag oroar mig över min arbetslöshet, och skulle så väl behöva lite arbetsträning (annordnad av AF så jag slipper vara rädd att få akassan indragen), för att både kunna sova naturligt igen och börja jobba igen. Jag har slitit som ett djur senaste 8 månaderna med att försöka byta yrkesinriktning, till vad och hur vågar jag inte skriva för att då skulle jag kunna bli igenkänd. Inom min fd branch är det bara att glömma att leta jobb, de vill ha färskvara - Inte nån som gått hemma 1.5 år. Helst skulle jag vilja kunna strunta i allt vad pengar och ekonomi heter, men man måste bo och äta tyvärr...
Marvin
Uppsala, - Sunday, December 07, 2003 at 06:49:11 (MET)


Hej. Marvin, vilken rävsax du har hamnat i. Jag förstår att det känns hemskt. Finns det verkligen inget jobb du kan söka tillfälligt, t ex. Behöver ju inte vara nåt kvalificerat, man kan ju få arbetskamrater och lite pengar genom enklare jobb också, medan man funderar på vad som känns bäst att satsa på i framtiden… Och om du har ett datorintresse finns det säkert nåt du kan göra i den branschen om du skulle vilja. Och som Peter säjer det finns ju tusen saker att engagera sej i, varför inte i RFHL, när du nu bor i Uppsala, dom har ju t ex en utomordentligt värdefull hemsida du vet :-). OK nog med käcka förslag, du har säkert funderat redan, jag försöker bara muntra upp dej lite. Lennart, kul att du kommit in igen med stor energi, jag har största respekt för dom läkemedel du har skrivit om, jag har inte varit i kontakt med dem, så jag läser med intresse vad du skriver. Lena, tänk att statusprylar har betytt så mycket för oss, att vi i princip betalat med delar av våra liv för att få dom…Det är bara att hoppas att vi har lärt oss något av erfarenheterna. Du verkar ha utvecklats till en stark kämpare som tror på sin sak! Själv kämpar jag just nu mot tekniken, med försvunna mejl bl.a. Oändligt stressande, ska man behöva anlita postverket ( finns det?) "Hämmkööp" för att få fram viktiga meddelanden! Morrrrr. Funderingar om läkemedel… det som skulle sitta fint idag är väl att komma först med ett preparat som fungerar mot abstinens och utsättningsbesvär. För då kan man ju sälja dem dyrt till såna som oss och s a s få dubbel förtjänst. Och på så sätt finansiera fler läkarutbildningar med påföljande förskrivningsökningar av SSRI och annat. Vilket i sin tur genererar ökad förskrivning av mediciner mot biverkningar av föregående. Och sedan kan man ju alltid förstatliga läkemedelstillverkningen för att förbättra statsfinanserna och därmed spilla över lite stålar på psykvården. Detta skapar ju arbetstillfällen, (och fler patienter som får mediciner att bli sjuka av) tänk så bra det ser ut i statistiken och vilken snurr på landets ekonomi! För att inte tala om byråkratin, se där, fler arbetstillfällen…Ja med såna förutsättningar är det väl inte så svårt att slutligen utveckla en antidepressiv medicin som fungerar, som omväxling. Och med andra förutsättningar skulle dessa mediciner inte behövas…men det är en annan historia. Jag är kanske en smula sarkastisk så här på morgonkröken, ta inte illa upp vännerna det är inte personligt! Jannike, jag ser fram emot mejl. Otto, vad händer? Kram / m
Monica
- Sunday, December 07, 2003 at 04:54:46 (MET)


Lena: Nej, jag försöker is största möjliga mån att inte haka upp mig på statusprylar. Jag bor inte i ngn stor villa, har någorlunda vanlig bil och möjligen lite datorer... Jag har långt ifrån gett upp, men just nu känns det jobbigt eftersom jag sen i slutet av sommaren inte längre är sjukskriven - Och arbetsförmedlingen sket i mig med hänvisning att de inte hade råd med någon handläggare längre för att ledningen bestämt att de skulle ta 12 stycken av de ordinarie och avdela endast till invandrarärenden (Nej, jag är inte rasist, jag tycker det är fint av dem att hjälpa dem som har det svårast - Men kanske borde man inte glömma bort att den kategorin saknar både hudfärg och nationalitet!).Så, jag har insett att om det ska kännas meningsfullt att sluta igen så måste jag ha något att se fram emot, att gå till - En utbildning av något slag eller ett arbete. Har försökt förklara det många gånger, men min psykolog säger att det är inget de kan hjälpa mig att ordna, och det känns så riskabelt att ta studielån när man känner sig osäker på om man kommer att orka med det hela? Att gå här hemma hela dagarna gör snarare att man bara *vill* sova bort tiden för att man inte står ut, det är psykisk tortyr nästan...
Marvin
Uppsala, - Sunday, December 07, 2003 at 03:36:49 (MET)


Hej! En nattkomentar fast man borde sova. Kul att se att det finns en kommunikation mellan människor med dessa erfarenheter. Det är ju faktiskt en proffesionell kunskapsbank som representeras av oss med alla dessa olika erfarenheter av neuroleptika,och dess biverkningar. Jag funderar mycket på hur det skulle kunna vara möjligt att få ett slut på denna skadeinverkan av dessa piller. Det är ju för bedrövligt. Det är möjligt att det finns något positivt med dom, men överväger inte nackdelarna. Hur bevisar man deras skadlighet. Det borde gå att vända konsumenternas uppmärksamhet till något mer häslobringade så att läkemedelsfirmorna får in mindre och mindre med pengar på dessa mediciner. Då kanske det blir intressantare för fabrikanten att se mer till konsumentens bästa. Själv dök jag så fruktansvärt av den ordination på vanlig vårdcentral som jag fick för inget större problem alls. Det var sobril, Imovane, efexor och buspar inom åtta dagar med någon fördubbling av sobril och höjning av imovane under tiden. Ingen information om verkan och biverkan. Hade jag vetat då vad jag vet nu hade jag aldrig tagit så mycket som ett enda piller. Det hela tog tvärt slut efter elva dagar. Jag kom undan med blotta förskräckelsen, tack och lov. Äter inga piller efter detta. Men jag har ett djupt ärr inom mig efter detta, och önskar kunna bidra till ett slut på dessa förgiftningspiller som snärjer in människor i någon,,,, ja jag finner inte ord nu för eländet,,. Ha det så bra!
Karl
Torsby, - Sunday, December 07, 2003 at 02:15:17 (MET)


Otto, får man säga puss och att jag är såååå glad att du klarade dej så bra som du gjorde? Har saknat dej! Hon som sökte efter personer med blandad ssri och alkohol kan jag bara säga: ssri och alkohol passar inte ihop... lika lite som alkohol och benzo passar ihop.... Det enda mina "alla" tab har gett mej är en otrolig dödslängtan. Har inte den längre.... Har ju fått hjälp utanför psyks portar! För 3 mån sedan åt jag 17 tab om dagen. Nu har jag bara xanor depot kvar. Kommer att klara det här... Mycket på grund av er här, all peppning och stöttning! Och framförallt min "näringsmedicinerare", sambo, familj och vänner! Kämpa på alla.... Vi ska klara det här! Monis: Hör av mej snart! Du är otrolig...
Jannike
- Saturday, December 06, 2003 at 22:13:17 (MET)


Du är rätt på det Peter! Kör hårt om du känner att du orkar. Glöm inte bort att vi inte är ensamma. Runt om i hela världen sitter människor precis som vi: www.benzo.org.uk är bara en av de organisationer som på samma sätt som vi för vår gemensamma kamp De har även utsättning av benzo och SSRI online på samma sätt som vi har vår Gästbok. Nyheter om läkemedel och allt som hör till skickas på mindre än en sekund mellan oss oavsett avstånd och världsdel dag som natt.Fler och fler kommer loss från beroendet. Några av dem börjar hjälpa andra. En del skriver insändare, och/ eller går med i föreningar för att hjälpa till där, kanske med infomation i skolor och på arbetsplatser. (jag tycker nästan synd om läkemedelsbolagen, för dom har inte en chans mot oss)LENNART, du kanske kom på något där! Jag vet att inte SSRI inte kan förstärka alkoholens effekt!! Rent medicinskt tekniskt omöjligt! Det här ska jag kolla upp ordentligt, vad det kan bero på. Tänk om det är så att alkoholen på något sätt "stör" SSRI-medlen. Påverkar halveringstiderna kanske? Man kanske bör avstå från alkohol helt under SSRI-behandling, i så fall kan SSRI hälsa hem! rena rama antabusen nästan! Som sagt det här ska jag gå till botten upp/med. Hällsningar Lena, håll tummarna!
Lena
Järfälla benzofree since 1999, - Saturday, December 06, 2003 at 21:36:33 (MET)


Hej Lennart! Ja jag såg henne efterlyste några med erfarenhet av blandningen av SSRI medel och brännvin. Men det har jag faktiskt inte hört talas om! däremot som du säger så var man mkt påverkad av benso och alkohol, den tiden det begav sig! Dom förstärker ju varann, det är ingen nyhet för henne kan jag tänka mig! och fullare vart man, samt den disskuttionen om roppar och alkohol som flera våldsdåd har inträffat under åren! benso och sprit blandas ju dagligen, samt att det hinner ju inte gå ur kroppen när man står på benso. Det ligger ju alltid i systemet! men någon erfarenhet av SSRI och sprit har jag ej, samt att jag aldrig hört talas om någon som pratat om det. men alla mediciner påverkar ju ihop med sprit. Funderar oxå över detta fenomen som hon beskriver. Men jag kan inte svara henne enär jag ej har den erfarenheten av SSRI och sprit! Har du? eller vet du någon? jag skall fråga några imorgon som går på SSRI och höra med dem! Annars hade vi svarat henne, åteminstone jag! vi får väl se om hon läser detta vi skriver nu, skulle tro det. Och då skriver väl hon! ha det gott Lennart! säger otto
Otto Ruben Svensson
- Saturday, December 06, 2003 at 21:15:02 (MET)


Otto, nåt krånglar med mailen, jag har skickat 12 st sedan den 4:e. enligt passagens mailserver har 7 st gått fram till din adress på samma tid. Saknar dina svar...kram /m
Monica
- Saturday, December 06, 2003 at 20:21:00 (MET)


Hej allihopa och speciellt du Otto! Såg du Journalisten Suzanne i Gästboken 1:dec. Hon skulle skriva en artikel om alkohol och antidepressiva. Hon hade hört att de som äter antidepressiva "blir fulla på ett sätt som de inte varit tidigare",sluddrar mycket, blir fulla fort, får dålig balans, kraftiga minnesluckor, får dålig balans. Samtliga tålde mycket alkohol innan SSRI.Jag tycker jag känner igen det där från min tid med Benzodiasepam dvs ett plus ett blir tre, kan det vara något liknande med SSRI, rent av ett plus ett blir fyra. Det kanske inte går att blanda alls. Det kan i alla fall inte bli "sköna rus". Ska du eller jag svara henne? Jag gör det gärna, men det ska väl hon själv kunna hitta massor om på nätet, vad säger du, vi har väl egentligen inte tid med sånt här i Gästboken, är det inte fel forum? Men hon kan vara till hjälp för att även från den synvinkeln få folk att ta ställning mot SSRI.En del läkemedel förstärker alkoholens effekt tex Benzo, en del läkemedel får förstärkt effekt av alkohol ex Atarax. Det är skillnad där, precis tvärt om! Jag undrar hur det egentligen är med SSRI i den bemärkelsen, förstärker alkoholen SSRI eller är det tvärt om. Det är faktiskt en viktig skillnad!
Lennart
Skåne, - Saturday, December 06, 2003 at 20:17:07 (MET)


OTTO du har mejl. Vet inte om det kommit fram?
Monica
- Saturday, December 06, 2003 at 20:07:41 (MET)


Lena, där har du verkligen rätt och vad man kan lura sig i livet. Det är inte de värdena som gäller i slutändan. Livet är svårt men kan också vara helt fantastiskt, men hur det än är, är det sämsta man kan göra att dra in sig i ett liv med tabletter, droger och beroende. Då blir det ett helvete. Hoppas så många som möjligt kan ta sig ur och informera er omgivning och läkare att det inte fungerar alla dessa tabletter. Gör vi alla hundratusentals det så har vi informerat flera miljoner i Sverige. Kul att du är i gång igen OTTO. Du skriver bra och avslöjande! Peter
Peter
- Saturday, December 06, 2003 at 19:46:35 (MET)


Otto! Välkommen tillbaka! Du skrev att du ville veta var jag hittade matrialet om att SSRI-medlen var farliga. Det har jag läst i mina tidigare inlägg. Såg du inte Stig J Anderssons doktorsavhandling? 114 sidor om hur vi i Sverige har ökat vår konsumtion av SSRI från 1% av befolkningen till över 6% på mindre än tio år.Och hur detta kunnat gå till! Han redogör även för blindtester har visat att de ej hjälper. Seroxat och Cipramil leder listan på anmälda läkemedel.Påvisad ökad självmordsrisk. www.mpa.se (läkemedelsverket). Rapporten från läkarmässan. www.lakemedelsvarlden.nu. Sist men inte minst, www.benzo.org.uk. Många måste använda biverkningsmediciner,och det vet du ju hur de fungerar, bl a fysiska skador.Sist, ta det lite lungt nu i början Otto, vi vill ha dig kvar här i Gästboken.
Lena
Jätfälla, - Saturday, December 06, 2003 at 19:43:25 (MET)


Ojoj Marvin! Du har fått helt fel för dig. Det handlar inte alls om status i form av dyra bilar villa och jobb. Det handlar om att ha tak över huvudet och mat i skafferiet. Jag har väl haft "statussymboler" om någon men då kände jag mig aldrig fri. Vilken fin bil du har sa grannarna. Ja vilken fin avbetalning tänkte jag då. Villan likaså, en låg arkitekritad historia med mexitegel, som jag absolut inte hade råd att bo i egentligen, och så vidare. Nu har jag för länge sedan insett hur lurad jag var.Två arbeten var jag tvungen att ha och sobril för att orka. På semestern fick jag också arbeta. Så slösade jag bort mer än tjugo år av mitt dyrbara liv, vad jag ångrar det, att jag gick på det. Tänk om Marvin, gör inte samma tavla, du kommer att ångra dig du med!
Lena
Järfälla, - Saturday, December 06, 2003 at 19:11:51 (MET)


Hej på er kämpar , stöttare och alla andra! har inte trasslet löst sig med FK och arbete för dig än Marvin? kom ihåg du hade ju bekymmer med myndigheterna redan förra året Marvin, minns vi disskuterade det då! man är som en ping-pong boll för dem! men synd Marvin (visste inte att det var du som var anonym) när vi höll på med att du tog bort Imovanet och lyckades! många som saknar sysselsättning startar eller behåller sina tab. eller klarar inte av att sluta. För sysselsättniung är ju a-o för en människa, att bli bekräftad bl. a Det att bli arbetslös eller långvaringt sjukskriven som ofta leder till förtidspension. Då känner man ju sig ej behövd och då är blir man psykisk svag! och missbruket är 10 ggr vanligare i den gruppen! Idag förbannar jag att jag tog pension. Det kunde man välja på -80 talet, sedan var man ju ledig hela dagarna och ingen ställde något krav på en, detta ledde till starten och de flesta vart nervvrak och missbukare. Idag är det stört omöjligt att erhålla en förtidspension, för dom pensionerade bort en hel generation! Det skall vara starka skäl idag. Men då räckte det att folk söp lite väl mkt, och detta var unga killar! notan kommer nu! sedan isolerar man sig, kommer i fel gäng och det kan gå mkt illa för många! var skall man kanalisera sin ångest, när man är ledig hela dagarna! Man bollas som Marvin berättar, hoppas du Marvin ändå försöker ta bort imovanet, som du ville ha bort! och lyckades ju ett tag! kom igen en gång till Marvin! Som gammal opiatgubbe funderar jag på dig Tina! har allt gett med sig med Tradlonet? som du själv nämner så är den grupp som är värst illa att få en plats på sjukan är just "dubbeldiagnosen" man platsar inte på ren avdelning för där får du inte ha något missbruk, jaha! sen kommer du till missbruksinläggningen då stoppas du för att dom skall ha ren missbruk, dom skickar iväg dig för dom tar ej folk med "dybbeldiagnos" detta har varit uppe många ggr mellan läkarna och andra myndighetern´. Men som vanligt blir det bara någon liten utredning, såarivern inom sjukvården är full fart framåt idag! gbg lägger ner massor av Vårdcentraler. Det är störst besparingen i modern tid, samma gäller övriga landet, psyket är snart ett minne blott! Och var drar man gränsen när det gäller att vara missbrukare?? 1 eller 10 tabletter och annat runt dig! idag i en svår ekonomisk kris inom sjukvården så kommer psyksjuka sist i kön, och hamnar sedan som hemlös, inte alla men allt för många och yngre och yngre! När det även är ett brott mot grundlagen "alla skall ha ta´k över huvudet! det sätts ur spel! Då kan vi lika gärna köra bil i 180 km och sätta den lagen ur spel! men si det går inte, bilen är värdefullare än din medmänniska! Hälsar oxå till dig nita som rapporterar att du varit ren längre och längre, bra och du får en cyperkram tillbaka av mig nita! Kurt var det väl som efterfrågade om hur många olika sorter en del har, ja herregud vad man hade många ibland, det kunde vara runt 8 sorter ibland, inget ovanligt! Hemvården säger att när gammla patienter är hos läkare som är Geratrikläkare och även VC-läkare så fylls muggen på, men dom struntar i att ploka bort gammal onödig med, så där kan det bli många sorter med! Det är då tur att personalen som tjejerna inom hemtjänsten skriker till åt läkarn eller deras chef gör det! Skulle vilja höra med Lena var du har hittat studier på att SSRImedel är farligt både utomlans och Sverige säger du! och skall plockas bort säger du! dom är farliga?? det är benso oxå, det vägs för och nackdelar! skola står mot varandra! Vi vet att det är många patienter som försvarar dem med näbbar och klor! Tyvärr kommer SSRImedel aldrig att plockas bort lika lite som benso, det är så mkt pengar i det hela! Annars skulle dom varit borta för länge sedan! det kommer tyvärr bara nya! Stilnock och Imovane ger samma abstinens som benso men går ej under benso i skrifterna! varför? jo det är juridig inblandad, dom faller inte under bensodiazipintaket på grund av juridisja aspekter ej av medisinska trots att et är i princip samma sak som benso! Så snurrigt är det! Alltså juridiken går före det medicinska! vilken fars! pengarna styr och SSRImedel tjänar in så mkt att det tillåts att en viss % får det gå åt pipan för! Uppköpta läkare och forskare får stora slantar för att försvara dem, det är ingen hemlighet! hela sjukhus använder använder kopier av orginalet för dom är lite billigare! vissa kliniker kör med x sömntab. medans sjukan i närmaste stad kör med ett annat?? Ja vi blir virrigare och virrigare av detta snurr på läkemedelsfronten! Vi måste ut och kriga mer, så vi får stopp på galenskapen någon gång och för ungdommen! Kämpa nu på alla med var sitt bekymmer och rapporteringarna är värdefulla så det ingjuter hopp hos fler! Saknar många namn här nu igen! Hoppas dom dyker upp för en lägesapport! Sist gör ett nytt försök Marvin! Monis är det så många mail? Har du fått mina? detta får vi lösa monis! saknar dina mail! Alla är vi lika viktiga, men årets stödjulklapp vill jag ge till PETER, tror ingen säger emot, han har under året stött alla och kämpar själv med sitt! Skriver mkt bra, så skall vi alla vara stödja varann på alla sätt! må väl därute i landet! Bugar och tackar för det stöd jag erhöll när jag fick hjärtinfarkt, det betyder otroligt bara att någon tänker på en, vi är så bräckliga! vi hörs säger han Otto
Otto Ruben Svensson
- Saturday, December 06, 2003 at 18:54:17 (MET)


Marvin! Det är riktigt/viktigt det som Peter säger.Jag har själv de erfarenheterna, både Rsmh och Alro föreningar har hjälpt mig. Man träffar andra med liknande problem som de man själv har och resultatet blir att ens egna problem blir mycket mindre samtidigt som man kan lära sig förenings och mötesteknik. Jag var med på många kurser över helger. Distrikts och rikssammankomster.I studiecirklar har jag gått navigationskunskap, engelska, fotografering och framkallning. Studera, ja just nu går jag på en folkhögskola, en Orienteringskurs som finns på flera folkhögskolor i landet. En kurs för människor som på ett eller annat sätt behöver "mjukstarta" för att "komma igen". Vi är nu nästan 20 st i klassen i ålder från 18 till långt över 50. Alla har olika livserfarenheter,en bor på ett behandlingshem,några bor på skolan, resten bor i närheten. Sedan jag slutade mitt blandmissbruk Benzo/alkohol upplever jag det som jag blir bättre dag för dag, gladare och gladare. Varje dag blir bättre än igår. Helt otroligt, det tar alldrig slut, det bara ökar och ökar liksom. Alla faktorer spelar in men för mig är största lyftet Folkhögskolan!
Claes
Hässlehol, - Saturday, December 06, 2003 at 18:52:34 (MET)


Marvin! Du bor ju i Uppsala och kan ju engagera dig i RFHL där. Det finns ju massor att engagera sig kultur, idrott, samhällsengagemang. Finns tusentals olika föreningar speciellt i Uppsala. Du kan också börja läsa något på universitetet. Ha inte hela ditt egenvärde i ett jobb. Vi är alla utbytbara och det är inte roligt att påminnas av detta men vi får försöka hitta en mening i vårt liv ändå. Om du börjar med tabletter igen så är det bara du själv som blir förlorare. Ingen i vården kommer att bry sig tyvärr. Hoppas du kan hitta något intresse att engagera dig i. Det är mycket viktigt att hitta något att brinna/leva för. Jag har själv inget jobb och vet inte om jag någonsin kan gå tillbaka men jag får försöka ändå. Jag har bestämt mig för att hjälpa andra och jag har min golf och trav. Det har gett mig mening igen när jag inte har något jobb. Peter
Peter
- Saturday, December 06, 2003 at 17:22:41 (MET)


Monica: Ja, man får nästan känslan av att de tror att efter allt som hänt senaste tiden så är alla som kommer i kontakt med psykvården potentiella faror för andra i samhället - Och att det är hurvuvida vi kan vara farliga för oss själva/andra snarare än hur vi mår som är deras primära intresse... Men det många av dem glömt är att man måste se till helheten, en människa som mår bra får sova på natten utan att behöva medicin, och vågar gå ut på stan utan något lugnande innan. I dagens samhälle handlar allt om status, pengar och jobb - Och för den som saknar något av det verkar det helt enkelt inte finnas någon plats längre. Nä, det jag känner är att jag behöver någon att prata med som inte som första fråga vill veta mitt namn och personnummer - För det är inte något vederbörande behöver veta såvida han/hon inte har andra avsikter än bara just prata!
Marvin
Uppsala, - Saturday, December 06, 2003 at 16:50:57 (MET)


Otto! Jag vet inte om mina 288 mejl har kommit fram? monicA
Monica
- Saturday, December 06, 2003 at 14:02:12 (MET)


Hej alla! Hoppas ni har det bra och JÄTTEkul att "Otto has entered the building:-)Vi har saknat dej, och ta det nu lugnt o tänk på dig själv i första hand. Min pappa fick hjärtinfarkt för två år sedan, var tufft för honom i början och framförallt psyket var jobbigt ett tag.. Innan hade han inte tagit medecin överhuvudtaget och plötsligt hade han en en massa olika hjärtmedeciner. Han fick åxå cipramil och sobril mot panikångest när det var som värst. Idag mår han bara fint och har plockat bort allt utom några blodförtunnande och för hjärtat:) och han är i full gång och vid gott humör idag:) Kommer du åxå att bli och vi stöttar dig alla här! Ta hand om er ALLA o tack för att ni finns, helgkram Tina
Tina
- Saturday, December 06, 2003 at 13:26:19 (MET)


Marvin! åh, jag blir mer och mer förtvivlad över hur vi behandlas av psykvården. Om du bara visste vad jag har varit med om skulle du rysa. jag förstår att du är rädd och besviken. Men skriv här i gb, vi får stötta varandra, lite nytta kan det nog göra. Har själv en lyckad utsättning av värktabbisar bakom mej med stöd av Otto här i gb. Ingen annan visste detta, inte ens mina barn...Men han lotsade mej igenom abstinensen, med sitt underbara stöd och stora kunskap. Det kommer jag aldrig att glömma och inte heller Peter som har stöttat enormt mycket när min ångest har tagit överhanden, särskilt sista veckorna när jag sökte efter Otto, och allt annat också körde ihop sej. Nu klarar jag att stötta andra lite och ställer gärna upp när jag kan. Så bara hör av dej om du behöver mej eller nån av oss här i gb. Alla här har erfarenhet av ungefär samma sort. mvh/M
Monica
- Saturday, December 06, 2003 at 11:57:36 (MET)


Ja, för min del är väl läget tillbaks på ruta ett i princip. För då man väl lyckats hålla upp en tre veckor så finns ingen som har tid att prata med en, eller hjälpa en ur den situation som orsakade sömnproblem och ledde till tabletterna från början. Nej, istället så struntar man i alla ansträngningar jag lagt ner - Inte ens ett telefonsamtal, bara iväg med ett recept i brevlådan igen. Det märks verkligen att både vården och mycket annat är i kris i Sverige... Jag ska försöka börja plugga eller något nästa år, för får jag inget vettigt att göra snart så känns det som att jag blir tokig. (Och det här med att vara misstänksam mot läkare & psykologer som spelar in terapisamtal, undras om det är att betrakta som att man dessutom är paranoid eller är de de som är lite paranoida och rädda för att de skulle missa något viktigt som vi som patienter har sagt till dem i händelse av att något olyckligt senare skulle ha inträffat?).
Marvin
Uppsala, - Saturday, December 06, 2003 at 11:28:43 (MET)


Hej Karl. Jag fick samma hög med tabl som du + ofarliga stilnoct inom loppet av 2 veckor. Var några år sedan, men det säjer en del om vilken koll vissa läkare har...Om jag fick det idag skulle jag inte ta emot !!! Men jag vet ju inget om dina bekymmer som du ju måste ha för att du har fått sån medicin, bara att blandningen kommer sannolikt att ge biverkningar så ta det lugnt kära du, försök att få bättre hjälp om du kan. Jag tror ju på samtalskontakt men inte den varianten som sitter och går igenom ens barndom och vänder ut och in på ens inre utan mera en s.k stödkontakt. Kan naturligtvis fungera med en riktigt god vän eller anhörig också!! Mvh Monis
Monica
- Saturday, December 06, 2003 at 09:17:36 (MET)


Nattliga rader efter att läst igenom alla inlägg, när jag varit borta ett litet tag! Peter: Det är andra infarkten jag har under 3 år! Den hände hemma efter en snabb promenad till kiosken. Var stressad (inre) Det är inte helt ovanligt att fysiska symtomer som ex infarkt utlöses av ex abstinens (kraftig) nu hade jag ju inte det men 1:a gången jag fick infarkt utlöstes den av våldsam abstinens för 3 år sedan, vilket även läkarna sedan erkände att visst kunde trycket i kroppen göra så att en ex infarkt utlöses ( inte vanligt) men betänk att kroppen utsätts för enormt tryck under abstinens, som när du ej får någon nedtrappning alls, som är idag ganska vanligt! men det finns ju ingen "koll på den saken" men vet att det förekommer, precis som obehandlad alkoholabstinens, där deleriun utlöses och är livsfarligt, massor av andra fysiska saker kan hända oxå, ex en jag känner gick en muskel i låret av i benzoabstinens! sådans talas ju ej om! Vet att många avlider i följd av ex tablettabtinens och fyllabstinens! Så det är ju en fruktansvärd medveten risk läkarna tar när det ej finns vårdplatser numera! men det är något som ej talas högt om! samt självmord m.m Det är ju mkt därför många fortsätter att missbruka tabletter för man orkar ej med en s.k cold turkey! vilket jag beskrivit jag gjort flertal ggr! av olika preparat! Nu var jag "ren" när denna infarkt kom! Risken kunde vara att jag fortsatte med morfin när jag erhöll några sprutor både hemma och på sjukhuset, det kan ju sätta igång en ny vända med ett enormt lidande som följd! Nu när allt läggs ner så blandas det ju vilt av speciellt ungdommen som jag skrivit förr. Och det är ju ingen som vet vad det leder till, ja vi vet ju ex brottstatestiken! Blandningen mellan alkohol, E, och ex Rohypnol som väller in i landet! och ingen vård finns i sikte! Betänk vi äldre var ju förskonade från denna blandning. Utan det var ju enbart "piller" och känslighetsgraden är mkt olika! men sjukhusets schema är lika för alla, borttaget är ex vid behov, och idag får dom som ligger inne ( få platser och tid) en snabb avgiftning och det plockas bort helt under cirka en vecka 10 dagar! Goggo beskrev för ett tag sin vansinniga 10 dagars kur! bort direkt med kodeinet och mkt lite benso! Abstinensen har ju ej börjat när du skrivs ut! Jag har och följer utvecklingen i GBG och den är skrämmande precis som övriga landet, nästa år kommer GBG att ha 16 platser för avgiftning för alk samt tabletter, var kommer du med det?? sen tilllkommer det alla nya SSRI medel som forskas fram dagligen, dom förfinas ju hela tiden, så ursäkta Lennart men under vår livstid kommer ej SSRI medel att försvinna snarare öka enligt beroendeläkarna. Det blir som när libriumet och valiumet kom, och inte har dom försvunnit eller minskat nämnvärt! Sedan ges ju SSRImedel och ett benso ofta tillsammans företrädningsvis Xanor. vilket går att läsa i GB hela tiden att många erhållit! Som nu kämpar för att bli fri dessa idiotpreparat som numera ges till ungdommen! finns ju på gatan i billaster och ger bra pengar för langarna! förekommer hela tiden på fester med ungdommar hela registret! Vi har ju inte ens lyckats plocka bort Rohypnol! som ex Usa! trots att det är solklart dess farlighet med alkohol! I brist på psykologer (kön cirka 2 år i gbg) så får ungdommen recept på SSRImedel. Vilket kan leda till livslång medicinering! numera har ju alla tydligen DAMP,och olika bokstavskombinationer! och det skall medicineras med amfetamin samt SSRImedel! Istället för att minskas så ökar ju föreskrivningen på ex vårdcentralen av allmän läkare som inte vet ett skvatt om vad dom skriver ut! Hur skall då patienten veta det? och efter ungdommen kom vuxen DAMP m.m man vet ju att E förstör seratoinet i skallen ingen nyproducering. Och då knapprar gamla E are s.k "lyckopiller" för att få seratoin, enär dom är tomkörda i huvudet på seratoin! Det vimmlar ju av olika namn och nya tilkommer hela tiden! dom förfinas och testas på folk! Under alla mina 30 år med "piller" så gällde barbiturater bort -84 sedan enbart benso! sedan kom kodeinet i början av -70 talet! och dess kombination ger ju "turboeffekt" förstärker varann som jag skrivit flera ggr om! Och även avgiftningen av opiater som är mkt jobbig, och nu finns ingen nedtrappning! Vi äldre F.d pillergubbar vill inte befatta oss med SSRImedel, men vi provar ju oxå dessa preparat! och Gud vilket elände jag hade med att sluta med dem, ex efexor, det var som jag skrev som att gå rätt in i ett elstaket! En vacker dag kommer ju sanningen och historian om dessa SSRImedel! men tills dess Lennart får vi nog dras med dem under vår livstid. Finns inga tecken på att dom skulle dras in eller minskas på! Det hävdas ju av farmakologerna att dom är ju inte "vanebildande" m.m och mkt bra! dom använder alla argument dom kan! Samhällsklimatet gör ju oxå att alla snart är sjukskrivna och knapprar dessa medel! Där finns nog en del av förklaringen (roten till det onda)Vi kommer få en generation "lallande vrak" framöver! där ingen höjer på ögonbrynen när våldsdåd inträffar varje dag numera! Det var som Doc Stean Borg gamla TUB sa,inte skulle jag som psykiatriker vara kirurg och operera folk, men kirurgen kan hur som helst skriva några recept utan att blinka! Förr fanns ju när man låg inne "vid behov" och Gud vad behov man hade, nu existerar det ej! ej heller platser för att hjälpa en människa till en avgiftning, det skall till en beh. plan för ex ungdommen, alltså något efter en 10 dagars kur på sjukan! som ex behdlingshem, men där har ju soc inga pengar eller hem! så då faller allt direkt! och drogande fortsätter! för ensam klarar 90 % det ej ensam utan massivt stöd! bostäder m.m det är egentligen en hel kedja som skall fungera, för att få en ungdom på fötter idag, så steget till hemlös och uteliggare är mkt nära och eskalerar hela tiden! Man acepterar idag s.k "lågtröskelboende" där folk får supa, knarka och göra vad dom vill! då har man ju gjort något tycker man! men rekryteringen är mkt stor! samtidigt så har kommunenerna vältat över ansvaret på frivillighetsorg. som drar ett stort lass idag ex Stadsmissionen! Vad är det för framtid??? lite mat och en dusch samt nya drogvänner, häktena sprängs snart, man dubblerar cellerna idag! folk skiter i om man får 8 månader idag. För då kan man träna spela kort och sedan gå ut och snurra ett tag till nästa gång man vill in, så resoneras det! Sparkraven är mkt stora på Soc, så dom släpper inte till några pengar till en dyr behandlingshem. Och det är ett av kriteririerna för att kanske få en avgiftningsplats! där kön i GBG är mkt lång. Heronisterna är cirka 2.000 i gbg och avgiftningsplatserna sedan 97 är HELA 4 platser att slåss om! Vad kostar dom per dygn ute? så konkurensen är knivskarp mellan olika grupper att slåss om för att få vård! Samtidigt som svarta marknaden ökar lavinartad! det är stora pengar att håva in för langarna, så bilden av allt med droger. Legala eller utskrivna av läkarna är snart lika stora! Vad jag menar är att man måste se hela problemet, det går inte att sycka upp det! Alla skriker efter en lösning på eländet och lidandet men inget händer av större sak, så vi dras mer och mer in i drogernas värld, kalla dom vad som helst, men det är hemskt när dom tar över och styr människan! och personen är beredd att offra allt för att stilla abstinensen! när det inte längre knappt finns någon hjälp att få! Jag har hört många fina föredrag på hjärt när jag låg där, det dör fler av rökning än av brännvin och knark o piller men alla går och röker och det ses helt naturligt samma brännvin, men det är ju en drog för det som vållar stor skada i Samhället! men som alla säger: något måste jag ju unna mig! Folk får ju medicinen för att bli bättre men det slutar med att dom ofta mår sämre av dom, lustigt! Det är därför denna sida är mkt viktig, så vi kan dela med oss erfarenhet och känna igen oss! Det är roligt alltid när några kommer med rapporteringen att nu är det ex 10 veckor och jag blir sak´ta bättre, det är det som sporrar alla som är i början av sin kamp en ny morot! Erfrenheten man gått igenom är oxå mkt viktig att dela med sig, så att många känner igen sig i det man försöker förmedla! Inget är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid! Det är vi alla som är specialister inte läkarna! alla våra upplevlser och våran kamp för ett drogfritt liv! Det kan vi hjälpas åt med och det skall vi värna om och vara stolta över! Ett ex av alla ex! När Härliga Jannike skulle ta bort alla medicinerna på en vecka skrek vi till, 4 preparat var det väl! och in med ett nytt och xanoret kvar, tänkte jag detta går aldrig, vi varnade henne, nu är hon en flitig medhjälpare och skribent här och fylld av kamplust och det går utmärkt för henne! och hon kommer att fixa detta, hon bjuder på sig själv och inspirierar många andra som står på trappan och väntar, vågar jag eller ej, men hon injuter hopp i den saken! Så vi behövs alla, och alla rapporteringar stärker alla att det här går bra! kan hon kan jag! Vi behöver höra positiva kämpare varje dag och här finns vi på RFHL Uppsalas sida! och vi behöver ej uttrycka oss så fint utan bara att vi visar att det går och förmedlar det vidare och stöttar upp varann! för ibland är det bara uppförsbacke tycker man, sedan räcker det med att några skriver rader för att folk spottar i nävarna och får en kick att: detta skall jag fixa, med kamraernas hjälp här! För det är inte roligt att läsa och höra hur en och en går bort, gamla kamrater som är som mig 50 år, när man vet att det hade gått att fixa, så därför skall man vaa rädd om varje timme vi segar framåt! åteminstone är jag det! Nu är det 03.00 och jag hör krogfolket kommer hem, undra om dom har haft roligt med sitt hängande i baren! åteminstone mindre pengar har dom! Tack för all uppmuntran jag fått när jag kom hem efter hjärtinfarkten det betydde mkt! Avslutar nu den långa inlägget och funderingarna med att hoppas ni sover gott och vaknar sött! Så hörs vi och må väl alla kamrater, vi behövs idag oxå! Tack för nattorden säger den "långrandige" Otto P:s Ha en fin 2:a advent alla idag och må väl!!
Otto Ruben Svensson
- Saturday, December 06, 2003 at 03:41:55 (MET)


Hej. Det måste vara hemskt starka tabletter det finns. Hur kan man bli så konstig efter dem? Efter att jag slutat har jag overklighetskänslor, känner inte igen mina egna känslor. Ibland känns det som man blir tokig. Väntar bara på att få känna mig normal igen.
Ica
- Friday, December 05, 2003 at 23:29:29 (MET)


Sådana medicinbuketter, Karl, är nog inte helt ovanligt om man kontaktar ett psyksjukhus. Man får en uppsjö av tabletter som sänker en totalt. De borde veta bättre tycker man efter alla år. Lennart det är ingen fara att bränna ut sig på detta. Det är bara bra för mig och hoppas det hjälper någon. Jag har gjort lite erfarenheter tyvärr. Jag vet också hur ensam man kan känna sig innan man har kunskap om beroende. Jag själv fattade ingenting när jag blivit beroende utan trodde jag blivit helt sjuk. På tre veckor gick jag från helt normalt tillstånd med bra jobb till en helt hopplös situation. Bara för man klagat över sömnbesvär i en kärlekskris, fick då de förrädiska stilnoct som enligt läkaren var helt ofarliga. Men Lennart det är inte lätt att slåss mot hela världen, speciellt inte mot läkare och läkemedelsföretagen. I England är de nog lite längre framme än oss i Sverige. Det är en process mot Region Skåne angående benso men vet inte hur det gick. Du kan kolla upp det! Ha det gott! Peter
Peter
- Friday, December 05, 2003 at 23:11:49 (MET)


Hej igen! Refererar till det jag skrev ovan. Ett fel som ska rättas. Imovane, efexor, buspar och sobril ska det vara på tio dagar.
karl
Torsby, - Friday, December 05, 2003 at 22:15:38 (MET)


Hej! Hur många har blivit behandlade med buspar, imovane, efexor´och efexor samtidigt inom loppet av tio dagar. Från ingenting till denna sammanblandning av medicin inom tio dar! Jag vill inte tro att det ens förekommer. / Karl
Karl
Torsby, - Friday, December 05, 2003 at 22:12:53 (MET)


Hej Monicica och alla andra.Jag hade en dålig period med blandade bekymmer. Jag var så positiv till allt och toppen var att jag såg hur vi här i Gästboken blev fler och fler och då kom doktorsavhandlingen från Stig Andersson fram i media. Vilket lyckorus jag kände, rena skadeglädjen mot läkemedelsföretagen, både i tidningar och radio, tom ett litet inslag på rapport. Det ville jag fira med, ja jag bryr mig inte om att berätta hur dumt det var, för sedan hade jag en oöppnad burk med Lergigan 25:or så en vecka bara försvann som också "försvann". Ändå dummare men gjort är gjort och jag blev en erfarenhet rikare. Nu är jag rätt lik mig själv igen, jag känner mig återigen klar för strid. Vilken strid? Den mot Benzodiasepamerna så klart! Dom ska bort om det så är det sista jag gör. Jag vet hur det ska gå till, vi måste hjälpas åt allihopa! wwww.benzo.org.uk tycker likadant. Det blir en lätt match. Det kommer att lyckas, i 50 år har de funnits, men nu ska de bort en gång för alla, de där har förstört mitt liv! Det ända problemet som jag ser det är att vi först måste få bort SSRI-preparaten för de "skymmer sikten" på slagfältet mot Benzon, SSRI står i vägen, tar vi bort det först, blir det mycket enklare att snabbt ta itu med Roche och deras arme. Våra insändare ska gå som Tomahawk-missiler rakt in i Expressen DN och Aftonbladet. Vi ska tala om för de vilket lidande vi fått utstå, dom ska få göra jobbet åt oss på samma sätt som media gör utomlands. Snart kommer även vi i Sverige att driva processer mot läkemedelsbolagen på samma sätt som sker i bl a England och USA med flera. Under tiden måste vi fortsätta Gästboken så att fler och fler kommer loss från beroendet. Alla som skriver här, alla här gör en insats och det behöver vi. Peter, du gör tre insaser, du får absolut ej bränna ut dig, tänk på det, du är oövererträffad stöttare.
Lennart
Skåne, - Friday, December 05, 2003 at 20:44:40 (MET)


Cyberkramen är till dig Otto
nita
- Friday, December 05, 2003 at 20:15:31 (MET)


Åh vad skönt att du är tillbaka här hos oss. Vi har alla saknat dig här i GB och varit orolig. Ta nu väl hand om dig ordentligt. Får man ge dig en cyberkram? Om så är, kommer nu här en JÄTTE STOR CYBERKRAAAAMMMMM
nita
- Friday, December 05, 2003 at 20:14:17 (MET)


Härligt att se dig igen OTTO! Vi är så glada att du är tillbaka, så du får t om vara hur långrandig du vill "blink" "blink". Men för guds skull, var rädd om dig själv oxå!!, hellre en frisk Otto, med all den bra erfarenheten du har,i många år framåt, en än som ger allt för andra på bekostnad av sin egen hälsa. Kram på dig/Carina
Carina
- Friday, December 05, 2003 at 18:32:14 (MET)


VÄLKOMMEN TILLBAKA OTTO! Skönt att ha dig tillbaka. Det har inte känts bra för du har varit borta så länge så jag tänkte nog att du var sjuk. Det är roligt att ha dig tillbaka men hjärtinfarkt, herregud. Du får ta det lugnt! Vet inte så mycket, ska du ballongsprängas? Hur skedde infarkten och var vad det? Hoppas nu de kan fixa så du kan komma tillbaka. De är ju bättre på fixa hjärtan än andra problem. Som sagt vi har saknat dig och dina inlägg, men viktigast är att du fixar detta och är tillbka hos oss. Vi hjälps ju alla åt att orka med abstinens. Vården är helt minimal. Jag är mest orolig för där inte finns några kunskaper om beroende hos läkare. Vi får kämpa tillsamans! Peter
Peter
- Friday, December 05, 2003 at 17:46:26 (MET)


Hej alla mina vänner OTTO är på gång nu, efter en hjärtinfarkt och hemkommen igår. Där jag uppsökte min gode vän Carl Johan Löfmarck min gode kamrat och startande av Rfhl i GBG -65 hedersmedlem! där jag fick höra att någon sökt mig. Johan skulle ta kontakt med personerna som sökt mig, Väl hemkommen och räkningen betald så internet var igång idag, så grät jag en stor flod av glädje när jag läser igenom inläggen, att folk saknat mig! om ni visste vad det betydde för mig, i ett mkt svårt läge! nya hjärtmed. m.m att ni saknade mig och ni skall veta att jag under dom dygnen på SU SS hjärt saknat ER! För att personer saknade mig betydde så mkt när jag oxå försöke dela med mig råd tips och erfarenheter under mkt lång tid, nu var det min tur att vara under isen. OK fysiskt åkomma men psyket tar otroligt med stryk! Massor av fina inlägg oxå av andra saker har jag läst igenom och mkt gladde mig! Flera av dom som kommit hit har blivit stöttare enormt, Monicka , Jannike, den gode Peter som backar upp folk hela tiden! carina, ja listan kan göras lång! men eran värme har gjort mig chockad av glädje att jag får uppleva att ni saknat mig! jag behöver oxå stöttning och nu var det ett sådant läge efter en hemsk smäll i hjärtat! med åtföljande svår ångest av skräck! men nu är Otto på benen och startklar för att skriva för fullt igen. Och till fler här personligt, Gud vad en del har växt och blvit fina stöttare. Precis som det skall vara som jag alltid skrivit! Det har varit en mkt hemsk tid dessa dagar och nu släpper spänningen och jag som sagt ger mig aldrig! Skall svara så många inlägg jag kan och tillföra min erfarenhet som vanligt. När jag läser så gläds jag mkt åt Monis, Jannike carina samt Peter i vanlig ordning! Givetvis alla! Alla nya som kommit hit, Lennart med flera, som jag skrivit förut så skall GB vara levande, och det är den i allra högsta grad! Nu har jag mkt att skriva i GB och privat! Nästa vecka så skall det var demostration i GBG mot nedrustningen som fortsätter, vi får aldrig ge oss, vi börjar bli fler och fler som stiger upp och tar strid efter allas bästa förmåga! TACK! Vi skall vinna denna kamp tillsammans! Ser att flera rapporterar sitt läge just nu, bra ex carina, har bara snabbt gått igenom inläggen. Kommer nu att gå igenom dem ordentligt och vara med igen med full maskin framåt. Vi vet att vi måste för oss själva och för våra kamrater! Man är ganska mör i pallet och benen efter en sådan match med hjärtat och lungorna som ni kanske förstår så ta dessa rader rätt mina vänner! men det hindrade inte Otto att babbla med läkarna på sjukan om hur galet allt blir dag för dag, och då behövs vi alla, OBS alla! Vi är ett fint gäng och som växer. Folk som tillfrisknar bit för bit och nu axlar rollen som stöttare oxå, för nu är läget inom psykiatrin katastrofal, och det tycks inte ta någon ände! Jag har oxå fått massor av mail till min inbox som saknade mig, Alla vet vi att sådant värmer och tårarna kommer! Tack alla fina kamrater! Får jag bara av mig ytterkläderna nu så kommer helgen bli en skrivarhelg till många, för det klarar hjärtat bra, nu är det kurant igen. Men ej lungorna! Men jag lever och stridslusten är snart på topp igen! För jag ger mig ej förren jag är död! och dit är det en bit hoppas jag, så att vi kan ta strid mot myndigheternas vansinne, och backa upp NI mina kamrater för det är tillsammans vi är starka! Börjar likna gamla tider där engagemanget var stort. Ser tendenser att det hela tiden växer, och Monicka jannike carina med flera, växer så det knakar, ser att dimmorna lättar för många nya! och det är underbart att få delta då! att ge är att få! Har mkt mail att gå igenom och svara och fortsätta striden för ett bättre liv för oss alla! När jag låg inne så saknade jag er så mkt och datorn! Vi får inte släppa greppet nu om dom som lovat förbättringar och sedan svek igen, det har vi varit med om så många gånger, så nu släpper vi dem ej! utan vi skall kämpa med vad vi alla kan bidra med! Om ni visste vad liten man känner sig vid en ex hjärtinfarkt igen, men det gör en ödmjukare inför livet. Skall troligtvis ballongsprängas nu. Men det viktigaste är att jag får vara med här igen och är fix for fight! Vi skall backa upp och stötta varandra allt vi kan, så alla som har frågor kan få svar av oss alla, och våra egna frågor och funderingar! Tyvärr så biter sig läkarna fast sig vid SSRI-preparaten och benzo! och det skall vi ändra på så gott det går! Vi skall inte ha några yngre förmågor som skall få lida som vi gjort och gör! och det gör vi tillsammans! Allt som står i vår makt! Vi har inga pengar och annat bakom oss, utan vi har varandra och det räcker mkt långt! För nu är jag mkt mörkrädd efter mina 30 år i branchen! Nu får vi kämpa så det blir stopp på "galenpannornas" framfart! Vi har en diger kunskapsbank i ryggsäcken med oss att förmedla till andra, och stötta varandra, i olika situationer. För i pillrens fotspår är det så mkt mer som följer med och skapar elände för anhöriga , kamrater m.m Det är så många namn som jag skådade nu när jag kom hem på sidan, så det är omöjligt att räkna upp alla, utan säger "ingen nämnd ingen glömnd" Nu har jag ett helt nytt batteri med friska recept på allehanda hjärtmed och lungmed så undra vad som är vad egentligen, om dom verkligen behövs alla konstiga med! Tänkte oxå på vad dom delade ut friskostigt med alleh anda medikament som är vanebildande på avdelningen! Jag satt ensam uppe mitt i natten och såg TV och sa jag vill inga Imovane ha, lite småsur vart allt sköterskerna, för dom ville ju ha lugn och ro och alla till sängs! Det fina med ex Hjärt att alla blir lika väl omhändertagna, det har jag alltid upplevt där. Det är nog det enda stället som är så proffissionell i sitt arbete och med emati! Sedan får man ju en sight seeing men sängen runt alla rönkar varje dag och natt, så lugn och ro blir det inte för det körs dygnet runt med prover! och allt tas på största allvar, motpol mot psyksvängen där det görs hur dom behagar att få för sig saker och ting! Samt att du i lugn och ro kan sitta och prata med Läkarn, jämförbart med psyk som slänger ut dig efter några ströfrågor och dess "djävla" SSRI preparaten som dom tror att det är något pencellin! som skall bota allt! Hörde att dom plockat bort ytterligare sängar på psyk! skulle det inte satsa extra enligt Lars "svammlet" Enqvist! men så har det ju vart de senaste 10 åren. Löften som enbart är bludder ett par veckor sedan fortsätter dom och skär med motorsågen! I GBG spars det nu för det vilda, 92 miljoner skall sparaas inom Primärvården, så det är första gången i modern historia som dom klappar igen snart alla Vårdcentralen, det redovisades igår i GT! och fortsättning följer, snart är psyk ett minne blott! och vad händer då???? Vänner vi har varandra och nu ger vi allt vi kan till alla nya och alla som behöver hjälp! Så skall vi se till att vi krossar dom med vår gemenskap m.m eller hur?? Virriga rader men ville skriva ner något snabt att OTTO är i farten igen! Tack alla för att ni brydde er! Nu kör vi vidare alla! Så Otto är med igen! Några enkla rader! Nu är jag vid tangentbordet igen, och börjar dela med mig av mina erfarenheter igen! Skall nu läsa mailen och inläggen ordentligt så återkommer jag! TACK och vi hörs! Ta väl hand om er därute! Och Monis TACK! Hör av mig! Ni värmde upp mitt hjärta, så nu slår det som det skall igen! vi hörs snart säger den "långrandige" Otto Må väl ALLA! och mobiliserar för vi behövs verkligen nu!
Otto Ruben Svensson
- Friday, December 05, 2003 at 16:54:26 (MET)


Det är bara att klaga på och skriva på. Det är ett mycket bra sätt att skriva på olika sätt man får ut lite av det onda. Det var skönt att höra Malle att du hittat ett vettigt schema att trappa ner på. Ett tips är att sprida ut tabletten många gånger över dagen och skära där det känns lättast. Jag känner precis samma som dig Anna. Vi får kämpa på! Kul att höra från dig också Ella och hoppas det går bra! Peter
Peter
- Friday, December 05, 2003 at 16:02:50 (MET)


Hej! Hittade er sajt när jag var ute & surfade, trevlig sajt. Fortsätt att jobba med den. Ha det bra. Besök gärna min hemsida. http://www.megaweb.just.nu
Marcus
- Friday, December 05, 2003 at 15:42:44 (MET)


Hallå alla! Nån skrev att man typ skulle få gnälla av sig så här, som vi kan göra i gb, till doktorn. Det har jag gjort! När ångesten varit som värst, och jag inte har kunnat få fram vad jag vill ha sagt, eller jag är extra förbaskad på dom så har jag skrivit brev. Många papper har det blivit under åren, det har ju varit en hel del läkare, men nu finns ju allt det i journalen, och det är rätt bra, när man får en ny läkare, så kan dom läsa på hur det har varit. Och nog är det så, att man alltid kommer på efteråt vad man skulle sagt!!! Trevlig helg alla/Carina
Carina
- Friday, December 05, 2003 at 14:31:46 (MET)


Kjell! Jag känner mig också jättespänd när jag träffar andra människor och har svårt för att ta på mig någon uppgift man vet ju aldrig om man kommer att bli dålig igen och misslyckas. Jag lägger mig också ned och vill bara dö för att jag är så rädd för misslyckanden igen. Det är 2,5 år sedan jag slutade med min medicin. Svettningar, skakningar och rastlösthet känner jag igen. Dom besvären är mycket bättre nu men dom dycker upp ibland. Jag har en känsla av att inte få komma ut, att var nedtryckt. Är det någon som känner igen denna känsla? Dessutom är jag väldigt förbannad för hur vi blir behandlade och jag antar att det är det som inte får komma ut ur oss. När jag tänker på min ilska för vad som har hänt mår jag bättre.
Elin
- Friday, December 05, 2003 at 13:21:54 (MET)


HEJ MALLE! Du gör helt rätt i att trappa ut långsamt. Skyndar man på det hela så orkar man inte med alla abstinensbesvär. Jag har själv trappat ut xanor så jag vet hur det känns. Kämpa vidare, jag vet att det är tufft men ge inte upp! MVH Anna
Anna
- Friday, December 05, 2003 at 12:24:54 (MET)


Hej Peter Monica och alla ni andra! Det går väl hyfsat för mig men jag förstår nu att det inte bara går att sluta ta Xanoren tvärt så därför har jag börjat med att ta bort en halv tblett på kvällen och det har gått bra så nu tänker jag ta bort en halv tablett på morgonen också.Jag får väl försöka skynda långsamt. Kramar från Malle!
Malle
- Friday, December 05, 2003 at 11:34:26 (MET)


Till Margareta! Jag har själv slutat med alla mediciner sedan i maj och har det mycket svårt med konstigta biverkningar som svettningar skakningar och stor rastlöshet. Har lite tro vissa dagar men vissa perioder så vill jag hitta nya mediciner för de gamla hjälpte inte mycket. Jag har provat många sorter bl.a Xanor Depo och Effexor i många år men fick aldrig någon bra kvalité på livet. Har bytt jobb och ändrat på mycket men saknar att vara den som kunde och ville göra det roliga. Jag är jättespänd vid träffar med andra människor och vet inte hur det skall gå. Jag lever på hoppet att det skall ändra sig men ibland vill man bara lägga sig ned och dö. Känner mig så dålig och tar åt mig av minsta lilla fel jag gör och har svårt att driva mina ärenden på jobbet men mina arbetskamrater märker inget vilket är bra. Jag vill gärna ha goda råd och jag tycker att denna sidan är bra för här får man lite tröst och stöttning i den svåra sits man är i.
Kjell
- Friday, December 05, 2003 at 10:26:34 (MET)


Otto! Hör av dej, vännen!
Monica
- Friday, December 05, 2003 at 05:11:30 (MET)


Hej! Hittade er sajt när jag var ute & surfade, trevlig sajt. Fortsätt att jobba med den. Ha det bra. Marcus Megaweb http://www.megaweb.just.nu
Marcus
- Friday, December 05, 2003 at 01:14:20 (MET)


Hej! Hittade er sajt när jag var ute & surfade, trevlig sajt. Fortsätt att jobba med den. Ha det bra. marcus Megaweb http://www.megaweb.just.nu
Marcus
- Thursday, December 04, 2003 at 23:18:09 (MET)


Hej alla vänner! GLADA NYHETER!!! Otto är återfunnen, han lär höra av sej i gb. Allt enligt en bekant till honom som jag har fått kontakt med. Tack till alla som har hjälpt till att hitta Otto! Kram / M
Monica
- Thursday, December 04, 2003 at 21:24:18 (MET)


Monica! Hej! Jag har inte läst här i Gästboken på ett tag. Det första jag tittar på är räkneverket. Det går fortare och fortare. Jag blev lite besviken eftersom inte Stig J Anderssos doktorsavhandling inte gjorde slut på SSRI-eländet. Det har visserligen aldrig gjort mig illa personligen, men jag tycker att de som råkat ut för det har det värre än jag hade det med mina Benzodiasepamer, fast på ett annat sätt. Hur ska jag veta vilket som är värst förresten, utsättning av SSRI går ju faktiskt fortare än med Benzodiasepam. Sedan har jag förstått att när man blivit kvitt SSRI så mår man mycket bättre, jag vet inte riktigt hur jag ska förklara hur jag mådde efter att ha blivit kvitt benzon. Varken bättre eller sämre eller rättare sagt, både bättre och sämre.Här tycker jag uttrycket Tiden läker alla sår förklarar allt. Den första tiden saknade jag Sobrilen så mycket att det inte går att beskriva. Det slipper SSRI-användarna, så mycket har jag ju förstått. Efter Sigs doktorsavhandling har jag sett lite insändare om SSRI och jag har även skrivit flera själv, dock har ingen av dessa blivit publicerade. Hur som helst är det nog ingen hemlighet, ens i Sverige längre,att dom ställer till mer än de gör nytta så jag håller fast det jag skrev tidigare, dom är snart borta. Det känns skönt att skriva här igen, skönt att läsa också, fast det mycket handlar om lidanden, men det är ju lidanden som liksom, tack och lov, minskar med tidens och alla Gästbokens skribenters hjälp i form av stöd och uppmuntran. Ha det bra allihopa, vi blir fler och fler som upptäcker hur lurade vi varit av Roche &co.Hej!
Lena
Järfälla, - Thursday, December 04, 2003 at 20:17:16 (MET)


Heej igen! Ville bara hålla med i det om psykvården,... är rent ut sagt vedervärdigt att va patient där! Man känner sig himla utsatt och ibland har man mött psykläkare man bara kan jämföra med en mardröm:/ Särskilt en har jag mött som tryckte ned mig och provocerade mig så jag bytte direkt till en frisk(are)efter detta, annars hade jag nog legat på britsen idag!!? Kan väl till viss del vara en känsla man har som patient även inom primärvåden, man där har jag ALDRIG blivit nedvärderad eller känt mig kränkt efteråt. Psykiatrin verkar vara expert på just detta. Och så denna gammeltänkande seeeeghet o stelbenthet som genomsyrar psyk, är minst sagt som att gå tillbaks in i stenåldersgrottan samtidigt som övriga vårdområden kliver och blickar framåt hela tiden.. Verkar nästan som psykteamet har stängt ute resten av världen och håller varann om ryggen och ibland undrar man om det är dom eller jag som är hjälpsökande! Tex nu när jag skulle sluta med tradolan och ärligt berättade om mitt beroende, att jag funderade att sluta och behövde råd om nedtrappning, vad hände? Jo, dom säger att "detta är inte vårat bord, vi har inte hand om såna medeciner, kommunen har hand om missbruksproblem osv osv", TROTS att primärläkaren sagt att jag ska vända mig till dom för nedtrappning för det är deras område... Sen snurrade det på från den ena till den andra samtidigt som psyk ÄNDÅ la sig i(fast det inte "var deras bord" hette det ju)och informerade de läkare som skrivit ut tab, att dom inte fick göra det längre för det skulle dom ta hand om helt plötsligt igen. Men inget hände. Fick noll hjälp eller ens stöd så där stod jag utlämnad o utan tabletter sedan! Så mycket för att vara ärlig alltså och be om hjälp! Sen blev det lite bättre eftersom men det var framförallt primärvården som insåg att jag hamnat väldigt illa och som ingrep så saker reddes upp någotsånär ivarjefall.Framförallt fick jag rätt i att DOM handlat fel vilket kändes bra trots allt. Jaja, kanske ska man inte älta händelseförloppet längre o jag förstår att det säkert är MÅNGA fler än jag som "hamnat mellan stolarna" och att det TYVÄRR inte på nåt sätt är unikt inom psykiatrin idag. Blev en lång klagojournal känner jag(sån skulle man få rätt att ha som patient!) men hoppas NI ALLA har överseende o att ni kämpar vidare, skriver och TAR HAND OM ER! Må väl hälsar Tina:)
Tina
- Thursday, December 04, 2003 at 19:42:16 (MET)


HejPeter! Du har så rätt i det du skrev om benso-abstinens. Den ångest man hade innan man började med tabl är ingenting mot den ångest man får sen då man blivit beroende. Vi är verkligen en bortglömd grupp! Det tragiska i det hela är när inte läkarna tar sitt ansvar för de patienter som hamnat i ett beroende. De blundar för den verklighet att tusentals människor lider i det tysta och får kämpa ensam med sitt beroende. Är det inte dags att läkarna börjar ta sitt ansvar med tanke på att det är dem som skriver ut alla recept. De kan ju börja med att läsa på vilket helvete det är att vara benso-abstinent! Jag känner igen det där du skrev om läkarnas iaktagelser, det dem skriver i journalen. Måste man se ut som en grottmänniska för att bli tagen på allvar? Kämpa vidare alla ni där ute. Det kommer att komma en ljusning men det är svårt att tro på när allt omkring en är mörkt. Ge inte upp! MVH Anna
Anna
- Thursday, December 04, 2003 at 17:46:37 (MET)


Hej igen! Jag tänkte på det som Tina och Marvin säger om att läkaren registerar allt. Jag har läst mina journaler och där det står det t ex att jag är "renrakad och har strykt skjorta" Intressanta iaktagelser läkarna gör! Vården har nog hamnat helt fel med att hjälpa psykisk ohälsa. Peter
Peter
- Thursday, December 04, 2003 at 17:09:01 (MET)


Hej Susanne! Det var roligt att höra ifrån dig. Du har ju tagit såpass länge a/d så du gör rätt att smyga ut din tablett. Ta det lugnt så tycker jag du är värd att att vara tablettfri. Din historia berörde mig särskilt då du tagit så länge utan att må så där jättebra. Lätt att fastna i läkarens ideer om vad som är bäst för en. Jag har varit fri ganska länge och har haft en grym abstinens. Trots kort tids användande så blev det så fel. För min del har det varit bensons fel. Jag har klarat mig undan detta med a/d men jag har kännt av biverkningarna men de försvann ganska snabbt, men a/d kan vara lika jobbigt. Detta med känslor är ett svårt kapitel. Många säger att man dövar känslor med tabletter men med mig har det varit tvärtom. Jag har aldrig haft så mycket känslor som i mitt beroende. Man blir så lätt arg, ledsen, orolig, glad, missmodig. Spektrat på känslor blir så mycket starkare i tablettberoendet. Allt överdrivs och man är inte det minsta stabil. Men stabiliteten har kommit med tiden här och jag mår mycket bättre. Man är jämnare i humöret och det är ganska lätt att se vad som är abstinens och verkliga känslor. Man får lära sig att det är inte mig det är fel på utan tabletternas inverkan på mitt själsliv. Så ge aldrig upp utan låt kroppen helas först. Man ska bejaka sina känslor när de kommer, men i abstinensens första fas ska man nog vara väldigt försiktig och bara vara snäll mot själv och inte kräva så mycket. Man är som Bambi på hal is! Gör saker som ni tycker är roliga och skaffa gärna så mycket intressen som möjligt. Uppskatta era vänner och berätta inte alltid hur jobbigt ni har det utan låt dem berätta något så blir det avledning. Försök tänka på och göra små saker så man glömmer bort sin abstinens s k avledning. Framför allt kräv inte så mycket av er själva. Sedan när abstinensen släpper så kan man göra en livstilsförändring så att man inte hamnar i samma situation igen som innan man fick receptet. Tänk efter vad var det som gick fel och försök att ändra på det så gott det går. Var också försiktig med terapi när man är abstinent. Då gräver man och det kan lätt bli ett känslosvall som man inte klara av. Detta gäller för mig och andra kan ju må bra att göra på ett annat sätt. Men låt abstinensen ha sin gång och var inte rädd för den går över med tiden. De som är säkra på sitt återhämtande mår mycket bättre än de som bara tänker på när jag ska bli frisk. Det blir som att dra av plåstret hela tiden och titta om såret har läkt. Skriv gärna så vi vet hur det går för er som Monica säger. Jag vet precis vilket helvete det kan vara att bli beroende men det går att ta sig ur! Peter
Peter
- Thursday, December 04, 2003 at 17:04:10 (MET)


Hej Pete och alla. Det går bra för mig hittills. Jag har minskat till Citalopram 15 mg i måndags. Har inte känt något konstigt än i alla fall. Bara lite blodsockerfall som kommit tillbaka. Hur är det med Dig Peter! Ha det bra alla och kämpa vidare, ni är värda att bli friska. Mvh Susanne
Susanne
- Thursday, December 04, 2003 at 15:57:57 (MET)


Hej allesamman! Alltid lika kul att ta del av allas era inlägg här:) Att få dela, ge och ta betyder ju så enormt för tillfrisknandena!Hoppas det går bra för er alla. Såg ett program om homeopati(tror det heter så?)och naturmedel som var rätt intressant. Visst är det det som åxå jannike skrivit om, eller heter det nåt annat kanske.. Hursomhelst så tyckte jag själva GRUNDTANKEN lät bra. Framförallt ser man till HELA människan och sammanhanget, istället för att se blint på enskilda besvär med risk att då lätt missa det centrala. Nåt vanliga läkare def borde utveckla eftersom de ibland verkar titta mer i journalen än på själva patienten...Desamma gäller psykiatriker som ofta har en övertro på sin problemlösarförmåga. Dom gör väl sitt bästa kanhända??, men ibland kan detta grävande i ens förflutna/barndom gå en på nerverna, när det i själva verket kanske handlar om nåt heeelt annat! Menmen, är bara min personliga uppfattning och det funkar ju tack o lov åxå jättebra ibland:) Vill bara svara MARVIN som skrev tidigare; Tycker det lät fruktansvärt med bandning under samtalen. borde förbjudas nästan men du måste väl få välja detta själv ivarjefall..?? Hoppas det så terapin funkar bättre för dig i fortsättningen:) Lycka till!! Samma gäller ALLA ANDRA här! SKRIV! Stämmer in i oron för OTTO åxå... Han gav mig så mycket stöd i början av opiatberoendet och jag hoppas att han mår bra!kram alla Tina
Tina
- Thursday, December 04, 2003 at 12:07:39 (MET)


Hej Lite funderingar igen… Margareta, du beskriver känslorna när verkligheten "slår till" precis som jag upplever det. Och du har nog rätt, det får ta sin tid med att bearbeta de här starka känslorna, vad som än framkallar dem. Mitt recept som funkar ibland är att försöka att inte fundera så mycket på vad som är abstinens och vad som kommer från den ibland tunga verkligheten. Att försöka göra saker som skingrar tankarna, gärna nåt "vanligt" som t ex. gå ut bland folk och handla mat bara, kanske byta några ord men en trevlig person i affären, helt kravlöst, men bekräftelse som får mej att inse att jag klarar mej i verkligheten. Ingen tycker att jag är konstig eller speciellt onormal. Det räcker inte alltid att jag själv för det mesta inser att jag är ungefär som vanligt folk, vissa gånger måste jag på något sätt få "bevis". Tinas kloka ord om att falla…det är ju en styrka att veta att man har klarat av att sluta med den kemiska substans man har varit beroende av. Att man kan resa sej upp av egen kraft eller med lite hjälp, men själva grovjobbet får man ju göra själv. Tänk att kroppen klarar av det och att man lär sej något varje dag av erfarenheten. Men vetskapen om att det går att sluta är ovärderlig, den har man ju alltid med sej. Men det är lätt att sitta här och skriva i skydd av väggar och viss anonymitet. Fråga mej en dag när ångesten håller mej i nackskinnet och du får helt andra svar…och det är väl också normalt… Personligen är jag rätt bra på att oroa mej, bl a. för hur folk mår och hur det går för dom…så nu undrar jag MALLE, CARINA, GOGGO, ANITA, NITA, MARVIN, ELLA ,BRITTA, MICHAEL, JENNY, LENA ,LENNART, GABRIEL, EVA, CLAES… HUR HAR NI DET OCH HUR MÅR NI ?....OTTO VAR ÄR DU??? Mår du bra??? JANNIKE , läget? hur går det ? ANNIKA, nån glad rapport att komma med? Kram / M
Monica
- Thursday, December 04, 2003 at 05:35:02 (MET)


Tack för alla era kloka svar på mina funderingar, tack för att ni finns!! Jag undrar, ni som har lyckats sluta med mediciner efter flera års användning, hur har ni mått det första året, hur har ni gjort när det varit som tyngst? Har ni lyckats hålla hoppet uppe? MVH Margareta
Margareta
- Wednesday, December 03, 2003 at 19:59:01 (MET)


Hej Tina! Du måste själv känna när det "bär" för dig så du kan ju vänta att ta bort Zoloftet. Har du känt förbättringarna kommit utan att ta bort det så beror det på Tradolonets abstinens. Hoppas det fortsätter att du känner de verkliga känslorna komma tillbaka. I abstinensens virrvarr är det så märkliga känslor som kommer upp, det känns ofta "kemiskt" och overkligt. Man känner inte igen sig själv men det kommer ska du se! Håll ut! Peter
Peter
- Wednesday, December 03, 2003 at 18:38:16 (MET)


MARGARETA. Du har fått flera kloka svar utifrån erfarenheterna bland dem som slutat, men jag tycker ändå att det du SJÄLV skriver är så väldigt klokt och riktigt att jag också vill trycka på det och bekräfta: "jag tror på nåt sätt att det går att klara sig utan medicin, men att det kanske tar lång tid att lära sig att leva igen, göra andra val, säga nej till sånt som man inte vill ställa upp på och såna saker....". Ja visst, det är också en psykisk omställning efter åtta år. Och många känslor som kommer så orimligt starkt när man slutar är som sagt viktiga att ta hand om och inte bara vänta på att de skall gå över, även om mycket lugnar sig efterhand. Mycket av hoppet ligger ju i att det faktiskt också går att göra sig fri från alla nedvärderingar man tagit på sig genom livet och på det viset slippa medicinerna. Man behöver 'kasta ut den inre terroristen'. Andra plågas av känslor som de tycker är helt främmande för dem 'som de egentligen är' och behöver ta dem till sig istället, erkänna dem, som ilska t.ex., ja även sorg, trötthet eller förtvivlan. Att känna förtvivlan ibland är väl helt rimligt? Att hela tiden försöka springa ifrån den brukar ge ångest och den är oftast värre än den känsla man är rädd för. Där finns också mycket hopp och mycket 'livskonst' att vinna för resten av livet. Margareta, det här var lite allmänt om starka KÄNSLOR. Min GISSNING var att det om nedvärderingar kanske kunde gälla dig och att du behöver höra mycket bra om dej själv, även från dej själv! Så jag önskar dej verkligen lycka till (och välkommen till Gästboken)!
Staffan Utas
RFHL Uppsala län 018 - 12 44 22, - Wednesday, December 03, 2003 at 16:31:46 (MET)


Hej igen! Ja detta att sluta med antidepp kan bli en prövning oxå som övriga just sagt... Omställning sker ju succsesivt så man får ge det tid helt klart. Själv ska jag avvakta med sista zoloftdosen tills jag blivit stabilare ivarjefall. Har haft den rätt länge så det kan nog kännas på.. och då vill jag ha denna abstinens avklarad först. Tar en sak i taget så kroppen orkar med förändringarna bättre. Är lite som att gå på nyis än, är rädd att varje steg kan bli ett fall.. Fast ALLT är ju så mycke lättare när jag isåfall faller nästa gång. Har fått må bra ett tag, fått andrum och så vet jag att jag tar mig upp sen igen. Så kämpa på alla, det kan bara bli bättre!:) och som vi vet, "det stora ligger inte i att aldrig falla, utan i att resa sig igen:)" Ha det. Tina
tina
- Tuesday, December 02, 2003 at 13:01:13 (MET)


Hej alla! Det är mycket roligt att så många olika skriver och delar med sig. Det är många namn. Hur går det med Malle,Gabriel, Jenny, Michael, Anita, Susanne m fl, säkert glömt många andra men skriv! Man undrar hur ni har det så att ni inte sitter fast eller misströstar. Jannike och Tina är det roligt det går bra för. Men var är Otto? Det var två veckor han skrev senast och man undrar om han är sjuk. Vi får tacka RFHL och Staffan också som har en bra hemsida. Vill ni lära er mycket så finns det mycket på denna hemsida och där är hänvisning till bensosida i England, där det också står om SSRI. Finns svar på många frågor dock inte på den viktigaste som vi alla undrar. Hur lång ska just min abstinens vara? Kämpa på! Peter
Peter
- Tuesday, December 02, 2003 at 12:35:23 (MET)


Va kul att det är så många nya som skrivit! Och jag håller med Peter. Abstinens är fruktansvärt. Det som är så hemskt med ssri är att insättningen är så jobbig att läkaren gärna vill att man tar några benzo och sömtabletter för att lindra insättningen. När man sedan ska sluta med preparaten mår man ofta sämre än man gjorde innan man började med dom. Under en lång tid. Då är det väldigt lätt att fortsätta för att man tror att man blivit "sjuk" på riktigt! Jag talar av personlig erfarenhet men tror att vi alla vet vad jag menar! Men det går över.... Det tar tid och det är jobbigt men försök att kämpa så hårt ni kan! Jag är mitt uppe i det precis som de flesta här! Ni gjorde rätt som skrev hit! Det finns många med lång erfarenhet av dessa tab här. Och ni är inte ensamma. Skriv så ofta ni orkar och ge inte upp! Vi vill alla hjälpa er så gott vi kan! Vad äter ni för tab? Hur ser det ut socialt runt er? Skriv när och om ni orkar! Kram till ALLA här! Sänder en orolig kram till OTTO också.....
Jannike
- Tuesday, December 02, 2003 at 11:21:17 (MET)


Jag tänkte på detta Margareta säger att ofta när man slutar så tror man att tabletten hjälpte mot det ena och det andra. Sedan slutar man och tycker då att man är så känslig, jag mådde nog bättre förr med tabletten. Man tror att man mådde så bra eller bättre med tabletten. I själva verket är det säkert att när man upplever detta som Margareta skriver så bra om är det just ABSTINENS. Det är därför man mår så dåligt ett tag efteråt. Sedan är det också så att tabletten drogar ner ens känsloliv och det måste ju också tas hand i efterdyningarna. I abstinensens efterspel känner man sig ofta naken och alla känslor är på helspänn. Man reagerar ofta fel med ilska, glädje, sorg mm. Det lägger sig dock och allt blir bättre. Håll ut så tror jag att livet blir bättre utan tabletter. Det är verkligen hemskt med abstinens men den går över! Peter
Peter
- Monday, December 01, 2003 at 21:53:19 (MET)


Jag har också slutat med anti-depressiva. Känner igen det ni skriver. Allt går rakt in i mig. Har liksom inget skydd. Jag överreagerar väldigt mycket. Är överkänslig till max. Tankar och känslor blir väldigt mycket starkare än innan jag började med tabletter. Frågan är dagligen, när ska jag bli som jag var förr?
Ica
- Monday, December 01, 2003 at 21:21:04 (MET)


Hej alla, hoppas ni har det bra! Min form har hållt i sig sen i lördags:), men jag känner att abstinensen kan slå till när som helst. Passade på att julhandla, måla julkort och sånt som kan bli övermäktigt när abstinensen väl slår till.. Är oerhört lättstressad och småsaker blir enorma och så oroas man för allt möjligt då när det är sämre.. det mesta är ju upp och ned under abstinens, är inte lätt att ta sig i kragen när man känner sig sjuk o eländig. MARGARETA; Förstår ditt dilemma lite. Tabletter kan vara ett skydd mot mycket. Man kan "parera" vardagens svårigheter, kanske bättra på sin självkänsla osv osv. Är ett heljobb att lära sig möta o tackla varkligheten efteråt. Känner att nu när jag börjat må lite bättre, återstår förutom abstinensen ett långt efterarbete att bygga upp självkänslan. Ibörjan kan det kännas svårt säkert, men sen tror jag det löser sig med tiden, och att man blir starkare och får ut mer av livet utan tablettdimman är en övertygelse:)! Nu vet jag ju inte hur du har det riktigt, men säkert är att om man inte är djupt deppad, eller har svår panikångest osv, är det ALLRA bäst UTAN!! Tex som Peter nämnde; att man t om kan få värre ångest än man hade innan,om dom hamnar fel(vilket dom ofta gör..:(, så ett stort ansvar ligger på oss själva att väga för och emot. Man får samtidigt se allt gott dom gör för svårt sjuka, även om det är svårt när man nu drabbats av baksidan. För hundra år sen var vi tex renlevnadsmänniskor, men så var åxå livslängden därefter... så visst har det ändå sina fördelar. Opps, blev längre än jag trodde detta men hoppas det går bra för dig och ALLA ni andra här! Tack Peter för allt stöd åxå. kram Tina
Tina
- Monday, December 01, 2003 at 19:26:22 (MET)


Det här med att sluta med antidep medincin.....................jag har ätit medicin i 8 år och slutade i somras att äta, jag tyckte att jag var mentalt förberedd på att det ev skulle kunna bli jobbigt att sluta och att sedan försöka klara sig utan. Jag klarade nån måndad, sen rasade jag igen, det var som allt som sades gick rätt in i mig, jag kunde inte slå ifrån mig något som sades till mig eller nån annan, det var som den här trygga muren jag haft förut, den fanns inte längre. Allt blev plötsligt jobbigt och jag började att fundera på att äta medicin igen..................................jag tror på nåt sätt att det går att klara sig utan medicin, men att det kanske tar lång tid att lära sig att leva igen, göra andra val, säga nej till sånt som man inte vill ställa upp på och såna saker. Är det normalt att man kan känna som att man är helt och hållet värdelös och att man inte klarar någonting, att man får träna och träna för att kunna klara av att leva utan mediciner, eller är man beroende av de livet ut? Det är tunga funderingar................ena dagen är jag säker på att jag kommer att klara det här, och den andra dagen så är jag så darrig så darrig...................mvh margareta
Margareta
- Monday, December 01, 2003 at 17:20:43 (MET)


Hej, jag är journalist och håller på att samla info inför en artikel om antideppressova piller i kombination med alkohol. Har hört att många blir fulla på ett sätt de inte varit tidigare, sluddrar mycket, blir fulla fort, får dålig balans och kraftiga minnesluckor. Dessa personer har samtliga varit mycket tåliga innan SSRI. Kan någon dela med sig av sin erfarenhet. Stämmer detta.
Suzanne <suzannekordon@hotmail.com>
GBG, - Monday, December 01, 2003 at 16:10:19 (MET)


Hej, jag är journalist och håller på att samla info inför en artikel om antideppressova piller i kombination med alkohol. Har hört att många blir fulla på ett sätt de inte varit tidigare, sluddrar mycket, blir fulla fort, får dålig balans och kraftiga minnesluckor. Dessa personer har samtliga varit mycket tåliga innan SSRI. Kan någon dela med sig av sin erfarenhet. Stämmer detta.
Suzanne <suzannekordon@hotmail.com>
GBG, - Monday, December 01, 2003 at 16:10:17 (MET)


Hej Anna! Jag kan verkligen hålla med att benso borde faktiskt förbjudas att skrivas ut mer än en-två veckor i sträck. Det finns ingen anledning att ta dem varje dag i längre tid för det slutar bara i beroende. Då får man en kemisk ångest som är långt mycket värre än den vanliga från början. Det finns obeskrivligt lite hjälp för dem som hamnar i beroende. Finns lite varstans i Sverige men vi är en bortglömd grupp tyvärr. Den som orkar ta sig ur är värd allt beröm och det är ju så att det blir bättre om man bara orkar stå ut. Men svårt är det! Hur går det annars för dig Malle? Och alla ni andra som brukar skriva här! Peter
Peter
- Monday, December 01, 2003 at 14:51:42 (MET)


Jag är så förbannad på dessa benso-tabl!! Vad det förstör människoliv. Jag har ätit xanor enl läkarens råd i flera år. Här står jag i dag med ett fruktansvärt bensoberoende ensam med alla helvetiska abstinensbesvär. Efter månader av långsam nedtrappning är jag nu tablfri men kämpar mot abstinesen varje dag. Varje dag är en kamp för överlevnad. Alla bensotabl borde förbjudas! För vem finns där sen för att hjälpa en när man hamnat i ett beroende? Knappast den läkare som satte in tabl. Jag är förbannad över de år som jag förlorat pga att jag varit känslomässigt död utan att leva. Allt detta pga xanoren. Jag tycker ni är otroliga alla ni som kämpar mot tabl-beroende. Ge inte upp ni kommer att klara det! TACK för en jätte bra sida! MVH Anna
Anna
- Monday, December 01, 2003 at 12:05:20 (MET)


SABINA! (eller nån annan)... Snälla, var god och ta kontakt med mig så fort du läst. Snälla snälla.. jag känner igen allt de där du säger. jag behöver själv hjälp och jag har inte börjat ta tabletter. SNÄLLA! du kan rädda mina konstiga ideér och rädda min yrsel jag har varje dag. Och allt annat som... Stickningar i kroppen, smått illamående, lite försämras balans (eller som du säger, åksjuk), ja...allt du skrev där är intressant, lider av samma sak. Kanske är man deprimerad själv? Och vad kan man göra? Ni som inte är Sabina, kontakta mig ändå om ni känner igen mitt bettende, eller de som Sabina skrev den 18 November 2003. Tack vänner. Mail: Noob_saibot_64@hotmail.com Liten press: 17 år, kille, bor i Blekinge. Mvh // Frasse
Frasse <noob_saibot_64@hotmail.com>
Blekinge, - Monday, December 01, 2003 at 00:46:56 (MET)


Eftersom det dykt upp mer än en anonym så byter jag tillbaks till Marvin för att inga förväxlingar ska uppstå. Det var ett tag sedan jag skrev nu, först brottades jag med att sätta ut Imovane med hjälp av Stesolid, det lyckades - Ett tag, ända tills jag åter drabbas av en kalldusch i form av att jag p.g.a besparingsskäl vägras att ens träffa min handläggare på Arbetsförmedlingen innan 2004 fast jag bara har några månaders A-kassa kvar. Så resultatet är att jag för att härda ut tvingades gå tillbaks till mediciner igen :-( Psykologer och psykiateriker i all ära, men varför ända in i... Kan de inte försöka hjälpa till med orsakerna till att man hamnat i den här situationen istället för att bara tillfälligt dölja symptomen med piller? För att en människa känner sig desperat och får svår ångest och inte kan sova är en ganska naturlig reaktion då man inte vet hur framtiden ska bli, om man kommer tvingas till soc när a-kassan är slut, o.s.v... Dessutom känner jag inte något riktigt förtroende för varesig psykologer eller psykiatriker, jag känner att jag måste väga varje ord på en guldvåg, för att det inte ska kunna användas emot mig. (Gillar inte att de spelar in alla terapisamtal, det påminner snarare om ett polisförhör än terapi nästan). Skulle kanske behöva prata med någon som inte frågar efter vem jag är och vilket personnummer jag har, för myndigheter/våden har jag mycket lite förtroende för.
Marvin <marvin@area51.cc>
Uppsala, - Sunday, November 30, 2003 at 00:33:33 (MET)


Hej Tina! Otroligt glädjande att du får känna på att må bra! Det kommer så småningom och det kan svänga lite hit och dit, men har det börjat bli bättre så kommer det mer och mer. Jag har själv tagit Zoloft och vet att 25 mg är ingen stor dos. Jag tycker du ska ta bort den men det måste vara ditt eget beslut. Jag tycker absolut du ska ta bort den sakta så är du på säkra sidan och jag tycker då att det alternativen du säger själv verkar hur bra som helst. Då smyger du ut det och hoppas att din kropp vänjer sig av med tabletten då du tar det så sakta, det är bra för du har ju haft en jobbig tid på sistone. Jag tycker du ska prova att vara tablettfri så håller vi alla tummarna att det ska gå bra för dig! Det vänder Tina och hoppas nu att kan få ditt liv i balans utan tabletter. Det är viktigt att alla delar i livet fungerar. Ha det så jättebra och än en gång så var detta roligt att läsa! Peter
Peter
- Saturday, November 29, 2003 at 21:56:17 (MET)


Hejsan! Måste bara skriva ner detta för jag har läängtat efter denna dagen så länge nu. Och det blev idag lördag som jag äntligen fått känna hur livet känns igen:)! Från morron och hela dagen har jag mått bra, ingen ångest eller obehag/djup nedstämdhet vilket känns som ett mirakel(även om det ju ska gå över med tiden)! Har ändå en lång bit kvar, men vill tacka alla här som försäkrat att det var/är abstinens och inget annat!! Hade jag lyssnat på läkarna(har blivit rätt många såna senaste två månaderna)hade jag stått på ny a/d , benzo och gud vet allt idag. Framförallt hade jag själv, precis som dom trott att det var min depr. som kommit tillbaka:( Mestadels var det vad jag fick höra; "abstinens kan inte vara så svår" eller, "såå lång tid kan det inte ta för Tradolan är ingen särskilt stark opiat" osv.. Och själv mådde jag ju så kasst att jag verkligen trodde att jag höll på att tappa fotfästet rejält. Så tack alla som övertygat mig och fått mig att komma dit jag är idag:) Mår mycket bättre och det trodde jag aldrig för ett tag sedan då jag helst hade velat lämna planeten.. Till PETER; Om jag ska trappa ut den sista zoloftdosen(en halva), ska jag dela upp den i fyra tror du, och kanske trappa ut en bit var 14;e dag? Skulle nog må ändå bättre utan den har jag börjat tänka. helghälsningar Tina
Tina
- Saturday, November 29, 2003 at 17:37:37 (MET)


EVA: Naturmed och att gå till näringsläkare är väldigt dyrt. Min familj tog mej dit som sista utväg då dom inte ville köra upp mej till psyk, med tanke på att man blev halvt om halvt misshandlad sist! Plus att dom vet att jag inte får någon hjälp på psyk. Dom bara stoppar i en en massa piller! Naturmedicinerare finns över hela Sverige. Om du vill prova så hör dej för där du bor! När jag var där första gången höll han på i 2 tim. Det var ingenting som stämde i min kropp. Då hade det gått ca 3-4 v efter min *idiotavg* av efexor depot, remeron, imovane och citodon på ca en vecka. Plus att han ville att jag skulle börja med 25 mg cipralex om dagen, fredagen första avg veckan. Är värt att prova Eva! Men se till att dom har jobbat i många år och är seriösa. Lycka till! MALLE: Känner så igen mej i det du skriver om xanorabstinens! Finns inget värre! Men jag tror på dej... tror att när vi väl har nått botten och vekligen bestämt oss för att sluta med tab, har vi en inre styrka som inte är att leka med. Gäller bara att orka plocka fram den! Jag har min dotters pappa som gör mej så vansinning att jag bryter ihop helt ibland, för att sedan använda hatet mot abstinensen i stället! Och det är bra att du skriver när du mår dåligt också....det behöver man! kämpekramar till dej, vännen! Monis, Carina, Eva, Nita, Otto och Peter: Ha en trevlig och förhoppninsvis braig helg! Tänker på er! STAFFAN: Tack för dom orden. Ville bara ta bort hysch hyschet om självmordstankar. Det är farligt när man har dödslängtan för man är så ivrig att göra något åt det! Tyvärr så verkar ju de flesta tab föra med sig dessa tankar! Och ja, jag såg programmet om seroxat och kände nog lite att man är inte själv i alla fall. Det kanske inte är mej det är fel på utan medicineringen. Ha en trevlig helg, Staffan och tack igen för en bra sida. Helgkramar till er AllA därute...
Jannike
- Saturday, November 29, 2003 at 11:30:31 (MET)


Tack Ella för ditt svar. I dag har jag en bra dag. Alla ab symtom är som bortblåsta så idag tänker jag njuta av livet. Kramar till alla/Britta
Britta
Stockholm, - Saturday, November 29, 2003 at 11:15:43 (MET)


Hej alla. Har varit borta från gb ett tag pga krångel med adsl-anslutningen.Härligt Jannike, du är en överlevare av guds nåde. Tina också och alla vi andra är eller är på väg att bli friska...men visst kostar det på. Har någon kontakt med OTTO, och vet nån hur han mår? Jag kan inte sluta oroa mej. Nu ska jag försöka somna om, det är vargtimmen. Kram å sov gott alla kämpare å stöttare!
Monica
- Saturday, November 29, 2003 at 03:55:24 (MET)


Hej Malle! Jag kan bara säga att 2 mg Xanor är ganska hög dos och det du känner är abstinens. Ganska tufft att sluta direkt! Jag rekomenderar att ta det så lugnt med nedtrappning så att man orkar med. Det tar ett bra tag innan abstinens viker. Det viktigaste är att du blir av med Xanoren. Det är aldrig bra att stå på en daglig dos på denna tablett. Jag tror att en ganska stor andel av läkarkåren är beredd att hålla med. Det är så olika hur pass beroende en person är, ibland går det bra att ta bort snabbt och ibland får man göra det försiktigt. Hoppas du inte är alltför beroende. Det märker man oftast på hur kraftiga symtom man får när man tar bort en del av dosen. Du har i alla kommit på rätt spår och det var tur du hittade hit. Peter
Peter
- Friday, November 28, 2003 at 23:37:26 (MET)


Till PETER!! Tack för ditt svar. Vi får väl se hur det går men just nu känns allt så himla jobbigt, kanske imorgon funkar allt bättre...
Malle
- Friday, November 28, 2003 at 23:22:21 (MET)


Hej Malle! Jag har inget förtroende för läkare som skriver ut starka narkotikaklassade tabletter som är starkt beroendeframkallande. Socialstyrelsen har 1990 gett ut instruktioner att inte skriva ut detta mer än fyra veckor. Vad som är ännu allvarligare är att du inte ens får reda på att dessa Xanor är så farliga. Sedan har du fått två SSRI också. Jag har sett så många personer plågas av alla dessa beroendeframkallande tabletter Malle och känner igen ditt lidande. Läs kortkurs i benso här på fliken. Du ska inte sluta helt tvärt utan du måste gå ner sakta. Det du får är abstinenssymtom därför din kropp behöver Xanor. För att mildra dessa måste du sluta saktare. Jag skulle föreslå att du börjar om från början och trappar ner 10-20 % åt gången var 14.e dag. Läs mer här på hemsidan. Du fixar en nedtrappning och absolut behöver du inte dessa Xanor. Hör gärna av dig vid mer frågor sedan kan du ringa Staffan också på måndag men jag skulle föreslå att du tar tillbaka en dos för besvären går inte över fortare för att man slutar snabbt. Vi håller på dig Malle! Peter
Peter
- Friday, November 28, 2003 at 22:28:12 (MET)


MALLE! Att jag frågade om din dos på 1mg Xanor var för att jag undrade varför du fick gå in på 1mg direkt, och inte med 0,25. Nu kommer jag inte ihåg hur länge du har ätit Xanoren, men jag får uppfattninngen att det är ett tag i alla fall, och eftersom du skriver att du höjer ibland vid behov, så vore det nog bättre att trappa ut dem, istället för att försöka låta bli att ta. Äter du dom varje dag? /Carina
Carina
- Friday, November 28, 2003 at 22:19:34 (MET)


Hej Jannike ! De här naturmedlen du tar är de dyra?? Och hjälper de mot abstinensbesvären verkligen?? Jag håller tummarna för dig. Jag tycker ju att jag mår uruselt och är livrädd. Men du mår nog ännu sämre. Jag antar att man måste besöka denna naturläkare för att få hjälp? Det går väl inte att ställa en diagnos över telefonen eller?? ( Jag är rädd att åka bil så där långt , det är därför jag undrar) men du kanske inte vet. Borde väl tala med honom istället antar jag. Mvh Eva
Eva
- Friday, November 28, 2003 at 21:55:23 (MET)


Nu skriver jag igen men det bara kryper i mig efter inte ha tagit något Xanor idag och jag vet inte riktgt vart jag ska ta vägen, jag har ena stunden bara lust för att gå ut och skrika och andra stunden bara dra täcket över huvudet och glömma precis allt. Monica skrev ju att jag bara skulle skriva av mig allt elände, och tyvärr så är detta min nakna sanning. Ska jag ta Xanoren fast jag helst vill sluta, jag vet varken ut eller in just nu....
Malle
- Friday, November 28, 2003 at 21:20:26 (MET)


Till JANNIKE! Du är en riktig kämpe som klarar av allt det som du har gått igenom!! Jag hejar verkligen på dig!! KÄMPA PÅ!!!!!
Malle
- Friday, November 28, 2003 at 20:42:51 (MET)


Hej på er alla! Jag undrar vad PETER menar när du säger att min läkare pratar i nattmössan?? Ska jag inte lyssna på henne ,eller?? Till Carina. Jag fick min Xanordos 1mg*2 av min distriktsläkare och har inte sedan trappat upp dosen, förutom vid behov , och det händer ibland när jag har mina "dåliga" dagar.Men mest av allt så vill jag bara bli fri från alla dessa tabletter och kunna fungera igen som jag gjorde en gång förut...men kanske kan jag en dag se tillbaka på detta och verkligen ha blivit starkare av det.... vilket är vad jag hoppas på nu! Kramar till er ALLA från Malle!!!!
Malle
- Friday, November 28, 2003 at 20:36:29 (MET)


Hej Britta, det där med att det lätt blir oro och stress känner jag väl igen. Det är 7 mån. sedan jag slutade med antidepp och 1 mån. sedan jag nollade benzon. Succesivt har jag faktiskt blivigt lugnare,jag vill minnas att jag var mer orolig för någon månad sedan. Började stressa upp mig för alla möjliga scenarier, t.ex att familjen skulle bli sjuk,o.s.v.Brukar annars inte ta ut olyckor i förskott. Det har lugnat ner sig betydligt. Har oxå haft fem dagar då jag mått helt ok, åkte då på en längre utflykt, helt utan problem. Kändes helt underbart, inga panikångestar eller annat dylikt. Sedan igår skulle jag ut och handla, det gick inte fullt lika bra, men skapligt iallafall. Hade en lite sämre dag, och blev ganska stressad när jag försökte göra lite för mycket. Det är väl bara att ta det lite lugnare ett tag till. Roligt att läsa att det går så pass bra för många här på gb.Jannike låter det väldigt bra, att läsa om, speciellt sedan man tänker på hur förskräckligt besvärligt det var tidigare. Som Carina skrev så var det många som tänkte på dig.Fin berättelse förresten ! Roligt att läsa alla inlägg, Otto (snart tillbaka väll), Nita,Tina, Monis, Malle och er allihop. Peter oxå såklart, du är en väldig tillgång här i g.b lite av en stöttepelare, du är både kunnig och väldigt duktig att ge precis den uppmuntan som behövs när allt är motigt. Skönt att du själv hela tiden blir bättre, och nu oxå kan spela golf! Kram från Ella.
Ella
- Friday, November 28, 2003 at 18:08:30 (MET)


Hej alla som kämpar. Har varit tablettfri sedan 6 mån. Känner fortfarande en stor oro och stressar upp mig för allt. Det känns som om det står still och inte blir bättre. Är det någon som känner igen detta? Kramar Britta
Britta
Stockholm, - Friday, November 28, 2003 at 13:45:19 (MET)


JANNIKE. Du skall ha ett stort tack! För din personliga berättelse. Så där starka är ju sanna berättelser ofta. Vore jag rädd för att sprida starka berättelser om vad behandling med psykmediciner kan leda till trots att syftet är något helt annat, ja då skulle jag väl aldrig öppnat denna hemsida överhuvudtaget. Dessutom är ju din berättelse extra viktig för att den är just så allvarlig (med självmordsriskerna) och samtidigt tyvärr så pass vanlig! Det måste ju ha känts mycket bra för dej att själv ha fått bekräftelse av liknande berättelser i BBC-TV-programmet om unga och Seroxat. Om ett tag kanske du kan skriva ner den för att ingå under fliken berättelser? Här i Gästboken får man gärna skriva ner även erfarenheter utan hopp, men observera att ditt inlägg ju var fullt av hopp. Så tack igen. Det är läkarsidan som ofta vill skydda patienterna från vetskap om hemska möjligheter. Det medför att ansvar att berätta, men ofta ett förmynderi att inte göra det. Det är roligt att läsa här nu, med så många olika röster.
Staffan Utas RFHL Uppsala län
018-124422, - Friday, November 28, 2003 at 12:35:54 (MET)


Gomorron! Peter: Skönt att du kan spela golf i alla fall! Få tankarna på något annat! Tack för ditt stöd. Hoppas vi en vacker dag kan spola ner abstinensen i toa där den hör hemma! En dag i taget... det är väl det som gäller nu! Kämpa på, vännen! Carina, Tina o Monis: Tack för erat stöd! Tänker mycket på er. Glad för att det går bra för er! Och lider med er när abstinensen sätter klorna i er! Sänder tusen energikramar till er... Och Otto: tänker på dej! Kram..
Jannike
- Friday, November 28, 2003 at 07:30:41 (MET)


PS. Är det ingen som vet nåt om OTTO? Staffan, du har väll haft både tele och mailkontakt med honom tidigare, vet inte du nåt?
Carina
- Thursday, November 27, 2003 at 18:32:19 (MET)


JANNIKE. Ville bara säga, att det är så härligt att höra din livsglädje. Det var ju inte alls länge sen som vi här i boken var välldigt oroliga för dig, och dina föreslagna vansinnesutrappningar, och ditt mående. Många var vi nog som bad för dig, och se det hjälpte!! Du kom ju till rätt person i rätt tid. Mirakel händer faktiskt. Är verkligen glad för din skull. Kram på dig/Carina
Carina
- Thursday, November 27, 2003 at 18:30:28 (MET)


Tänker berätta ganska personligt om vad ssri/benzo och sömnt och citodon gjort med mitt liv. Och STAFFAN om det blir för magstarkt får du plocka bort det. När jag fick mina först tab var jag väldigt sjuk. Hade kraschat helt! Tog emot varenda tab i hopp om att må bättre. Började dricka vin för att lindra ångestattackerna. Men den svarta sanningen är att innan jag började med alla tab hade jag aldrig en tanke på självmord. När jag väl var inne i karusellen av alla tab hade jag en otrolig dödslängtan. Var mer rädd för att leva än att dö. Det blev många farliga överdoser som jag i dag är glad över att jag klarade. Någon lyckades alltid hitta mej! Började skära mej i armar och ben för att känna fysisk smärta i stället för psykisk. Åkte som en jojo mellan psyk och hem. Med orden ta en tablett till om dagen. Hade alltid ett reservlager med sömntab i hemma. Kunde le och vara glad på utsidan men tänkte varje dag att ja, ja men då finns jag inte längre. Tyckte helt allvarligt att det var bättre för min dotter och alla andra runt om att jag inte fanns. Min dödslängtan var så stor! Ville verkligen bara slippa allt! Har kännt så ända tills jag fick tid hos naturläkaren! När jag tänker på det nu, att man har gått i nästan tre år med denna dödslängtan bara ryser jag. När jag är av med de sista tab, PETER: Har xanor depot 2mg/2 dag, vet jag att det kommer att bli ett jättejobb att bygga upp sig själv igen! Få tillbaka självförtroende och veta vem man är och står för! Det tar också väldigt lång tid! Men jag känner att jag är på rätt väg och vägrar att ge upp! Jag tror att de flesta av er kanske känner igen sig i det här! Kanske är ni inne í det nu! Jag kan bara säga en sak, ge inte upp! Kämpa så mycket ni kan.... Och ni som bara läser här, skriv några rader. Vi förstår och alla här stöttar varandra. Kram...
Jannike
- Thursday, November 27, 2003 at 18:14:47 (MET)


Hej alla tappra! MONICA, JANNIKE,CARINA MALLE, PETER,OTTO och ALLA ni andra, hur mår ni? Har varit en grådag för min del, men det har varit hanterbart trots allt och nu mår jag lite bättre på kvällskvisten. Har börjat gå lite i vågor och det växlar över hela dan, från dåligt till hyfsat och de små stunder av ljus betyder jättemycket för motivationen! Precis som denna sida:) Ha det! Tina
tina
- Thursday, November 27, 2003 at 17:58:40 (MET)


Hej Jannike! Vad roligt att det går så bra. Huvudsaken är att du kommer ut ur detta beroende. Det är som sagt bara att prova hur djupt beroendet sitter och då är det som din kontakt säger att bara ta en tablett så vet man hur kroppen fungerar. Har du depottabletterna kvar? Du får väl se hur det går med dem men de kanske hindrar den värsta abstinensen. Vi är glada alla för din skull. Du ska inte behöva några tabletter på det sättet vitrockarna har skrivit dem. Jag mår hyfsat men jag har fortfarande abstinens även om det blivit avsevärt mycket bättre. Jag kan i alla fall spela golf och så får man vara nöjd. Springa och styrketräna går inte. Ha det bra och OTTO börjar jag bli orolig för! Peter
Peter
- Thursday, November 27, 2003 at 16:17:18 (MET)


Hej alla! Tredje dagen utan en enda xanortab. Känns som jag drömmer. Klart jag känner av det, men det går! Och har kontakt med min *läkare* varje dag. Han sade i måndags att om det blir panik så är det bara att ta en tablett. Men jag har inte behövt det! Naturmed har verkligen hjälpt. Men som sagt, det har bara gått 3 dgr än. Men det känns bra! Monis: Kan inte riktigt förklara vad han gör men han hittar alla förg och allt annat skit som ssri och benzo har ställt till med i kroppen. Sätter in naturmed mot benzoabstinens och mot allt annat! Är nog först nu jag börjat fatta vad alla tab gjort med kroppen. Min egen vitrock på psyk har jag inte hört ett ord av sedan jag var där för 3 v sedan. Peter: Hur går det för dej? Och Otto: var är du? Börjar oxå bli orolig! Och måste än en gång säga hur glad jag är att ha hittat denna sida. Skulle aldrig ha klarat det utan er ALLA här! Vi kämpar alla för samma mål! Ett liv utan tab. Och vägen är lång och krokig så vi kan bara kämpa på.... Kram..
Jannike
- Thursday, November 27, 2003 at 14:28:05 (MET)


Mycket positivt och det är så roligt att läsa! Jannike, vi håller tummarna att beroendet inte är så starkt så att du klarar det. Tina, tänk om du inte tål dina 25 mg Zoloft och ändå kunde ta bort det. Det är ytterst liten dos och kan vara det som får dig att fortfarande vara deppig. Det går kanske att ta bort i två steg men det bestämmer du själv. Malle, läs kortkurs i benso här på en flik och se om du känner igen dig. Du kan mycket väl ha ett beroende av Xanor. Din läkare verkar tala i nattmössan! Läs också om antidepr. medel så att du lär dig mer. Du kan också ringa till RFHL för lite rådgivning. Det går att lösa. Kul Carina att det går bra för dig! Monica en storstöttare och en duktig sådan också. Du har vi en kvinnlig kraft som Staffan efterlyste! Var är OTTO vi saknar din kunskap och engagemang här på sidan! Ha det bra alla andra och skriv hur det går för er även om det inte går så bra! Peter
Peter
- Wednesday, November 26, 2003 at 19:40:03 (MET)


Hej alla! En dag i sänder och detta SKA gå! Har vågat på en tillbakablick i almenackan som senaste veckorna sen jag slutat med tradolanen, varit allt annat än ljusa. Kunde ändå se att tiden gett lite tillbaks, att det inte känns sådär akut dåligt senaste tiden.. Och bäst av allt, tradolanen är borta och jag börjar våga tro att jag klarar mig bra utan dom på sikt. Det har tagit lång tid att släppa tanken på tabl, men nu känns det som jag aldrig nånsin vill gå igenom det beroendejobb det kostar för några värktabletters skull! Kunde inte drömma om att mitt liv skulle rasa med dom, men det är bara att börja bygga upp en hållbarare grund och då måste det få ta tid. Ett psykologiskt beroende kan visst vara upp till tre månader, och då är jag ju en bra bit på väg ivarjfall:)..sköt om er alla! kramis Tina
Tina
- Wednesday, November 26, 2003 at 19:23:49 (MET)


MONICA! Jag har oxå en ruggig övervikt av tabl. Men än så länge har det inte visat nån framgång på vågen. Jag gick upp redan av den första sorten, Cipramilen, när jag påpekade det för läkaren, så hade dom ju aaaldrig hört talas om att man gick upp i vikt av den tabl.*L* Förhoppningsvis så försvinner kilona med tabl. och när jag blir mer rörlig. (hoppas kan man ju alltid) /Carina
Carina
- Wednesday, November 26, 2003 at 19:14:36 (MET)


Hallå Jannike! Virus i sköldkörteln och hypofysen låter inget vidare…hur konstaterar man det? Och nyfiken fråga: vad får du för medicin? Jag vet inte mycket om naturmediciner. Jannike, tänk vilket jättejobb du har gjort med att sätta ut alla mediciner, vilken framgång, härligt att läsa :-) det var ju precis vad du behövde, det här alternativet, jag är så glad för din skull!! CARINA, kul att det går framåt. Går du ner i vikt nu när suget efter socker minskar? Jag har en ruggig viktuppgång att brottas med, :-( , en suuur biverkning. Men hjärnan har ju klarnat upp, vilket känns ovant men bra. Goggo, Michael, Annika, Tina hur är dagsläget? OTTO var är du? Kramar / monis
Monica
- Wednesday, November 26, 2003 at 18:40:46 (MET)


Monis! Du är otrolig i ditt stöttande och vetskap om olika med. Hur mår du själv just nu? Jag var hos min alternativläkare i måndags. Har virus i hypofysen och sköldkörteln. Fått naturpreparat mot det. Har nu nollat cipralexen och tagit bort 3 mg xanortab. *Igår* Står på benen! Har "bara xanor depot 2mg/2 per dag kvar. Har även fått naturmed som hjälper kroppen att rensa bort all kemikalieförgiftning och seroteninförg. och preparat som rensar levern. Ska klara det här! Har gett mej f-n på det! Och med min *läkares* hjälp kommer jag att göra det! Visst kommer det att bli jobbigt! Men efter att ha kämpat i snart 3 år så är det första gången jag känner en strimma av hopp! MALLE: Vi känner nog alla igen oss av det du skrivit! Håller med Monica.... Kämpa på! Till ALLA andra... Kram..
Jannike
- Wednesday, November 26, 2003 at 12:05:06 (MET)


Hallå alla! Jag satt just och läste om MALLE´s frågor och MONICAS braiga svar, och reagerade på Malles Xanor-dos. Fick du 1mg direkt? Eller har du "jobbat" dig upp till den dosen? Ska väll rapportera lite från mig själv oxå, var ett tag sen tror jag. Jag har mått riktigt skapligt den sista tiden, har varit ganska många bra dagar,(jag törs nästan inte säga det högt, för att utmana ödet s.a.s *L*) jag har orkat diskat och plockat lite på förmiddagarna, vågat röra mig i hela huset korta stunder, även när det är folk hemma, har t om, varit så pass att jag kunnat ta hand om ungarnas sänggående på kvällen. Jag är ju kanske inte problemfri, men för tillfället är det jag som har kontrollen och inte ångesten. Tablettintaget går stadigt neråt, börjar faktiskt se slutet på Somadrilknaprandet, känns lite nervöst, men samtidigt spännande. Sen har jag ju visserligen Xanoren och Cipramilen kvar, men ett steg i taget, fokuserar på en sort i taget. Ju mindre jag tar av Somadrilen desto klarar i skallen blir jag, och det kraftiga sötsuget minskar oxå. Så, det var lite från mig, ha det så bra ni kan alla därute. Carina
Carina
- Wednesday, November 26, 2003 at 09:11:13 (MET)


Malle, en sak till, Xanor 1mg x 2 eller vid behov är en rätt luddig ordination, och stor dos, men inte mer än 2 tabl / dag skulle jag tolka det som, var rädd om dej! Kram å gonatt eller godmorgon fr monis med Zoloft?-sömnlöshet..
Monica
- Wednesday, November 26, 2003 at 06:51:35 (MET)


Hej TINA. Du är fantastisk med ditt kämpande! Varning för att gå från ett preparat till ett annat direkt, bara. Zoloften måste trappas ut lååångsamt, huvva jag försökte sätta ut mina 50 mg direkt läs längre bak i gb om du orkar….Om du mår uthärdligt med Zoloften kanske det bara är att fortsätta trappa ut? Hur det känns vet bara du…kul att höra att det går bra för dej även om det är jooobbigt, jag vet. MALLE! Du är mycket bra på att sätta ord på känslor! Jag känner igen vartenda ord du skriver, det ÄR oändligt jobbigt, jag har varit precis där du är… Men det GÅR att komma ur det, det vågar jag lova, men kanske behöver du mer hjälp. OK, nu kommer jag väl att bli halshuggen ( eller munhuggen :-)) ska göra precis det men inte får på denna sidan : ge råd! Om du inte orkar söka mer hjälp, t ex täta samtalskontakter, å vad jag tjatar om detta, alternativ till medicinering, typ avslappning, stresshantering etc; så begär en kurator som kan hjälpa dej med att få mer hjälp!! För du har ju redan insikten nu är det bara den tröskeln att komma över, nämligen att orka söka mer hjälp ( icke-kemisk :-) ). Det är en av nackdelarna med a/d, att man inte riktigt kommer sej för…kan ju vara ett av sjukdomssymtomen också, whatever, där är en stor del av problematiken för oss känsliga typer. Du har all min medkänsla, jag har själv fått hjälp här i gb. Framför allt av OTTO, PETER och JANNIKE och jag vet vad det betyder så bara fråga på eller vad du vill, kan jag göra nåt för dej så är det bara positivt för mej, det betyder mycket för mej med att känna att jag är till hjälp för någon. Du klarar det här, med tiden och lite hjälp, vännen! OTTO, var är du? Nu är jag orolig igen…Kramar/ monis
Monica
- Wednesday, November 26, 2003 at 04:04:33 (MET)


Hej Monica! Jag tänker försöka svara på en del av dina frågor,och jag tackar dig för att du bryr dig, det betyder väldigt mycket för mig!! Jag ska ta Xanor vid behov, men jag ska inte vara rädd för att ta dem säger hon(vilket jag är efter att ha läst endel om dem på nätet) för dem är gjorda för såna som mig som lider av panikångest. Jag har ätit mediciner i ett halvår, började med Citolapram 20 mg har sedan fått trappa upp dem och även börjat med Remeron 30 mg och har dessutom Xanor 1 mg som jag kan ta två gånger om dagen eller vid behov. När jag tar bort Xanoren så blir jag på helspänn och kan inte sova en blund de andra medicinerna har jag inte försökt att tagit bort. Jag går och pratar med överläkaren i öppenpsyk ca. varannan vecka. Hon säger i stort sett att hennes jobb är att justera medicineringen och mitt jobb , som är det allra viktigaste, är att konfrontera min panikångest i olika situationer.Jag har inte varit i kontakt med någon annan läkare. Jag mådde väl dåligt i ungefär ett halvår innan det blev ett så stort problem för mig och min familj så jag blev tvungen att söka hjälp. När ångesten kryper tag om mig så stannar jag hemma och försöker avskärma mig från omvärlden så mycket som möjligt.Men det är ju helt fel säger min läkare, men det är inte så himla lätt att göra något annat. Som jag säger till henne, jag helt enkelt hatar dessa känslor, jag har inte haft dem tidigare i mitt liv och jag vill inte kännas av dem nu heller, jag blir ju livrädd. Men kan man bli frisk utan mediciner? För när man är där längst nere på botten så känns det som man inte bryr sig vad andra säger att man ska stoppa i sig, men när man sedan börjar kunna tänka igen och leta efter information om sina mediciner så undrar man ju vad det är man håller på med. För man vill ju inte alltid behöva ta enmassa mediciner. Förut har ju livet varit bra utan dem och det bara måste bli bra igen utan mediciner. Kramar Malle
Malle
- Tuesday, November 25, 2003 at 23:47:12 (MET)


Hej alla, tack till Monica och Nita för info! Ska ge den ett försök, blir det olidligt går jag tillbaks till zoloften som funkat bra faktiskt.Har bara tagit en halva(25 mg)senaste året, men höjer jag kommer sömnproblemen, så därför kanske jag prövar efexor ett tag och ser om sömnen funkar bättre vid höjd dos.. Får sova på saken för det känns som jag inte vill byta förrän jag har bättre koll på mitt grundmående först. Tror jag mår rätt så bra när abstinensen väl klingat av, och då känns det onödigt med ny a/d faktiskt. Fick sobrilen utbytt mot stesolid idag, tror jag tålde inte substansen i förstnämnda, blev aldeles seg, fick yrsel och nästan värre ångest. Stesoliden verkar inte mycke bättre o jag har en känsla av att allt man tar nu enbart förvärrar abstinensen, så det bästa är att kämpa vidare utan annat än zoloft så går säkert processen mycke snabbare! Må gott alla! tina
Tina
- Tuesday, November 25, 2003 at 20:30:58 (MET)


Hej Malle. Jag förstår att du lider, och det är rätt mycket mediciner du har. Remeron kan förstärka effekten av Xanor, som ju är ett mycket starkt beroendeframkallande preparat. Hur mycket har din läkare rekommenderat dej att ta dagligen av Xanor? Hur länge har du ätit dessa mediciner? Vad händer om du minskar doserna? Får du någon annan behandling mot din sjukdom? T ex samtalsterapi? Har du varit i kontakt med någon annan läkare? Hur länge har du varit sjuk? Vet du vad som kan ha utlöst /orsakat din sjukdom? Du kanske har funderat på detta redan, och har en del svar, och alla dessa frågor kan verka jobbiga men det är troligtvis nödvändigt att reda ut detta innan man kan förbättra sin situation. Inte mycket direkt hjälp från mej alltså, men kanske väcker det några nya tankar hos dej. Visst kan du bli bra från depression och paniksyndrom, jag tror personligen att det går utan mediciner men man måste göra jobbet själv och det är ju det som är svårt. Mediciner kan behövas för att hindra en att gå under, men de mediciner som finns i dag kan inte bota, utan bara lindra/ta bort symtomen. Och jag tror att man måste rikta in sej på att klara sej utan mediciner dagligen. Biverkningarna är för farliga på lång sikt, så medicinering ska vara tillfällig. Undantag finns naturligtvis, men jag tror på att man i kombination med medicinering med a/d ska ha täta läkarkontakter. Ja det var mina åsikter. Mina erfarenheter är att det jämförelsevis känns bättre utan mediciner. Orkar du släpa dej ut å promenera när ångesten griper tag? Det har hjälpt mej, men även att krypa ihop under täcket har känts lockande, ofta har det varit det enda jag kommit mej för med.. Då jag lyckats distrahera mej själv med böcker, musik, promenader har det känts bra. Har du nån som stöttar är det ju guld värt. Och du, det finns massor att ta för sej av i livet, det kommer till dej också! Skriv av dej eländet om det hjälper, här eller var du vill, många här i gb har gått igenom samma sak som du och kommit ur det, det kommer du också att lyckas med! Kram/ monis
Monica
- Tuesday, November 25, 2003 at 20:09:29 (MET)


Hej Monica! Jag har idag varit hos min läkare och hon sa till mig att jag skulle öka min dos av Citalopram till 40mg, äta Remeron 30mg och ta Xanor 1mg vid behov. Ska jag verkligen lita på henne eller ska jag försöka själv utan att trappa upp med fler mediciner. Jag känner mig så väldigt kluven inför alla dessa mediciner. Kan jag inte bli bra utan dessa mediciner????!!!! Det jag lider av är depression och paniksyndrom kanske jag ska säga.
Malle
- Tuesday, November 25, 2003 at 19:00:32 (MET)


Tina! Jag har ätit efexor i sju veckor, visst de fungerade på mig, men jag fick en mycket sällsynt biverkning av dem och fick sluta med dem omgånende. Nu äter jag varken benzo eller a/d. Nollade för 19 månader tillbaka från benzo, det finns dagar som går upp och ner. Men många av dem är hanterbara dagar. Känner att orken börjar komma tillbaka och man mår bättre för var gång man får sina braiga perioder och de blir längre och längre mellan bakslagen. Ibland när jag tänker på hur dåligt jag mådde, så tror jag inte det är sant att jag mår så pass bra idag. Trodde då i allt elände att jag aldrig skulle bli bra. Det fanns ingen väg ut från det hemska som man kände då. Idag fattar jag heller inte att jag klarade av att sluta med xanoren. Det var den hemskaste tiden i mitt liv. Kämpa på det blir bättre även om man inte kan se det mitt uppe i allt det hemska som händer en.
nita
- Tuesday, November 25, 2003 at 16:57:19 (MET)


Hej Tina. Jag har prövat Efexor, märkte ingen effekt av dom. Har kopierat biverkningslistan från patient-FASS: Vilka biverkningar kan Efexor® ge? Biverkningarna är vanligast i början av behandlingen, men de avtar som regel under de första veckorna. Det kan ofta vara svårt att skilja mellan vissa biverkningar och symtom som beror på depression. Vanligast: Huvudvärk, kraftlöshet, aptitlöshet, viktpåverkan, buksmärtor, svettning (inklusive nattliga svettningar), yrsel, sömnstörningar (bl a mardrömmar), slöhet, darrningar, oro, förvirring, myrkrypningar, stelhet i kroppen, ångest, nervositet, halsbränna, illamående, diarré, kräkningar, förstoppning, muntorrhet, hudutslag, blåmärken, gäspningar, ökad kolesterolhalt i blodet (vid långtidsbehandling och höga doser), minskad sexlust eller andra sexuella funktionsstörningar, svårigheter att kissa, förhöjt blodtryck, blodtrycksfall när man reser sig hastigt, snabb hjärtrytm, blodvallningar, svårighet att läsa finstilt text, förstorade pupiller, synstörningar. Mindre vanliga: Svullnad (p.g.a.vätskeansamling i vävnader), onormala muskelrörelser, mani, hallucinationer, likgiltighet, smakförändring, tandgnisslan, håravfall, ökad hudkänslighet för solljus, nässelfeber, matstrupskatarr, magkatarr, onormala leverfunktionsvärden, sänkt natriumhalt i blodet, slemhinneblödningar, lågt blodtryck, svimningar, astma, onormalt riklig menstruation, tandköttsinflammation, ögoninflammation. Sällsynta: Påverkan på hjärtrytmen, trombocytopeni (sänkning av antalet blodplättar), förlängd blödningstid, stelhet, krampanfall, personlighetsförändring, leverinflammation, grön starr, förhöjd sekretion av ett hormon som minskar urinmängden (ADH), allergisk reaktion. Sällsynta fall av vaginalblödning, mag-tarmblödning och övriga hud- och slemhinneblödningar har rapporterats. Enstaka fall av upprördhet, delirium, förtätningar i lungvävnaden, inflammation i bukspottskörteln, mjölkflöde ur bröst, påverkan på muskulaturen, rörelsesvårigheter, ofrivilliga rörelser och öronsusningar har rapporterats. mvh monis
Monica
- Tuesday, November 25, 2003 at 14:50:03 (MET)


Hej! Finns det någon som har erfarenhet av Efexor? Ska byta från zoloft till den och vill gärna veta för-och nackdelar innan jag börjar. Slog i FASS men där fanns inget om biverkningar osv. Vore tacksam för svar. /Tina
tina
- Tuesday, November 25, 2003 at 13:49:52 (MET)


Otto, Du har mejl. Peter du har mejl.
Monica
- Tuesday, November 25, 2003 at 13:07:13 (MET)


Nattliga funderingar. Fick ju ett bakslag med min Zoloftuttrappning. Tog bort för snabbt i slutet. Har nu satt in en liten mgd vilket verkar fungera, och tänker trappa ännu långsammare. Tack Peter för kloka råd, mail kommer, burken vresar sej så det kanske dröjer.. HUGO du har ju en bra synpunkt där, att man skjuter problemen framför sej med tabletter. Tabletterna tar ju inte bort problemen utan SYMTOMEN på problemen. Samt ändrar till viss del personens inställning till problemen.. En del läkare har ju koll på detta och råder sina patienter att ändra livssituationen vilket ju är ett klokt och bra råd. Men parallellt med detta råd skriver man ut medicin t.ex. SSRI som får en del patienter att stå ut med nästan vad som helst, även en del av biverkningarna; trötthet, yrsel, viktuppgång gör det svårt att förändra sin situation, rent praktiskt. Och man ska inte förringa skammen i dessa patienters liv, jag äter a/d, det får inte komma ut då kan ju folk tro att jag är knäpp, vart vågar jag söka hjälp med nedtrappning…. Kanske har personen utvecklat en social fobi, det är mycket handikappande, och vanligt bland patienter med beroende. Ett annat problem kan ju vara att man i bästa välvilja men i stor okunnighet har skrivit ut mediciner mot biverkningarna, och även mot utsättningssymtom, med eller utan vetskap att patienten håller på att trappa ner. Å dessa mediciner kan förvandlas till ytterligare ett problem som patienten ofta måste klara av på egen hand. Hel okomplicerat är det ju inte. Och jag sticker ut min lilla uppnäsa här-det finns nog en del patienter som har blivit mer eller mindre utslagna av detta. OTTO; JANNIKE,GOGGO,Carina,Anita Michael,Malle Hur mår ni? Hur går det? Vi hörs vännerna/ monis......ps Peter du har mejl kramar alla kämpare å stöttare
Monica
- Tuesday, November 25, 2003 at 12:02:23 (MET)


Lena! Jag tror att denna explosion av SSRI-utförskrivning mycket hör ihop med de tuffare förhållanden det finns på vår arbetsmarknad och i överhuvudtaget i hela samhället. Man har blivit sönderstressade i arbetetoch andra blir utan arbete mm. Det visar också att många förtidspensionerade och långtidssjukskrivna får SSRI. Det är rejält mycket tuffare nu än förr sedan alla besparingstider kommit de sista 15 åren. När man sedan mår dåligt går man till sjukvården som inte har tid med samtal mm som egentligen skulle behövas. Då blir det enklast att skriva ut SSRI på den lilla kvart läkaren har på sig. Folk litar också på doktorer och har en övertro att man ska stoppa något i munnen så ska allt bli bra. Det stora flertalet av denna halvmiljonen som äter SSRI är inte deprimerade utan mår dåligt av hela det hårda samhällsklimatet. Det kan ju inga piller bota. Sedan har det förts en massiv reklamkampanj till speciellt allmänläkare att SSRI ska vara så bra. Man får ju säga att tyvärr har läkemedelsfirmorna gjort att bra jobb att lansera SSRI. Sedan vet jag att det är väldigt lätt att fastna i benso när läkaren skriver ut sömnmedel och lugnande för att orka med insättningssymtomen av SSRI. Har man då otur så sitter man fast i ett bensoberoende också! Väldigt olyckligt! Vi får alla hjälpas åt att göra något litet åt saken! Peter
Peter
- Tuesday, November 25, 2003 at 11:06:25 (MET)


Peter! Javisst.antipsykosmedicin och SSRI-medel, anväds för att dölja Benzodiasepam-problemen.Sopa in Benzon under mattan,med SSRI.En högst tillfällig lösning som förvärrar och försvårar för oss med Benzodiasepamberoende. Istället för att lösa problemet,gör man det mycket större med SSRI-läkemedel. Jag undrar hur många SSRI-användare som har Benzodiasepam som "grundproblem",och hur många som inte har det?
Lena
Jätfälla, - Tuesday, November 25, 2003 at 07:32:57 (MET)


Hej alla tänk på en sak att alla medciner såsom lyckopiller o stensolid är ingen hjälp utan bara skjuter upp sina problem det är ett helvete sen när man ska sluta med dom med att trappa ner mm mm jag tar inget just nu skulle säkert behöva det men vågar ej gå igenom det helvetet igen. jag tycker det hjälper mig att prata med andra med liknande problem tipsa varandra mm.ta vara på er MVH Hugo
Hugo <kungen 442hotmail.com>
åhus, - Tuesday, November 25, 2003 at 01:34:57 (MET)


Jag förstår inte vad du menar Lennart. Men det måste väl vara helt vansinne att sätta in en antipsykosmedicin på en helt frisk person som drabats av bensoberoende. Risperdal m fl har ju mycket mer och värre biverkningar än SSRI. Du blir ju helt tom i blicken, börjar skaka, kraftig trötthet och får obeskrivlig ångest. Det kan väl inte vara rätt väg att gå? Nej låt bli dessa mediciner! Peter
Peter
- Monday, November 24, 2003 at 18:09:48 (MET)


Usch vilka otäcka mediciner ni pojkar ska disskutera. Trillafon då, eller mallorol. Det är ju sådana tabletter man inte ens får i en missbrukare även om de får betalt: Får man inte anmäla läkare som skriver ut sånt, ja då vet jag inte hur vi ska komma tillrätta med det här,sk hjälp vid utsättning.Rena rama tortyren, säger på fullt allvar Lena
Lena
Järfälla, - Monday, November 24, 2003 at 18:04:05 (MET)


HÖGDOSNEUROLEPTIKA ska det vara, Theralen ,Nozinan Och Hibernal, det är högdosneuroleptikan som är svagast, så klart !!
Lennart
Skåne, - Monday, November 24, 2003 at 14:55:41 (MET)


Peter!Givetvis har jag skrivit till eva om respirdalen hon undrade över om någon hade ätit. Evas doktor hade skrivit ut Risperdal (haldol)för att hon skulle komma i "bättre balans" när hon sätter ut Sobriilen.Och det är ju rätt på sätt och vis, man märkere ingenting, jag tror att man kan sätta ut precis vad som helst med Haldol, eller Risperial som just Eva fått av sin doktor som hjlp mot BenZo-abstinenser. Precis vad som helst, behöver jag utrycka mig TYDLIGARE, Peter? Nej,jag trodde väl det:Och då talar vi om LÅGDOSNEURELEPTIKA 1-5-10, Absolut inte mer!Livsfarliga milligramgränser! Lågdosneuroleptika, Theralen,nozinan och hibernal,25-50-100 oCh mera är mycket svagare preparat.Hur ska man veta vad som är bra och vad som är sämre.Ja, det ser man snabbt när man läser i tex Fass, men även www.mpa.se Googles sökmotor,svenska sidor,skriv Ove Carlsson på Googles, titta på den samlade faktan som Rfhl har,www.benzo.org.uk.. Kan Sverige på ngt sätt hjälpa de i norge där problemet är mycket större än hos oss,mycket alkolism, valium-missbruk(mycket stor utskrivning)
Lennart
skåne, - Monday, November 24, 2003 at 14:52:08 (MET)


LENA vi och många läkemedelsproffs brukar säga att 1mg Xanor motsvarar 20 mg Stesolid, men det är också olika mellan individer. Men många läkare är omedvetna om hur stark Xanor är och sätter gladeligen över bensberoende på mycket höga Xanordoser och tror dessutom att de gjort något positivt åt beroendet. Det var Farmacia som smart nog inte talade om hur starka de var vid lanseringen. Det är klart att många beroende/toleransabstinenta för ett tag mådde mycket bättre när de fick dessa höga doser. De har "antidepressiv effekt" sa Farmacia. Smart va? HA DET GOTT!
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
- Monday, November 24, 2003 at 00:16:02 (MET)


Lennart! Det går inte så snabbt att ändra ett beteende men många bäckar små så kan säkert förskrivningen av SSRI minska så sakteliga. Vi som har drabbats kan göra mycket. Bara att berätta för vänner och bekanta att vi inte mår bra av dem. Berätta gärna för läkaren också så att de kan till slut fatta att inte dela ut SSRI mot alla möjliga problem. Du Lennart, Eva frågade om Risperdal. Hade du inte erfarenhet av denna tablett? Peter
Peter
- Sunday, November 23, 2003 at 21:57:18 (MET)


Peter! Visst är det ett intressant ämne ni tar upp.Hundratusentals är nog tyvärr ingen överdrift. Tänk hur många som just nu sitter med vad de tror är "endast" alkoholproblem.Några sitter med felaktig eller en gammal diagnos som de för länge sedan acepterat och fortsätter med mediciner och medicinbyten livet ut. Tragiskt till max!..Helt otroligt att det fått pågå så här länge.. I onsdags var det väl nära när Stig J Andersson lade fram sin doktorsavhandling som bl a beskriver hur läkarna skriver ut de SSRI-preparat som läkemedelstillverkarna "informerar" dessa läkare om. Från 1% av Sveriges befolkning till 6% på bara 10 år! Helt otroligt! Att ingen slagit larm, ändå mera otroligt. Jag vägrar tro att inte några av våra politiker har känt till detta, som ju faktiskt är en del av deras arbete. Vilka lidanden som skulle kunnat undvikits/kan undvikas. Men snart kommer det, om inte förr så till den kongress som Rfhl håller i vår.
Lennart
Skåne, - Sunday, November 23, 2003 at 21:50:34 (MET)


Lena, det där är ganska intressant. Trots att SSRI och benso skiljer sig från varandra så är det ganska lika med beroende och abstinens. Jag har noterat att i ganska många fall är ett beroende kombinerat med det andra. Det är ganska vanligt att vid SSRI-utförskrivning så får man också benso t ex sömnmedel så att man ska orka med biverkningarna. Då får patienten som är helt under isen då både SSRI och ett benso-beroende etablerat. Sedan finns de fallen däribland jag som fick först sömnmedel som jag blev beroende av. När symtomen kommer tolkar läkaren det som depression och skriver ut SSRI, vilket gjorde att jag mådde ännu mer dåligt. Det ena ger det andra och det är ett enda virrvarr för hundratusentals personer i Sverige. Massor av alla de långtidssjukskrivna och förtidspensionerade sitter i denna fällan. Tänk om politikerna kunde fatta detta. Läkarna är också helt borta. Så fort man andas att man får psykiskt dåligt så vill de skriva ut SSRI och som i många fall genererar ett bensoberoende. Det är verkligen upp och ner i denna värld! Xanor 1 mg är samma som 10 mg stesolid. Kämpa på! Peter
Peter
- Sunday, November 23, 2003 at 19:59:57 (MET)


Hejj alla! Har sovit bort hela helgen i stort sett, varit upp en sväng bara för att upptäcka hur tungt o meningslöst allt känns:( Så tillbaks i sängen och försöka sova bort eländet som jag för ett par dar sen kände hade lättat tillfälligt.. Men, är väl såhär det håller på fast man är grymt less just nu. Hoppas alla har det så bra ni kan, det finns ju en slutstation på abstinensen trots allt, men de är lätt att glömma när veckor blir till månader osv.. inte ens sobrilen har jag rört, känns bara meningslöst eftersom den inte hjälper ändå. Kanske blir veckan något ljusare ändå, hoppas!! Tina
Tina
- Sunday, November 23, 2003 at 19:45:13 (MET)


Peter, Vilken bra beskrivning, utförligt om SSRI. Vaför skriver en läkare ut dessa som ett hjälpmedel när man vill sluta med Benzo? Får man det av läkaren mot symtom som är relaterat till Benzoabstinens eller kan det bero på att läkaren får inte veta om att benzo är med i bilden. Man kanske berättar för läkaren hur man mår utan att ens tala om att man fortfarande står på benzo eller har nyligen slutat med just dessa. Det föklarar en del av de senaste inläggen.. Och det här med flera namn på samma produkt.www.mpa.se, där skrev jag seroxat utbytbara.Seroxat-Deoxatine-Isoxatine- Euplix-Medoxatine-Mediparox-Parocetan-Paroxetin-Paroximed-Paroxiflex-Paroxat. Seroxaten, som är en av de sämsta SSRI- medlen har alltså tio exakt identiska kopior. Cipramilen också, alla kärabarn har många namn.Namndjungel. Milligram djungel. Vilken är starkast, 10mg stesolid eller Xanor 1 mg? Jag har för mig att de är lika, trots att båda är Benzo.
Lena
Järfälla, - Sunday, November 23, 2003 at 11:42:53 (MET)


Hej Claes !( Hässleholm) Du kanske kan höra av dig tillmin e mail adress. Skulle vilja fråga ett par saker. Mvh Eva
Eva <evagizmo@hotmail.com>
- Saturday, November 22, 2003 at 16:36:41 (MET)


Hej allihopa! Eva undrade om någon har erfarenhet av Risperdal Ja kanske, men inte jag. Ett annat namn på Haldol,haloperodol. Risperal är risperdol. Tillhör den läkemedelsgrupp, neuroleptika, som har de obehagligaste bivärkningar.Används mot skitzofreni och psykoser. Biverkninar som kroppstelhet och kramper,och som biverkningsmedicin används ofta Achinneton och Dicipal. Absolut inget att rekomendera som hjälp vid normal utsättng av benzodiasepam.Jag skrev Risperdal i googles sökmotor, svenska sidor. En sak som försenar svar ibland, är att medicinerna får nya namn Celexa, Zanaflex och Bromazepam är nya namn för mig. Tittar jag sen på nätet ser jag att medicinen är gammal bara namnet är nytt. Ändå värre är det utomlands för mig eftersom jag bara känner namnet på ett fåtal som där disskuteras. www.benzo.org.uk. Trots att det är samma tabletter som vi har i sverige.
claes <benzofree since1999>
hässleholm, - Saturday, November 22, 2003 at 15:34:10 (MET)


Söker igen personer som har ätit Risperdal o vad de har för erfarenhet av dessa tabletter. Tacksam för svar. Eva
Eva <evagizmo@hotmail.com>
- Saturday, November 22, 2003 at 13:22:14 (MET)


Hej Jannike! Jag är jätteglad över att du fått hjälp och fått hoppet tillbaka. Du har ju både ett bensoberoende och har kört in olika SSRI-preparat in och ut. Det blir kaos i hela kroppen och självklart uppstår förgiftningar. Vid bensoberoende är det förenklat så att bensodiazepinet fäster sig på Gaba-receptorerna som då öppnas och negativt laddade kloridjoner stömmar in i en mottagarcell. Detta medför att överföringen hämmas. Mycket talar också för att ett kroppseget ämne likt benso slås ut när beroende uppstår. När man sedan slutar med benso kan detta byggas upp igen och man blir återställd. Att bygga upp detta tar olika lång tid vari olika människor får olika lång abstinens, alltfrån ingen alls till år. Det gäller alltså att bli av med bensot för att bli återställd. (allt detta finns mycket mer beskrivet boken Risk för tillvänjning föreligger, Katarina Johansson) Vad det gäller SSRI står det mycket bra beskrivet i en av flikarna här (läs gärna allt här i flikarna). Man talar om en överstimulering av serotonin som man tillför via tabletter. Det blir onormala hjärnstimulanser och biverkningar. Det är alltså allvarliga mediciner som är starka som påverkar oss. Om din kropp inte kan producera serotonin vet jag inte men kanske är det så att du blivit förgiftad av att du fått för mycket serotonin tillfört utifrån via tabletter. Allt detta är tekniskt resonemang och det spelar egnentligen ingen roll utan det gäller att bli av med de beroendeskapande tabletterna så att kroppen kan fungera normalt igen. Kroppen är en mästare på att reparera sig från olika saker. Vissa tål dessa tabletter men vi som är här har inte gjort det. Vi är ingen minoritet utan beroende finns det hundratusentals fall ute i Sverige. Kruxet är att vi måste ur och då rekomenderar jag att försöka trappa långsamt för att inte få en för jobbig abstinens. Då finns det goda erfarenheter att vi alla här ska må bra igen. Jag ser att du Jannike har gått fram otroligt mycket med en mycket god anda och trappat så många tabletter. Det är bara att fortsätta den hårda vägen och gärna med hjälp av den person som jag hjälpt dig på sistone! Min förhoppning är att alla här i gästboken kommer ur sitt beroende och kan leva igen på gott och ont utan kemiska substanser! Må väl Peter
Peter
- Friday, November 21, 2003 at 23:48:25 (MET)


Jenny: Ville inte skrämma dej, kämpa på! Det som hände mej behöver inte hända dej! Jag åt 7 olika a/d o benzo när jag åt som mest. Alla reagerar vi olika. Var inte orolig, du kommer att klara det här! Peter: Varför kan inte kroppen sluta producera serotenin när allt är virrvarr i kroppen och man har olika förgigtningar? Inte menat som kritik, men jag har fått bevis på att det hände mej! Hoppas allt är bra med dej, kanske har jag fel, men jag hade dött om jag inte fått hjälp när jag behövde. Monis, Otto, Susanne, Anita, Lena, Annica, Carina, Nita o Goggo, och ALLA andra här... Tänker på er! Kampen är inte slut än..... Kram
Jannike
- Friday, November 21, 2003 at 22:31:00 (MET)


Gabriel! Det kan väl stämma med infektioner. Det övriga nu beskriver stämmer helt. Oxascand är ju identisk med Oxazepam som jag har för mig var Sobril-kopia.En avgiftning från det kan mycket väl vara lindrig och kännas befriande.Ljus och ljud kan upplevas lite anorlunda, och det är ju inte konstigt när man gått i Benzodimman lite avskärmad från verkligheten. Sedan börjar man tydligt känna att man är på väg tillbaka till verkligheten.På sätt och vis lika alkohol, men med mycket längre halveringstider.Och då blir resutatet att man har högre dos i kroppen än vad läkaren avsåg med receptet. Dom som sålde det däremot visste nog vad de gjorde med sina oförskämt långa halveringstider.Du kanske får en lugn och fin sobril-avtändning som knappt märks, hur som helst kan det inte bli som med SSSRI-avgiftningar, dom verkar ju inte följa några logiska prognoser.Du såg väl läkarens Stig J Andessons doktorsavhandling om SSSRI i onsdags?
Lena
Järfälla, - Friday, November 21, 2003 at 21:19:02 (MET)


Är det så att om man råkar ut för en rejäl infektion/förkylning under själva nedtrappningen, kan man då råka ut för bakslag? Jag har trappat Oxascand 15mg i 2 veckorsintervaller ½ tabl. & det har gått hur bra som helst! Blev nästan förvånad själv, hade t. om mindre ångest under nedtr. än under tiden på "fulldos". Jag brukar inte bli så här sjuk annars, nästan aldrig sjuk överhuvudtaget, nu är det som musten helt har tagits ur mig. Kan det rent av vara så att man är mer känslig för infektioner och/eller reagerar starkare än vad man annars skulle göra? Konstigt det där.
Gabriel
göteborg, - Friday, November 21, 2003 at 20:22:54 (MET)


Hej Jenny! Det är svårt att svara på dina frågor om man inte har bilden helt klart. Dina bensotabletter är inte kvar i kroppen men blev du beroende av dem så kan ju abstinensen sitta kvar i kroppen. Kände du dig beroende av tabletterna? T ex tog du varje dag och blev du dålig när du inte tog dessa eller fick symtom mellan tabletterna s k toleransabstinens. Det står ju lite här om SSRI och det handlar ju om serotoninförgiftning som framkallar biverkningar. När man får SSRI så tillför man serotonin via tabletterna. Vid depressioner skulle man enligt läkarvetenskapen ha låga halter serotonin. Du får ringa Staffan för han vet mer! Att kroppen inte skulle kunna producera serotonin låter inte troligt. Det skulle kunna vara i ditt fall att du antingen mår dåligt av SSRI eller har kvar ditt beroende av benso. Har du använt extasy kan det också framkalla depressioner. Tror om du trappar långsamt dina SSRI så tror jag att du skulle kunna må bra igen. Jag tycker absolut du ska ringa Staffan här och prata lite så kan han säkert svara mycket bättre. Du behöver någon som du kan bolla med angående dina tabletter. Så hoppas jag att du blir medicinfri så kommer säkert dina serotoninhalter fungera som vanligt igen. Kämpa på Jenny! Peter
Peter
- Friday, November 21, 2003 at 19:30:35 (MET)


kanske bör tillägga att jag ätit mycket valium och rohypnol (men även stesolid och sobril) innan jag bröt ihop och gick in i väggen. hur lång tid tar det egentligen innan kroppen blir fri från dom? för jag mår fortfarande så konstigt.... dte var ett år sen jag slutade med allt allså (förutom ssri) och sen dess har jag bara tagit kanske 3 sobril sammanlagt vid extrema panikångestattacker...
Jenny
sthlm, - Friday, November 21, 2003 at 19:03:38 (MET)


tack PETER! det JANNIKE skrev om att kroppen inte kan producera serotonin själv.. kan det stämma? nu blir jag jätterädd. jag har använt ssri-preparat i över 5 år nu (olika sorter) och emellan alla sorter har jag använt serotoninhöjande droger så som exstacy (nu är jag helt drogfri). fick en totalflipp för ett år sen och bröt ihop. kunde inte röra mig. låg i sängen och skakade i flera månader. som en psykos. då var jag tvungen börja med ssri igen för att orka tänka tanken att ens överleva. nu har jag börjat trappa ner cipralex. jag har varit så snurrig (yr) ändå sen jag började med den hoppas dte är medicinen som gör det så det går bort när jag slutar med den men jag är så rädd att inte ha den när panikångesten kommer tillbaka.... ha dte bra allihopa
Jenny
sthlm, - Friday, November 21, 2003 at 18:59:42 (MET)


Eva hej! Erfarenheten av benzodizepam, och det jag läst mig till gör att jag direkt som din vän kan säga: Helt fel, alla fel.Risperalen hörs redan på namnet hur den fungerar.Så ska man inte må när man sätter ut Benzodiazepam! Benzodiasepam är dessutom tveklöst de Läkemedel som tar längst tid att sätta ut,ibland år.Alltså tar man bort det sist! Hälsningar Lena.
Lena
Järfälla, - Friday, November 21, 2003 at 17:24:58 (MET)


Eva hej! Erfarenheten av benzodizepam, och det jag läst mig till gör att jag direkt som din vän kan säga: Helt fel, alla fel.Risperalen hörs redan på namnet hur den fungerar.Så ska man inte må när man sätter ut Benzodiazepam! Benzodiasepam är dessutom tveklöst de Läkemedel som tar längst tid att sätta ut,ibland år.Alltså tar man bort det sist! Hälsningar Lena.
Lena
Järfälla, - Friday, November 21, 2003 at 17:23:25 (MET)


Hejsan ! Har fått Risperdal utskrivet av min läkare för att komma mer i balans så jag kan sluta med benzo. Visst var det väl Lennart som hade erfarenhet av denna medicin?? Eller nån annan kanske. Var snäll o skriv. Fanns det några fördelar eller bara nackdelar. Tacksam för svar Eva
Eva <evagizmo@hotmail.com>
- Friday, November 21, 2003 at 17:01:54 (MET)


Hej Annika! Vad roligt för dig och för oss som har följt din kamp med hjälp av gästboken. Ett bra hjälpmedel. Det är bra att det finns mycket information att tillgå. Snabbt om det behövs. Det fanns inte när jag fick mina läkemedelsproblem eller rättare sagt beroende.Oberoende heter ju vår tidning, och i den har jag läst mig till om det benzodiazepam-beroende jag fick på Karolinska 3:an (psyk)-76. I mer än 20 år gick jag åtskilliga utsätättnigsmacher med Mogadon,Tranxilen och Sorbriiil.Som jag vann,trodde jag.Tils jag en dag läste i tidningen Oberoende att det var fleråriga abstinenser och utsättningssymtom på just Benzodiasepamer.Genast fick benämningen "korstolerant mot alkohol" en annan betydelse för mig.Oj, det förklarar en hel del för mig, som tyckt det var svårt att sluta med sprit, det har jag gjort ett tiotal ggr på samma tid. Oftast med hjälp av Benzodiasepam.SSSRI-försäljningen har på tio år ökat med 600%.Läkaren Stig J Andersson har undersökt hur 300st läkare skriver ut Antideppressiva medel, och i hans Doktorsavhandling som han lade fram på Lunds Universitet i Onsdags, framkom så mycket negativt om SSSRI, som både i tidningar och radio, samma dag. Men inte ett ord på Tv-nyheterna? Stig J Anderssons Doktorsavhandling ska väl inte bara sopas in under mattan? Är det han skriver sant, måste alla köpare av SSSRI genast få alla sina pengar tillbaka!
Lennart
Skåne, - Friday, November 21, 2003 at 09:14:55 (MET)


ANNIKA! Jättekul för dig att det går bra, och det är så bra att du skriver in emellanåt, vi behöver verkligen "rapporter" från dom som nollat, ger oss andra en push, när vi ser att det faktiskt går. Lycka till i fortsättning med.
Carina
- Friday, November 21, 2003 at 08:45:50 (MET)


Dags för rapport igen:)Från ca två veckor tillbaka fram till denna vecka känndes allt skitjobbigt.Hamna nog i en liten deppperiod och var jättenära på att börja med nån slags medicin igen.Tack och lov så var det svårt och få läkartid och har ännu inte varit iväg.Den här veckan så känns allt bättre igen och ska inte alls till någon läkare längre.Är jag inne på vecka 13 el 14 nu "seroxatfri" måntro?Ja det går iallafall kanonbra. Har inte ens några panikattacker längre som medecinen var till för.Allt fungerar så mycket bättre utan medecin. Rekomenderar verkligen till att försöka ta itu med problemen på egen hand el i terapi utan MEDICIN.eftersom det kan va så svårt att sluta med dom som vi märkt.(Fast för mig gick det ju bra denna gång)Slut på tjatet och ha det bra ni alla.kramar
annika
hallsberg, - Thursday, November 20, 2003 at 19:39:14 (MET)


Hej alla! Igårkväll gick en liten rullgardin upp kändes det som, stämningen blev bättre och det kommer från grunden känner jag, att jag nått ett delmål åtminstone. Känner samma sak idag och även fast det är lite ångest, så känns grundmåendet vara på bättringsväg´ äntligen! Pratade med RFHL imorse och där trodde han att jag nu nått den fas då jag börjar känna lite bättre dagar, varvat med sämre. Känns himla hoppfullt efter det som varit i sju veckor och som jag lidit oerhört. Fick oxå höra att om man varit beroende tidigare som jag(av sömnmedel), så kan man vara än mer försvagad och få värre abstinens andra gången även om det är annan typ av preparat. Var bra att få veta så jag aldrig nånsin försätter mig i ett nytt beroende igen.(då lär det bli än värre..)Sen blev det väldans svårt denna gång mycket pga att jag själv inte fick bestämma när och hur jag ville sluta riktigt, och då blev min sk "nedtrappning" alldeles för snabb och jag kände mig extra utlämmnad:( Har haft noll stöd av psyk och inte ens fått stödsamtal under abstinensen fast det var dom som tjatade på mig att sluta..grrr! står på kö än och hinner nog bli bra under tiden dom fikar, pratar strunt och gonar sig i soffan. Kort sagt så har bilden av dom bara förstärkts, i negativ riktning och hade det inte varit för RFHL,s underbara stöd och kunskap, vet jag inte om jag stått ut!? Sen hatar jag eg psykologer och deras sliskiga sätt och har bara haft en enda som varit normal under min tid i depression. Synd nog har hon bytt arb.uppgifter nu så då återstår bara "the brat pack" som jag hellre är utan! Tack gästbok för allt stöd som INGA medeciner nånsin kan ersätta!! Vi hörs för jag har en lång bit kvar även om det nu är bättre.. take care!! Tina
Tina
- Thursday, November 20, 2003 at 14:14:39 (MET)


Hej. Till Michael och Malle som jag hoppas sover gott nu...maila mej gärna, så delar jag med mej av en del erfarenheter. Adress iängre bak i gb. Ingens problem är futtiga, det skapar bara ångest att jämföra oss, alla är välkomna att skriva om sina problem här. Ska försöka komma över ett ex av den omtalade avhandlingen, är spec intresserad av den första kvalitativa delen, med intervjuerna. Har ännu inte orkat kolla om fler svenska läkare har disputerat på liknande ämnen, men detta drar förhoppningsvis igång debatten. Kan inte skada att belysa detta, och gärna informera så folk begriper och kan bilda sej en egen uppfattning på sakliga grunder, något som väl inte är så lätt pga ämnet. Gonatt alla, min sömn är zoo lost!
Monica
- Thursday, November 20, 2003 at 03:17:52 (MET)


Hej MONICA.Ska försöka svara på dina frågor som du ställde.Fast jag är trött så jag knappt håller ihop.Jag äter Remeron för depression och håller inte på att sätta ut dom,men jag ska när jag står på fastare grund.Det här med att ha så stark ångest hör nog till min grundsjukdom,som du skriver.Jag har vandrat så länge med självmord i huvudet.Tror att ångesten kommer ur samma källa. Om vi säger så här,när nu självmordstankarna lugnat ner sig så tror jag ångesten kommer istället,jag tror att det är två sidor av samma mynt.Vad gäller Temesta så tänker jag inte äta dom om det inte blir för urvidrigt.Vill definitivt inte bli beroende av dom.Jag avslutar mitt besök här ikväll för nu väntar sängen.Tack Monica och alla ni andra.Michael
Michael
- Wednesday, November 19, 2003 at 21:17:39 (MET)


Jag tackar er för era svar, eftersom det känns en aning futtigt med tanke på vilka problem ni har med olika mediciner.Jag har ju inte så stora problem nu förutom än att jag skulle sluta med Xanoren och sov inte en blund på en vecka och fick därefter höra av en läkare att jag behövde dem, dem var ju gjorda för såna som mig, med panikångest.Tog den sedan och fick sedan höra av en Psyk.läkare, att jag inte skulle ta dem.Nu har jag nästan slutat med Xanoren men jag äter ju fortfarande Remeron och Citalopram. Jag undrar om ni har några erfarenheter av att äta dessa mediciner?
MALLE
- Wednesday, November 19, 2003 at 18:55:06 (MET)


Snart börjar tv-nyheterna 18 1930 och tv41900. Först 5 min helekopterolycka, vilken fruktansvärd tradgegi,unga värnpliktiga som i sin utbildning sak lära sig att skydda sverige mot fiender.En gammal helekopster brast itu! Stackars anhöriga till dessa, somkanske mist en förälder. Vad lessna de ska bli,kanske gå till doktorn och säga: jag orkar inte mer, doktorn lyssnar och skriver ut vad läkemedelsfabrikanterna lärt dom vad som är bra mot bra det och det, och skriver ut ett recept med just det medlet! Men frågan kvarstår, kände inte dessa trehundra läkarna till någon av alla olika larmrapporter om SSRI?
Lena
järfäla, - Wednesday, November 19, 2003 at 18:07:18 (MET)


Staffan! det där läste jag halv sju o morse, jag trodde inte mina ögon nästa en 1/4 sida på beställning! Redan då förstod jag att det var nåda stöten för SSRI, hela dagen har jag vetat det.Helt otroligt!oj! Vad bra, då var det nästasom är rohyptnol och samtliga avarter benzo och neuroleptikan ska bort eller minska
Lennart
Skåne, - Wednesday, November 19, 2003 at 17:40:00 (MET)


Varning för att sugas in i talet om alla fina signalsubstanser och drömmar om piller som hjälper mot själens värk utan att ha stora risker för beroende eller svåra biverkningar. (Dessa två sysselsättningar verkar ofta hänga samman.) Vår mänskliga verklighet tycks inte vara inrättad så att den drömmen någonsin kan bli verklighet. Prisen för lindring är höga. Men ibland finns inget alternativ till att köpa, inget som man kan nå. Men TINA, är du verkligen där nu? Måste doktorn i morgon förverkliga denna mänsklighetens gamla dröm? SKÅNINGAR! Våran Sofia är på torsdag och fredag på mässan "Sverige mot narkotika" och "ställer ut" lite om vårt ungdomsprojekt. Vill ni träffa henne så går den av stapeln på något som heter kort och gott Malmömässan. . ANTIDEPRESSIVAFÖRSKRIVNINGEN. I nyheterna har ni kanske idag hört om en modig skåne-doktor som skrivit avhandling om faktorer som kan påverka denna skiftande förskrivning och även ser på på industrins roll och makt. Länken för en sammanfattning är http://www.lub.lu.se/cgi-bin/show_diss.pl/med_850.html .. . Lycka till alla kämpare!! Idag har jag äntligen sett solen igen, i flera sekunder! (Akta er för min stad.)
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
- Wednesday, November 19, 2003 at 17:23:20 (MET)


Hej allihopa! På en länk idag, i England,såg jag att i sydsvenskan berättades om STIG J ANDERSSON, en läkare har undersökt 300 stycken allmänläkare. Tack vare Stig J Anderssons doktorsavhandling som idag överlämnades vid Lund universitet.Tryck fram sydsvenskan-- allt fler piller, där trycker du för att läsa en del "ruskiga påståenden om att läkemedels.. Men framför allt har vår totala läkemedelsindustri ungefär på samma sätt som reklamkampanjen för Cocacola framgångsrik för tobak för alkohol och även wiskeyreklam flerfärgsfoto dyra tidningar. Helsidor ibland.. Med en blandning av ovanstående har läkemedelsfabrikanterna kommit fram till dessa nya produkter inte gör något annat än försämrar, så att ytterligare läkemedel behövs ofta neuroleptika I kombination med Benzodiasepam, som ofta förbises, Kan SSRI helt enkel bli ödestiger,följden blir livslång flermedicinering. Än en gång STIG J ANDERSSON Gratulerar till din doktosavhandling idag, jag är glad för din och alla andra o väntar med ivrighet på att SSRI totalförbjuds i hela världen.I dag var det stor delseger!
Lena
Järfälla, - Wednesday, November 19, 2003 at 17:21:47 (MET)


Heja Jannike! :-) Härligt att det går så bra för dej! Var rädd om dej och ta det lugnt med Xanoren. Håll tummarna för mej jag ska till läkaren i morron, få se om jag ska berätta att jag satt ut all a/d-med.....mejl kommer! Kram t alla kämpare å stöttare!
Monica
- Wednesday, November 19, 2003 at 16:36:10 (MET)


Låter jättebra Jannike! Du har ju gjort väldiga framsteg! Tagit bort så mycket redan av du hade från början! Det finns inga omöjliga fall och kul att du hittat en på plats som bryr sig och som du har förtroende för. Trappa långsamt speciellt med Xanor! Glad för din skull! Peter
Peter
- Wednesday, November 19, 2003 at 16:20:12 (MET)


Peter! Äter bara 10 mg cipralex/dag nu. Har xanordosen kvar men kommer att ta den när jag känner mej starkare. Och tillsammans med min "nya" läkare. Och propavan till natten, men den är som sockerpiller för mej nu. Hoppas det går bra för dej? Kram till ALLA här...
Jannike
- Wednesday, November 19, 2003 at 16:13:41 (MET)


Tina! Har du rört Zoloftet nu de sista månaderna i dos. Det kan ju vara en kombination av Zoloft och Tradolon. Just att du är nedstämd menar jag. Vi vill inte se dig fast i någon annan tablett nu. Hoppas det går över snart! Peter
Peter
- Wednesday, November 19, 2003 at 16:02:41 (MET)


Hej och tack för förklaring MONICA. Kollade i FASS och hittade Aurorix som är MAO-hämmare.Den påverkar som du sa fler signalsubstanser än SSRI, bla nordralin och dopamin(tror det var dom?) som oxå hör till belöningscentrat i hjärnan. I depression funkar ju inget i belöningssystemet, gör man nåt kul eller bra så känns det ändå inte så.. Läste även att Tradolan som jag mått så bra på, verkar just genom att hämma serotoninupptaget, samt frisätta noredralinet och åxå ökar frisättningen av serotonin. Önskar man kunde ta fram ett a/d som funkar lika bra som det, utan beroenderisk och att man blir lika bra som med kortsiktiga medel;.. man kan ju få drömma ivarjefall! Är ju sällan man blir bra av SSRI, utan snarare mindre dålig:/ Man kan bara hoppas att forskningen om depressioner ska ge bättre utdelning än så ivarjefall, så slipper alla hamna i benzo och andra beroenden som ökar eländet än mer!! Är åxå så himla tunga biverkningar med SSRI att man frågar sig om det är värt allt besvär för att bara få må LITE bättre!?.. Är skeptisk till allt just nu utom denna sidan, som ger en stöd o svar mitt i kaoset. Tack alla som skriver och kämpar! Må gott! Tina
Tina
- Wednesday, November 19, 2003 at 14:15:28 (MET)


Bra svar Jenny, helt rätt att vara försiktig! Jannike det är viktigt att du kommer rätt i detta. Även om det tar många år nu så kommer du att bli frisk. Kroppen har en märklig förmåga att repa sig men då måste man bli av med tabletterna. Jag känner ingen som ångrat sig när de väl blivit av med tabletterna. När du säger att du inte ska ta SSRI igen så var försiktig och trappa relativt långsamt. Jag blev bara konfunderad att du inte skulle ta någon sådan tablett mer. Det var väl en Cipramil-sort du hade nu. Så ta det försiktigt! Vill bara väl! Kul att du fått någon att lita på. Jag tror du får vänta till dödagar innan någon läkare tar tag i detta med dina tablettproblem. Nedtrappningar får man göra själv. Du har ju stöd här på RFHL och en fin familj också! Kämpa på! Peter
Peter
- Wednesday, November 19, 2003 at 13:52:59 (MET)


till THOMPA och CLASSE: först till classe, snälla ge inte råd om du inte vet vad du pratar om! till thompa: du bör alltid tala med din läkare med nedtrappning av medicin. du bör inte trappa ner så snappt som några dagar på samma dos. om du äter 1 tablett kan du sänka till en halv och ät det i cirka 1-2 veckor sen kan du ta bort den helt eller dela i fjärdedelar om du får mycket utsättningssymptom. alltid bättre att vara FÖR försiktig än för våghalsig. lycka till.
Jenny
sthlm, - Wednesday, November 19, 2003 at 13:13:29 (MET)


Hej! Vad som har hänt mej när jag ätit ssri och benzo i såna mängder som jag har haft, är förgiftningar i kroppen. Både mot serotenin o kemikalier. Det tar otroligt lång tid för kroppen att reparera dessa skador själv. Min kropp kan inte producera serotenin själv längre. Därför blir jag så rädd för alla som går i flera år efteråt man har slutat med mediciner och fortfarande mår dåligt. Jag har haft tur som kom till näringsläkaren. Han har naturmed mot allt jag behöver för att klara av avgiftningar. Vet att många inte tror på sånt! Men mej har det hjälpt nåt otroligt bra! Det är svårt att sluta med dessa preparat vitrockarna har matat oss med, men som sagt många har blevat hjälpta av dem oxå. I lagom dos.... mm. Själv kommer jag aldrig mer att stoppa en ssri-tab i munnen... Kämpa på alla! Kram..
Jannike
- Wednesday, November 19, 2003 at 12:08:37 (MET)


Hej igen. Här kommer mina funderingar igen….försök till förklaring om SSRI och MAO-hämmare. Zoloft och Seroxat är SSRI-preparat. SSRI=(eng) Selective Serotonine Reuptake Inhibator, fungerar genom att hämma återupptaget av serotonin i nervcellerna och därför ökar serotoninhalten i hjärnan. MAO hämmare (monoaminåterupptagshämmare) minskar nedbrytningen av signalsubstanser bl a serotonin vilket ger ökade koncentrationer av detta ämne i hjärnan. De verkar på olika sätt men båda sorterna ordineras mot t.ex. depression, ska inte kombineras. Signalsubstanser t.ex serotonin är hjärnans budbärare som för över impulser mellan neuronen (=hjärncellerna) i hjärnan. Obalans i hjärnans signalsubstanser är en av faktorerna som har betydelse vid depressionssjukdom. Morrrr, jag har trappat ut mina Zoloft lååångsamt, men har elstötar i knoppen, ångest på nätterna huvva det ska inte vara lätt, det är tydligt, hoppas att slippa sån medicin i framtiden den sorten passar nog inte mej. Lite gnäll…..måsågottnikan alla! hälsar
Monica
- Wednesday, November 19, 2003 at 09:21:34 (MET)


Hej Nu skriver jag igen. Har efter 4 dgr bra period åter igen fått bakslag. Jag vet ju så väl att det är så här men det känns lika tungt varje gång ändå. Nollade Mianserin för 5½ mån sedan. Tycker att jag tidigare hade fler bra perioder men just november har varit extra tung. Jag jobbar 80% och har familj med en liten dotter. Ibland känner jag sån utmattning, hur ska jag orka för att jag är så trött. Har tänkt på sjukskrivning men av någon konstig anledning så har jag de bästa dagarna när jag jobbar. Yrsel, illamående, muskelvärken och tröttheten är värst. Får också hela tiden infektioner som gör mig extra trött förstås. Tål vissa dagar knapp att åka pendeln till jobbet pga alla ljud runt omkring. Denna ständiga fråga finns, kommer jag någonsin att blir bra från detta och hur lång tid ska det ta??? Försöker ändå att ta en dag i taget trots allt. Kramar till alla som kämpar på och stöttar varandra. Vi ska klara det.
Britta
Stockholm, - Wednesday, November 19, 2003 at 08:28:22 (MET)


Tina! skillnaden mellan Zoloft och Seroxat på sätt och vis lika stor som dag och natt. Till Seroxatens nackdel.:www.benzo.org.uk eller läkemedelsverkets sökmotor eller fass. Peter! Så många? verkligen, då kan vi börja räkna ut vad det här kostar också, i pengar också. Kostnader för de biverkningsmediciner också. Hur vi ska informera en halv miljon konsumenter däremot har jag ingen aning om. Hälsningar Classe.
Claes
Hässleholm, - Wednesday, November 19, 2003 at 08:12:03 (MET)


Hej alla och Otto!; Nej tabletter är ingen bra lösning. Man vill ju vara så nära och sann sig själv det bara går! Men så händer saker i livet, så man kanske måste för att överleva:( Innan depressionen tog man knappt en alvedon, jag mådde ju bra så valet var enkelt. Nu får man väga för och nackdelar, och se vilket som är minst dåligt.. Men, det ljusnar väl igen men det känns att jag har en lång och tuff väg framför mig. Är det nån som vet skillnaden mellan SSRI och MAO-hämmare?, eller är det samma sak?? Min läkare tyckte nämligen att ja nu när det är som jobbigast, ska prova att byta ut zoloften mot Seroxat istället. Provade cipramil förr när jag blev deppig, och det gör jag ALDRIG om! har aldrig mått så dåligt nån gång, tappade alla känslor och kände mig knappt levande minns jag:( Avbröt efter några veckor fast läkaren sa ja skulle fortsätta ett tag till. Såg att MONICA läst om biverkningsrapporter i USA, och jag har också hört detta att en de flesta svarar bra på ex Cipramil, men man beskrev oxå att några upplevde total tomhet och blev så avtrubbade att det var direkt olyckligt att fortsätta! Är rätt intressant detta hur olika vi reagerar på allt, men de är oxå som att va försökskanin varje grej man tar vilket känns vedervärdigt!! Önskar att jag slapp allt som har med tabletter att göra just nu, ändå mår jag så dåligt att jag måste ett tag. De ställer till med mycket, men så måste man oxå se allt gott dom gör, när dom hamnar rätt och man blir frisk och kan sluta, för det är ju allas vårt mål här! Hoppas jag hittar en a/d som passar mig bättre, får veta imorrn hos läkarn. ha de bra alla! Tina
Tina
- Wednesday, November 19, 2003 at 00:10:56 (MET)


Hej Michael. Hur är det med dej? Ångest och plågor klingat av? Temesta är ett beroendeframkallande bensodiazepin-preparat . Och Remeron är väl ingen höjdare mot ångest? Indikationen för det är ju depression, mot ångest finns annat som hjälper bättre. Om jag fick detta av min läkare idag så skulle jag byta läkare om jag kunde. Lättare sagt än gjort i dagsläget. Men du har ju bra kontakt med din kan du inte förklara läget och höra om du inte kan få bättre hjälp? Jag undrar också, håller du på med utsättning av något läkemedel, eller står du på något som du kanske har utvecklat toleransabstinens mot? Eller är det grundsjukdomen som gör sej påmind, med ångest? JANNIKE, härligt att höra att du mår bättre! Migrän är ännu en obotlig sjukdom, men det finns nu flera ej beroendeframkallande preparat som lindrar anfallen, forskning pågår, Alla läkemedel har ju biverkningar, vissa av dem är farliga. Mot Penicillin kan man vara allergisk, en anafylaktisk chock är livshotande. Man får väga fördelar mot nackdelar i alla lägen, vid medicinering. SSRI har jag fått STOR respekt för, mycket återstår ju att utforska på området, och dessa mediciner verkar fungera olika på varje användare. När jag läser på engelska och amerikanska sidor om vad SSRI orsakat patienter får jag stora skräcken, ju mer jag lär mej desto mer inser jag att jag inte kan! MALLE, den dagen du vill sätta ut dina mediciner så finns vi här och stöttar! Ta det lugnt du bara, känn efter hur du mår, och vänta inte med att söka hjälp om du känner att du behöver det!
Monica
- Tuesday, November 18, 2003 at 23:31:15 (MET)


Lena, det är nog så att alla läkare skriver ut SSRI eftersom en halv miljon svenskar äter dem. Vi kan väl inte anmäla alla dem utan vi får informera dem istället.Peter
Peter
- Tuesday, November 18, 2003 at 22:37:52 (MET)


Lennart, jag skrev om SSRI och de är berondeskapande. Jag har inte talat om några andra tabletter. Du missförstod nog. Jag tror Clas att det är svårt att förbjuda dem eftersom det är den enda medicin mot depression som finns. Depression är ju vanligt och det finns personer som säger att de blir hjälpta av dem. Vad vi skriver om här är att många också får väldiga problem av dem. Det måste ju också in i debatten så att människor kan på ett objektivt sätt värdera tabletterna. Därför är det bra om vi skapar debatt kring a/d. MALLE bli inte rädd utan läs här på hemsidan om dina tabletter och ring gärna Staffan här som jobbar med dessa frågor. Ha det bra! Peter
Peter
- Tuesday, November 18, 2003 at 22:34:05 (MET)


Jag blir helt enkelt livrädd när jag läser allt det här som ni skriver. Eftersom jag nu äter Citolapram Remeron och Xanor. Hur ska detta egentligen gå när jag ska sluta med alla dessa mediciner!!?? Nu blir jag väldigt ,väldigt orolig!!!!!!!
Malle
- Tuesday, November 18, 2003 at 21:27:11 (MET)


Gokväll allihopa! Snart kommer min sambo och vi har bara en data, men jag måste hinna ett till först: Nu menade jag precis som du sa fast jag skulle inte anmäla enskilda lkare. De kan man skicka ett brev till med vad dom skriverut om nu någon svensk läkare kan ha undgått skriverierna. Vilka kända läkare skriver fortfarande ut SSRI? Hur många andra gör det fortfarande, trots alla varningar? Sen kan man gå vidare direkt upp till toppen och be om ett datum tack!
Lena
järfälla, - Tuesday, November 18, 2003 at 21:03:25 (MET)


Hej alla kämpar och hjälpare! Kom nyss! Vad skall jag läsa mig till Lennart?? Lider själv av migrän sedan 12 års ålder och medicinerar 6 ggr om året med Imigran mot det! När det gäller att som privatperson anmäla en läkare kommer man inte långt vare sig det är psykiskt eller somatiskt! Största "knarklangarn" i GBG klarade sig i Kammarrätten trots att varje större läkarinstans i gbg anmälde honom så gick han fri, inte ens hans föreskrivningsrätt drog dom in, nu är ett nytt fall på gång, det skall göras av ex öppenvården eller någon större instans inte av oss privat, det händer inget! Jag har alltid sett Peter följt Regelverket här lennart! om någon av oss sliter någon gång är det hela världen? vad skulle jag läsa på Lennart? Nu fortsätter jag läsa inläggen. Hej Jannike! Bra att höra av dig och att du kämpar på! ha det alla och vi hörs säger otto P:s SSRI -medel är inte så farliga att dom måste dras in, dom har genomgått tester av alla slag, och folk mår faktiskt bra av dem, Många av dem! dra in massa somatiska med istället som inen fungtion fyller alls! sen att alla inte kan vara nöjda är en annan sak!
otto Ruben Svensson
- Tuesday, November 18, 2003 at 20:46:50 (MET)


Ja välkommen in i vårt sällskap med lika problem,som vi löser!.Jag har heller inte erfarenhet av just den sorten. Men du har redan varit utan den i en och en halv vecka så det värsta är över. Jag har läst mig till att det kan upplevas så efter en vecka eller så med just SSRI som är den medicinen tillhör, ta det lungt bara du får snart svar.. Peter! Ett bra skrivet svar till lena men lite måste vara på gång redan nu. eller hur? Varför skulle det inte kunna bli förbjudet? Det har hänt för, men visserligen inte alls inom samma tid. Men nu är det inte samma förutsättningar:Vi får snabbare än förr rapporter om verkningar och negativa verkningar dvs "biverkninar, om utsättningssvåriheter etc. Alla senaste rönen gällande framförallt Benzodiasepam, SSRI men även all övrig. Med dataålderns hastighet kommer jag till internationella organisationer som där kämpar för samma saker som RFHL gör i sverige.Jag loggar in och läser igenon nyheterna och lite hastigt från vilka länder alla nya medlemmar kommer ifrån, mest England, USA och Australien, men även russianoch sout korea var representerade. www.benzo.org.uk. Sen översätter jag och sammanställer och ibland hamnar det i media. Läser man på deras hemsida ser man att de kräver förbud mot både Benzo och SSRI. Mycket av deras matrial och utsättningsmanualer finns på flera språk tom danska.
claes
Hässleholm, - Tuesday, November 18, 2003 at 20:15:29 (MET)


Ja välkommen in i vårt sällskap med lika problem,som vi löser!.Jag har heller inte erfarenhet av just den sorten. Men du har redan varit utan den i en och en halv vecka så det värsta är över. Jag har läst mig till att det kan upplevas så efter en vecka eller så med just SSRI som är den medicinen tillhör, ta det lungt bara du får snart svar.. Peter! Ett bra skrivet svar till lena men lite måste vara på gång redan nu. eller hur? Varför skulle det inte kunna bli förbjudet? Det har hänt för, men visserligen inte alls inom samma tid. Men nu är det inte samma förutsättningar:Vi får snabbare än förr rapporter om verkningar och negativa verkningar dvs "biverkninar, om utsättningssvåriheter etc. Alla senaste rönen gällande framförallt Benzodiasepam, SSRI men även all övrig. Med dataålderns hastighet kommer jag till internationella organisationer som där kämpar för samma saker som RFHL gör i sverige.Jag loggar in och läser igenon nyheterna och lite hastigt från vilka länder alla nya medlemmar kommer ifrån, mest England, USA och Australien, men även russianoch sout korea var representerade. www.benzo.org.uk. Sen översätter jag och sammanställer och ibland hamnar det i media. Läser man på deras hemsida ser man att de kräver förbud mot både Benzo och SSRI. Mycket av deras matrial och utsättningsmanualer finns på flera språk tom danska.
claes
Hässleholm, - Tuesday, November 18, 2003 at 20:13:59 (MET)


Tack till OTTO och MONICA för era vänliga ord.Ni skall veta att jag läser era inlägg med största intresse.Tack Själva för det ni skriver.Efter gårdagens regelrätta urångest så¨sov jag med entimmes intervaller hela natten.Besökte läkaren idag,jag måste säga att jag tycker om honom,tycker om hans välvilja.Han vill men kanske inte vet om detta stora med utsättningsproblematiken.Så för min avgrundslika ångest höjde han min dos av Remeron och lade till Temesta.Det senare vilket jag aldrig hört talas om förut.En tablett att ta till när det blir för svårt och jag måste säga i ärlighetens namn så tog jag emot det ganska övertygad om att det inte är någon bensodiazepin.Är väl kanske lite klokare nu,efter att ha läst på beroendesidan där Temesta bland flera beskrivs som mycket starka och har extra stora beroende och biverkningsrisker.Visst jag löste ut dom och gick hem och läste.Fast jag vet med mig själv att jag inte kommer att äta dom varje dag.Låter det sjukt att säga att dom finns där i nödfall.För nödfall uppstår,det vet jag av erfarenhet.Måste tillägga att jag haft Stesolid hemma under längre tid,men inte ätit av dom,trots att anledningar definitivt funnits.Det betraktar jag som ett steg i rätt riktning,om än litet. MONICA..Jag tror inte man blir densamma när det hela bedarrar,men förmodligen lik den som var tidigare,och som du skriver,förhoppningsvis klokare.Och visst är det nog så att har man psykiska problem som är av livslång karaktär så får man vänja sig vid att leva med det,och ändå utvecklas som människa,som individ bland alla andra.Men visst,utan tabletter.Det hänger ju på diagnosen,förutsatt att den är korrekt förståss. Det går egentligen att skriva hur mycket som helst om det här,hur mycket som helst.Jag tror att det är bra att skriva o tänka o skriva igen. Om jag tenderar till att bli flummig så hojta till så lugnar jag ned mig och detta med återigen Vänliga Hälsningar Michael
Michael
- Tuesday, November 18, 2003 at 19:54:15 (MET)


Hej Sabina och välkommen in tillsammans med oss andra som bl Håller på att sätta ut just Den medicinen och naturligtvis redan har slutat med just den medicinen.RFHL har tillsamans med bl Kilen som är en faktabank just om läkemedel och dess alla förekommande verkningar..Var absolut inte orolig och sitt inte och förstora upp saker. Tvärtom, du måste tänka på att det snart är över, det värsta går oftast över först, du upplever det säkert mycket obehagligt.Fyra gånger har jag på tolv år gjort samma sak. Självklart var första gången värst, men det gick snabbast över.Men jag hade inte just din medicin så därför är det här svaret bara tills någon med din medicintyp svarar! Hällsningar Lena.
Lena
järfälla, - Tuesday, November 18, 2003 at 19:24:20 (MET)


Botar migrän?
Ann-lois
Botkyrka, - Tuesday, November 18, 2003 at 19:07:45 (MET)


Peter!Jag måste påminna dig om att vi har reglernär vi skriver här om fakta om oläkemedel.Du får nog inte bara säga att dom är faliga Alla läkemedel är inte farliga bara för att SSRI är farligt. Pencilin är inte farligt och det finns flera.det går knappatt beskriva.
Lennart
Hässleholm, - Tuesday, November 18, 2003 at 18:55:47 (MET)


Hej... Har nog gjort nåt tokigt och vet inte riktigt hur jag ska göra nu...Har ätit citalopram sedan i mars i år, 30mg. I september träffade jag min stora kärlek, upptäckte att jag då o då hade glömt att ta tablett, trappade då ner till 20mg, typ varannan var tredje dag och så bestämde jag mig för ca 1½ vecka sen att jag lika gärna kunde sluta...Nu känner jag mig näst intill hela tiden som åksjuk, yr o smått illamående, varm o kall om vartannat, trögtänkt som att hjärnan inte riktigt hänger med...inte ögonen heller, stickningar i armar o ben. Känner att jag inte vill äta tabletterna mer men undrar samtidigt hur länge jag ska må så här? Något positivt mitt i det hela...jag kan få orgasm igen! Jippi! Min läkare vet inte om att jag har slutat... Snälla, hjälp! Vill klara det men vet inte om jag orkar må så här...
sabina
- Tuesday, November 18, 2003 at 18:48:23 (MET)


Gratulerar peter!Jasså sker det nästan dagligen att läkare anmäls.Det är naturrligtvis en överdrift; men man hör på radio då och då bara i lokalradio, du vet möjligen inte på ett ungefär v vet rör sig om, bara för nyfikenhetens skull? Inte för att det har med SSRI eller sånt att göra, inte bara?
Lena
järfälla, - Tuesday, November 18, 2003 at 18:33:26 (MET)


Alternativ var det. Sker det verkligen anmälningar mot läkare i Sverige?Oj det visste inte jag i alla fall i nte i den utsträckningen:Vi sst ska jag låta mina eventuelle insändare vara granskade. Men när jag skriver personligt till tex en så där du vet skriver jag ibland att om inte ni gör som ni har lovat, så kommer jag att sluta rösta på er, sen skriver jag till tex Gustav som är i våran ålder att om du fixar så du blir omvald du vet så kan ju...ni måste försöka påverka ni sitter ju inte direk säkert en period till.Men fakta är naturligtvis ett inslag, faktan tex Can refererar jag ofta till om jag vill att tex Bodström skulle tjäna pengar på att Rohyptnolen försvann. Man måste ibland baka in pengar för att dom ska bli tvingade att göra något. Ta det här med läkarna . Hur många blir anmälda och vad kostar dessa anmälningar total, inkl advokat och ev rättegångskostnad. Skadeståndsersättningar. Nya utbildningar som ersättningar för de läkare som avskedas, patientersättningar för felbehandling,ersättningar som ständigt ökar.andra relaterade kostnader i samband med ovanstående. går dessa kostnader att "bromsa". kan vi utreda- kstnadetr osv är du med ott, eller vem som nu har orkat läsa så härlångt. Det var inte meningen, jag kommer knappt i håg vad jag börjat skriva, måste ha ytrott att det var var Fries haha Jag måste sluta nu skriva alltså, benzo är det fyra år sen nu och nu har jag läst över halva boken snärjd, men nu först förstår jag en hel del av mitt snurriga liv. Se är jag faktisk rätt ny här också,de var på dessa uppsalasidor jag fick den information i början, jag har inte hängt med de sista årens fakta, jag tog bara två mogadon till första natten på ett sjukhus som heter Karolinska 3:an i slutet på 70-talet, men den historien tar jag en ann gång! Nu ble jag riktigt trött. HälsningarLena
Lena
Järfälla, - Tuesday, November 18, 2003 at 18:23:12 (MET)


Lena, du vill säkert bara väl men jag tror inte att det är rätt sätt att anmäla enskilda läkare till kvällspressen. Det här sker varje dag och den låga kunskapen hos läkare är ett stort problem. Vill du gå till kvällspressen med ditt fall eller att det tar upp detta som ämne är ju bra men vi ska inte hänga ut enskilda läkare såvida de inte gör något allvarligt fel. SSRI kommer inte att förbjudas någonsin då det finns personer som vittnar om att det är positivt för dem. Men att SSRI skrivs så lättvändigt till personer med sociala problem eller bara är sönderstressade är ju inte bra. Det är farliga mediciner! Alla biverkningar ska lyftas till ytan och vi måste peka på andra alternativ. Man måste vara försiktig med att hantera media så att det görs på ett smart sätt likaså kontakter till politiker måste också skötas med sakliga belägg. Vill ni skicka till media och politiker låt Staffan eller någon annan t ex på Kilen titta på det först innan ni tar kontakt så att det blir så bra som möjligt! Kul att du Jannike har fått hoppet tillbaka! Ha det bra alla! Peter
Peter
- Tuesday, November 18, 2003 at 17:48:16 (MET)


Vi har ju en egen tidning som heter Oberoende. Mycket om just SSRI-gifterna. Men även om Benzo. En arbetskamrat till mig, klagade ofta på migrän.¤-5 ggr/år,jag var så trött på att höra den där celldockätaren prata om just migrän, speciellt som jag har iifrågasatt hans övriga intag, så sist sa jag åt honom att han nästa gång dom där tredagarsmigränrn kommer ta då två extra nitrazepam (som jsg visste han hade)Då tittade han på mig som om inte jag var klok, i högst en sekund! I dag när han kom till jobbet så berättade han att han hade.. bara tog en.det hjälpte inte. det blev faktiskt lite bättre, inte på en gång i alla fall, den andra hade han visst inte vågat ta för han hade en annan nitrazepam till samma natt eller vad det var ha sa! HAha vad ger du för det otto! Svara snabbt annars tror jag att du måste läsa dig till vad det berodde på.Haha
Lennart
hässleholm, - Tuesday, November 18, 2003 at 17:47:47 (MET)


Jannike! Hej! Vad bra, det verkar vara så att du vet vad du vill, och det är mycket bättre,Oftast i alla fall,Fortsätt på den linjen bara.Du kan ju läsa dig till vad som är bäst för dig! Vill du bara ge mig addressen till läkaren, så ska jag se till att han hamnar i en jättestor kvällstidning.
Lena
Järfälla, - Tuesday, November 18, 2003 at 17:32:28 (MET)


Hej alla! Va kul att se gb så levande igen! Var hos min läkare för 2 v sedan. Berättade för honom att jag hade seroteninförg och kemikalieförg. Men det ville han inte lyssna på. Har fått naturmed av min näringsläkare som hjälper till att få bort kemikalierna fortare från levern och medicin som gör att kroppen kan tillverka serotenin själv. Blir så rädd när man får reda på att min läkare bara höjt dosen av alla med. Följden av det blev förgiftningar och en idiotavg. Jag är så glad att mamma tog mej till honom istället för att åka upp till psykjouren när jag blev så sjuk förut. Varje gång jag varit hos honom blir jag piggare och mår bättre. Kom verkligen till han i rätt tid! Har fortfarande abstinens efter xanoren då och då. Men tänker inte sluta utan min "nya läkares" hjälp. Jag ser att det går upp och ner för er här! Vi får kämpa på!!!!! Kram...
Jannike
- Tuesday, November 18, 2003 at 16:30:13 (MET)


Hej alla! Jag läser allt här i gästboken så jag är med. Monica, du skriver ju bra så det är kul att det är fler som svarar. Anita det finns info här på flikarna, men 10 % var 14:dag är väl en bra riktlinje. Sedan kan man gå fortare eller saktare pga hur mycket abstinens man får vid varje nedtrappning. Tina var försiktig med sobrilen som Otto också säger. Din kropp kommer att fungera igen. Har du trappat på Zoloftet kan det också påverka din nedstämdhet. Men visst är det hemskt detta! Kämpa på alla! Peter
Peter
- Tuesday, November 18, 2003 at 10:47:42 (MET)


Hej igen alla. Lite blandat, svar och morronfunderingar…. Tack för stöd Otto! Som vanligt har du bidragit med din erfarenhet och ditt deltagande, alltid lika givande att läsa. Och MICHAEL det var en mycket fin beskrivning som nog många känner igen! ANITA, råd om nedtrappning finns här på siten även under "det går att sluta" det är ju generella "scheman" som får översättas av var och en, men som en allmän beskrivning fungerar dom rakt av, tror jag. Och som man också kan läsa så ska man inte trappa ut själv utan kontakt med någon kunnig. TINA, håll ut och ersätt inte en medicin med en annan. Nu när det är så här illa så blir det inte bättre av det, för varje gång man plockar i sej nåt beroendeframkallande drar man bara igång processen igen, det är min erfarenhet, från 8 års tragglande. Önskar dej inte att göra nåt liknande! Tänkte lite på det här med kemiskt/psykologiskt beroende det är ju ett oerhört komplicerat område. För oss vanliga användare kan det väl vara svårt att känna skillnaden. T ex serotoninhalten spelar en roll då en depression uppstår, men vad får serotoninet att minska för en del människor, det är ju massor av omständigheter som spelar in, alla vet vi nog inte om ännu. Hjärnans belöningssystem är säkert inte likadant hos alla människor heller, kanske är det därför som vi även reagerar olika på mediciner och deras utsättningssymtom? Och så länge man ersätter ett preparat med ett annat är det nog svårt att bli kemiskt och psykologiskt fri från beroendet. Dessutom tar det nog olika lång tid att komma tillbaka till sej själv efter utsättning av mediciner. Och hur vet man att man är sej själv? Michael beskriver detta så bra, jag har inte mycket att tillägga. FRÅN att av nån orsak fått dessa mediciner utskrivna, börjat ta dom och med tiden blivit beroende av dom ELLER av det man fått mot deras biverkningar (!!!!!!!), tagit konsekvenserna av detta, slutligen insett att man är beroende, åtgärdat även detta…..med allt det innebär, TILL att slutligen bli sej själv. När man har varit i HE*****T och vänt, blir man sej själv igen? Ja det blir man nog men man KAN förmodligen bli förändrad…likadan som innan allt detta hände blir man kanske inte. Själv hoppas jag att jag blivit och kommer att bli lite klokare, det skulle inte skada. Men i väntan på klokheten så försöker jag att tänka på att jag har kommit igenom värstingabstinensen, och nu har satt ut alla beroendeframkallande medciner. Önskar alla här som fortfarande kämpar att få uppleva det. Tina, du är på väg! Kram från monis PS, Peter var är du?....I´m rolling..
Monica
- Tuesday, November 18, 2003 at 06:22:04 (MET)


Helt riktigt Lennart! Såg nog dubbelt! Du har helt rätt Lennart! otto P:s SSRI-medel skall det vara som Lennart skrev, inte som jag fick till det! Då åker vi vidare! otto
åter otto
- Monday, November 17, 2003 at 22:09:20 (MET)


Otto! Av BARBITURATER har jag ingen erfarenhet..Skulle det stå inte SSRI
lennart
- Monday, November 17, 2003 at 22:02:38 (MET)


Tompa! Egentligen ingen aning. Men är det som du säger, att du bara tar en halv om dagen, dvs var 24:e timme dra ut till kanske var 30:e timme eller kanske mer. Jag tycker det verkar vara riskfritt!
Classe
Hässleholm, - Monday, November 17, 2003 at 21:57:44 (MET)


Bra att du oxå deltar och redan är i full gång med dina erfarenheter Lennart, vi kan aldrig bli för många! tror du menade "barbituraterna" i början av ditt brev? men alla behövs. Skriv på Lennart och må väl! P:s Kilen håller väl på att samla in rapporter om felbehandlingar m.m, det gjorde vi oxå i gbg på 80-talet, men inte vart det något för det, dom är mäktiga motståndare, men skam den som ger sig! kämpa nu på alla med era personliga problem m.m säger otto för 10 gången ikväll! Nu får jag nog sluta! må väl kamrater otto
Otto Ruben Svensson
- Monday, November 17, 2003 at 21:55:44 (MET)


Dina ord och berättelse var mkt fin Michael, det är bara skriva under på den! Det enda vi kan göra är att strida och kämpa på! Vi har inget annat val än varandra! Förhoppningsvis kommer alla till klarhet en vacker dag om sig själv! må väl Michael! otto igen
Ottot igen
- Monday, November 17, 2003 at 21:43:45 (MET)


Otto! Jag menade inte så när jag skrev bättre, jag hade för bråttom när jag skrev.Skonsammare hade passat bättre,förlåt.Av SSRI har jag själv ingen erfarenhet, någon gammal kamrat har berättat om dessa, ja det var visst "ordentliga grejor" det. Egentligen har jag ingen lyckad erfarenhet av Benzo-avgiftning heller, fast jag sysslat med det sedan 1976. I långa perioder otaliga gånger gick jag omkring och tyckte det var skönt att ha slutat med Mogadon,Sorbril,Tranxilen eller vad det nu var som jag hade slutat med. Då visste inte jag att Benzo var korstolerant med alkohol.Jag tyckte väl att det var lättare att sluta med tabletter än vad folk sa. Och ibland när jag skulle sluta med både Benzo och alkohol, tog jag bara ett par Fortalgesic/dygn och några Lergigan 25 till natten. Efter att ha börjat läst i boken Snärjd av Ove Carlsson begriper jag att jag aldrig har satt ut Benzon (utom-99) utan bara bytt ut hela tiden, i 23 år. En gång efter ett behandlingshem (-85)höll jag mig ifrån både Benzo och alkohol många år, i övrigt var de helvita perioderna ganska få och som mest tre månader.-77 tvärslutade jag med 6 Litium/dygn oj men jag var okey redan efter en vecka. Alllt i medicinväg som jag "konsumerat"har läkare skrivit ut. Allt började med två mogadon till natten på ett kortare sjukhusbesök och så började det för Ove också fast han fick bara sorbril.Sedan är våra historier på många sätt så lika, så jag fattar direkt att det måste vimla av liknande:Jag skulle ju bara gå till doktorn! Jag skulle bara.. Jag menar jag har ju fått så fruktansvärt mycket av Roche, både positiva och negativa saker, ofta har jag ju haft roligt tack vare Roche, jag har orkat arbeta över mycket när jag var yngre, och även blivit av med två fruar tack vare Roche. Roche har ju faktiskt ordnat så jag kunde gå i pension (inget sjukbidrag) nästan tjugo år före mina arbetskamrater.Så nu känner jag att jag måste betala tillbaka allt jag fått av Roche och att informera alla jag kan om Roche och deras produkter.Och framförallt gäller det Benzo,men först ska Rohyptnolen bort och de där rena rama lurendrejeriet med SSRI(för det är mer akut tydligen)ska stoppas först, Håller du inte med Otto? Ser du vad det är frågan om? Amerikanska lyckopiller! jo pyttsan. Bara till för att säljas och orsaka andra symtom som också skall "medicineras". Snart blir läkemedlen största utgiftsposten i hushållsbudgeten. Redan nu vimlar det av folk som får frikort efter bara en månad.Jag orkar inte skriva mer, jag håller på att bli irriterad på de här SSRI-gifterna. Jag måste sluta nu för jag måste skriva en insädare till Bodström om Rohyptnolen. Tack Otto för att du finns och att du med dina kunskaper hjälper och stöttar här.Tack alla andra säger jag som fjorton dagar gammal medlem.
Lennart
Skåne, - Monday, November 17, 2003 at 21:43:34 (MET)


Tina! ja jag blir heller inte klok på detta! När man har kamrater som säger att kodein m.m är bara skit, ocjh en annan älskade det, avgiftningarna var så olika! Cocillana-etifyn är en höjdare för en som gillar opiater, eller använt opiater. Det innehåller ju etylmorfin, Dom hade fått sparka in dörren utan att jag reagerade när jag drack det! Vet inte varför du reagerar så fruktansvärt av tramdol? och inte av imovane, det bevisar ju bara hur indviduella vi är, och att vi har en s.k "grundsjukdom" depp eller ångest eller något annat! framtiden får utvisa! Det enda jag hoppas att du får ordning på det här, förstår att du lider mkt nu! Har ju själv varit i den hemska sitsen! så jag vet hur ont det gjorde! Och ingen förstår! hjärnan är allt bra konstig! men kämpa på och skriv och pröva alla vägar! Det skall bli bättre, du är inte den förste och inte den siste, som genomgår detta! Varför reagerar vissa så starkt och vissa inte, undra om man får svar på det någon gång! ha det Tina och vi hörs! säger otto igen! P:s Det är inte lätt att skriva och utveckla vissa saker!
Åter Otto!
- Monday, November 17, 2003 at 21:37:20 (MET)


Tack Otto för dina ord dom värmde.Och det är nog sant att vi alla står på olika"nivåer"på denna sida.Det gör faktiskt sidan väldigt levande.Det känns friskt mitt i allt lidande.Det är sannerligen inte lätt att komma tillbaka efter att ha gått på den ena nerv smällen efter den andra och sedan insatt på mediciner som ger såna biverkningar.Svårt att veta vad man ska treva emot när minnet av hur man fungerade när allt rasade är en individ som inte ville leva längre. Att försiktigt lyfta på sidan och titta ner i avgrunden och hoppas man inte ramlar dit igen,i samma stund som man vet att kemiska preparat påverkar kemin i hjärnan.Man kan lugnt fråga sig - Vem är jag,läpparna svarar,men ingen är riktigt hemma,det är en otäck känsla.Och även detta med att träffa normala,eller fungerande människor och hoppas att dom inte ser det krig som utkämpar sig en meter ifrån dom.Visst jag kan le som dom och till och med prata som dom,men man är definitivt inte där dom är.Verkligheten ter sig annorlunda. Man vill bara fly,fly och fly men sitter lydigt kvar.Det är tur att denna sida finns,även om jag är lyckligt lottad att ha någon vän även utanför nätet att prata med,någon som förstår.Att själen kan likt ett tåg med vagnar fyllda med smärta och ångest,få plats med så mycket.När en vagn är avklarad så kliver man in i nästa och där ökar ångesten något.Ju mer man tål desto mer förväntas man tåla enligt någon konstig naturlag.För mig är det svårt att se vad som är en produkt av mig själv och vad som är en produkt av ev medicin.Den klarsynen kommer förståss den dagen undertecknad är ren från all kemisk påverkan.Hoppas ni förstår vad jag skriver för dessa ord är högst spontana. Jag skakar av ångest men tror ändå det är klokt att sätta något på pränt.Ordet Kämpar dyker upp mellan varven i denna Gästbok.Det tycker jag är ett bra ord,för visst är det en kamp.Hälsningar Michael
Michael
- Monday, November 17, 2003 at 21:30:37 (MET)


Hej på er allesammans.Känner för att skriva några rader igen. Här är det som vanligt,dvs:det går upp och så landar man som en pannkaka igen.Träligt. Kul att se så många inlägg. Denna sida tycks ha blivit mycket populär.Det är bra.Goda råd och bra information ska man icke förakta, och då är de dessutom gratis. Ännu bättre.STAFFAN? eller någon annan!! Skulle ni kunna skriva hur ett vettigt trappningsschema ser ut för Xanor.Dagligt intag 1.5mg.Ätit 6 mån. Har någon tid att göra det snarast åt mig. Måste ha det som " exempel" att visa i morgon kväll för intresserade personer. Det behöver inte vara så avancerat bara man ser grundreglerna, och vikten av att trappa långsamt som ger bäst resultat i längden.DU,anonym! Jag hade liknande insättningsymptom som du. Man var så sjuk så man visste vare sig bak eller fram.Tro det eller ej, men det går över.Så får man stabilisera sig där ett tag sedan är det dags för nästa elände.Utsättningsymptomen!! Inte heller roliga. Det är verkligen på tiden att vi låter våra ögon och öron vara öppna för allt som hörs och syns. Piller hjälper ingen,mer än för stunden då kanske, för en del.För andra innebär det katastrof. Dom har fått hela sitt liv förstört.Jag lider så med dessa människor.Sänder er en extra tanke,hoppas ni känner den ibland.ANITA
Anita
Skåne, - Monday, November 17, 2003 at 21:28:15 (MET)


Hej på er allesammans.Känner för att skriva några rader igen. Här är det som vanligt,dvs:det går upp och så landar man som en pannkaka igen.Träligt. Kul att se så många inlägg. Denna sida tycks ha blivit mycket populär.Det är bra.Goda råd och bra information ska man icke förakta, och då är de dessutom gratis. Ännu bättre.STAFFAN? eller någon annan!! Skulle ni kunna skriva hur ett vettigt trappningsschema ser ut för Xanor.Dagligt intag 1.5mg.Ätit 6 mån. Har någon tid att göra det snarast åt mig. Måste ha det som " exempel" att visa i morgon kväll för intresserade personer. Det behöver inte vara så avancerat bara man ser grundreglerna, och vikten av att trappa långsamt som ger bäst resultat i längden.DU,anonym! Jag hade liknande insättningsymptom som du. Man var så sjuk så man visste vare sig bak eller fram.Tro det eller ej, men det går över.Så får man stabilisera sig där ett tag sedan är det dags för nästa elände.Utsättningsymptomen!! Inte heller roliga. Det är verkligen på tiden att vi låter våra ögon och öron vara öppna för allt som hörs och syns. Piller hjälper ingen,mer än för stunden då kanske, för en del.För andra innebär det katastrof. Dom har fått hela sitt liv förstört.Jag lider så med dessa människor.Sänder er en extra tanke,hoppas ni känner den ibland.ANITA
Anita
Skåne, - Monday, November 17, 2003 at 21:28:08 (MET)


Otto; Tack för dina svar! Förstår att det inte är enkla svar att ge, men värdesätter dina ord otroligt mycket. Det jag inte får ihop är att jag inte blir bättre, snarare sämre, vilket känns så hopplöst.. Befinner mig i ett sånt djup och allt började när jag slutat med tradolanen, och ingen ljusning finns i sikte. Jag är skeptisk till sobrilen, blir ännu mer avtrubbad än jag redan är av den tycker jag. Måste ändå ta för att bemästra värsta ångestatackerna, men som du sa så tar den dåligt och mitt stämningsläge är i botten:( Kort om min bakgrund så har jag en depression bakom mig, som jag fortfarande tar zoloft mot. Men senaste två åren har jag mått så bra att jag bara behövt en halva zoloft=25 mg/dag. Allt har känts helt ok fram tills för dryga månaden då jag slutade med tradolan. Hade då ätit 2-3 50 mg tradolan i genomsnitt per dag i ca ett år, tilsammans med zoloften. Den hjälpte mig bla att sova(fick sömnproblem av zoloft)och mot ångest ibland. Trodde att det skulle vara jämförbart med imovaneutsättningen, men detta är 1000 ggr värre och jag befinner mig i ett kaos jag inte ens var i närheten av då även om det oxå var jobbigt. Undrar framförallt en sak: psykologiskt beroende måste väl ha med receptorerna att göra, eller? På prov så tog jag coccoliana som ju innehåller morfinopiater häromkvällen. Kände på en gång att eländet lättade och stämningen blev som förut och kaoset försvann. Av bara denna liten dos blev jag för en stund mig själv igen, och det måste väl ha med kemin och receptorerna att göra i högsta grad eftersom jag blev bra!? Isåfall har jag ju ett kemiskt beroende ännu, och kemisk abstinens.. Jag blir inte klok på detta som du märkt, men jag uppskattar att du svarar så gott det går. Må bra, Tina
Tina
- Monday, November 17, 2003 at 21:13:21 (MET)


Hej alla tack för era svar!när man ska sätta ut en medicin typ den jag tar cipramil hur gör man då tog en hel i ca 4 dagar 20mg nu sedan tre dagar en halv är det lämpligt eller vad ska jag göra har ju bara haft dom i ca 4-5 veckor nu och i början tog jag bara en halv så om någon vet så vore jag tacksam mvh Tompa
Tompa <nilssonpercy@hotmail.com>
skåne, - Monday, November 17, 2003 at 20:33:29 (MET)


Lennart: Monicka gav ju en mkt fin beskrivning av erfarenheten hon hade, och det är bl.a det vi skall göra, det är ju hennes erfarenhet. Vi skall väl inte Lennart ranka vem som är bäst att beskriva? vi skriver så gott vi kan! Bra Monis! Ja Barbituraterna var ett elände, dom avregistrerades ju -84 eftersom dom var så toxiska! knallade själv på dem och avgiftade dem -83 och inte var dom något så speciella att avgifta, värre är nog benzo! men det är min erfarenhet Lennart! Du har nog en annan! Viktigast är nog att vi delar med oss och blir friska! hur vi än skriver! Vi försöker ju allt vi kan! Förresten var är Peter? otto
Otto åter igen
- Monday, November 17, 2003 at 19:57:54 (MET)


TINA: Kan inte låta bli att skriva några enkla rader till dig, det är stor skillnad på opiater, det vimmlar av olika sorter och en del är mkt svåra att plocka ur! Men efter dina dagar med det preparatet du skrev så skall det inte vara någon fysiskt kännbart! Det beror oxå på hur känsliga vi är! En del slutar abrut, en del sliter med det i många månader, men sätt inte in benzo. Trots att du har hög ångest och depp, då är det något annat i bakgrunden som du får ta itu med! inte pillervägen!! Och det är nog en av dom tabletterna som ger mest återfall och alla kombinerar dom med ex benzo och får s.k "turboeffekt" och mår då ännu bättre, tills det skall ur kroppen, fysiskt tar det högst 10 tuffa dygn, men efterarbetet är långt, och frestelsen är stor! Såg en undersökning där snart varje snorunge gick på ipren , alvedon m.m dom har väl hört av dom äldre! Har massvis med kamrater som vägrar ta mågot smärtstillande för risken att ramla dit, hellre har dom ont! För dom vill inte genomgå det lidande dom en gång har fått gå igenom, kanske flera ggr! inte ovanligt! jag har nog genomgått ett 30 tal avgiftningar av ganska harmlösa till mkt tunga opiater, ett helvete att komma ur ordentligt! Som Mark Twain sa: det är inte svårt att sluta röka! det gör jag varje dag, men det är att börja om som är det svåra! Ställ inte till det vännen med benzo, för då vet jag inte var det slutar! Skit i vad läkaren säger, det är ditt liv det gäller! Klart du har växtvärk nu! men vet ju inte hur du har det annars med allt, så då blir det lite svårare att svara fullt ut! men tänk till nu! kämpa vidare och lycka till Tina, säger han otto P:S Abstinensen på opiater och benzo är mkt olika! Alltså hjälper inte benzo vid abstinensen vid opiater!
Otto Again
- Monday, November 17, 2003 at 19:44:11 (MET)


Tack för de orden Otto dom värmde. Ha det bra allihopa och kämpa på. MVH Susanne
Susanne
- Monday, November 17, 2003 at 19:37:58 (MET)


Ja Otto, det var Monikas beskrivning av Zoloft,oj!..Jag tyckte nästan att Lena beskrev den bättre..Uppfyller Zoloft verkligen krieterierna för att få registreras som Läkemedel?Kan man verkligen kalla det för medicin? Någon här i gästboken skrev att han/hon hade hört att SSRI hjälpt många människor. Jag lyssnar ständigt på radio/tv men jag har inte hört det, jo kanske när de kom hit, i början alltså, sen har i alla fall jag bara hört negativa saker, om folk som helt enkelt känt sig lurade av läkaren.. Det här är ju löjlit rent ut sagt. En stor Läkemedelsskandal.Neurodyserin,Barbiturater,Benzodiasepam och Neuroleptika verkar vara leksaker i förhållande till SSRI.
Lennart
Skåne, - Monday, November 17, 2003 at 19:29:51 (MET)


Susanna! Du sitter i en bra sits! Dom skall bara prata och utvärdera om hur bra det går för dig, och höra vad du själv säger! Rutin som Lena skrev! Var glad stt du inte hamnat i facket att slussas runt i en massa kurser för att dom fått för sig att ut med "långtidsjukskrivna" i förvärvslivet. Dom struntar i vad för kurser folk går, bara statestiken ser bra ut! Var inte ett dugg orolig, snarare glad att dom bryr sig om dig! Lycka till Sussanne säger otto
Otto Ruben
- Monday, November 17, 2003 at 19:04:18 (MET)


Tack för det fina inlägget till "anonym" Monis! Vad var det som var OJ Lennart? Ha det otto
Otto Ruben Svensson
- Monday, November 17, 2003 at 18:56:34 (MET)


Tack för svaret Lena. Nu känns det lite lugnare. Jag trodde jag skulle bli grillad. Mvh Susanne
Susanne
- Monday, November 17, 2003 at 18:49:43 (MET)


Sussane! Ja det är i alla fall inget att vara "jättenervös" inför. Tvärtom,här ska du bara redogöra för hur det har gått hittils, och hur Du vill att rehabiliteringen skall fortsätta. För att du ska bli bättre och kanske kunna komma tillbaka "ändå mer"...För försäkringskassan är det en rutinåtgärd, dels för sjukskrivning, men även för att kontrollera att rehabiliteringen går som den ska.Försäkringskassan och de övriga är med på mötet enbart för att hjälpa dig.. Tycker du ändå att det "verkar obehagligt" så be någon föja med. tex en vän/väninna eller ett personligt ombud, om ni har det i er komun. Men det är absolut ingenting att vara "jäättenervös" inför, naturligtvis inte. Hällsningar Lena.
Lena
Järfälla, - Monday, November 17, 2003 at 18:26:01 (MET)


Hej alla! Är det någon som vet vad ett rehabiliteringsmöte med försäkringskassan,personalsekreterare och min chef är för något. Ska på detta på måndag. Jag är jättenervös. Har jobbat halvtid ett par månader och idag började jag jobba 75 %. Mvh Susanne.
Susanne
- Monday, November 17, 2003 at 17:54:31 (MET)


Jag skrev ju det:.Liknar Seroxatens..Tompa hör av dig, hur läget än är!
Lena <lenaandersson210hotmail.com>
Järfälla, - Monday, November 17, 2003 at 17:00:10 (MET)


OJ!
Lennart
Skåne, - Monday, November 17, 2003 at 16:47:06 (MET)


Till anonym (den som skrivit om zoloft nyligen)Skriv gärna ett nick inte bara anonym jag blir förvirrad det kan uppstå missförstånd osv. OK här kommer mina erfarenheter: Fick Zoloft igen efter att ha varit utan SSRI i 1,5 år. Mina symtom var ångest ,depression, sömnsvårigheter. Har stått på SSRI-med av och till under ca 8 års tid flera sorter, uppfattar biverkningar och effekter som ganska lika. Biverkningar : I början: 0-6 veckor ökad ångest, då jag fått komplettera med benso v b. Vidare svettningar, yrsel, hjärtklappning, muntorrhet, huvudvärk, värre sömnsvårigheter, hosta, tinnitus. Min nuvarande läkare rekommenderade mej att sätta in zoloft mycket långsamt för att minska den biverningarna i början. Det fungerade men effekten kom inte förrän dosen var uppe 150mg. (Där gav jag upp pga biverkningar och har trappat ut sedan dess.) Det luriga med dessa preparaten är ju att man i början av medicineringen ofta får värre symtom än de man sökte för och att även biverkningarna kan vara samma symtom som de man sökte för. Sedan ifrågasätter ju jag om dessa SSRI-preparat är lämpliga som behandling av akuta besvär och som förstahandspreparat öht vid ångest-och depressions-symtom?. Som vården ser ut idag är det nog rätt vanligt med vårdsökande, som efter alldeles för lång väntetid med stort lidande och med tiden förvärrade symtom som följd, kommer i mycket dåligt skick till läkare som skriver ut SSRI som första och enda preparat. Min bestämda åsikt är att patienter med sådana sjukdomar ska inte skickas hem med piller första gången, utan en tät uppföljning/samtalskontakt, = minst 1 gg/vecka i början. TINA jag kan bara hålla med Otto. Ersätt inte ett lidande med ett annat. Lätt att säja, jovisst, men ta en dag i taget å skriv här, vi är med dej i tankarna, vi vet hur jä***gt du har det, mejla mej gärna om du behöver "kräkas" och glöm inte att det gåt att sluta, du kommer att klara det.Håll ut! monis49@passagen.se
Monica
- Monday, November 17, 2003 at 08:43:46 (MET)


Kort till Tina! Ja jag vart trött, håglös, ett tag. Men det går ofta över rätt fort, det är det psykologiska psuget som är värst. Men börja för guds skull inte med benzo, utan låt det här läka ut innan du sitter fast i det oxå! Även om det gick bra förra gången, behöver det inte gå bra denna gång! var försiktig! kör inte in benzo, då byter du ju bara! kan skriv till dig privat om opiater en bok om du så vill! så stör det ingen! ha det bra alla och kul med nya som ramlar in! må väl därute! säger otto P:s men vet ju inte riktigt hur du har det, så lite svårt att svara på!
Otto Ruben Svensson
- Sunday, November 16, 2003 at 23:00:39 (MET)


Hej på er alla! Försök att kalla er något sign! det har varit så många anonyma så man vet inte vem man svarar snart! skriv pelle kalle eller vad som helst! Det blir lättare för alla att komma ihåg vem det var som skrev det och det! Alla ni som skrivit så mkt om Zoloft hjälpt nu denna anonyma med info! ha det och ta hand om er alla säger otto
Otto Ruben Svensson
- Sunday, November 16, 2003 at 22:42:51 (MET)


Hej igen.Jag är inte medlem i RFHL ännu men kanske blir.Hittade er sida när jag sökte på antidepressiva läkemedel.Gad står för generaliserat ångestsyndrom,dvs:man har ångest jämt i princip.Hoppas jag har uppfattat vad läkaren sa ordentligt annars blir det ju fel.Är inte så hemma på detta område så man litar ju på vad läkaren säger,eller hur? Informationen jag fick var att jag skulle känna mig olustig,mer nedstämd, ev.sömnproblem 1-2v,sedan skulle det vända och jag skulle må bättre dag för dag.Jag fick absolut inte sluta med tabletterna trots dåligt mående för som sagt det skulle gå över.Om läkaren hade talat om vidden av ångesten man kanske skulle få,då hade jag nog väntat ett tag till.Igår var jag bättre ett par timmar på dan.Hurra! tänkte jag för snabbt för det kom igen senare ännu värre.Idag har jag känt mig både bättre och sämre,av och till under hela dagen.Hoppas det är en förbättring på väg.Längtar efter att komma ut,träffa folk,skratta och leva.Nyfiken
anonym
skåne, - Sunday, November 16, 2003 at 21:35:28 (MET)


Svar till Nyfiken-anonym. Hej är du ny medlem eller har du varit medlem i rfhl länge? Vad är gad? De där symtomen du beskriver liknar Seroxatens när man sätter in den. Det brukar ta några veckor,sen går det över för mer än 70%. Övriga brukar då byta till ett annat SSRI-preparat som brukar hjälpa. Hällsningar Lena
Lena
Järfälla, - Sunday, November 16, 2003 at 19:19:05 (MET)


Svar till Nyfiken-anonym. Hej är du ny medlem eller har du varit medlem i rfhl länge? Vad är gad? De där symtomen du beskriver liknar Seroxatens när man sätter in den. Det brukar ta några veckor,sen går det över för mer än 70%. Övriga brukar då byta till ett annat SSRI-preparat som brukar hjälpa. Hällsningar Lena
Lena
Järfälla, - Sunday, November 16, 2003 at 19:17:08 (MET)


Hej allesammans!Har precis börjat med Zoloft 50mg.Är totalt under isen nu.Darrningar,svettningar,yrsel,ångest osv.Listan kan göras lång.Fick Zoöoft för GAD och depression och ätit den ca 4-5 veckor.Jag hoppades på ett bättre och drägligare liv av denna medicin.Är det så här man ska må?Går det över eller ska jag sluta med dom genast?Har hört att så många fått ett nytt liv av dessa mediciner men nu är jag misstänksam till 100%.Om det är så här när man börjar hur ska det då vara när man slutar!Tacksam för all information jag kan få,både dålig och bra, om det nu finns någon sån.Nyfiken.
anonym
skåne, - Sunday, November 16, 2003 at 18:53:23 (MET)


Tina. Du begär för mycket! Låt Otto slippa det. Herregud den historian skulle faktiskt även jag vilja höra eftersom den förmodligen skulle överträffa det jag skulle kunna berätta i den vägen, och i så fall blir den svår att beskriva och ändå svårare att förstå...Lena! jag tycker som du: nu ska den bort, en gång för alla. Jag ska ta upp det här i en lokalförening och föreslå en insändarkampanj och skrivelser till våra politiker. Jag vet i alla fall så mycket att deras e-post lusläses av media. Dessutom arkiveras de eftersom det är offentig handling. Den ska bort! punkt slut.
Lennart
Skåne, - Sunday, November 16, 2003 at 18:29:32 (MET)


Ja, Otto, Gör det! Lena!Jag fick snabbt medlemskap och lösenord till privat forum på: www.benzo.org.uk. Har redan presenterat mig, sagt att jag var från Sweden, vad jag förväntade av stället. Blev välkomnad direkt, fick tips om sajt för den där du vet och en för SSRI, synd att min engelska är bara folkskolans plus lite praktik. Är din bättre? mvh Claes claes.
classe
hässleholm, - Sunday, November 16, 2003 at 18:14:49 (MET)


Hej alla! Otto; Vet att alllt är individuellt, men undrar ändå om du minns ungefärligt förlopp efter du slutat med opiater? Föll du djupt ner i depression, hade du ångest hela dagarna i två månader efteråt, och HUR och efter hur länge började du känna mening att ta itu med livet igen? Har nu fått sobril som jag tar mot ångesten eftesom jag haft den tidigare och då inte fick några utsättningssymtom ivarjefall(tog den i tre månader tillsammans med a/d när jag var deprimerad för tre år sedan) Nu ska jag ta den i två veckor tills nästa läk.besök och då hoppas jag att jag blivit bättre. Mår fruktat dåligt ändå trots sobrilen, men orkar nu ivarjefall stå ut ett litet tag till.. Vore tacksam för svar. Tina
Tina
- Sunday, November 16, 2003 at 17:29:02 (MET)


Carina! Vad bra att de inte var vuxna, då hade det varit ändå värre. Då hade barnen också kunnat skadat sig.Dom här dj tabletterna gör mig nervös.Vem visste om det här med halveringstider utan att säga nått till exempel och dessutom inte förde det vidare..Dit ska i alla fall jag skriva och be om en godtagbar förklaring.Om jag inte får en förklaring inom fjorton dagar, två veckor alltså, och det ska inte vara skrivet av någon sekreterare som rutinmässigt har det som sin huvudsakliga arbetsuppgift.Sen tar jag det skriftliga svaret gör kopior åt alla kvällstidningar och Dagens Nyheter. Antagligen kommer tidningarna vilja ge mig pengar men då säger jag att det var så lite så det behövs inte. En nackdel med post på hög nivå aldrig når addressaten.Men det ska det göra den här gången, var så säker.Och jag ska även ha besked på när Sverige följer efter och förbjuder Rohyptnol och dessutom kräver av Roche att uppöra med Rohyptnoltillverkningen, en så onödig felkonstruerad insomningstablett som passade helt fel grupp.Man vill bara gråta när tänker på Benzo. Hur ska man orka med att se allt som Libriumpionjären ställ till med på 50 år.Är det någon som vet vilka länder som stoppat mer än USA? Undrar hur det ser ut utanför järnvägstationen i Oslo, Där ligger väl Sergels Torg i lä. Alla Norges drogproblem är större än Sveriges, speciellt valium/stesolid. Nu kom barnbarnet så jag slutar här för den här gången. Ha det bra allihopa!Hej!
Lena
Järfälla, - Saturday, November 15, 2003 at 20:33:17 (MET)


Carina! Vad bra att de inte var vuxna, då hade det varit ändå värre. Då hade barnen också kunnat skadat sig.Dom här dj tabletterna gör mig nervös.Vem visste om det här med halveringstider utan att säga nått till exempel och dessutom inte förde det vidare..Dit ska i alla fall jag skriva och be om en godtagbar förklaring.Om jag inte får en förklaring inom fjorton dagar, två veckor alltså, och det ska inte vara skrivet av någon sekreterare som rutinmässigt har det som sin huvudsakliga arbetsuppgift.Sen tar jag det skriftliga svaret gör kopior åt alla kvällstidningar och Dagens Nyheter. Antagligen kommer tidningarna vilja ge mig pengar men då säger jag att det var så lite så det behövs inte. En nackdel med post på hög nivå aldrig når addressaten.Men det ska det göra den här gången, var så säker.Och jag ska även ha besked på när Sverige följer efter och förbjuder Rohyptnol och dessutom kräver av Roche att uppöra med Rohyptnoltillverkningen, en så onödig felkonstruerad insomningstablett som passade helt fel grupp.Man vill bara gråta när tänker på Benzo. Hur ska man orka med att se allt som Libriumpionjären ställ till med på 50 år.Är det någon som vet vilka länder som stoppat mer än USA? Undrar hur det ser ut utanför järnvägstationen i Oslo, Där ligger väl Sergels Torg i lä. Alla Norges drogproblem är större än Sveriges, speciellt valium/stesolid. Nu kom barnbarnet så jag slutar här för den här gången. Ha det bra allihopa!Hej!
Lena
Järfälla, - Saturday, November 15, 2003 at 20:31:53 (MET)


Tack Lennart. Funderar ofta på om jag har blivit så här rädd och ångestfylld. Detta är raka motsatsen mot vad jag var innan jag började med tabletter.
Anonym
- Saturday, November 15, 2003 at 20:06:03 (MET)


Rfhl startades i huvudstaden-65, GBG avdelningen samma år inte med Rsmh eller verdandia. Däremot fanns KRUM med i bilden! otto!
Otto igen
- Saturday, November 15, 2003 at 19:52:09 (MET)


Välkommen! Jag förmodar att du är ny medlem! Du frågar om någon här har har kommit över sina abstinenser. Javisst gör de det, självklart gör de det, naturligtvis finns det folk på Rfhl som kommit sina abstinenser för länge sen,varför skulle det inte göra det? Rfhl startades tillsamman med Rsmh och verdandi (tror jag)långt innan både du och jag var födda.Nu är R-förbunden ändå fler, och själv har jag haft medlemskap i Alro och Rsmh och man fick deras tidningar varje månad med bara sånt som skulle hjälpa den djungel av av abstinenser som den tiden bjöd mig på.Det viktigaste du bör känna till att det ÄR en abstinens..Och att det går Över.Det har jag förstått:så försök att ta det lungt, det går över,lita på oss,fråga oss gärna och känn dig välkommen du nyblivne medlem, du får gärna vara anonym om du vill. Det som allt annat bestämmer du själv.
Lennart
Skåne, - Saturday, November 15, 2003 at 19:39:09 (MET)


Hej Michael! Det är här du skall skriva och det är vågat av dig, du behöver inte vara beredd att sluta för att skriva här, många har läst ett år innan dom skrev! Heder åt dig! Skriv på Michael! Du vågar och du frågar. Och du vågar beskriva hur du har det! Här finns inga A och B lag! Skriv på Mihael! och lycka till! otto!
Otto igen
- Saturday, November 15, 2003 at 19:33:57 (MET)


Ja det var många rätt Lennart du hade! Men det är så illa att folket VI inte vill se det och fatta var vi är på väg. Och redan hunnit långt! Säg att du äter tablett och folk fnyser! Fries gjorde inte mkt nytta när ingen lyssnade på honom, ingén har hittills slutat knarka eller ta piller eller vad det är av ala Beijerots skräckpropaganda som han körde med i mitten av -60 talet, polisen har gett upp i princip. Ingen reagerar på det makalösa våldet som tabletterna och sprit medför, för det handlar ju inte om mig, som endast går till DR för att få lite lugnande! Alla är skyldiga att det gått så här illa! din unge kanske sitter och knaprar i någon lägenhet nu, vem vet? Sveket mot ungdommarna sedan frititsgårdarna lades ner är det värsta vi gjort och kommer att få betala dyrt för, ja det syns sedan länge! men de flesta har tyvärr ej varit ute i verkligheten som Lennart beskrev den, rekryteringen är mkt stor varje helg, i varje liten ort! ingen höjer längre på ögonbryna! Läkarna är cyniska och tänker på pengarna och resor, resten skiter dom i! och här sitter några och knackar på maskinen och några läser. Ja många är det inte, varför ödsla tid på någon hemsida när det pillras för fullt och roligt skall man ha tänker väl folk i dag lördag än prata om bekymmer! det finns det nog om! Hur som haver var det många poänger som man kände igen Lennart! Undra hur många som sett och vet att grannen kanske är en sådan kvart! Detta hade inte med Seroxat och annat och göra, men helheten är viktig! Nu skall jag ut i verkligheten få se om jag möter någon pillertrillare som skall försöka råna mig! Dom ställer till det på många plan! ja det är mkt nu............otto! Stackars den rädde svensken som italienarn sa, nu är det eran tur!
Otto Ruben Svensson
- Saturday, November 15, 2003 at 19:26:59 (MET)


Tack för ditt långa svar Lennart.Men jag vet inte om vi förstått varandra riktigt?Dom enda mediciner jag äter idag är Remeron och Imovan.Du pratar om neuroleptika,i ärlighetens namn så vet jag inte vad det är.SSRI preparat är väl serotonin höjande medel?Du har helt rätt i att Risperdal blir man borta i huvudet av.Jag var feldiagnosticerad när jag åt dom.Glad för din skull att du tagit dig igenom ditt helvete.Känns kanske lite konstigt att skriva i denna gästbok och ännu inte vara redo för att sätta ut medicinen.Men jag hämtar onekligen information och erfarenheter som är guld värt inför framtiden. Förstår nu också min starka yrsel och ångest när jag var utan tabletter ett längre tag.Den här sidan har onekligen blivit en vän på nätet.Tack Lennart och det är fint att ni finns därute.Michael
Michael
- Saturday, November 15, 2003 at 19:13:23 (MET)


Ja, vilket skrivfel! Milde jesus, tänk på att här är det inte bara vi som läser. Tänk på vad du skriver flicka! Så där kan man inte skriva när man skriver tex insändare.Jag såg här i Gästboken att några ville veta om mina skolkamrater.Om hur man "tacklar" ett bry-sig-om problem med mer än hälften av de kamraterna som jag tillbringar 40 tim/vecka. Jag skrev alltså till Staffan Utas på rfhl-uppsala. Om hur jag skulle gå tillväga med det.Jag vet att jag kunde skriva till Gästboken, men det var alldeles för stort för oss här tyckte jag. Dessutom lämnade jag ut så mycket om konsumtionen, så det hade sett konstigt ut för i stort sett vem som helst som inte har sett sådana ordinationer, som tillsammans med täta läkarbesök, gör att de får frikort fortare än de snabbaste SSRI-preparaten börjar verka.Sen tycker jag som ny medlem i Rfhl inte bara kan rusa in och få råd av alla er som behöver edra kunskaper och tid till de som är medlemmar i Rfhl och då framför allt Uppsala, jag menar vi bor i Hässleholm och bara jag är medlem. Jag skulle inte få med de som medlemmar ens om det vore gratis. Ändå mindre få med de på något möte, om vi hade haft förening i Hässleholm.Jag vill inte ens tänka på Staffans svar om det nu blir svar.En kamrat utelämmnade jag med vilje:Han strax under tjugo och har aldrig varit hos någon läkare, i varje fall inte för att hämta SSRI eller något annat som är raka motsatsen till de övrigas medicin-intag.Han tar bara "gröna" och några E ibland 3-10 per gång. Trasslig uppväxt, fosterhemsplacerad avbruten skolgång i så gott som samtliga årsklasser och Lvu placerad de sista två-tre åren till en dygnskostnad av 3700:- Helt drogfixerad pratar ofta om att "banka ner dom" kan inte låta bli att snatta eller stjäla kläder i affärer, inte ens om det är stängt.Han har varit med om att elda upp två skolor i Uppsala. Innan han började ta Rohyptnol! Oj nu kom Benzon in i personalian.Det var inte meningen. Men var nödvändigt att nämna, för att ni ska förstå varför jag uppskattar hans chans att lyckas här i livet så liten att jag skulle behöva Lennart Nilssons kunskaper för att se den. Den som Uppsala Komun betalar 3.700/dygn för.Normal Lvu-kostnad. Vistelsetid:2år och uppåt.Så han skrivs ut snart.Sen var övriga mera med SSRI-Benzo och några med SSRI-Neuroleptika och annat till natt (Propavan,Imovane stilnoct och Atarax). Jag kunde inte låta bli att tala om för Staffan att en kille satte ut 3 stora Temesta/dygn utan att blinka. Förstår ni hur man mår när vi gör grupparbeten tillsammans? Vad man egentligen skulle vilja tala om för dom utan att göra någon illa.Hade jag bara inte läst så mycket som jag gjort om det här hade jag vågat göra det direkt. Oj vad fel det hade blivit, Tack gode gud för att jag läste innan jag gjort bort mig totalt.
Claes
Hässleholm, - Saturday, November 15, 2003 at 19:01:16 (MET)


Vad skönt att denna sida finns. Efter att jag slutat med tabletter har jag fått ångest, panik, rädslor. Tål inga ljud, ångesten ligger och bara väntar på att bryta ut. Har någon av er andra här detta? Finns det någon här som har kommit igenom abstinensen som har haft dessa symtom?
Anonym
- Saturday, November 15, 2003 at 17:48:50 (MET)


Att det INTE!!var ungdomar det gällde ska det ju naturligtvis stå.
Carina
- Saturday, November 15, 2003 at 16:32:59 (MET)


STAFFAN! Det var bra att du talade om hur läget var med Claes, har ju gått och undrat förstås. Det var faktiskt skönt att det var ungdomar det gällde. Så nu har han ju pratat med dig, så då får vi hoppas att det ordnar sig till det bästa, för han och hans kamrater. En trevlig helg önskar jag alla, (så gott det går) Carina
Carina
- Saturday, November 15, 2003 at 16:31:47 (MET)


Go middag alla! Läs mer om Benzo är det många som råder! Jag läste lite i går på www.benzo.org som jag hittade via en länk på rfhl-uppsalas hemsida.Det är ju intressant att få reda på hur tongångarna mot Benzo går internationellt. Dessutom ville jag veta vad som skiljde Rolls Roycen Mogadon, mot Mercedercen Rohyptnol (båda roche).Själv upplevde jag Mogadon som lite behagligare och stark och Rohyptnolen hälften, fast en något "snabbare" modell.De är skrämmande lika, nästan bara halveringstiden skiljer dessa två. Från början däremot var det en stor skillnad:Rohyptnolen var då rund och vit (som Mogadon, fast mindre)och gick att injecera. Som pausmedicin till heroinister, men framförallt som inkomstkälla enär tabletterna ofta kostade 50:- st på Sergels Torg och liknande platser. Då kom förbudsdebatten i gång på allvar, helst ville man att Roche genast stoppade tillverkningen, flera länder ansåg likadant. Som en kompromiss av Roche ändrades tillverkningen så att de inte gick att injecera, och bjöd även på det gröna färgämne som gjorde det svårare för de som brukade bjuda flickor på en eller flera tabletter i ölen. oftast utan att de eller någon annan uppmärksammade gesten.Samtidigt sjönk priset på plattan till hälften.Men Flunitrazepan var 50:-Det var för ca 10 år sedan.Nu kostar inte Ropparna många kronor samtidigt som det blir många ungdommars favorit:tog nåra "gröna". Men att någon tablett ställt till med så mycket samhällsnedbrytande elände råder det inget tvivel om. Därav förbudet i Usa. All grön Rohoptnol är tillverkade av Roche i deras egna verkstäder, även de gröna från Öst. Dessa sk "bankrånarpiller" används allt oftare med fördel av krimminella.Ända uppifrån ner till klena tonåringar som då vågar knivråna en jåmnårig på tex en mobil eller veckopengen.Kanske tom vågar ta en handväska av en pensionär, med eller utan våld. Rohyptnolen är tveklöst den tablett som staten förlorar mest pengar på också. Det är samtidigt den tablett som staten har minst kontroll över. Apoteket säljer en mängd som markant skiljer sig från den mängd som säljs på gator och torg pubar men framför allt i samma lägenheter som säljer andra förbjudna narkotikaklassade eftertraktade preparat. Kundkretsarna utvidgas i i stort sett samma hastighet som nyrekryteringen av tunga missbrukare.Där genomsnittsåldern sjunker, och i tom lokaltidningarna läser man nästan dagligen om flickor och pojkar runt 20 som gripits av ploisen, med ibland ansenliga mängdet dyrt på sig smatidigt som de även bryter mot andra lagar, och ofta döms till fleråriga fängelsestraff, där de oftast fortsätter bruka vad som finns där innanför murarna.När de kommer ut börjar allt om, ungefär som ett ekorrhjul. Det finns så många skäl till att omedelbart stoppa tillverkningen, och det måste vi påminna våra makthavare om.Det finns inte en anledning an fortsätta tillverkningen. På radion i bakgrunden, hör jag nu att Fries satsar stööre delen av pengarna "på information och i förebyggande för att få ungdomarna att inte börja med narkotika. På polis och tull skulle det också satsas och de som han kallade tunga narkomaner skulle få vård om de ville det. Jag har tiitat på Fries "Mobilisera nu" på nätet: bara utredningar de flsta bara översatta till svenska men lite är skrivet av svenska experter. Det var de pengarna det.
Lennart
Skåne, - Saturday, November 15, 2003 at 15:21:45 (MET)


Hej på er alla.Just idag,just nu känner jag mig helt ok.Ångesten är som bortblåst,är bara lite stel.Tänk att kunna må så här alltid.Det vore ljuvligt.Morgonångest hade jag förstås men den försvann plötsligt vid 11.Känner mig aningen förvirrad.Är det utsättningssymptomen av Seroxaten som ändrar sig eller kan det vara att Zoloften börjar verka.Har haft en sådan här dag tidigare men sen kom allt igen.Börjar äta Seroxaten 20mg i morgon om alla besvär kommer igen som förra gången.Jag tycker det verkar som abstinens.Denna dygnet runt ångest tar ju livet av en.På detta har man ju en massa annat också. Kommer jag ur detta levande ska jag aldrig stoppa en tablett i munnen mer,Möjligen Figro då. Trevlig fortsatt helg önskar Anita
Anita
- Saturday, November 15, 2003 at 14:53:21 (MET)


ANITA, du får väl ringa igen då, men du vet man brukar ta en typ av medicin i taget. TOMPA, visst kan man ibland vara i en situation där man behöver sluta med en antidepressiv efter bara tre veckor, men det vet inte jag om du är. JENNY kan ha missupfattat dej, Det är svårt att förstå vad du menar. . . Minns ni CLAES - han med klassen? Han har skrivit mej och han var vuxenstuderande precis som CARINA trodde. Jag hade fel. Tranxilen är ett Benzo, men det vet du väl redan LENA. Kämpa på allesammans! Ha det!
Staffan Utas <rfhlups@algonet.se>
RFHL Uppsala lä, tel 018-12 44 22, - Saturday, November 15, 2003 at 13:12:17 (MET)


Morrn alla! Läs om benzo innan ni slutar skriver Lena! Det har jag skrivit 100 ggr, bra Lena! Peter brukar uppmanna till stor försiktighet vid utsättandet av benzo!! Vi är ju specialister när vi handlar mat! vad det innehåller! Lennart! Visst finns det böcker i massor om SSRI medel, avhandlingar. Det är bara att luska på! Prozac slog igenom med dunder och brak i USA och hängdes på med xanor! Det är förvisso en gammal bok nu, men den heter Lyssna till Prozac! (Fontex) var tog dom vägen? Boken är skriven av en psykiatriker Peter D Kramer! finns mkt i den som är läsvärt! och mer finns det! Var själv med "blindtest" av anafranil av Docent Kjell Modig i gbg i mitten av 80-talet? Anses nu tillsammans med Dr Allgulander specialisst i SSRI medel! Då lärde jag mig vad det här var för konstig medicin! Dom mkt tunga neuroleptika som cisordinol m.m vågar jag inte ens skriva om! Däremot gick jag hos läkarn vars fru forskar om Zoloft, o fy tusan säger jag om folk visste! men det kommer det oxå, med alla andra skandaler! Det jag sett under alla åren som patient och mer, räcker för mig resten av livet! Så åter igen Läs på om ex benzo! innan alla börjar trappa ner, råden är många! men vägen är bara en! samt alla kodein som alla tycks knapra! det räckte för mig med 25 år! Läkemedelsindustrin är stor, varför stoppas inte Rohypnol (flunitrazepam) när det är våldsdåd ständig och jämt? stoppat i USA sedan länge! Ta och städa bort halva Apoteket, men dom är väl korrumperade dom oxå som systembolaget, vem vet? Tyvärr har läkarna sådan makt, så oss kör dom över inom 2 sekunder! så har det alltid varit och så kommer det förbli! men det hindrar inte oss från att se till att alla slutar och ungdommen inte börjar! dom är ju redan uppväxta med ex cipramil! ge dom nyponsoppa! Men det är mkt roligt att se alla gamla som hänger kvar här och det går framåt för, och nya tillkommer, bra med ungdommssidan. När den nu kommer! För dom skall inte hinna hit förstörda och vilsna det räcker gott o´ch väl vad dom redan mår illa och varför gör dom det, ser dom med tab. av olika slag ochj ghb och pilsner, vad månde bliva av dessa barn! Och stackarna erhåller redan cipramil och psykolog får dom vänta med upp till 2 år! Och sparivern fortsätter med oförminskad hastighet, då är det svårt att hjälpa ex ungdommarna! men skam den som ger sig! håll ut alla och ge er aldrig! säger otto förvirrade rader men dom får duga! Må väl!
Otto Ruben Svensson
- Saturday, November 15, 2003 at 09:30:11 (MET)


Lena. Du skrev att du bara haft sobril. Om du läser här i gästboken finns det tydligen flera olika.Hur delar man upp dom?Jag har också läst boken om bezon - 95av roche.Det stod ingenting om SSRI i den om det var den boken. Det kommer visst en om SSRI snart. Eller www.mpa.se ,skriv i sökrutan namnet Det andra om du skrev, ska jag återkomma till
lennart
- Friday, November 14, 2003 at 21:21:38 (MET)


TILL TOMPA! sluta INTE med cipramil om du bara ätit den i 3 veckor. att du är dålig i magen är bara en biverkning och det kan du har i över 4 veckor. vänta några veckor till. om du ändå vill sluta; trappa ner medicinen så som du trappade upp den. ta det försiktigt. mvh
Jenny
- Friday, November 14, 2003 at 20:39:30 (MET)


Lennart! Du skriver om om. Jag ska tala om för dig att om inte om fanns, så hade vi inte haft någon omsättningsskatt,moms! Om jag kommer ner till dig, med mina tablettbyskymmer, kan du hjlpa mig då? Om du har pengar, ja då kan jag hjälpa dig min lilla flicka. Du får räkna med att det tar flera månader. Vi har fått ett nytt medel från Roche, det blir ca 100-200:-/månaden. Första veckan bör du ha läkaruppsikt, eller åtminstånde sällskap dygnet runt, bara för säkerhets skull. Sen får du åka hem och sätta ut dina piller efter ett shema som du betalr ca 500 för, hälften om du är med i omföreningen. Sen mejlar du hit så säger vi hur du ska göra med den sista tabletten, Det kostar 925:- plus omsättningskatt.Om du har bezo i listan ingår boken snärjd av ove calsson. Just de där rackarna måste man försöka läsa sig till, även om det var länge sedan man stod på sådan ordination, Jag har bara ätit lite sorbriiil.Men fan om jag sett boken redan när den kom ut.Då hade jag skrivit det här tidigare.Om Gästboken hade funnits.Om jag hade hittat den utan datan utan den länk som ledde mig till Rfhl-uppsala hemsida där jag hittade de forskningsresultat som hållits och fortfarande hålls borta fron svenska folket, vad fan liknar det, jag bara undrar? Det är ju likadant med en massa andra saker. Ibland tror jag att jag blivit galen eller att hela världen bivit det.Menar du på fullaste allvar att Ergenyl skulle vara ett ypperligt medel vid tex svåra avgiftningar,jag vet ju hur Ergenylen fungerar, en ren och fin sak.Jag har faktiskt tänkt i liknande banor fast med Tranxilen-kapslar.Om man blandar dessa båda och sätter in dom innan den vanliga nedtrappningen, om det inte hade varit Bezo? ja om,ja!Läs mera om Benzo innan du slutar! Hej då Lennart och alla ni andra som hjälper till att stötta och hålla humuret uppe på Gästboken.
Lena
Järfälla, - Friday, November 14, 2003 at 20:38:15 (MET)


Michael! Borta i huvudet blev du av Risperalen, inte alls av Ergenylen, knappt ens av Retarden, (men du måste ha blivit rätt pigg några dagar eller så efter du slutade med den).Ergenylen används ofta mot att förebygga epelepsi, bl a. Slumpen gjorde att jag fick pröva Ergenyl några år:Som till-lägg hade jag 3x2 Theralen (röda). När Anita senare såg det ändrade hon det till Tegretol. Senare såg vår stads mest kände psykläk, och chef för hela baletten ordinationen, och eftersom han känt mig ca 10 år trodde han att allt var i sin ordning, och bytte ut Tegretolen mot Jusst Ergenyl till mig, som alltså inte ens behövde Theralen. Eftersom jag samtidigt stod på 2 Nitrazepam till natten. Och natt blev det! På dagen med, i alla fall de två första veckorna, sen tror/vet jag inte att jag kände av Ergenylen mer, (inga biverkningar heller). Joföresten, när dom satt ut dom, samtidigt med mina två små Nitrazepam. Nu när jag tänker på det börjar jag skaka, samtidigt som jag på fullaste allvar kallar det mordförsök.Det var faktiskt nära dom första dagarna fast jag befann mig på Växjö Lassarett.Flyttades till min hemsta, och efter en månad på Cisordinol (neuroleptika)med tvång kunde jag lämna sjukhuset.Den här gången var det knappt jag fick Hibernal, det var ju samma läkare som gav mig Ergenylen; inte ens den fick jag behålla. Det är fem år sedan,aldrig en tablett mer säger både jag och läkaren som följ mig genom åren. Dina problem skilljer sig från mina dåvarande. I Ergenyl-nitrazepamdimman mådde jag finfint. Så är det ofta när Benzo är med i bilden. Det är Benzo i din bild också.Bara det borde få mig att avstå från att ge råd.Och neuroleptika, där är jag påläst! Fick intresset av en HALV 10 mg Haldol! på Karolinska 3:an första morgonen jag vaknade där för tjugofem år sedan.Dina andra sorter vet jag knappt vad det är, de hade jag nog satt ut före eller efter Neuroleptikan och i alla fall före ergenylel,och innan stesoliden (men den har du ju redan satt ut-för flera veckor sedan).Du måste ringa Staffan Utas eller skriva till honom innan du ändrar mer i medicineringen. Han kan säkert ge dig ett bättre råd än min "nödlösning" Fråga en duktig läkare om du kan: Böja med Ergenylen lite sakta, samtidigt som du ändå saktare börjar plocka bort i kanske den ordning jag skrev att jag skulle ha gjort om om om. Han skulle nog inte gilla iden, men han skulle förstå logiken
Lennart
skåne, - Friday, November 14, 2003 at 19:23:11 (MET)


Hej Anita! Kul att höra ifrån dig. Det var en vecka sedan som vi blev rejält oroliga för dig. Bra att du ringde Staffan så hoppas du nu vet hur du ska ta dig ur beroendet på bästa sätt. Det är lätt att snurra in sig ännu mera när man kommer in i beroendeträsket. Ha det bra alla! Peter
Peter
- Friday, November 14, 2003 at 18:33:53 (MET)


Jag har också erfarenhet av yrsel.Den var värst det första året efter nedtrappningen. Den ebbar ut och idag 2,5 år efter avslut har jag sällan yresel.
Elin
- Friday, November 14, 2003 at 18:12:28 (MET)


Hej Staffan! Pratade med dig i telefonen idag.Tack för råden.Glömde fråga dig om ett vettigt och klokt nedtrappningsschema för benz.Kan du ge mig det vore jag tacksam.Kram till er alla .Anita
Anita
- Friday, November 14, 2003 at 16:55:46 (MET)


Hej Lennart.Jag slutade med Ergenyl Retard för minst ett år sedan.Stesoliden för ca sex veckor sedan.Jag blev helt borta i huvudet av Ergenyl och Risperdal så det passade inte mig.Hälsningar Michael
Michael
- Friday, November 14, 2003 at 15:32:20 (MET)


Michael! I ditt inlägg i torsdags räknar du upp nio olika. Ergenyl och stesolid är de enda jag har egen erfarenhet av. Ergenylen fungerade bra för mig och min diagnos. Det är en förbättring av tegretol och har få biverkningar. Om jag ska kunna svara på dina funderingar måste jag först veta om du har kvar Ergenylen och/eller Stesoliden? Om inte när slutade du med dessa?
Lennart
- Friday, November 14, 2003 at 14:23:45 (MET)


Tompa! Jag har svarat dej på din mailadress. Ta det lugnt med utsättningen av ssri, du har ju inte mått så bra vid insättningen. Jag har själv prövat att sätta ut tvärt av olika anledningar, vill inte rekommendera det till någon, men det är ju du som vet bäst hur du känner dej, så lycka till. Jag har även haft mycket hjälp av att läsa längre bak i gb om andras erfarenheter av olika mediciner etc. Och att jag hittade denna sidan gjorde att jag vågade ta mej ur ett beroende av värktabletter. Tack igen OTTO för suveränt stöd!! Jannike! hur har du det, tänker mycket på dej! Måsågott alla kämpar...
Monica
- Friday, November 14, 2003 at 14:00:07 (MET)


Robert.Jag tvärslutade också med Zoloft åt 100mg. Och det var jobbigt,men som du säger jag har också yrsel sen jag slutade med dom.Men det måste ju gå över när kemin i hjärnan återhämtat sig.Hur lång tid det tar,finns det andra som bättre kan svara på.Det är helt klart jobbigt att vara bland folk och känna yrsel.Man tror att det syns utanpå och då blir det nästan ännu värre.Hälsningar Michael
Michael
- Friday, November 14, 2003 at 12:31:29 (MET)


Tack för ditt svar Lena.Jo jag vet att det finns en uppsjö av preparat och jag har provat ett antal.Har även läst bipacksedeln till Remeron.Men det är svårt tycker jag att veta vad som kan vara rätt i frågan om medicinering.Jag håller absolut med om att det bästa är att vara pillerfri,i den mån man klarar det.Fast som mitt liv ser ut idag så väntar jag nog med att ta bort tabletter,tror inte jag skulle orka mer påfrestning just nu.En seger har jag i alla fall gjort.Jag har slutat med Stesolid och det är jag glad för.Håller på med att skapa mig ett arbete,skulle inte orka med att skaka mig genom dagarna där innan jag funnit mig till ro i min nya roll.Vet att det jag skriver låter dubbeltydigt men det får vara så nu tills jag känner mig mer säker.Jag måste tillägga att denna GÄSTBOK är bland det absolut bästa jag sett på nätet.Att möta människor i samma situation.Det enda stället där jag tidigare haft chans att prata biverkningar och medicin har varit på psyk med andra patienter.Man hittar onekligen stöd i varandra.Tack igen Lena ska kolla adressen www.mpa.se Hälsningar Michael
Michael
- Friday, November 14, 2003 at 12:15:51 (MET)


Du Per, ring Staffan på RFHL innan du gör något så att det blir rätt. Väldigt viktigt att det blir rätt. Han är duktig och erfaren! Peter
Peter
- Thursday, November 13, 2003 at 23:18:11 (MET)


Tina, var försiktig nu med allt. Det är väldigt svårt att sluta med tabletter och det bildas en massa kemiska reaktioner. Vi vill inte att det ska hända dig något!! Vi stödjer alla dig här och hoppas nu att läkaren är bra och förstående! Peter
Peter
- Thursday, November 13, 2003 at 23:15:12 (MET)


Hej Jag slutade min medicinering med Zoloft 75 mg för ca 8 veckor sedan. Jag hade bestämt mig för att sluta och det var det jag gjorde. Dumt kan tänkas idag, då jag slutade tvärt. Jag hade ganska jobbiga biverkningar de första 4-5 veckorna, men de började ge med sig. Sen var det lugnt i ca 1 vecka, innan yrseln började. Enligt läkare är jag frisk, som vanligt, men har ändå en oerhörd yrsel. Någon som har någon erfarenhet av detta? Har det med att göra att jag slutade för snabbt, och därmed har förlängt biverkningarna (trodde de skulle vara slut nu?). Hör av dig till min mail om du har någon erfarenhet av detta eller liknande är du snäll. Mvh Robert Karlsson promanix@hotmail.com
Robert Karlsson <promanix@hotmail.com>
Falkenberg, - Thursday, November 13, 2003 at 22:34:41 (MET)


Per och alla andra var försiktig med nedtrappningar. Sluta aldrig för fort! Gå tillbaka till den dosen du hade sedan innan och vill du göra en nedtrappning gör en långsam sedan allt stabiliserats sig. Peter
Peter
- Thursday, November 13, 2003 at 22:28:53 (MET)


Per! Seroxat. Det är svårt att svara på utan att veta mer, tex annan medicinering samtidigt? Fick du Seroxat som byte av en tidigare medicinering? I så fall vilken?
lennart
- Thursday, November 13, 2003 at 21:46:08 (MET)


Kämpar! Efter många veckor av fullständig kaos, träffade jag idag en läkare som verkligen förstod hur allvarligt läget var. Igårkväll mådde jag så dåligt att jag hackade knivjack i handleden och fick akuttid och ännu en läkartid idag. Denne(i motsats till den förra)förstod då allvaret och att jag verkligen hamnat i en depression efter att ha slutat med tabletter helt. Visste att det kunde bli så efteråt men inte så djupt som jag fallit och det psykologiska beroendet var starkare än jag trott. Sen är det detta med receptorerna som måste ställas om, och det tar väl sin tid det också. Men, nu känner jag ivarjefall att jag har stöd av sjukvården igen eftersom man inte fattat allvaret förrän nu. Jag kämpar vidare och det känns bra ändå att veta att det inte är en klassisk depression(där har jag varit en gång) utan nåt som är relaterat till tabletterna och som därför ska gå över. Är tungt ändå men jag har stort hopp att bli bra igen så det är bara att hålla ut. Må bra alla. Tina
Tina
- Thursday, November 13, 2003 at 21:40:27 (MET)


Har nyss gjortettfyra-veckors försök att sluta ta Seroxat. Avbröt på ett vad jag nu ser klumpigt sätt, slutade helt enkelt att ta dom. Fick en vidrig abstinens och orkade helt enkelt inte mer. Gick till läkaren för tre dagar sedan och fick Seroxat utskriven igen. Har väl egentligen inte mått dåligt under de tre år jag tog dom, utan det var bara ett försök att sluta med tabletten. Nu frågar jag er som har erfarenhet av att sluta och sedan börja igen: Tar det lika lång tid nu som det gjorde när jag började med tabletten inna jag får effekt? Går man automatiskt tillbaka till samma dos som man låg på innan man avbröt eller finns det risk för att man måste höja den? Kommer ihåg intarppningsfasen som ett rent helvete där man helt plötsligt mådde ännu sämre,blir det samma sak nu igen? Vore tacksam för svar
Per
- Thursday, November 13, 2003 at 21:23:59 (MET)


Ja, Tompa! Det undrar jag med, men jag tycker att efter så kort tid bör de vara "minimala".Men det får vi snart reda på. Av Dig Tompa. Du ska få äran att undersöka det. Eftersom du ska sätta ut preparatet snarast. Lämpligast är ändå att trappa ner Fråga läkaren som skrev ut det om man kan tvärsluta. Jag vet faktiskt inte det, SSRI-utsättningar är ju rätt nytt trots allt. Lycka till och skriv hur det går!
Lena
- Thursday, November 13, 2003 at 21:19:55 (MET)


Hej är en kille på 42 som sedan 3 veckor tagit cipramil 20mg första veckan tog jag bara en halv undrar om det är abistensbesvär på så kort tid om jag vill lägga av med dom har dålig mage utav dom diarre mm finns det någon som vet något om detta tack på förhand mvh Tompa
Tompa <nilssonpercy@hotmail.com>
helsingborg, - Thursday, November 13, 2003 at 20:39:18 (MET)


TAck Lennart.Ja gästboken är det bästa som hänt mig:)Å alla ni som är här och det är för jävligt att folk ska må dåligt men då är det bra att vi har varann här som stöttar och hjälper
annika
hallsberg, - Thursday, November 13, 2003 at 20:28:40 (MET)


Kul Annika!Jag tycker du är jätteduktig! Helt klart rätt resonerat. Även det om psykologer, så är det för mig med. Du skriver att Gästboken är bra. Jag skriver att Gästboken är bättre. Ska vi våga skriva att Gästboken är i särklass det bästa som har hänt RFHL genom tiderna?
Lennart
skåne, - Thursday, November 13, 2003 at 20:08:21 (MET)


Michael! Jag har ingen erfarenhet av remeron.Läkemedelsverkets sökmotor fungerar ej just nu för de håller på att flytta till UPPSALA! adr: www.mpa.se I Fassens sökmotor skrev jag remeron. Remeron säls av Organon AB och finns i nederländerna. 2-3 veckor innan "effekt" uppnås,Jag blev inte klok på vad de egentligen var till för. många läkemedel som ej går att kombinera med Remeron, några sjukdomar och diagnoser som heller ej går att kombinera med Remeron, ej alkohol,ej för gravida och tveksamt vid amning, biverkningar: ja. Michael! Jag tycker att du, eller jag tycker att Remeron och liknande skall sättas ut om det går. Jag anser att de aldrig ska sättas in.Ett helt onödigt preparat eftersom det finns massor av liknande fast med andra namn
Lena
- Thursday, November 13, 2003 at 19:55:09 (MET)


Tack för alla som svarat så bra.Jag har inte varit hos läkaren och har inte börjat med någon medicin igen. Ska klara mig utan.Samtalsterapi nämnde någon.Ja det har jag haft i nu 8 år så där går jag ofta.Men har haft ett par psykologer,terapefter genom åren och har nog inte funnit den "rätta"Kan liksom inte öppna mig för dom och prata om problemen.Där är felet som jag måste göra något åt. Så jag håller mig tablettfri med mycket (all)hjälp härifrån så ni ska ha tack.Den här gästboken håller iallafall mig på benen när det är som svårast.Tur att ni alla finns:)
annika
hallsberg, - Thursday, November 13, 2003 at 19:13:12 (MET)


Hej.Är det någon som har längre erfarenhet av Remeron.Jag har ätit det sen en tid tillbaka. Min ångest har ökat avsevärt och får regelrätta svimningsanfall emellan varven,dock utan att hitills ha svimmat.Kan nästan känna mig berusad av medicinen (eller är det inbillning?) Har ätit antidep i flera år och har provat Cipramil,Efexor,Fluoxetin,Mianserin,Zyprexa,Risperdal,Ergenyl,Zoloft,Atarax,Lergigan,Nozinan,Theralen,Stilnoct,Imovan och Stesolid. Jag inbillar mig trots allt att jag mår bättre av Remeron än tidigare mediciner.Eller är det lugnet före stormen?Var utan tabletter ett tag,men det var ett konstigt läge att inte känna igen sig själv,och dessa återkommande starka självmordstankar som tycks leva ett eget liv i huvudet.Dom har faktiskt lugnat ner sig sedan jag började med Remeron.Kanske är det så att det är min medicin,att den passar mig?Remeron tillsammans med Imovane ger mig också sömnen tillbaka.Men visst är det skrämmande av att vara beroende av tabletter,som faktiskt förändrar en. Vore glad att få höra erfarenheter från andra. Sköt om er. Michael
Michael
- Thursday, November 13, 2003 at 18:01:55 (MET)


Hej Ron.Jag tycker jag känner igen mig i den situation du beskriver.Har upplevt något liknande för ett par år sedan.Själv kan jag se det som att jag upplevde ett tvång..Ett tvång att leva upp till den person som man förväntas vara som faktiskt älskade den andra.Ett måste, att det bara måste fungera.Herregud hon står ju här,och det hela slutar med att man krampaktigt försöker, alltmedan ångesten går i hundra inuti huvudet och kroppen.Jag tror att det är så man ser ut just då. Trasig av sjukdom/läkemedel/ångest/depression eller vad man nu lider av.Och ur detta vill man att det som händer i en skall följa"normala"ramar Jag tror man måste särskilja det man bär,och förstå det.Och särskilja det från personen man förälskat sig i,för att kunna hitta någon form av klarhet.Nu är det så att jag påstår inte att jag själv kan det,det här är mina spontana tankar,för som sagt jag känner igen mig.Vad gäller Remeron har jag själv märkt att min ångest har höjt sig rejält sen jag började med den.Den kanske generellt är ångesthöjande?Jag önskar dig verkligen lycka till.Hälsningar Michael
Michael
- Thursday, November 13, 2003 at 17:11:53 (MET)


KJELL Jag känner väl igen din beskrivning på dina symtomer det var likadant för mig med sådana dagar och även som dina symtomer. Har själv ätit Xanor depot men är nu tablettfri sedan 19 månader tillbaka. Jag får fortfarande bakslag och man får kämpa vidare, symtomerna och allt det konstiga som känns i kroppen blir inte lika intensiva. Visst ibland kan det kännas som man börjar om från ruta ett igen. Man tar två steg fram och faller tillbaka ett steg. Så håll ut och kämpa på det blir bättre. Ha det så gott
nita
- Thursday, November 13, 2003 at 16:37:48 (MET)


RON, var försiktig med sobrilen. Det går snabbare än vad man tror med beroende av benso. Roligt att höra Susanne att det går framåt. Jag tror att det är rätt sätt att smyga ut det sakta så att abstinensen inte blir så intensiv. Kämpa på! Peter
Peter
- Thursday, November 13, 2003 at 16:14:07 (MET)


RON, är det inte helt enkelt den vanliga rädslan att åter förlora den man drömt om? Du har ju nyss förlorat någon mycket viktig. Att inte hålla måttet själv är ju en variant på samma tema. Det finns säkert många fler, men så konstigt låter verkligen inte reaktionen. (Det är visserligen många som inte känner igen sig när de slutar med antidepressiva. Somliga har blivit hårdhudade när de ätit dem och många känner sig väldigt överkänsliga eller personlihetsfrämmande känslomässiga när de slutar, fast det bara är förstärkta men helt naturliga reaktioner.) Det går nog att förstå och komma till rätta med. Fråga kanske vänner. Lycka till!
Staffan Utas
- Thursday, November 13, 2003 at 16:11:10 (MET)


Hej alla kämpar. Jag har minskat ner på Citalopram till 17,5 mg och mår riktigt skapligt. Mådde jättedåligt förut av mina 40 mg Citalopram med skakningar, yrsel, huvudvärk, värk i kroppen m m men det går över så småningom. Håll ut alla vänner, det går över fast det kan ta tid. Kram Susanne
Susanne
- Thursday, November 13, 2003 at 14:25:22 (MET)


Vill någon hjälpa mig att förstå mig själv! Har gått igenom ett trauma i form av en skillsmässa men har nu kunnat börja lyfta upp ögonen för att hitta en ny livs kamrat! Och så står hon där, en dröm kvinna! Men jag förstår inte min egen reaktion. Jag blir fylld med ångest och rädsla istället för känna glädje och lycka. Jag förstå inget och blir rädd för mig själv! Bakgrund! Har stått på antidepresiva i 10 år och provat en hel del preparat och det sista har bestått av Zoloft och Remeron. Men när jag fick så mycket ångest bestämnde jag mig för att sluta med Zoloft till att börja med och har varit utan i 2 veckor och det har gått bra, lite yrsel bara. Undrar varför jag stått på dem i 2 år?! Remeronen har hjälpt mig att sova gott på nätterna men då jag är så uppfylld av ångest i ett ekkorhjul så undrar jag om de också tappat effekten för jag blir inte hjälp av dem utan jag har fått ta till Sobril nu också som bara skapar ännu mera oro för hur detta skall sluta. Någon som känner igen sig eller vet varför jag reagerar helt mot vad det naturliga skulle vara i detta läget jag befinner mig. Borde ju vara glad och lycklig men inte! Rädd och ångest istället! Förstår inte mig själv längre, varför!? Tack för din hjälp
RON <remevonron@hotmail.com>
- Thursday, November 13, 2003 at 13:57:39 (MET)


STAFFAN: Angående mitt svar på Claes inlägg. Jag utgick ifrån att han var vuxen, att det handlade om vuxenutbildning, typ kts eller nåt. Tanken slog mig faktiskt inte att det var ungdomar det handlade om, han verkade så insatt. Men om det nu är så, så låter ju ditt förslag jättebra att han kan ta upp det med läraren, men nu vet vi ju inte om det är allmänt känt i klassen att en del äter dessa preparat, eller om han fått ett personligt förtroende, så vi kan väll vänta och se om han fyller i luckorna lite *L* Det här med ungdomsida, har jag hört glunkas om ett tag nu, det vore ju jättebra om det verkligen kom en sån, och att ungdomar hittar dit innan dom börjar med "lyckopiller", för vilken tonåring, går inte omkring och har ont i magen emellanåt. När jag själv sökte för orolig mage , då var det magkatarr det hette, och man ordinerades novalukol. Nu för tiden så är det dessa lyckopiller istället. Jag har hört ungdomar prata om det här, och det tas så naturligt att var och varannan knapprar antidepp. Var sjutton har dom fått det tänkesättet ifrån.? Är det sån press i skolan nu att ungdomarna måste äta medicin för att orka?....Det finns ju liksom inget alternativ för skoltrötta elever som slutar nian, det ska ju pluggas vidare på gymnasiet. När jag äntligen slutade nian, så kunde ju vi skoltrötta välja om man skulle gå gymnasiet eller jobba istället. Det alternativet finns ju inte längre. Hoppas i alla fall att det ordnar sig, vare sig det nu var vuxna elever eller inte det handlade om. Men om det inte är vuxna, så hoppas jag verkligen att nån som kan det här tar tag i det. Nu när vi faktiskt fått ett rop på hjälp.
Carina
- Thursday, November 13, 2003 at 13:39:59 (MET)


Annika: ett klargörande: med att slå under bältet menar jag att det kan kännas så om man hamnar hor en läkare som inte tar en på allvar. Själv skulle jag inte våga ta upp beroendet med den läkare som skrev ut medicinen ifråga. Det skulle kunna uppfattas som negativ kritik och jag vill inte ha en missbruksstämpel på mej.
Monica
- Thursday, November 13, 2003 at 11:07:47 (MET)


All erfarenhet Kjell visar att det går upp och ner med abstinensen. Många jag känner säger att de dagar som man är bättre blir fler och fler. Men det går hela tiden tillbaka. Till slut blir perioderna väldigt långa. Din 4-5 dagar kanske blir 4-5 veckor. Så håller det på. Du har inte varit fro så länge så ha tålamod. Var försiktig med hård träning som snarare kan framkalla abstinens. Snabba promenader och simning är lämpligt. Inte hård löpning och tuff styrketräning. Lycka till Kjell! Peter
Peter
- Thursday, November 13, 2003 at 10:44:35 (MET)


Hej alla! Jag har skrivit tidigare och har nu nästan 6 månader utan Xanor och Effexor men det är en kamp. Jag tänkte höra med Er om erfarenheten att vara skaplig i 4-5 dagar för att sedan gå ner med stora fysiska symtom som domningar i vänstra sidan av kroppen, h-värk, illamående, skakningar och illamående. Jag får perioder med stora symtom och blir rädd även om ångesten är bättre så känns det som jag inte styr mig själv riktigt. Jag tränar under mina bra perioder men ibland känns det som om kroppen inte orkar fysisk träning utan skickar ut konstiga singnaler. Jag vore glad om någon med erfarenhet kunde ge mig lite råd. Jag hoppas annars att alla kämpar och håller ihop för att klara livets mödor.
Kjell
- Thursday, November 13, 2003 at 10:34:37 (MET)


CLAES. Jag blir glad att du hittat hit och att du bryr dej så och skriver hit! I vilken årskurs går ni? Jag tror inte det räcker med att hänvisa till vår sida. Frågan gäller ju hela klassen och bara en del kommer att kolla in här och många kanske snabbt blir bortskrämda, även för att våra informationstexter inte är särskilt bra anpassade till ungdom. (Beror förstås på er ålder. Det är en ungdomssida på väg från oss, men varför vänta.) Jag tror att inte bara du utan många oroar er för kamraterna och det är väl jättebra om ni kan prata lite om det i hela klassen. NI har också rättigheter här, att få prata om oron, läkemedel och psykiska problem. För den som äter är det förstås jobbigt om man känner sig utpekat inför klassen, så undvik sånt, men det känns bra att få medkänsla och stöd. Detta är inte bara för proffsen. Om man pratar om vad man själv känner och vad man undrar över om läkemedlen så "lägger man sig inte heller i". Sen är det klart att ibland skall man göra det också. Jag undrar om du inte kan börja med att ta upp det här med någon av era lärare, som du litar på, och på vars lektion du eller läraren sedan kan ta upp frågorna. Dessa samtal kan bli ett lyft för hela klassen och man kan ju också må dåligt delvis av situationen och stämningen i klassen och skolan, som ni kan påverka. Jag tänker nu fråga flera hos oss om vad de tycker du skall göra och be dem svara här eller i mail. Vi har också material som vi arbetar med till hemsidan som vi kanske kan mejla över innan de är klara. (Vi vill ju också ha reaktioner på hur de fungerar.) Vi hörs! . CARINA vad tror du om detta?
Staffan Utas, RFHL Uppsala län <rfhlups@algonet.se>
018-12 44 22, - Thursday, November 13, 2003 at 10:18:18 (MET)


CLAES! Du undrar om du ska ta upp medicinerna med dina klasskamrater. Jag tycker att du kan börja med att tala om adressen hit, så kan dom läsa själva. Det är ju väldigt svårt att veta hur man ska göra när man ser att nån far illa av mediciner, och dom kanske inte förstår det själva, eller inte vill/vågar förstå. Men tydligen så har ni i alla fall pratat något om det eftersom du vet vad dom äter för tabl. Så, tipsa dom hit, det är nog det bästa du kan göra, vill dom sen ta upp saken och prata om sina problem, så gör dom nog det när dom är redo. Av erfarenhet, vet jag att det är oehört jobbigt att första gången komma till den här sidan, och läsa om allt elände, och komma till insikt att man faktiskt är i samma situation. Det gör ont. Själv ömsom grät, förbannade mig själv och läkare, och större delen av världen, för att jag hamnat i den här sitsen. Men det var en vändpunkt att komma hit, när dom första jobbiga reaktionerna lagt sig, och man fått smälta och accepterat situationen, så har den här sidan varit ovärderlig för mig, och många andra. Så återigen, tycker jag att det bästa du kan göra är att tipsa om den här sidan, även om dom inte slänger sig över den direkt, så har du i alla fall sått ett frö. Lycka till.
Carina
- Thursday, November 13, 2003 at 09:08:42 (MET)


Pengar var öronmärkta till Psykiatrin i gbg, efter alla neddragningar och fullständig kaos, samt allt som hänt! Nu får dom vara med och spara 0,5 % Proff. Svedmyr detta går inte i en redan mkt svår situation, var det någon som trodde på löftena som gavs av politikerna? dagens GP otto
Otoot igen
- Thursday, November 13, 2003 at 08:35:21 (MET)


Hej Annika. När jag mådde pest efter att ha slutat med SSRI, så prövade jag samtalsterapi. Det hjälpte en hel del och att få tala om vad som känns hemskt med någon som inte dömer eller slår "under bältet" är guld värt när man är skör. Om du vill veta mer så maila. håll ut!
Monica
- Thursday, November 13, 2003 at 07:47:44 (MET)


Gomorron allihopa! Nu ska jag strax åka till skolan.Minst fem i klassen går på SSRI.Två av dessa är borta mer än vad de är i skolan.De är hos läkaren för att de inte mår bra,men oftast bara stannar hemma. En har bytt SSRI mot ett annat SSRI. Hon har på tre veckor svimmat 3 gånger i skolan och två ggr hemma. Redan andra gången gick hon till sin läkare som då sa att det kan hända när man byter SSRI-medicin. 5:e gången var i förrgår och ligger nu kvar för observation. Jag vet att hon tar två-tre Exanor flera dagar i veckan.Hon är ofta deprimerad och klagar över dåligt minne, och det gör de andra med. En annan sluddrar ofta och glömmer ofta bort vad vi pratar om, han åker ofta hem, ibland nästa direkt efter att han kommit. Han äter även celldock eller vad det heter. Hur ska jag kunna umgås med mina skolkamrater, utan att ta upp det här med tabletter? Speciellt efter att läst lite här? Man vill ju inte lägga sig i, men är man inte skyldig att lägga sig i? Eller är det bättre att byta skola, så jag åtminstånde slipper se eländet varenda dag? Eller ska jag ta tag i en av dessa till att börja med? Nu blv klockan bråttom igen! Jag måste sluta för denna gång.
Claes <classeberglind@hotmail.com>
hässleholm, - Thursday, November 13, 2003 at 07:35:26 (MET)


Klart att det går att sluta med Seroxat, varför skulle det inte det Lennart? Men min egen uppfattning efter alla dessa år. Är att kom igen när det gått ett år! Då kan man säga att det lyckats, anser att 12 veckor är alldeles för lite för att dra växlar av! Men jag håller på dig Annika! men skit i gå till läkarn! Det gäller lika väl benzo, där man har kamrater som efter 2 -3 år dras med bekymmer fortfarande! Vi vet ingenting vad personen har gått igenom i sitt liv, Finns dom som får 3 st stesolid per dag för sin panikångest, för dom har prövat allt! och det i samma sjukhus som Gabriel återgav! Annars har jag skrivit många ggr förut att det är noll och inget du får numera och du kommer inte ens in! Dom har 3 kriterier och benso eller SSRI medel faller inte under något av dessa 3! Därför har akuten blivit ett psykakut, alla kör med magen eller annat i hopp om att få något! Nu stänger dom ju allt med rasande fart! Och vi kommer sist. Ingen är väl så dum så dom tror att dom bryr sig i oss som nervvrak! nä dom pysslar med knä och annat! skyll dig själv ungefär, inte undra på att privatläkarna har häcken full! För dom skriver ut än så länge! Ingen går in frivilligt på sjukan, när dom vet hur det är och hur dom kommer att behandlas, om vi nu skulle komma in! Läkarna har fullt upp med sina egna privata bolag, där det skottas in pengar, dagens GT! Så dom finns knappt på sjukhuset! Och det är Verk.cheferna! Nu skall SU undersöka saken , dom vart tagen på sängen säger dom, jo ho! En känd beeroendeläkare sa till mig för 5 år sedan kliv av nu, för nu kommer det börja hända saker, och han hade rätt! Efter 43 år i vården och chef sa han att han aldrig sett värre! och det är bara början på idiotin! Tyvärr styr politikerna sa han! va fan vet dom! PENGAR! SPAR! Svarta marknaden är stor nu, och vissa läkare tar pengarna under bordet, så har det oxå alltid varit, men nu värre, sen säljer patienterna till andra, detta vet dom mkt väl! Så var skall alla vända sig i sin förtvivlan, ja inte psyk iallafall! 2.000 heronister i gbg vad gör man åt dem inget, uteliggare inget, benzofolk inget, jo visst du får ett recept på SSRI-medel, så är det för 90% Alla myndigheter skriker efter pengar nu, alla har det mkt svårt nu! Och hur vi skall vända det har jag ingen patentlösning på, det har ingen! kanske Bryssel? Skänker en tanke till er nya som gamla, ingen glömd och ingen nämnd! men gör er stämma hörd på alla ställen ni besöker, det gäller våra liv och familjers, anhöriga m.m Pass upp för neurloleptika, då har ni inte sett dom som verkligen blivit sjuka av dem! Återgår till mitt läsande och kämpa väl därute! skam den som ger sig! säger den långrandige Otto!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, November 13, 2003 at 06:21:03 (MET)


Hej på ER alla! Nu skrivs det av flera nya. Bra! Vem har sagt att SSRI medel är farligast? Dom kommer aldrig att förbjudas under vår levnadstid! Bara förfinas. Skulle inte många må så bra av dem så skulle dom försvinna av sig själv! (fast vi hatar dem) Har ni glömt vad Bensot ställde till det? SSRI-medel kommer ställa till det precis som bensot ställde till det, sen kommer något annat någon gång i framtiden! Pillerna har förflyttas till gatan, där alla kan köpa rohypnol (tjeckiska ex) det är en stor marknad! Och det gör som Gabriel skriver att dom tar bort allt från dig på sjukan, och då återstår gatan att handla på för en desperat och vinet! Det finns kilometerlånga studier om bensot, det kommer om SSRI-medel oxå snart, när man är så fräck att skriva ut dem till 16 åringar och yngre! ANNIKA 12 veckor är faktiskt en ganska kort tid jämförbart med att du ätit i 4 år! klart att du inte mår bra! Läkemedelsbolagen och dess forskare gör allt för att vinna folk att äta deras piller, så har det alltid varit. Spelar ingen roll om det är mot nerverna eller somatiska problem, Gårdagens "uppdrag granskning" visar hur man försökte lura folk och läkare med ett blodförtunnandnde medel! det var 10 ggr dyrare, men sämre! Ta fram fakta och det står inte i fass eller dyligt! Vi har flera hundra tusen förtidspensionerade krakar som orsakats av bensot! Glöm inte historian! Numera läser jag och läser fakta om preparaten ordentligt, som jag knallade på i nästan 30 år! Ser att ni kämpar väl därute! Lycka till! Ta reda på allt innan ni äter pillren! slipper folk hamna här ex! må väl säger han otto! P:s Ge inte upp en sekund!
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, November 12, 2003 at 21:34:47 (MET)


Till Peter! Du frågar vad du gett dig in på? Det vet ju inte jag, men jag gissar på att du ville göra dig FRI! Och när du bestämde dig för det, så visste du om att det skulle bli en "kamp".Peter skulle vinna, var det inte så? Jag såg att Rfhl har färdiga mallar att använda när man böjar "planera en utsättning". Bra hjälp! Rfhl har mycket fakta om just utsättning.Experter på utsättning av "gamla och nyare" läkemedel.Rfhl har dessutom redan stora kunskaper om det nyaste: SSRI-Preparaten, Trots att det är ett relativt nytt påfund av samma herrar som införde Librium Valium och alla övriga olika Benzo som kommit och gått genom mer en 50 år. Just av den anledningen får aldrig "Benzo-samtalen" med Roche&co komma i skymundan för SSRI. Men inte tvärtom heller!!!
Anonym
ny medlem, - Wednesday, November 12, 2003 at 20:48:21 (MET)


FRIDA Paroxetin är densamma som den ökanda Seroxat. Inget förstahandsval direkt, både för biverkningarna och svårigheterna att sluta. som slutar med Seroxat. ANNIKA 12 veckor är på inget sett en garant för att detta inte fortfarande till stor del är abstinens även om det är så likt de gamla symptomen. Och det som ev. är gamla problemen - det finns väl annat än läkemedel? Håll ut, ta stöd! LENA Neuroleptikabiverkningar, det är verkligen allvarliga saker, så det är inget alternativ till ssri, dessutom är dom inte mot depressioner, man blir ofta deprinmerad av dom. Det är inte lätt med mediciner.
Staffan Utas
- Wednesday, November 12, 2003 at 20:04:47 (MET)


Svar till Benzovarning: Det var när det gällde biverkningar, de,tyckte jag var "mindre farliga". När det gäller att "trappa ner" eller "sätta ut" tvivlar jag inte en sekund på att Benzo är det värsta man kan tänka sig.Har själv satt ut mogadon. Lena
Lena
- Wednesday, November 12, 2003 at 19:51:33 (MET)


Ja du Annika: Tolv veckor, det blir tre månader det.Du får inte glömma bort att ge dig själv beröm.Duktiga Annika har lyckats, fast det var jättejobbigt. Annika har visat oss andra att det går att sätta ut Seroxat. Nu när ångesten (kan vara "vanliga utsättningssvårigheter")gör sig påmind, är det viktigt att Annika hanterar den/det rätt. Givetvis helst utan (ersättnings-)läkemedel. Det kallas konstruktiv ångesthantering. Att sätta ut läkemedel är svårt, men Du Annika har visat att det går.Med Seroxat dessutom. Du är duktig, det vet du. Mat frukt grönsaker, kanske en chokladbit som belöning. Vi vill se tolv veckor till!!!Annika, Du klarar det!
Lennart
Skåne, - Wednesday, November 12, 2003 at 19:40:09 (MET)


Hej där!Nu har jag varit "fri" från seroxat i ca tolv veckor tror ja att det e.Det har ju som skrivet förut gått bra men nu är ångesten för stor.En ångest jag hade innan jag började med antidepp för fyra år sedan.Ångesten har alltid legat kvar men nu är det värre än någonsin och det börjar bli dags för nån slags medicin igen känner jag men icke ssri, ska till läkare snart men innan jag pratar med henne å får något utskrivet undrar jag bara vad som kan tänkas vara bäst mot ångest?Kanske inget man frågar här men gör det iallafall:)
annika
- Wednesday, November 12, 2003 at 19:09:00 (MET)


lena, skriv inte att det är mindre farligt med benso än med ssri. Kanske du inte menar så illa som det låter. Har själv haft båda men ojämförligt värst att trappa ut var benso. Önskar jag inte min värsta ovän...
Benso-varning
- Wednesday, November 12, 2003 at 18:58:07 (MET)


Det är jag igen.Får man samma abstinens på benz om man haft låg dos på kort tid som hög dos på lång tid?Kram
peter
- Wednesday, November 12, 2003 at 18:17:51 (MET)


Allt blev inte alls bra.Det var nog ett önsketänkande.Jag mår för djävligt.Vet inte hur jag ska orka detta.Tar en lugnande 0,25mg av och till men de hjälper inte.Större dos hjälper inte heller.Vad har jag gett mig in på?
Peter
- Wednesday, November 12, 2003 at 17:49:58 (MET)


Monika! Du skriver att det inte är något lätt val. När det gäller SSRI är det ett lätt val: Man väljer ett annat preparat än SSRI. Man säger till läkaren: Nej tack! Inte SSRI. Jag vill inte ha en massa biverkningar, och är det något som kännetecknar SSRI-preparaten, är det just biverkningar.Som man sen ska medicinera. Varför ska jag äta den medicin som är farligast? Det är mindre farligt med Neuroleptika och Benzo. Och då är det illa! Jag tvivlar på att SSRI hjälpt så många som sägs. Jag har läst om SSRI på Karolinska Universitetsbiblioteks hemsida. Det kommer fram mer och mer. Det skulle inte förvåna mig om dessa SSRI-preparat snart blir förbjudna. Lena nybliven Rfhl-are
lena <lenaandersson210@hotmail.com>
järfälla, - Wednesday, November 12, 2003 at 17:40:53 (MET)


Frida! Jag är ingen expert på "läkemedel".Men rätt mycket har jag lärt genom åren.Redan i Fass står mycket. Indikationer och biverkningar läser jag. En del läkemedel har så konstiga men logiska namn, så det nästan hörs vad det är för preparat: pa-rox-etin. Men jag tittade på Läkemedelsverkets hemsida och skrev in paroxetin i sökmotorn. Tydligen är det ett serotoninhöjande preparat, som är mot mycket. Bara det skulle få mig nervös. Ändå nervösare blir man när man läser vilka olika mediciner och medicingrupper (och tom diagnoser) det ej går att kombinera med.Varning vid graviditet och amning Slutligen biverkningar. Ja; Frida. Man kan inte äta något man inte vet vad det är. Fass, Läkemedelsverket och Biverkningsenheten, är några som har mycket information om våra tabletter, på sina Hemsidor. Vänliga hällsningar Lennart
Lennart
Skåne, - Wednesday, November 12, 2003 at 16:23:49 (MET)


Hej Frida. Här kommer lite av mina erfarenheter: Om jag vetat vad jag vet idag så hade jag inte börjat med SSRI. Men dom har ju hjälpt en del människor, så det är inget lätt val. Men man ska vara medveten om att sjukdomssymtomen ofta blir värre första veckorna vid insättandet. Ja har du läst här på sidan så finns det mycken erfarenhet att ta del av, men det är ju DU själv som vet hur det känns i kropp och själ. Lycka till
Monica
- Wednesday, November 12, 2003 at 16:07:44 (MET)


Hej F.rida. Om jag vetat vad jag vet idag så hade jag inte börjat med SSRI. Men dom har ju hjälpt en del människor, så det är inget lätt val. Men man ska vara medveten om att sjukdomssymtomen ofta blir värre första veckorna vid insättandet. Ja har du läst här på sidan så finns det mycken erfarenhet att ta del av, men det är ju DU själv som vet hur det känns i kropp och själ. Lycka till
Monica
- Wednesday, November 12, 2003 at 16:06:17 (MET)


Hej Nu blir man ju riktigt orolig. Här ska man börja käka lite medicin (paroxetin GEA) för att man mår jäkligt dåligt, och det är tydligen helt livsfarligt. Hur stor är risken att man flippar ur av den här medicinen då? Har den verkligen inte hjälpt någon. Jag har aldrig ätit medicin förut, men vill prova för att se om det hjälper. Ska man alls inte lita på läkare? Någon som vet? Kram
Frida <xydoda@hotbrev.com>
- Wednesday, November 12, 2003 at 13:55:03 (MET)


Hej Anita! Läste det andra inlägget i den andra gästboken. Att allt försvann när du tog Zoloft tyder på att du är beroende av a/d. Det har du blivit av seroxaten. Sedan är du nog beroende av Xanor, hur mycket vet du inte. Det beror om du tar idag. När man ska bli av med ett bensoberoende har jag bäst ERFARENHET (inte råd) av att man tar bort a/d först. Men det är upp till dig själv! Vi ska inte lägga oss i men allt tyder på att du har ett beroende av dina tabletter. Sluta inte helt plötsligt utan gör ett långsamt nedtrappningsschema, ring gärna Staffan! Ju snabbare du slutar desto mer symtom får du! Peter
Peter
- Wednesday, November 12, 2003 at 12:36:57 (MET)


Efter det jag hade nollat, var en fruktansvärt hemsk tid. Visste inte hur jag skulle klara av det. Trodde många ggr att jag aldrig skulle bli bra igen. Det var som man sprang i ett ekorrhjul och inte kunde komma ut någonstans. Läkaren skrev ut mer benzo och sa att det var min urprungsdiagnos (paniksyndrom) som kommit tillbaka. Okey, många av symtomerna jag hade var snarlika, men de var inte på samma sätt. Det värsta som jag upplevde var den totala mattheten, gjorde jag någonting så kändes det som jag skulle rasa ihop vilken sekund som helst. Sömnen var lika med noll, matlust hade jag ingen, kilona rasade. Skakningar, nedstämdheten, hjärtklappning, stötar, jag kommer inte ihåg alla symtomer, kanske lika bra det. För mig var det den hemskaste tiden i mitt liv. Idag efter 19 månader tablettfrihet, så har jag hanterbara dagar och det kommer dagar som jag är helt symtomfri. För det mesta så är det hanterbarat måeende, ibland får jag bakslag. Hade ett nu i helgen, men jag vet varför. Jag tog ett glas vin till maten. Bara efter några minuter så satte det igång med olik symtomer som jag kände igen. Speciellt den hemska mattheten kröp över mig, skakningar och kroppen verkade gå upp i högvarv, och det bara för ett enda jädrans glas vin. Ta det försiktigt och var snälla mot er själva, gör saker som känns bra, jag lyssnar mycket på lugn musik är ute och går i naturen och försöker komma iväg en ggr i veckan för att simma. En så länge så har jag inte kommit tillbaka till mitt forna jag, kanske gör jag aldrig det, men jag kommer säkerligen att må bättre och bättre med tiden. Jag har fortfarande min lilla piller burk med benzo med mig vart än jag går. De ligger där de ligger. Jag vet att jag har dom med mig, men jag rör dom inte. Det är min flytväst. Sköt om er alla och ha det så gott.
nita
- Wednesday, November 12, 2003 at 05:31:13 (MET)


Hej alla och tack för stöttning Anita! Denna sidan är fantastisk att hämta motivation och ny kraft ifrån. Är i en urjobbig period nu och funderar på hur jag ska stå ut flera veckor till. Hoppas på snabb förbättring, så hoppet fylls på igen. Saknar mitt tidigare liv oerhört!! Vill bara må bra igen, så som jag var innan tabl försvann.. Men nu har jag varit utan så länge att jag MÅSTE se hur jag mår i grunden, utan abstinens och tabletter. Annars vet jag ju inte vad som är vad och vad som isåfall ska behandlas. Hoppas på en bättre morrondag o ta hand om er alla! Tina
Tina
- Tuesday, November 11, 2003 at 21:48:42 (MET)


Hej Anita! Viktigt att veta om du ifrån Xanoren eller du behövde fortsätta. Det är svårt att säga något om tider men hoppas på det bästa. Kan du inte komma ifrån Xanoren så får du så småningom göra en nedtrappning (långsam). Jag är säker på att det ordnar sig! Peter
Peter
- Tuesday, November 11, 2003 at 17:35:38 (MET)


Hej.Då prövar vi igen.Just nu mår jag skitdåligt igen.Det är jobbigt.Igår var en sån bra dag,jag saknar den.När försvinner in och utsättningssymptomen? Jag saknar mitt tidigare jag oerhört mycke.Det gör ni väl alla så klart.Få se om detta kommer fram nu då.Kram Anita
Anita
- Tuesday, November 11, 2003 at 17:20:34 (MET)


Hej Gabriel! Dessa psykiariatiska inst. är helt sjuka. Jag vet inte om samhället ska ge mer resurser så att de kan behandla ännu fler. Finns väl undantag. I dagarna ligger en mycket god vän till mig på psykiatrisk avdelning. Hon är bensoberoende och har klagat över synrubbningar och ångest mm. Läkaren sitter in en medicin för akuta och kroniska schizofrena psykoser där biverningarna är parkinssonliknande skakningar, akut inre oro och kraftig trötthet. Man blir kemiskt lobotomerad. Hon är helt frisk förutom benson. Dessutom sätter de in imovane. Vad har vi för sjukvård?? Jag säger som Otto brukar säga "ge akt på vad dni stoppar i er" Peter
Peter
- Tuesday, November 11, 2003 at 15:26:32 (MET)


Varning för avd. 937 Psykiatri Östra i Lillhagsparken! Är du bensodiazepinberoende (lågdos) behandlar dom dig som värsta missbrukaren & sätter ut alla mediciner på en och samma gång. Gäller även SSRI eller vad man nu vill ha hjälp med! Nedtrappning existerar inte på det stället, om man inte är uppe i extrema doser vill säga. Dessutom rikerar du att få dela rum med psykotiker, patienter dömda till vård enl. LRV. Så har det varit sedan mitten av 90-talet.
Gabriel
Göteborg, - Tuesday, November 11, 2003 at 14:25:04 (MET)


Jag saknar också Otto! Roligt med de långa intressanta och personliga inläggen. Hoppas du bara är bortrest. Kram Ella
Ella
- Tuesday, November 11, 2003 at 13:57:29 (MET)


OTTO! Saknar dej!
Monica
- Tuesday, November 11, 2003 at 13:19:32 (MET)


Skulle bara kolla om det funkar igen, servern verkar seeeeg?
Monica
- Tuesday, November 11, 2003 at 12:29:05 (MET)


Mitt inlägg har hamnat i nya gästboken.Anita
Anita
- Tuesday, November 11, 2003 at 11:38:08 (MET)


Det verkar ändå så att det fastnar i bland inläggen. Peter
Peter
- Tuesday, November 11, 2003 at 11:30:17 (MET)


Bara TEKNISKT om Gästboken. Tack MOnica för upplysningen. Du hade rätt. Länken till Äldre gästboken hade ändrats. (Jag vet varför.) Beklagar. Nu är det fixat. Flera tycks ha krångel med det tekniska. Jag vet inte Anita, varför inläggen inte alltid kommer in för dej. Anita och Goggo skriver in samma inlägg gång på gång ibland. Jag tror tillsvidare att det bara beror på att ni inte uppdaterar (reload) så ni ser att redan första försöket lyckades. Är det inte så kontakta mej på tel eller mail. Det verkar också vara en hel del störningar på survern. Vi byter snart surver (till Bahnhof) och det kanske löser en del, men det blir säkert också trassel innan det nya är intrimmat. Bra om vi kan fortsätta och hjälpas åt även med detta tekniska.
Staffan Utas <rfhlups@algonet.se>
018-124422, - Tuesday, November 11, 2003 at 11:18:14 (MET)


Hej.Har skrivit 2ggr men kommer ej fram.Är det något fel?Kram Anita
Anita
- Tuesday, November 11, 2003 at 10:01:28 (MET)


Till anonym! Läs gärna här på hemsidan på flikarna så finns det jättebra info om både benso och antidepressiva. Hur går det för dig Anita?? hör av dig! Peter
Peter
- Monday, November 10, 2003 at 17:48:59 (MET)


TINA: När jag har ett förjäkla sug efter tabl. och det inte är tid att ta dom, eller är toleransabstinens, (jag har ju inte nollat nån än) så i alla fall så stoppar jag en karta av tabletterna i fickan, eller lägger dom mot mellangärdet. Mycket är säkert psykologiskt, men det får vara hur det är med den saken *L* det lindrar i alla fall ibland. Jag hoppas verkligen att du orkar stå ut, finns det ingen liten stund som det känns bättre? Eller är det lika jäkligt hela tiden? Försök att hitta det lilla om det finns, och det är ju skönt att du kan sova. Kanske är vad du behöver just nu. Hang in there/Carina
Carina
- Monday, November 10, 2003 at 12:27:02 (MET)


Tina, anonym och Britta kämpa på nu när ni har nollat. Ingen vinner på att gå tillbaka. Ge det mer än några veckor till Tina! Anonym, tufft att sluta helt abrubt. Kan ta en tid att hämta sig från Seroxat och Xanor. Påverkan av dessa mediciner kan sitta i ett tag men ingen kan säga hur länge. Men det bör bli bättre ju längre tiden går. Försök läs så mycket som möjligt om tabletterna. Kämpa på och ge inte upp! Peter
Peter
- Sunday, November 09, 2003 at 21:54:04 (MET)


Nu har jag läst mer om rfhl.Bl a den engelska undersökningen,varför fick inte den någon större uppmärksamhet när den kom ut. Vilken miss! Flera artiklar och även här i Gästboken, har gjort att jag kan förstå min egen Roche-Wiplash-skada. Ett passande namn tycker jag, fick iden när jag läste ett tidigare inlägg.Just "wiplash" passar bra när det gäller utsättning av Läkemedel. Framför allt när det gäller allt i benzo. Det har verkligen tagit tid innan alla biverkningar och utsättningssvårigheter blivit kända, men nu är det känt. Mycket tack vara den engelska rapporten. Vidare har jag förstått när jag läser att man använder SSRI-läkemedel som hjälp vid utsättning av tex benzo-preparat. Är det ett riktigt sätt att lösa ett redan stort problem?, nej, helt fel.Absolut fel. SSRI skrivs ut alldeles för generellt för allt till snart sett alla. Mycket tyder på att historien kommer att upprepa sig: Vi lär av historien, att vi inget lär av historien
lennart
skåne, - Sunday, November 09, 2003 at 18:53:09 (MET)


Heej alla! Bra att sidan är sig lik igen så att man vågar skriva. Har haft en urjobbig period och är nu inne på femte veckan av abstinenselände. Tar det aldrig slut.. Tankar att åter börja med tradolan, har blivit allt starkare när jag inte blir bättre. Orkar helt enkelt inte längre och bara tanken är befriande även om det är det sista jag kommer och vill göra. Då har jag ju kämpat i onödan och det vill jag inte förstöra.. Ger det ivarjefall tre veckor till. Är jag inte bättre ens DÅ, så får jag väl ta ställning hur jag ska göra. Vill ju bara känna lite förbättring men istället mår jag bara sämre vissa dagar, och det är främst ångest, meningslöshet och tröttheten som tar kål på mig. Har sjukskrivit mig, sover till kl ett på dagarna och sen mår jag dåligt ända till sömnen förhoppningsvis ger en paus. Hoppas att det blir bättre för såhär vill man inte leva hur länge som helst!! Ha de bra alla som kämpar! Tina
Tina
- Sunday, November 09, 2003 at 17:50:23 (MET)


Har hittat er sida idag.Blev mycket chockad och orolig.Har ätit Seroxat 5 mån och Xanor 0.5mg i 4mån.Mådde inte bra på dessa mediciner.Därför slutade jag.Mår mycket sämre än jag nånsin gjort.Ångest och en massa konstigheter som alltså beror på medicinerna.Hur länge har man detta då ? Vad beror det på?Går det över snart? Hur länge sitter preparaten i kroppen.Tacksam för svar.
anonym
sthlm, - Sunday, November 09, 2003 at 14:50:12 (MET)


Britta. Mianserin åt jag i ca 1,5 år. Myrkrypningarna var allra värst. Dom hade jag i 2 år. Sammanlagt har jag ätit medicin i 10 år och därför tror jag att jag har haft myrkrypningar så länge.Jag hade hjärtklappning i några dagar direkt efter jag tagit bort den sista biten, jag trodde att jag skulle dö. Jag sökte upp en god vän som Reikade mig och det hjälpte mig att klara den krisen. Jag fick värk i en muskel den satt i i två veckor sen gick det över. Dagarna som var bättre blev fler och fler. När jag hade dåliga dagar så tänkte jag att i morgon är det bättre och ofta var det så. Till sist ebbar det ut, så det går. Kämpa på.
Elin
- Sunday, November 09, 2003 at 14:48:59 (MET)


Hej Elin Läste att du slutat med Mianserin, hur länge satt din abstinens i och vilka symtom hade du? Jag har själv slutat med denna medicin sedan 5 mån och vägen hit har minst sagt varit krokig. Har haft några längre bra perioder (ca 5 dgr i sträck) men sedan har alltid abstinensen slagit till igen med dubbel kraf. Känner du igen detta ? Åt Mianserin i 13 månader.
Britta
Stockholm, - Sunday, November 09, 2003 at 13:07:55 (MET)


Hej alla kämpare å stöttare! Kort rapport från mej: går rätt bra med avvänjningen trött men ingen abstinensvärk. Ångesten håller jag på avstånd med hjälp av sällskap av andra människor, det är det bästa sättet tycker jag. Känner för er som sliter med utsättning av flera tabl, huga vilken plåga! Men tiden läker faktiskt, glöm inte det! Till Staffan: Jag sökte efter gamla inlägg, men får ingen kontakt med servern dom ligger i , läge att länka om eller är jag ute å cyklar? Måsågott alla!
Monica
- Sunday, November 09, 2003 at 12:40:41 (MET)


CARINA: Tack för ditt stöd. Du är otrolig! Du kämpar och jag önskar att jag kunde ta bort allt det jobbiga för dej, men vi vet att livet inte funkar så, tyvärr! Vi och alla andra får kämpa vidare....Shit, vad "dom" gör med oss.... Kram på dej o alla andra...
Jannike
- Saturday, November 08, 2003 at 23:53:53 (MET)


Idag när jag var på apoteket och handlade hände något roligt för mig. Jag har ätit div antidepressiva mediciner i 10 år. För 2.5 år sedan bestämde jag mig för att sluta. Jag slutade alldeles för fort och det har inte varit särskilt enkelt. Jag är glad att jag klarat av det och idag känner jag mig mycket lugnare och tryggare. Utan stödet på denna sida och från Rfhl vet jag inte hur det hade gått. Men nu till det roliga. För 2,5 år sedan bad jag kaxit receptarien på apoteket om ett provpack på 20 tabletter Miansering istället för den ordinarie dosen på (jag kommer inte ihåg hur många, säkert 100-200 stycken) Jag talad om att jag höll på att trappa ut min medicin och hade så lite kvar att jag bara behövde några stycken. Receptarien såg orolig ut och varnade mig för att det kunde vara farlig och dessutom mycket svårt. Idag när jag handlade andra varor av henne kände hon igen mig och hon sken hon som en sol när hon såg mig och på något vis kändes det som ett samförstånd utan ord. Hon såg ut att tänka. Du har klarat det. En antidepressivkund som har blivit frisk. Snacka om att jag gick hem i glädje och trium.
Elin
- Saturday, November 08, 2003 at 22:13:09 (MET)


Hej alla rfhlare! Som ny medlem måste jag erkänna att jag bli vida imponerad av samlad fakta på rfhl. Jag har en gammal erfarenhet av Nitrazepan och egenylutsättning samtidigt. 2 st litium-utsättningar. en haldolerfarenhet. dito cisordinol. Men det verkar inte vara i närheten av vad Cipramil etc ställer till med. Jag läser då och då om dessa lyckopiller i kvällspressen, men först nu förstår jag varför de måste stoppas till alla människor utom inom åldrigsvården.England och flera andra länder har satt minst 18 år Jag ska genast börja engagera mig! Hällsningar Lennart
Lennart
skåne, - Saturday, November 08, 2003 at 19:34:45 (MET)


Anita, dina akuta besvär beror nog på denna in och utsättning av Seroxat och Zoloft. Däremot vet vi inget om Xanor. Du kan ju testa om det går att vara utan för du säger ju att du inte har akut ångest än så länge. Hoppas det håller i sig. Det brukar kännas rejält om du nu skulle vara att du behöver Xanor. Däremot kan du ha en Xanorabstinens som ligger kvar sen sist. Den kan bara tiden ta bort inte någon tablett. Lycka till och skriv hur det går! Peter
Peter
- Saturday, November 08, 2003 at 15:57:07 (MET)


Tack för alla svar.Har inte tagit någon Xanor idag,oron finns där men inte ångesten just nu.Om man som jag får ett återfall får man då samma hemska abstinens igen? Har ätit nu ca 3mån och aldrig mer än 0,75mg.Jag är mer än rädd för det än någonsin.Kommer det kanske efter några dagar.Kram Anita
Anita <aelvholm@passagen.se>
Höganäs, - Saturday, November 08, 2003 at 15:44:38 (MET)


Hej igen alla! Spec Anita o Peter. Jo,det är sant med faktan kring detta med symtom, vad är vad etc. Men att det går över gör det ju, men tiden e som Du Peter säger svår att säga har jag förstått även med ad. Det är väl efter sk. "nollning" av Benzo som e hemskt jobbig. Givetvis vägen dit oxo, men spec nollan. Och jag menade inte Anita att DU skulle sätta ut Zoloft abrubt som du gjort, för att jag gjort det. Du har ju slutat med Seroxat för 10dgr sen, så det e tufft gjort, o förstår att du inte är i spec bra form, fy vilket lidande. Men som Peter säger till mig o dig, tiden går, o det släpper så småningom..men när e ju svårt att säga. Kan nämna att jag la av Zoloft Abrubt oxo i Mars. Men hämtade mig, sen blev det annat som du kanske läst. Tack för svaren, o hoppas på att du fixar detta på bästa sätt Anita, fortsätt o skriv så man vet hur det går för dig. Hur dumt det än låter, så försök att stå ut, en dag vänder det... O Peter, ja, det var en chock med Benzo nyss, så jag tar det försiktigt nu. Så man kan äta o så..Visste inte att AD o Benzo hade ungefär samma abstinens. Men att abstinensen det skulle åter komma sen i mars låter väl inte relevant eller ?. Sommaren var ju bra, måste nog vara Benzo som spökar på mig, e omruskad ännu skulle man kunna säga, får se hockey o distrahera sig...ha det bra alla o ha en så bra helg det går önkskar jag.
Goggo
Gbg, - Saturday, November 08, 2003 at 15:24:43 (MET)


Du Goggo! Vad satte de ut på dig? Jag tror det är benson som spökar, men det måste du ta det försiktigt med. Kroppen får hinna med nu vad de satt ut. Hur mycket har du kvar? Anna-Karin, du och jag har ju haft omfattande mailkontakter, tror du inte att du skulle kunna minska ner på ditt arbete lite så skulle kanske det värsta gå över! Att jobba med abstinens är lite som att springa med förkylning. Ta det lugnt! Du har kommit långt! Peter
Peter
- Saturday, November 08, 2003 at 14:41:15 (MET)


Hej alla. Hur ska jag orka igenom detta? Ångesten drar igång för allt. Den gnager i mig nästan hela tiden och minsta sak så är det fullt ös. Mina känslor är så starka, blir orolig så lätt för allt möjligt. Förstorar upp saker. Är det någon som känner igen detta?
Anna-Karin
- Saturday, November 08, 2003 at 14:24:11 (MET)


ANNA-Karin...jag är välldigt mycket mer känslig nu än innan medicinerna.Eller rättare sagt, jag hade inga som helst såna problem innan. Jag har väldiga problem särskillt med ljud, men oxå ljus. Det går i vågor som tur är,hade man aldrig någon bättre dag, så skulle man aldrig stå ut. Men visst är det jobbigt när ångesten går i gång av bara lite fågelkvitter tex. JANNIKE. Det är ett helsike med toleransabstinens. För min del gäller så mycket lugn och ro som möjligt då. Och det är ju då man tvivlar som mest på att man kommer att klara det. Men jag är väldigt imponerad av dig, när jag tänker på hur du blivit behandlad av läkare och sättet du satt ut mediciner på, så...brrr...och du kämpar på. Och du skriver ett par rader här även fast du är så dålig. Du är en inspirationskälla verkligen. Skänker en lindrande tanke till dig. Och till alla andra kämpar oxå förstås.
Carina
- Saturday, November 08, 2003 at 14:15:00 (MET)


Hej igen alla! Spec Anita o Peter. Jo,det är sant med faktan kring detta med symtom, vad är vad etc. Men att det går över gör det ju, men tiden e som Du Peter säger svår att säga har jag förstått även med ad. Det är väl efter sk. "nollning" av Benzo som e hemskt jobbig. Givetvis vägen dit oxo, men spec nollan. Och jag menade inte Anita att DU skulle sätta ut Zoloft abrubt som du gjort, för att jag gjort det. Du har ju slutat med Seroxat för 10dgr sen, så det e tufft gjort, o förstår att du inte är i spec bra form, fy vilket lidande. Men som Peter säger till mig o dig, tiden går, o det släpper så småningom..men när e ju svårt att säga. Kan nämna att jag la av Zoloft Abrubt oxo i Mars. Men hämtade mig, sen blev det annat som du kanske läst. Tack för svaren, o hoppas på att du fixar detta på bästa sätt Anita, fortsätt o skriv så man vet hur det går för dig. Hur dumt det än låter, så försök att stå ut, en dag vänder det... O Peter, ja, det var en chock med Benzo nyss, så jag tar det försiktigt nu. Så man kan äta o så..Visste inte att AD o Benzo hade ungefär samma abstinens. Men att abstinensen det skulle åter komma sen i mars låter väl inte relevant eller ?. Sommaren var ju bra, måste nog vara Benzo som spökar på mig, e omruskad ännu skulle man kunna säga, får se hockey o distrahera sig...ha det bra alla o ha en så bra helg det går önkskar jag.
Goggo
Gbg, - Saturday, November 08, 2003 at 14:07:41 (MET)


Jag undrar om det är någon mer som känner att alla känslor blir förstärkta under abstinensen? Är det för att nervsystemet är så känsligt och kroppen är så uppstressad?
Anna-Karin
- Saturday, November 08, 2003 at 13:12:12 (MET)


Hej alla! Har en dålig dag idag. Skakig, gråter och ont i kroppen. Vet att det är abstinens av xanoren och att det går över. Har inte börjat trappa ner dom än. Med min "hästdos" tänker jag inte röra dom förrens det finns en riktig uppföljning! Men det är ju skit att man ska behöva få abstinens då och då fast man står på samma dos. Det är bara att kämpa på! ANITA: Lider med dej. Som dom andra sagt, och jag har lärt mej av egen erfarenhet...sluta aldrig tvärt med ad ellet benzo. Kämpa på... Kram till ALLA! Jannike.
Jannike
- Saturday, November 08, 2003 at 12:47:40 (MET)


Bara att hålla med dig Sarah. Det finns massor av människor som har årslånga abstinenser, däribland jag. Det är helt normalt men jag tror det går över med tiden. Jag har träffat och pratat med många där det försvunnit med åren. Vanligtvis är ett år ingen tid för ett bensoberoende. Det tar längre tid än så. FASS skrivs av läkemedelsföretagen själva och klart att de vill sälja. Deras egna försäkringsbolag godkänner inte abstinens över sex månader för där sitter s k professorer som håller med dem. Jag tycker det liknar mycket de rättsprocesser man har haft angående whiplashskador där man också gör allt för att behålla sina pengar. Läkemedelsföretagen vill tjäna pengar på vår bekostnad. I många fall är läkare köpta eller kraftigt påverkade av deras lobby. Nästan alla forskningspengar kommer ju från dem. Så det gäller att hålla sig väl med dem för annars blir det svårt att göra karriär om man inte har forskningspengar. Vi vet ju bättre vi drabbade. Jag tror det går över för dig Sarah! Du är hemskt kunnig när du skriver och du är en verklig tillgång här! Peter
Peter
- Saturday, November 08, 2003 at 11:59:28 (MET)


Läser i patientfass om Xanor och abstinens, och känner mig förtvivlad över att man fortfarande inte skriver ut sanningen, den som vi som drabbats av långvarig abstinens (månader och år) alltför väl känner till. Så här står det, citerar: "Om man plötsligt slutar ta Xanor/Xanor Depot efter en längre tids regelbundet bruk kan man få myrkrypningar, förändrad verklighetsuppfattning och förändrad personlighetsupplevelse. Detta kan vara från någon vecka upp till flera veckor. Dessa symtom uteblir eller lindras om dosen sänks långsamt." (Patientfass 3003). Jag kan inte förstå varför det FORTFARANDE får stå så i patientfass, trots att det finns mycket dokumentation om att abstinens kan sitta i mycket längre än några veckor! Och att man inte tar upp fler abstinenssymtom än de nämnda! Är det så att läkemedelsföretagen och apoteken håller varandra i handen för att tjäna mesta möjliga pengar, medan sanningen (och därmed patienterna) offras?? Jag har suttit med en lång rad abstinenssymtom i över ett år nu, varför fick jag inte någon varning från de ansvariga om att jag riskerade det? Och fortfarande mörkar man fakta! Slutsats: Du kan INTE lita på informationen varken från läkemedelsföretagen ELLER från apotekshåll!
Sarah
- Saturday, November 08, 2003 at 11:28:17 (MET)


Hej Anita! Då är den insättningen och utsättningen du har problem. Man ska absolut inte ta bort Seroxat på detta sätt och i chocken av detta sätta in Zoloft. Inte konstigt att dina symtom uppstår. Jag tror dock att det värsta av symtomen går bort inom några veckor. Vänta också att skifta till stesolid tills detta har lagt sig. Gör då en långsam nedtrappning. Regeln är sätt aldrig ut abrubt då i de flesta fall kroppen inte klarar det. Skillnaden mellan stesolid och Xanor är att de ligger kvar olika länge när du tagit tabletten. Xanor är snabb och effektiv men försvinner på mindre antal timmar än stesolid. Stesolid ligger längre i kroppen. Hur länge är individuellt. Men kom i håg att båda är benso! Du kan ringa Staffan också på RFHL och höra vad han tycker på måndag. Just nu beror dina akuta symtom på in och utsättandet av olika a/d. Är man bensoberoende också tenderar dessa symtom att bli värre. Det värsta går över och ta det försiktigt i fortsättningen! Peter
Peter
- Saturday, November 08, 2003 at 11:22:20 (MET)


Hej.Jag tvärslutade med Seroxat för ca:10dgr sedan.jag sov ju nästan hela dygnet.Istället fick jag Zoloft direkt.Det skulle vara så bra.Har nu ätit en halv i 4 dgr.Fick då syn på er gästbok och började läsa. Jag blev helt vettskrämd.Symptomen jag har är kraftig hjärtklappning,tryck över bröste,kraftiga skakningar,yrsel,elak ångest som är där när jag vaknar och somnar.Börjar sakta undra om det är biverkningar av Seroxat och insättningsproblem av Zoloft.Bestämde mig för att sluta tvärt igår.Mina händer och armar skakar så jag kan knappt hålla i ett glas och munnen är torr som en öken.Den kraftga ångesten gör att jag har svårt att hålla 0,75 Xanor per dag men jag måste. Dessa symptom hade jag inte innan jag började med AD så därför tror jag mer och mer på att det är dom som är orsaken till eländet.Hur länge kan det sitta i.Har ju ätit Zoloft t,ex bara 4dgr.Vilket sitter kvar i kroppen längst Xanor eller Stesolid? Tänker på er alla. Kram Anita.
anita <aelvholm@passagen.se>
Höganäs, - Saturday, November 08, 2003 at 11:14:18 (MET)


Hej Goggo! Detta med tider och vad som är vad är helt omöjligt att svara på. Det är ändå liknande symtom på både a/d och benso. Men ligger du kvar på stesoliden är väl ändå det troligaste att det du har problem med är toleranssymtom från dina stesolid. Hade du gått ner en bit där nyligen? Det kanske vore lämpligt att ta en mycket långsam nedtrappning av det sista. Du var med om snabbnedtrappning nu. Det skadar mer än det gör nytta. Kanske svårt att göra något nu. Kanske inte mycket till svar. Ofta försvårar det bara att sätta in t ex Zoloft när man är bensoberoende men gjort är gjort och hoppas du kan gå vidare att trappa av allt, men det bestämmer du själv. Peter
Peter
- Saturday, November 08, 2003 at 10:11:42 (MET)


Hej igen Anita o andra! Som Peter sa, hoppas du inte börjat med Zoloft ännu som jag tyvärr gjorde. Vet Du Peter, hur länge abstinens på dessa Zoloft kan sitta i, jag slutade i slutet av mars, mådde illa ett bra tag, men sommaren var rätt bra trots allt, tycker inte jag vart som innan jag tog dessa, sömn etc. Kan det ta så lång tid.`? Bättre e ja ju kanske men abstinensen kom liksom tillbaka igen i sept. Äter Benzo oxo,gjorde även vid insättandet samt kodein...Dessa SSRI.. va e faktan om dess längd på utsättning, Benzo e ju lättare att hantera tycker ja iaf, faktan finns ju sen länge. Men sånt e det. Leva på hoppet har det blivit nu, var ej deppig, eller hade ångest innan insättandet. Endast lågdosberoende av Benzo, nu har jag fått problem, när släpper detta tro?. Finns det nån annan som har en bra erfarenhet av utsättande av Zoloft, tid o annat.HA det bra alla..önksar Goggo på nattkröken
Goggo
Gbg, - Friday, November 07, 2003 at 23:47:03 (MET)


Hej igen Anita o andra! Som Peter sa, hoppas du inte börjat med Zoloft ännu som jag tyvärr gjorde. Vet Du Peter, hur länge abstinens på dessa Zoloft kan sitta i, jag slutade i slutet av mars, mådde illa ett bra tag, men sommaren var rätt bra trots allt, tycker inte jag vart som innan jag tog dessa, sömn etc. Kan det ta så lång tid.`? Bättre e ja ju kanske men abstinensen kom liksom tillbaka igen i sept. Äter Benzo oxo,gjorde även vid insättandet samt kodein...Dessa SSRI.. va e faktan om dess längd på utsättning, Benzo e ju lättare att hantera tycker ja iaf, faktan finns ju sen länge. Men sånt e det. Leva på hoppet har det blivit nu, var ej deppig, eller hade ångest innan insättandet. Endast lågdosberoende av Benzo, nu har jag fått problem, när släpper detta tro?. Finns det nån annan som har en bra erfarenhet av utsättande av Zoloft, tid o annat.HA det bra alla..önksar Goggo på nattkröken
Goggo
Gbg, - Friday, November 07, 2003 at 23:45:09 (MET)


Det är abstinens du har. Den kan vara väldigt länge. Hoppas du inte börjat med Zoloft ännu. Gå över på stesolid på ett par veckor, stabilisera på en dos och sedan trappa lite långsamt precis som Goggo säger. Du har massor av info på denna sida. Allt beror på hur du har det runt omkring dig och vilken abstinens du får som får bestämma takten. Stesolid och Xanor är samma sort så förvänta dig inget under där att det skulle vara väldigt mycket lättare. Det är bara att stesolid ligger längre i kroppen och då blir abstinensen inte lika hoppig. Peter
Peter
- Friday, November 07, 2003 at 20:23:23 (MET)


Hej igen Anita! Peter skrev ju en del om detta att översätta verkan på Stesolid o Xanor. Kan nämna att jag ätit Stesolid i ca 25 år, och tycker att du bör , se detta som råd: Stabilisera dig på en dos, som du mår bra på innan du börjar fasen att gå ned. Peter angav ju takten, men beror på din livssituation o mående, du måste ju klara allt okring dig också, skynda långsamt...men att ta ned Stesolid e ju klart det bästa, mkt lång halveringstid..o som du sa aldrig abrubt. Hoppas du fixar detta med läkaren. Önskar Goggo
Goggo
Gbg, - Friday, November 07, 2003 at 20:12:26 (MET)


Tack för att ni svarade så fort.Det hade jag inte väntat mig.Jag blev glad.Var på psyk och berättade vilka problem jag hade.De sa ingenting om att det kunde vara abstinens,utan de tyckte att jag borde äta AD som dämpar ångesten. Det är ju ett helvete att ställas in och ut.Har läst alla inslag om AD.Det skrämde livet ur mig. Så det är abstinens som jag har fortfarande. Det var ju skönt att veta.Ju mer tabletter jag slipper äta ju gladare blir jag. Det är ett elände att komma ifrån tabletter.Därför ska jag nu försöka att byta från xanor till Stesolid. Har hört att abstinensen ska vara annorlunda då. Hur länge ska jag äta Stesold innan jag börjar nedtrappningen ? För att sluta tvärt det gör jag aldrig igen Kram Anita
anita <aelvholm@passagen.se>
Höganäs, - Friday, November 07, 2003 at 19:07:56 (MET)


Hej Anita! Jag har skrivit till dig men inte fått något svar. Det är verkligen hemskt att hamna i bensons garn. Det bästa sättet att ta sig ur är genom en långsam nedtrappning. Läs fliken Det går att sluta! Ska du byta rådgör med din läkare men enligt uppgifter jag har ska 7,5 mg stesolid vara lika mycket som 0,75 mg Xanor. Känner du ej för Xanor som är snabbare som Goggo kan man skifta succesivt på några veckor. Läkaren kan kanske hjälpa dig med detta. Det kan vara mycket vanskligt att sätta in Zoloft i denna bensoabstinens. Man får sämre för man får ta del av både insättningssymtom av Zoloft och toleransabstinens av Xanor. Det bästa sättet är att göra kroppen ren från benso. Jag kommer själv från Skåne och jag vet att det finns någorlunda hjälp på både Helsingsborgs och Ängelsholms lasarett. Att sluta med benson går om du tar 10 % av din dos och trappar den var 14:e dag. Då blir abstinensen inte lika jobbig utan man delar upp den. Att sluta abrubt är rent livsfarligt och framkallar epileptiska anfall. Kämpa på och läs så mycket som möjligt. Blanda helst inte in nya mediciner utan försök att bli fri så kommer hälsan till dig! Peter
Peter
- Friday, November 07, 2003 at 18:52:10 (MET)


Hej Anita! Jadu, det var ett svårt läge du hamnati. Xanor är har ju en snabb halveringstid som du vet. Att gå över direkt till Stesolid vet jag inte så mkt om...behövs nån här som kan det bättre. Men Seroxat innan o nu Zoloft som du äter kan ju enl. Fass o som andra som skrivit ge det du har..Lider med dig..kan inte nån ge ett mer specifikt råd? Slutade själv Zoloft i slutet av mars, o äter Stesolid..men mår ej bra..Mådde bättre innan Zoloften, men rekomnderar inget. Dessa jäkla blandningar av mediciner. innan man ej ens vet om det finns behov för mediciner, de skrivs ju ut på löpande band, sen står man med tvättad hals ensam, som DU. Men stå på dig...ge dig inte....lätt o säga men lycka till önksar Goggo
Goggo
Gbg, - Friday, November 07, 2003 at 17:39:37 (MET)


Hej Anita, håll ut du kommer att få hjälp. Det finns flera här som har trappat ner på Xanor. Ta det bara lugnt så länge,och, du kan sluta! Jag har skickat nödrop till folk som jag vet har erfarenhet. Mailade dej men kom inte fram..ngt fel i adressen? m v h
Monica
- Friday, November 07, 2003 at 17:31:17 (MET)


Orkar inte.Har fått ett återfall som jag inte vet hur jag ska ta mig ur.Kan någon hjälpa mig.Kram anita
Anita <aelvholm.@passagen.se>
Höganäs, - Friday, November 07, 2003 at 17:08:45 (MET)


Är det någon som kan vara snäll och kontakta mig på något sätt.Behöver hjälp. Kram Anita
Anita <aelvholm@passagen.se>
höganäs, - Friday, November 07, 2003 at 17:03:12 (MET)


Tack för en mycket bra sida.Hittade den av en händelse.Efter ca:10 år med Xanor1mg och citodon så slutade jag tvärt.Blev mycket sjuk.Fick epilepsianfall flera gånger samt tappade minnet. Låg till sängs i en månad och min man och dotter tog hand om både mig och hemmet.Ville aldrig uppleva detta igen.Hade ingen ångest när jag började med dom utan mer stressymptom p.g.a. mitt arbete som sjuksköterska. När jag slutat började jag få ihållande ångest och blev väldigt nedstämd. Fick då Seroxat utskrivet i juni 2003. I början kände jag mig lite bättre.Muskelspänningarna släppte lite och jag sov bättre.Men i oktober fick jag lov att sluta. Jag sov mellan 18-21 tim per dygn,hade ångesten kvar.Jag började då tyvärr att ta xanor 0.25mg igen ,orkade inte längre.Nu har jag fått Zoloft. Har ångest som en idiot och käkspänningar som är hemska.Tar 0.75mg xanor per dag. Ska åter till läkaren på tisdag,då ska jag be om Stesolid istället.Orkar inte sluta med xanor en gång till. Vet tyvärr inte hur jag ska trappa ned med Stesoliden och hur jag ska orka en gång till .Skulle bli så glad om någon hörde av sig till mig på E-posten.Kram Anita
Anita <aelvholm@passagen.se>
Höganäs, - Friday, November 07, 2003 at 16:57:20 (MET)


Så, nu är det väl ändrat som skrämde och missuppfattades i presentationen. Jag tror fortfarande något mer skulle behöva sägas av typ: "Här finns mycket samlad patientkunskap. Råd som ges här kan sidan emellertid inte ta ansvar för. Det får var och en som skriver dem göra. Men berättar man om egna erfarenheter blir det tydligt att det inte säkert gäller även den som undrade och man kan ändå vara till stor hjälp." Men vi låter det vara nu. Det här var knepigare än jag trodde och vi får diskutera det mer i föreningen (och utanför). HA DET!
Staffan Utas RFHL Uppsala län
- Friday, November 07, 2003 at 16:49:23 (MET)


Hej alla! Kul att folk skriver här. Det är Sveriges bästa mötesplats för alla oss tablettdrabbade. Det måste vi vara rädda om. Jag tycker som Otto, Carina och Nita att det måste vara högt i tak och att vi måste stå för det fria ordet. Sedan får vi ta de debatter som kommer. I en demokrati måste vi kunna ge och ta. Kunskapsnivån här är mycket hög, mycket beroende på att vi själva har de erfarenheter vi har. Ingen har sagt att de är några experter. Sedan lär vi oss mycket av varandra. Sök gärna bakåt också så kan man få erfarenheter av en viss sorts tablett. Det är lätt våra erfarenheter blir råd men det har ju lösts sig hittills och ibland är råd livsviktiga i en given situation. En tanke skänks till Goggo som har det jobbigt! Det finns mycket stöd för dig här på sidan. ECT är ofta sista utvägen för de som har starka depressioner. Det har diskuterats har förut. Jag har fått veta att det ges absolut inte till personer som äter benso. För övrigt vet jag inte om det är så bra att skicka ström in i hjärnan utan det får väl vara absolut sista utvägen till starkt depremerade personer. Jag har närvarat vid sådana ECT-behandlingar och det är rätt skrämmande. Förordet till denna gästbok är för lång. Det ska inte vara för mycket sådant för då skrämmer man bort folk eller så vågar folk inte skriva. Dra ner på det! Mycket är ju redan självklart, det som står. Ha det bra alla! Vi är glada att RFHL har denna plats så att vi kan mötas. Många av oss har det för jäkligt och behöver dela med sig. Peter
Peter
- Thursday, November 06, 2003 at 13:48:13 (MET)


Hej och tack för svaren. Har stöd från familj och vänner omkring mig. Men, jag känner att alla känslor är så förstärkta på något sätt. Men, med tiden ska väl detta lägga sig så man blir som man var förr?
Anna-Karin
- Thursday, November 06, 2003 at 13:47:23 (MET)


EVA: När jag fick ect-beh hade jag minneslucka på ca 8 v. Men det var inte av ect utan byten av alla med. Jag vet inte om det hjälpte. Många får bra hjälp av det. Själv vet jag inte om det hjälpte mej. Har din läkare föreslagit ect för dej? ANNAKARIN & TOMAS: Tabletter är inte lätt att sluta med. Under abstinensen undrar man om det är värt det. *i alla fall har jag gjort det* Men när man har kommit på att man vill "ut ur dimman" och ha ett normalt liv måste man kämpa som en galning! Hur ser det ut runt omkring er med familj och vänner? Har ni stöd? Jag förstår hur ni mår. Är där själv ganska ofta! Försök att stå ut och kämpa. Fortsätt skriv hit! Vi vill alla hjälpa er så gott vi kan.... Kram till alla...Jannike
Jannike
- Thursday, November 06, 2003 at 13:18:15 (MET)


ANNAKARIN. Hej å välkommen ! Extra känslig är väl bara förnamnet när abstinensen slår till. Men det blir bättre med tiden ska du få se. En liten smula bättre för varje dag. Klen tröst kanske, när tillvaron gungar, men var snäll mot dej själv, ta det lugnt du blir bättre, skriv mer, här finns många som har massor att dela med sig av, och du är inte ensam! kram
Monica
- Thursday, November 06, 2003 at 13:10:57 (MET)


Nu har jag hunnit läsa alla nya inläggen. Otto tog upp detta med debatt också. Det står nu "Tyngdpunkten är erfarenhetsutbyte och inte debatt". Om du tittar på sidan så kan du väl också konstatera att så är det ju, det är bara lite debatt. Och det var aldrig något förbud eller någon regel. Men det kan ju vara så att det - och det andra om råd - missförstås som något slags krav. Det verkar ju så på flera reaktioner, liksom den första tystnaden. Då får det ju formuleras om eller tas bort. OK vänner. Ha det. Men Anna-Karin och Tomas har inte fått några reaktioner ännu.
Staffan Utas RFHL-Uppsala
- Thursday, November 06, 2003 at 11:56:28 (MET)


Jannike . Blev du bättre av ECT behandlingen?? Är det något som du rekomenderar?? Mvh Eva
eva
- Thursday, November 06, 2003 at 11:48:23 (MET)


Goggo: Du måste lida nåt alldeles otroligt nu. Förstår dej! Första året jag var sjuk åt jag högstsa dosen zoloft och 10 oxascznd om dagen. Utskrivet av läkaren på vårdcentralen. Vet inte om jag får skriva det här men för mej började min dödslängtan av denna dos med. Sedan under ect-beh bytte dom ut med till efexor, remeron, xanor, imovane och propavan. Jag hade en minneslucka på nästan 8 v. Så jag vet inte vad jag mådde sämst av men min erfarenhet av zoloft är inte bra. Hoppas det går bra för dej, vännen! Kämpa på! ALLA ANDRA: Vi får inte sluta skriva nu. Vi behöver varandra. Råd och peppning och glädjen över er som nollar och klarar nedtrappningar. Och alla som mår dåligt och behöver skriva av sig. Låt oss inte bli tysta nu. Tänker på er alla.... Kram Jannike.
Jannike
- Thursday, November 06, 2003 at 10:10:18 (MET)


Ojsan. Kul att inläggen kom tillbaks efter min vädjan. Men läs vad här faktiskt står i inledningen ovan. Varför skall jag nu bli påhoppat (för sånt jag inte sagt). "Stora björnen" -va? Jag har inte hunnit läsa allt än, men måste genast säga: DET FINNS INGEN NY REGEL OM ATT MAN INTE FÅR GE RÅD. DET FINNS EN VÄDJAN ELLER "REKOMENDATION" OM ATT MAN DELAR MED SIG AV ERFARENHETER OCH DET BLIR NATURLIGTVIS EN TYP AV "RÅD", men kanske med rimligare sanningsanspråk. Vi andra har ju aldrig den fulla bilden av situationen, det har bara den drabbade själv. Vi bör försöka vara så öppna och demokratiska mot varandra som vi vill att läkarna skall vara mot oss och vår förmåga att själva ta ställning. Men visst du har rätt Carina, råd uppfattas det som ändå. Och Otto, visst kan man skriva om andras erfarenheter, det gör ju jag, men det är väl bra att vi talar om det också? I formuleringarna ovan är det INGA NYHETER ALLS tycker jag. Bara det att förut stod det i inlägg från mej och inte där uppe. OK jag har vetat att det funnits olika syn på dethär med experter och rådgivare. Själv anser jag att den här första versionen ovan blev för ovänlig (avskräckande) och det tänker jag försöka ändra på snart. Som sagt synpunkter är välkomna på e-post också. Ha det gott.
Staffan Utas RFHL Uppsala län <rfhlups@algonet.se>
018-12 44 22, - Thursday, November 06, 2003 at 10:09:04 (MET)


Måste bara tillägga att den gode Carina! alltid skriver ödmjukt och förstående och så alla begriper! Tack Carina! Tack Monicka och vi hörs! otto
Otto igen
- Thursday, November 06, 2003 at 09:30:59 (MET)


Skall bara svara en näst sista gång om råd m.m. Ser att fler inte riktigt hängde med vad jag skrev. Ja får ursäkta att jag inte utryckte mig klart och strukturerat! men skall samla ihop en del inlägg, och annat matrial. Och sedan svara vad jag efter många år samma som många andra gamla RFHL are! som jag ständigt har kontakt med! Staffan får väl gå in och rätta till vad jag skriver i vanlig ordning! Det blir nog bra med det! Jag har givetvis inte skrivit allt! Mitt råd är att fortsätta ge RÅD, om inte bara era egna erfarenheter, det finns mkt andra erfarenheter man kan luta sig mot. Jag vet av alla åren att många blivit hjälpta av Råd m.m både i GB böcker, samt i lokaler, där taket är lite högre än här, där man försöker sänka det! Många mail hem under tiden har jag fått som inte skrivits här av bl.a rädsla! m.m Jag är alldeles för gammal i det här gemet att lätt kunna läsa av vad som menas, om inte tar jag hjälp av någon riktig gamling! Tror att Peter och jag med flera har svarat massor av ggr. Om det nu blir fel någon gång så må det vara hänt. Men ingen skall tysta mig och mina erfarenheter sedan början av -70 talet. Sedan får Uppsala säga och skriva vad ni vill! Säger som vissa sidor, låt folk och fä skriva vad tusan dom vill, debbatera och disskutera. Sätt för fan inte munlås på folk, för då säckar denna sida oxå ihop och då blir den svår att bygga upp igen, det är lite skillnad (jag vet) att jobba på RFHL i Uppsala och vara en människa i nöd, som är rädd för att trampa fel! jag har själv suttit i styrelsen och vilket djävla hönsgård det var ibland! det skulle nog alla här få spader! nedtrappningsgrupper som skrek och gapade, vilken cirkus. Därifrån har jag en stor erfarenhet och mitt eget "knaprande" i så många år! Men att sätta upp regelverk hur man skall skriva utom dom 2 första punkterna ställer jag upp på! Resten får Staffan uppsala stå för! och styra! Skall konkritisra mig bättre vid ett annat tillfälle! Och ni som har problem med allt skriv det! var inte rädda för stora björnen alla har rätt till en åsikt (än så länge) Och dom som svarar svara efter vad ni tror på, det är ju bara att förkasta förslaget om man inte gillar det eller att det inte passar en! Jag har ägnat mig att gå igenom alla inlägg och hittar massor av inlägg där folk är i det närmaste desperat! klart man försöker svara så gott det går, nästa gång kanske det är du! Jag vet vad jag talar om när det gäller tabletter och dess abstinenser och seratoin och annat efter alla dessa år, jag har både läst mig till det! och jag befann mig i verkligeheten, fast en sjuk sådan! därför vomerar jag när överstepräster skall tala om för mig vad jag skall skriva eller tycka överallt! Denna sida är viktig ur många perspektiv, inte bara tabletter, utan vad händer i Samhället med alla nu som ingen hjälp får! vi är mkt lyckligt lottade som i värmen kan sitta och skriva och äga en dator! han ute han fryser och är mkt sjuk! Tänk om han/hon fick skriva vad dom berättar för mig som snurrar överallt! ja inte är det vackra ord! Han skulle strunta i att det får du inte och det får du inte, då hade han ramlat ihop, för dom orden har han hört sedan många år! men dom är lätt att skriva ner! men vad betyder dom?? Jag tror på det jag skådat med mina ögon. Och det böjer jag mig inte för någon, det är min upplevelse som ingen kan sätta sig in i! samtidigt kan ingen Läkare som själv inte varit abstinent och använder folk som försökskaniner sätta sig in i vad vi har upplevt och upplever! En Psykvård som pajat ihop, sopas under mattan....av ogranissationer som slogs för det svaga på -70 talet glömmer det aldrig! var finns den nu? ja bakom någon lokal och bakom någon skärm tydligen! Uttalanden om ex dubbeldiagnos hemlösa etc har kamrater bl. a till mig skrivit om i Tid, intervjuver av fätare mobila teamet, m.m men var är RFHL, ja jag såg något uttalande av Lena Westin! men idag tror folk att RFHL är ett fotbollslag ala GAIS! Så djävla dåligt är informationen och ingen uppe där i hirarkin ids göra något åt det, sagt av en mkt gammal RFHL-are som nu inte finns kvar, men var med och startade RFHL! Får inte riktig kläm på vad Du Staffan prioriterar! samtidigt om jag nu kommer att släppa denna sida så vill jag ha reda på blir det någon ungdomssida??? som är så viktig! Till ER alla som kämpat, kämpa göra er röst hört ; Gör det!! Skrik till det behövs innan alla somnar! Under åren har många blivit fria och det är roligt och många frågar, svarar. Fortsätt med det! ingen fråga är dum! Alla ni som hittat hit och kämpar med näbbar och klor, ge inte upp, det lyser i tunneln! Och orkar ni skriv, det kan hjälpa en enda människa och då är det möda värt, regler och vannsinne får du e hos läkarna! dom gillar hålla på med knä och forska och resa! Så är det med det! Skall återkomma senare någon dag med en bättre sak! Stöd nu varann, och Gogge jag hör av mig! med adressen! må nu väl därute och glöm ej att göra er röst hört i ett avsomnat Samhälle! Tack för ordet Otto Ruben P:s Den långrandige Otto! ostrukturerat! men vad gör det om 10 år!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, November 06, 2003 at 09:13:20 (MET)


Hallå där ute i höstmörkret. Först måste jag säga att det där med sökfunktionen är en superbra grej. Särskillt när man kommer hit första gången och söker erfarenheter av ett speciellt läkemedel, det har ju blivit en del spaltmetrar annars att ta sig igenom.... Sen vad det gäller det här med råd....det ÄR ju utifrån våra egna upplevelser vi ger råd!! Det vart lite fel i formuleringen i ett par inlägg här för ett tag sen, men det redde ju upp sig. Har läst igenom vad som står däruppe flera gånger, och slutsatsen blir hur många gånger jag än läser det, den samma, rådgivning: vi ska ge ur vår egen erfarenhet, och det är ju det vi gör!! då blir det ju rådgivning.!! Eller?. Det är ju ordklyveri. STAFFAN! Du kanske kan reda ut exakt vad du menar.? Exempel på vad som är felaktig rådgivning och inte. Jag hoppas verkligen inte att den här sidan kommer att ebba ut i sanden, för här är ju där jag, och, är jag säker på, många med mig fått den bästa hjälp, stöd och råd ang, våra olika besvär. Att hitta en sån här sida och upptäcka att man inte är ensam, det lyfter en stor börda bara det. Så jag tycker att vi ska vara rädda om den här sidan, den är ju välldigt aktiv, och det tyder väll på att det funkar bra!! Så ha det så bra ni kan alla därute, . Skulle förressten gärna vilja se lite fler som nollat, och kan dela med sig av erfarenheterna av det. Carina
Carina
- Thursday, November 06, 2003 at 08:39:29 (MET)


Heja på alla kämpar. Kul att se att du lever Goggo, har du nån mailadress? Nu har jag snart klarat 4 veckor utan tabletter. Vill bara tacka alla för stöd, etc, OTTO mest av allt,men även Jannike m fl. det går att sluta....lycka till!
Monica
- Thursday, November 06, 2003 at 08:24:39 (MET)


Angående om att inte ge råd...om jag hade hittat den här sidan innan min egen nertrappning av Xanor depot...så kanske jag inte hade mått så fruktansvärt hemskt. Kanske hade mina symtomer både fysiskt och psykiskt varit lindrigare, mer uthärdliga då under en försiktig och långsam nedtrappning. De som är här på sidan har väldigt stor erfarenheter om sin egna nedtrappning. Själv fick jag göra en idiotnedtrappning från 1 mg till 0,5 mg på 20 dagar, sen sluta helt adrupt. Nu är det 18 månader sen jag nollade. Jag har mina braiga dagar som är räknebara, sen de andra dagarna när jag vaknar tidigt på morron så vet jag aldrig hur jag mår. Måeendet går upp och ner, en del dagar känns rent utsagt fördjävligt och en del uthärdliga och hanterbara. Ja,ja nu har jag nog trampat i klaveret om just med råd. Tycker det är synd att de som har erfarehet inta ska få ge råd, sen är det upp till var och en att ta tills det eller inte. Läkarna skiter ju i en i stort sätt, de ända de gör är att det skriver ut mer benzo. Kanske får jag bassning nu, men ville skriva vad jag tyckter och tänker.
nita
- Thursday, November 06, 2003 at 07:19:42 (MET)


Hej igen alla kämpar, kul att se att nästan ALLA Ni finns kvar, har vart på ett besök som man behövde några veckors mental vila efter. En grym historia, men jag har överlevt än så länge, och vägrar ge mig. Jag SKA bli fri dessa gifter. Vill inte gärna gå in närmare på abrupt utsättning, men var med om det på både kodein o Stesolid..GRYMT ont o lite till. Men nu e ja tillbaka igen, med både plågor o kanske ett o annat råd, ett är som nämnts 100gr minst, ej abrubt. Undrar också hur länge Zoloft kan sitta i,fick detta lite snöpligt, la av det efter ca 3 mån, la av i slutet av mars, kan det jäklas ännu? Kan de intergrerar med typ comp o Stesolid ännu? verkar finnas få fakta om detta. Har ringt runt, olika svar överallt. Tiden får läka såren som vanligt...Ser att en del kommit långt, bara att gratulera, kul o se att det Går, om än jobbigt värre i många fall. Nätterna e lättare som sagt, eller Otto Ruben? Ha det så länge alla sliter o kämpar, Gonatt o Hej Goggo
Goggo
Gbg, - Thursday, November 06, 2003 at 02:38:26 (MET)


Hej på ER allihop, börjar hämta mig efter en sk. stjärnsmäll, men e inte helt fri. Det jäkligaste jag vart med om. Nån som vet hur lång tid ungefär Zoloften 50mg tar att försvinna, slutar verka, intergrera kemiskt med typ Benzo, Treo. Fick ju detta lite snöpligt i dec, satte ut de i slutet av Mars. Kan de jäklas ännu tro. Särskild ihop med Benzo o comp, en jäkla blandning, eller?. Skulle aldrig tagit dessa. Men kände inget spec i somras. Men nu efter de grymma dagarna så vet man ju inte vad som e vad. Att ta mer av dessa borde ju vara fel, o skulle aldrig göra det heller. Har blivit så svag bara, ätit minimalt. Goda råd e dyra, ni får råda utan att jag gör så..:-). Fasen , det är tiden som får läka alla sår igen, har normalt ingen nämnvärd ångest eller dep, utan fick av Zoloften tror jag..utan var lågdosberoende från början 30mg stesolid/dag, o Treo Comp. Zoloften gjorde att ångesten ökade o med det så skenade dosen Stesolid iväg. Men e nere i ganska normal nivå igen. Och Otto, Compen e borta...gör o gjorde ont..Svårt att hitta ett "normalt utgångsläge" efter denna "omgång"..ska man möta upp tidigare dos eller värka ut denna som e grymt jobbig. O sen ta ner härifrån? Fasen oxo 1:a gången det blev så illa. Måste stå ut nu bara, bättre på kvällar o nätter, stämmer det med...Otto. Ville väl mest tala om att jag överlevde, än så länge. Måste äta upp mig lite bara, o samla krafter igen, känns omöjligt, men det måste ju gå, ger mig aldrig.. inte efter alla dessa år, ska bli fri dessa jäkla medel. Vill passa på o tacka för ditt samtal Staffan Utaas, innan jag åkte in..det blev verkligen ett trauma som du sa, men hoppas man kommer över det oxo. Detta blir ju också en bok. Kan berätta att de trappade ut rätt fort oxo, undvik om ni kan att sätta ut Benzo abrubt, eller nästan, och typ Treo Comp o Citodon, kodeinet e mkt kraftfullt. Trappa rekomenderas efter erfarenhet av båda sorter. Kul o se att nästan alla e kvar o stödjer varandra ännu, på en ett trauma som du sa, men hoppas man kommer över det oxo. Detta blir ju också en bok. Kan berätta att de trappade ut rätt fort oxo, undvik om ni kan att sätta ut Benzo abrubt, eller nästan, och typ Treo Comp o Citodon, kodeinet e mkt kraftfullt. Trappa rekomenderas efter erfarenhet av båda sorter. Kul o se att nästan alla e kvar o stödjer varandra ännu, på ett bra sätt. Har inte hunnit läsa allt, vart bra slut i några veckor nu.. Men nu e Goggo med igen, med både problem o ett o annat råd kanske. Ha det så Gött det går, ALLA som e på sidan o peppar varandra, stödjare, ni som lider i tysthet. Detta blev ju nästan en bok.. jaja..återkommer igen Hej så länge /finns det möjlghet att få din E-mail Carl OTTO Ruben? Undrar över mkt just nu, o du besitter ju en del av den varan. Goggo
Goggo
Gbg, - Thursday, November 06, 2003 at 02:14:35 (MET)


Hej igen! Nu fattar jag ingenting vad är det som pågår? Vad menas med att man inte får skriva hur man vill....som tex när jag uttalade mig om läkare, vadå får jag inte göra det? Ursäkta men jag förstår inte riktigt vad som gäller och varför är det så tyst? Vad är det som händer? Snälla svara för att jag förstår inte just nu i varje fall. Hälsn. Johanna
Johanna
- Thursday, November 06, 2003 at 02:09:54 (MET)


Hej alla! Ja Anna det är synd att GB stannade av så här. Nu har det kommit lite direktiv av ansvarige! och skriver under på punkt 1 och 2 självklart! Det finns i alla GB att inte ex kränka någon! men att inte få ge ex råd, tips m.m ställer jag ej upp på, är det någon som kan ge råd så nog är det vi som "knaprat" sprungit hos sjukhus i åratal, än några förvirrade läkare som läst några böcker! Och genom det tror att dom vet hur det är att vara abstinent, biverkningar m.m så någon sån styrning deltar jag ej i! Är för det fria ordet! låt folk disskutera om dom vill, ingen dör av det! så präktig skall vi inte göra oss till! Det har visat sig att flertal har fått hjälp av råd, av oss AMATÖRER, som av vissa inte vet vårt bästa! Även debatt skadar inte, vad skulle det skada, det debbateras i rfhl lokaler runt sverige, inom alla föreningar. Skall denna sida vara speciell! köper det aldrig! Men vill RFHL Uppsala ha det så att ingen knappt kan yttra sig om erfarenheter inom olika områden, så må hoppas jag att det ordnar sig för dom som söker hjälp eller råd! Men anser det är inskränkning i att skriva vad som helst! Många har mkt att ge även om dom inte "knaprar" nuförtiden. erfarenhet finns oxå med i långvariga kontakter med RFHL och andra föreningar, samt att många är mkt belästa ang. mediciner av alla slag! Men med varmt hjärta överlämnar jag det till RFHL Uppsala att dra upp riktlinjer och annat! Och till alla som vågar skriva och frågar, och alla som kämpar i sin desperation, dom som svarar och alla andra! Lycka till säger Otto! P:s Ger läkarn råd utifrån erfarenhet??? Lycka till!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, November 06, 2003 at 00:18:36 (MET)


Hej alla! Kul att folk skriver här. Det är Sveriges bästa mötesplats för alla oss tablettdrabbade. Det måste vi vara rädda om. Jag tycker som Otto, Carina och Nita att det måste vara högt i tak och att vi måste stå för det fria ordet. Sedan får vi ta de debatter som kommer. I en demokrati måste vi kunna ge och ta. Kunskapsnivån här är mycket hög, mycket beroende på att vi själva har de erfarenheter vi har. Ingen har sagt att de är några experter. Sedan lär vi oss mycket av varandra. Sök gärna bakåt också så kan man få erfarenheter av en viss sorts tablett. Det är lätt våra erfarenheter blir råd men det har ju lösts sig hittills och ibland är råd livsviktiga i en given situation. En tanke skänks till Goggo som har det jobbigt! Det finns mycket stöd för dig här på sidan. ECT är ofta sista utvägen för de som har starka depressioner. Det har diskuterats har förut. Jag har fått veta att det ges absolut inte till personer som äter benso. För övrigt vet jag inte om det är så bra att skicka ström in i hjärnan utan det får väl vara absolut sista utvägen till starkt depremerade personer. Jag har närvarat vid sådana ECT-behandlingar och det är rätt skrämmande. Förordet till denna gästbok är för lång. Det ska inte vara för mycket sådant för då skrämmer man bort folk eller så vågar folk inte skriva. Dra ner på det! Mycket är ju redan självklart, det som står. Ha det bra alla! Vi är glada att RFHL har denna plats så att vi kan mötas. Många av oss har det för jäkligt och behöver dela med sig. Peter
Peter
- Thursday, November 06, 2003 at 13:48:13 (MET)


Hej och tack för svaren. Har stöd från familj och vänner omkring mig. Men, jag känner att alla känslor är så förstärkta på något sätt. Men, med tiden ska väl detta lägga sig så man blir som man var förr?
Anna-Karin
- Thursday, November 06, 2003 at 13:47:23 (MET)


EVA: När jag fick ect-beh hade jag minneslucka på ca 8 v. Men det var inte av ect utan byten av alla med. Jag vet inte om det hjälpte. Många får bra hjälp av det. Själv vet jag inte om det hjälpte mej. Har din läkare föreslagit ect för dej? ANNAKARIN & TOMAS: Tabletter är inte lätt att sluta med. Under abstinensen undrar man om det är värt det. *i alla fall har jag gjort det* Men när man har kommit på att man vill "ut ur dimman" och ha ett normalt liv måste man kämpa som en galning! Hur ser det ut runt omkring er med familj och vänner? Har ni stöd? Jag förstår hur ni mår. Är där själv ganska ofta! Försök att stå ut och kämpa. Fortsätt skriv hit! Vi vill alla hjälpa er så gott vi kan.... Kram till alla...Jannike
Jannike
- Thursday, November 06, 2003 at 13:18:15 (MET)


ANNAKARIN. Hej å välkommen ! Extra känslig är väl bara förnamnet när abstinensen slår till. Men det blir bättre med tiden ska du få se. En liten smula bättre för varje dag. Klen tröst kanske, när tillvaron gungar, men var snäll mot dej själv, ta det lugnt du blir bättre, skriv mer, här finns många som har massor att dela med sig av, och du är inte ensam! kram
Monica
- Thursday, November 06, 2003 at 13:10:57 (MET)


Nu har jag hunnit läsa alla nya inläggen. Otto tog upp detta med debatt också. Det står nu "Tyngdpunkten är erfarenhetsutbyte och inte debatt". Om du tittar på sidan så kan du väl också konstatera att så är det ju, det är bara lite debatt. Och det var aldrig något förbud eller någon regel. Men det kan ju vara så att det - och det andra om råd - missförstås som något slags krav. Det verkar ju så på flera reaktioner, liksom den första tystnaden. Då får det ju formuleras om eller tas bort. OK vänner. Ha det. Men Anna-Karin och Tomas har inte fått några reaktioner ännu.
Staffan Utas RFHL-Uppsala
- Thursday, November 06, 2003 at 11:56:28 (MET)


Jannike . Blev du bättre av ECT behandlingen?? Är det något som du rekomenderar?? Mvh Eva
eva
- Thursday, November 06, 2003 at 11:48:23 (MET)


Goggo: Du måste lida nåt alldeles otroligt nu. Förstår dej! Första året jag var sjuk åt jag högstsa dosen zoloft och 10 oxascznd om dagen. Utskrivet av läkaren på vårdcentralen. Vet inte om jag får skriva det här men för mej började min dödslängtan av denna dos med. Sedan under ect-beh bytte dom ut med till efexor, remeron, xanor, imovane och propavan. Jag hade en minneslucka på nästan 8 v. Så jag vet inte vad jag mådde sämst av men min erfarenhet av zoloft är inte bra. Hoppas det går bra för dej, vännen! Kämpa på! ALLA ANDRA: Vi får inte sluta skriva nu. Vi behöver varandra. Råd och peppning och glädjen över er som nollar och klarar nedtrappningar. Och alla som mår dåligt och behöver skriva av sig. Låt oss inte bli tysta nu. Tänker på er alla.... Kram Jannike.
Jannike
- Thursday, November 06, 2003 at 10:10:18 (MET)


Ojsan. Kul att inläggen kom tillbaks efter min vädjan. Men läs vad här faktiskt står i inledningen ovan. Varför skall jag nu bli påhoppat (för sånt jag inte sagt). "Stora björnen" -va? Jag har inte hunnit läsa allt än, men måste genast säga: DET FINNS INGEN NY REGEL OM ATT MAN INTE FÅR GE RÅD. DET FINNS EN VÄDJAN ELLER "REKOMENDATION" OM ATT MAN DELAR MED SIG AV ERFARENHETER OCH DET BLIR NATURLIGTVIS EN TYP AV "RÅD", men kanske med rimligare sanningsanspråk. Vi andra har ju aldrig den fulla bilden av situationen, det har bara den drabbade själv. Vi bör försöka vara så öppna och demokratiska mot varandra som vi vill att läkarna skall vara mot oss och vår förmåga att själva ta ställning. Men visst du har rätt Carina, råd uppfattas det som ändå. Och Otto, visst kan man skriva om andras erfarenheter, det gör ju jag, men det är väl bra att vi talar om det också? I formuleringarna ovan är det INGA NYHETER ALLS tycker jag. Bara det att förut stod det i inlägg från mej och inte där uppe. OK jag har vetat att det funnits olika syn på dethär med experter och rådgivare. Själv anser jag att den här första versionen ovan blev för ovänlig (avskräckande) och det tänker jag försöka ändra på snart. Som sagt synpunkter är välkomna på e-post också. Ha det gott.
Staffan Utas RFHL Uppsala län <rfhlups@algonet.se>
018-12 44 22, - Thursday, November 06, 2003 at 10:09:04 (MET)


Måste bara tillägga att den gode Carina! alltid skriver ödmjukt och förstående och så alla begriper! Tack Carina! Tack Monicka och vi hörs! otto
Otto igen
- Thursday, November 06, 2003 at 09:30:59 (MET)


Skall bara svara en näst sista gång om råd m.m. Ser att fler inte riktigt hängde med vad jag skrev. Ja får ursäkta att jag inte utryckte mig klart och strukturerat! men skall samla ihop en del inlägg, och annat matrial. Och sedan svara vad jag efter många år samma som många andra gamla RFHL are! som jag ständigt har kontakt med! Staffan får väl gå in och rätta till vad jag skriver i vanlig ordning! Det blir nog bra med det! Jag har givetvis inte skrivit allt! Mitt råd är att fortsätta ge RÅD, om inte bara era egna erfarenheter, det finns mkt andra erfarenheter man kan luta sig mot. Jag vet av alla åren att många blivit hjälpta av Råd m.m både i GB böcker, samt i lokaler, där taket är lite högre än här, där man försöker sänka det! Många mail hem under tiden har jag fått som inte skrivits här av bl.a rädsla! m.m Jag är alldeles för gammal i det här gemet att lätt kunna läsa av vad som menas, om inte tar jag hjälp av någon riktig gamling! Tror att Peter och jag med flera har svarat massor av ggr. Om det nu blir fel någon gång så må det vara hänt. Men ingen skall tysta mig och mina erfarenheter sedan början av -70 talet. Sedan får Uppsala säga och skriva vad ni vill! Säger som vissa sidor, låt folk och fä skriva vad tusan dom vill, debbatera och disskutera. Sätt för fan inte munlås på folk, för då säckar denna sida oxå ihop och då blir den svår att bygga upp igen, det är lite skillnad (jag vet) att jobba på RFHL i Uppsala och vara en människa i nöd, som är rädd för att trampa fel! jag har själv suttit i styrelsen och vilket djävla hönsgård det var ibland! det skulle nog alla här få spader! nedtrappningsgrupper som skrek och gapade, vilken cirkus. Därifrån har jag en stor erfarenhet och mitt eget "knaprande" i så många år! Men att sätta upp regelverk hur man skall skriva utom dom 2 första punkterna ställer jag upp på! Resten får Staffan uppsala stå för! och styra! Skall konkritisra mig bättre vid ett annat tillfälle! Och ni som har problem med allt skriv det! var inte rädda för stora björnen alla har rätt till en åsikt (än så länge) Och dom som svarar svara efter vad ni tror på, det är ju bara att förkasta förslaget om man inte gillar det eller att det inte passar en! Jag har ägnat mig att gå igenom alla inlägg och hittar massor av inlägg där folk är i det närmaste desperat! klart man försöker svara så gott det går, nästa gång kanske det är du! Jag vet vad jag talar om när det gäller tabletter och dess abstinenser och seratoin och annat efter alla dessa år, jag har både läst mig till det! och jag befann mig i verkligeheten, fast en sjuk sådan! därför vomerar jag när överstepräster skall tala om för mig vad jag skall skriva eller tycka överallt! Denna sida är viktig ur många perspektiv, inte bara tabletter, utan vad händer i Samhället med alla nu som ingen hjälp får! vi är mkt lyckligt lottade som i värmen kan sitta och skriva och äga en dator! han ute han fryser och är mkt sjuk! Tänk om han/hon fick skriva vad dom berättar för mig som snurrar överallt! ja inte är det vackra ord! Han skulle strunta i att det får du inte och det får du inte, då hade han ramlat ihop, för dom orden har han hört sedan många år! men dom är lätt att skriva ner! men vad betyder dom?? Jag tror på det jag skådat med mina ögon. Och det böjer jag mig inte för någon, det är min upplevelse som ingen kan sätta sig in i! samtidigt kan ingen Läkare som själv inte varit abstinent och använder folk som försökskaniner sätta sig in i vad vi har upplevt och upplever! En Psykvård som pajat ihop, sopas under mattan....av ogranissationer som slogs för det svaga på -70 talet glömmer det aldrig! var finns den nu? ja bakom någon lokal och bakom någon skärm tydligen! Uttalanden om ex dubbeldiagnos hemlösa etc har kamrater bl. a till mig skrivit om i Tid, intervjuver av fätare mobila teamet, m.m men var är RFHL, ja jag såg något uttalande av Lena Westin! men idag tror folk att RFHL är ett fotbollslag ala GAIS! Så djävla dåligt är informationen och ingen uppe där i hirarkin ids göra något åt det, sagt av en mkt gammal RFHL-are som nu inte finns kvar, men var med och startade RFHL! Får inte riktig kläm på vad Du Staffan prioriterar! samtidigt om jag nu kommer att släppa denna sida så vill jag ha reda på blir det någon ungdomssida??? som är så viktig! Till ER alla som kämpat, kämpa göra er röst hört ; Gör det!! Skrik till det behövs innan alla somnar! Under åren har många blivit fria och det är roligt och många frågar, svarar. Fortsätt med det! ingen fråga är dum! Alla ni som hittat hit och kämpar med näbbar och klor, ge inte upp, det lyser i tunneln! Och orkar ni skriv, det kan hjälpa en enda människa och då är det möda värt, regler och vannsinne får du e hos läkarna! dom gillar hålla på med knä och forska och resa! Så är det med det! Skall återkomma senare någon dag med en bättre sak! Stöd nu varann, och Gogge jag hör av mig! med adressen! må nu väl därute och glöm ej att göra er röst hört i ett avsomnat Samhälle! Tack för ordet Otto Ruben P:s Den långrandige Otto! ostrukturerat! men vad gör det om 10 år!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, November 06, 2003 at 09:13:20 (MET)


Hallå där ute i höstmörkret. Först måste jag säga att det där med sökfunktionen är en superbra grej. Särskillt när man kommer hit första gången och söker erfarenheter av ett speciellt läkemedel, det har ju blivit en del spaltmetrar annars att ta sig igenom.... Sen vad det gäller det här med råd....det ÄR ju utifrån våra egna upplevelser vi ger råd!! Det vart lite fel i formuleringen i ett par inlägg här för ett tag sen, men det redde ju upp sig. Har läst igenom vad som står däruppe flera gånger, och slutsatsen blir hur många gånger jag än läser det, den samma, rådgivning: vi ska ge ur vår egen erfarenhet, och det är ju det vi gör!! då blir det ju rådgivning.!! Eller?. Det är ju ordklyveri. STAFFAN! Du kanske kan reda ut exakt vad du menar.? Exempel på vad som är felaktig rådgivning och inte. Jag hoppas verkligen inte att den här sidan kommer att ebba ut i sanden, för här är ju där jag, och, är jag säker på, många med mig fått den bästa hjälp, stöd och råd ang, våra olika besvär. Att hitta en sån här sida och upptäcka att man inte är ensam, det lyfter en stor börda bara det. Så jag tycker att vi ska vara rädda om den här sidan, den är ju välldigt aktiv, och det tyder väll på att det funkar bra!! Så ha det så bra ni kan alla därute, . Skulle förressten gärna vilja se lite fler som nollat, och kan dela med sig av erfarenheterna av det. Carina
Carina
- Thursday, November 06, 2003 at 08:39:29 (MET)


Heja på alla kämpar. Kul att se att du lever Goggo, har du nån mailadress? Nu har jag snart klarat 4 veckor utan tabletter. Vill bara tacka alla för stöd, etc, OTTO mest av allt,men även Jannike m fl. det går att sluta....lycka till!
Monica
- Thursday, November 06, 2003 at 08:24:39 (MET)


Angående om att inte ge råd...om jag hade hittat den här sidan innan min egen nertrappning av Xanor depot...så kanske jag inte hade mått så fruktansvärt hemskt. Kanske hade mina symtomer både fysiskt och psykiskt varit lindrigare, mer uthärdliga då under en försiktig och långsam nedtrappning. De som är här på sidan har väldigt stor erfarenheter om sin egna nedtrappning. Själv fick jag göra en idiotnedtrappning från 1 mg till 0,5 mg på 20 dagar, sen sluta helt adrupt. Nu är det 18 månader sen jag nollade. Jag har mina braiga dagar som är räknebara, sen de andra dagarna när jag vaknar tidigt på morron så vet jag aldrig hur jag mår. Måeendet går upp och ner, en del dagar känns rent utsagt fördjävligt och en del uthärdliga och hanterbara. Ja,ja nu har jag nog trampat i klaveret om just med råd. Tycker det är synd att de som har erfarehet inta ska få ge råd, sen är det upp till var och en att ta tills det eller inte. Läkarna skiter ju i en i stort sätt, de ända de gör är att det skriver ut mer benzo. Kanske får jag bassning nu, men ville skriva vad jag tyckter och tänker.
nita
- Thursday, November 06, 2003 at 07:19:42 (MET)


Hej igen alla kämpar, kul att se att nästan ALLA Ni finns kvar, har vart på ett besök som man behövde några veckors mental vila efter. En grym historia, men jag har överlevt än så länge, och vägrar ge mig. Jag SKA bli fri dessa gifter. Vill inte gärna gå in närmare på abrupt utsättning, men var med om det på både kodein o Stesolid..GRYMT ont o lite till. Men nu e ja tillbaka igen, med både plågor o kanske ett o annat råd, ett är som nämnts 100gr minst, ej abrubt. Undrar också hur länge Zoloft kan sitta i,fick detta lite snöpligt, la av det efter ca 3 mån, la av i slutet av mars, kan det jäklas ännu? Kan de intergrerar med typ comp o Stesolid ännu? verkar finnas få fakta om detta. Har ringt runt, olika svar överallt. Tiden får läka såren som vanligt...Ser att en del kommit långt, bara att gratulera, kul o se att det Går, om än jobbigt värre i många fall. Nätterna e lättare som sagt, eller Otto Ruben? Ha det så länge alla sliter o kämpar, Gonatt o Hej Goggo
Goggo
Gbg, - Thursday, November 06, 2003 at 02:38:26 (MET)


Hej på ER allihop, börjar hämta mig efter en sk. stjärnsmäll, men e inte helt fri. Det jäkligaste jag vart med om. Nån som vet hur lång tid ungefär Zoloften 50mg tar att försvinna, slutar verka, intergrera kemiskt med typ Benzo, Treo. Fick ju detta lite snöpligt i dec, satte ut de i slutet av Mars. Kan de jäklas ännu tro. Särskild ihop med Benzo o comp, en jäkla blandning, eller?. Skulle aldrig tagit dessa. Men kände inget spec i somras. Men nu efter de grymma dagarna så vet man ju inte vad som e vad. Att ta mer av dessa borde ju vara fel, o skulle aldrig göra det heller. Har blivit så svag bara, ätit minimalt. Goda råd e dyra, ni får råda utan att jag gör så..:-). Fasen , det är tiden som får läka alla sår igen, har normalt ingen nämnvärd ångest eller dep, utan fick av Zoloften tror jag..utan var lågdosberoende från början 30mg stesolid/dag, o Treo Comp. Zoloften gjorde att ångesten ökade o med det så skenade dosen Stesolid iväg. Men e nere i ganska normal nivå igen. Och Otto, Compen e borta...gör o gjorde ont..Svårt att hitta ett "normalt utgångsläge" efter denna "omgång"..ska man möta upp tidigare dos eller värka ut denna som e grymt jobbig. O sen ta ner härifrån? Fasen oxo 1:a gången det blev så illa. Måste stå ut nu bara, bättre på kvällar o nätter, stämmer det med...Otto. Ville väl mest tala om att jag överlevde, än så länge. Måste äta upp mig lite bara, o samla krafter igen, känns omöjligt, men det måste ju gå, ger mig aldrig.. inte efter alla dessa år, ska bli fri dessa jäkla medel. Vill passa på o tacka för ditt samtal Staffan Utaas, innan jag åkte in..det blev verkligen ett trauma som du sa, men hoppas man kommer över det oxo. Detta blir ju också en bok. Kan berätta att de trappade ut rätt fort oxo, undvik om ni kan att sätta ut Benzo abrubt, eller nästan, och typ Treo Comp o Citodon, kodeinet e mkt kraftfullt. Trappa rekomenderas efter erfarenhet av båda sorter. Kul o se att nästan alla e kvar o stödjer varandra ännu, på ett bra sätt. Har inte hunnit läsa allt, vart bra slut i några veckor nu.. Men nu e Goggo med igen, med både problem o ett o annat råd kanske. Ha det så Gött det går, ALLA som e på sidan o peppar varandra, stödjare, ni som lider i tysthet. Detta blev ju nästan en bok.. jaja..återkommer igen Hej så länge /finns det möjlghet att få din E-mail Carl OTTO Ruben? Undrar över mkt just nu, o du besitter ju en del av den varan. Goggo
Goggo
Gbg, - Thursday, November 06, 2003 at 02:14:35 (MET)


Hej igen! Nu fattar jag ingenting vad är det som pågår? Vad menas med att man inte får skriva hur man vill....som tex när jag uttalade mig om läkare, vadå får jag inte göra det? Ursäkta men jag förstår inte riktigt vad som gäller och varför är det så tyst? Vad är det som händer? Snälla svara för att jag förstår inte just nu i varje fall. Hälsn. Johanna
Johanna
- Thursday, November 06, 2003 at 02:09:54 (MET)


Hej alla! Ja Anna det är synd att GB stannade av så här. Nu har det kommit lite direktiv av ansvarige! och skriver under på punkt 1 och 2 självklart! Det finns i alla GB att inte ex kränka någon! men att inte få ge ex råd, tips m.m ställer jag ej upp på, är det någon som kan ge råd så nog är det vi som "knaprat" sprungit hos sjukhus i åratal, än några förvirrade läkare som läst några böcker! Och genom det tror att dom vet hur det är att vara abstinent, biverkningar m.m så någon sån styrning deltar jag ej i! Är för det fria ordet! låt folk disskutera om dom vill, ingen dör av det! så präktig skall vi inte göra oss till! Det har visat sig att flertal har fått hjälp av råd, av oss AMATÖRER, som av vissa inte vet vårt bästa! Även debatt skadar inte, vad skulle det skada, det debbateras i rfhl lokaler runt sverige, inom alla föreningar. Skall denna sida vara speciell! köper det aldrig! Men vill RFHL Uppsala ha det så att ingen knappt kan yttra sig om erfarenheter inom olika områden, så må hoppas jag att det ordnar sig för dom som söker hjälp eller råd! Men anser det är inskränkning i att skriva vad som helst! Många har mkt att ge även om dom inte "knaprar" nuförtiden. erfarenhet finns oxå med i långvariga kontakter med RFHL och andra föreningar, samt att många är mkt belästa ang. mediciner av alla slag! Men med varmt hjärta överlämnar jag det till RFHL Uppsala att dra upp riktlinjer och annat! Och till alla som vågar skriva och frågar, och alla som kämpar i sin desperation, dom som svarar och alla andra! Lycka till säger Otto! P:s Ger läkarn råd utifrån erfarenhet??? Lycka till!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, November 06, 2003 at 00:18:36 (MET)


 

Fungerar det inte att skicka till Gästboken eller varför är det så tyst här. Jag har hört att denna sida nu ser konstig ut i somliga webläsare, men det skall snart åtgärdas. Ni två som senast ställt frågor - om ingen annan svarar er snart så skall jag göra det. Nya presentationen ovan kommer också att ändras en del. Ni som har synpunkter är välkomna att maila.
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
- Wednesday, November 05, 2003 at 19:04:35 (MET)

 


(Här, dvs den 4/11, lade RFHL Uppsala län in en ny text överst för att beskriva Gästboken/Stödforumet. Där ingick följande formuleringar som ovan blev diskuterade och sedan även ändrade.

Detta Stödforum är till för nedtrappning av läkemedel i första hand. Reglerna är:
1.
      Inläggen får inte innehålla några angrepp på personer
2.
      Detta är ingen annonsplats eller allmän anslagstavla
Vi tar bort inlägg som strider mot någon av dessa båda regler.

Tyngdpunkten är erfarenhetsutbyte och inte debatt och inte heller rådgivning. Vi rekommender därför: om Du vill ge någon i nöd ett råd, försök då istället ge av dina erfarenheter. )

 


Hej! Jag försöker sluta med stilnoct som jag tagit i ca 8 år, jag har sista året tagit 15 mg när jag lagt mig. Nu har jag hållit upp 11 dygn som har varit väldigt besvärliga, ångest, svettningar och lite sömn. Jag började igår att ta dom och fortsätter nog med det. Ge mig råd hur jag skall kunna sluta.
Tomas <tomas0660@hotmail.com>
- Monday, November 03, 2003 at 22:09:05 (MET)


Hej alla. Sen jag slutat med tabletter så tycker jag att mitt känsloliv har blivit så förändrat. Jag reagerar så starkt på allt. Blir jag orolig för något så bli oron så stark. Är det abstinensen som gör detta? Är man extra känslig i abstinensen? Någon som känner igen det? Går det över?
Anna-Karin
Malmö, - Sunday, November 02, 2003 at 17:49:16 (MET)


Hej Britta! Jag tog mianserin en kortare period en gång, men då fick jag myrkrypningar i benen så jag avbröt rätt snabbt. Men abstinensen är ungefär densamma som jag känner nu och som du beskrev. Känner mig jättetrött, lite ångest och allmänt håglös.. för din del så låter det som en kortare abstinens som slagit till rejält. Mitt enda råd är det jag själv peppar mig med trots att jag önskar det fanns ett bättre sätt: Håll ut och ta dag för dag. Imorgon kanske vi båda mår bättre!? Du har kommit en lång bit på väg och jag hoppas det går bra för dig! Tina
Tina
- Sunday, November 02, 2003 at 17:08:36 (MET)


Hej alla som kämpar Jag har slutat med Mianserin sedan 5 månader och är nu inne i en jätte jobbigt priod med mycket ångest, domnigar, trötthet m m. Jag åt Mianserin i 1 år innan jag fick toleransabstines och insåg att det var bäst att sluta. Jag har haft en bra period utan abstinens på ca 3 veckor, trodde att det var över och så kommer det tillbaka värre än tidigare. Jag jobbar 80% och tycker att det har fungerat men mu känner jag att jag inte orkar längre allt är så tungt. Finns det någon som har erfarenet av att sluta med Mianserin? Snälla någon peppa mig att fortsätta, när tar abstinensen slut!! Britta
Britta
- Sunday, November 02, 2003 at 16:22:14 (MET)


Hej alla! Otto: Jo jag har hört och trott på det du sa ifrån början, du har ju upplevt det själv och det känns bra att du känner igen det jag beskriver. Får mig att hålla ut fastän läkarna säger än si än så, och bara orsakar förvirring när jag själv ändå mår rätt dåligt. Men jag fortsätter och måste ge det ett par veckor till, även om det varit sämre nu ett par dagar. Såg i min almenacka att jag var jättedålig de första fem veckorna efter jag slutade ta sömnmedecin, och nu har det knappt gått fyra v utan värktabl. Får hoppas det ger med sig efter ännu en vecka lite. Tack för stöttningen o helgkramar till alla! Tina
Tina
- Saturday, November 01, 2003 at 15:30:36 (MET)


Hej alla! Han jag går hos arbetar i Köping. Jag bor i Västmanland. Deras hemsida är www.solpunkten.se. Han har jobbat i 10 år med det här. Tror det är väldigt viktigt att kolla upp att dom är seriösa och har arbetat ett antal år. Han har i alla fall räddat mitt liv. Kan inte säga att det hjälper alla men det är värt ett försök. Har fått 8 olika naturmed av honom plus att han släppt upp en massa spärrar i kroppen. Man behöver inte säga så mycket, han känner med hjälp av min högerarm hur allt står till. Levern mådde inte bra. njurarna mår inte bra. Första gången jag kom till honom höll han på i över 2 tim. Har gått 3 ggr nu och tänker fotsätta. Är piggare och kan sova. Titta gärna in på deras hemsida och kolla. Kanske finns det nån i närheten där ni bor! Sköt om er alla.... Kram Jannike.
Jannike
- Saturday, November 01, 2003 at 13:10:35 (MET)


Hej Alla , Slutade med seroxat för ca 4 mån sen har haft en hel del abstinens, tröttheten har varti fruktansvärt jobbig. Men i måndags hade min man köpt hem Chi San, ett tonikum från hälsokostaffären, Jag hade väl inga jätte förhoppningar men jag kände mig bättre redan efter några timmar, och i dag knappt en vecka senare är jag jätte glad och pigg sover jätte gott och drömmer igen. Jag hoppas att någon tar och provar detta mirakel. ja, det känns faktiskt så för mig och jag vill att alla ska ha möjligheten att må så bra det bara går. Alla kommer ju säkert inte att få hjälp av den men jag är övertygad om att de flesta kommer att känna sig hjälpta. Kolla om det är ok att blanda med era andra prepparat, jag äter ju inget annat just nu. Lycka till
Inger <f.henningsson@swipnet.se>
- Saturday, November 01, 2003 at 09:50:52 (MET)


Hej alla! Roligt med tacket Annika. Roligast är ju att det gick bra för dig så blir man väldigt glad. Johanna, det var bra, vi var ju oroliga för dig för några månader sedan. Du har haft lite tur. Beroendet kan ju sitta olika hårt. Kul med Jannike att du stöttar och har förstått att Xanor är lite svår att ta bort snabbt. Det är väl därför vi varit så oroliga för dig här på hemsidan. Dessa snabbnedtrappniningar är ofta ingen lösning. För dig är nog den långsamma bäst som brukar ge fina resultat. Så vi tror på dig! Otto, härligt att läsa dig! Ha det bra alla! Peter
Peter
- Friday, October 31, 2003 at 17:18:07 (MET)


Jannike Var finns denna näringsgubbe du talar om?? I vilken stad?? Snälla tala om...Mvh Eva
eva <evagizmo@hotmail.com>
- Friday, October 31, 2003 at 17:04:37 (MET)


hej igen Måste bara säga att jag är tusen gånger tacksam till Peter som kom med ett litet tipsschema hur jag kunde trappa ner på seroxaten.Jag följde det och det funkade. Annars har jag trappat ner alldeles för snabbt när jag provat några gånger tidigare.Tack igen!Sysselsättning på dagarna har hjälpt mig otroligt mycket.De senaste två månaderna har jag kunnat arbeta heltid VARJE dag.Det är första gången på många år jag fått en hel månadslön:).Kramar och lycka till alla.annika
annika
hallsberg, - Friday, October 31, 2003 at 13:12:46 (MET)


JANNIKE! Jag säger som Nita, det vore jätteintressant att veta vad han pysslar med din näringsgubbe. Kanske finns det nån hemsida man kan titta på om liknande saker. Att du glömde ta din tablett, var nog rätt bra faktiskt, då fick du ju se vad den ställer till med, då har du ju dessutom den erfarenheten att slänga in, om dom försöker få in dig på vansinnes-nedtrappningen igen. Inget ont, som för nåt gott med sig. En trevlig hallowen till alla därute.
Carina
- Friday, October 31, 2003 at 12:01:40 (MET)


Hej Jannike! Känner igen det du beskriver när du glömde din xanortab. Samma hände mig många ggr innan jag nollade. De sista 5-6 månaderna innan jag nollade mådde jag hemskt dåligt framåt kvällen innan jag tog min xanortab, ungefär efter 45 min så mådde jag bättre. Jag är intresserad av vad din näringsmedicinerare gör, om du orkar så kan du väl maila mig och berätta lite. Söker hela tiden med ljus och lykta för att få ett 100% måeende. Kämpa på alla, fastän allt känns hopplöst och hemskt så blir man bättre med tiden. Ha det så gott det går alla kämpar.
nita <
atinhaz@yahoo.se
>
- Friday, October 31, 2003 at 10:10:06 (MET)


Hej Otto! Har saknat dej! Var hos min näringsmedicinerare i tisdagskväll igen. Han berättade att av alla med jag ätit i snart 3 år har kroppen bildad en massa spärrar av olika slag. Kan tex inte tillverka serotenin själv för kroppen är så förgiftad av kemikalielr. Han tar bort spärrar och jag måste säga att jag kom till han i grevens tid för 3 v sedan. Jag har mer energi nu och somnar före 24 på kvällarna. Det känns som hokus pokus när han håller på. Men han är den enda som kan hjälpa mej framåt. Han är tom anlitat av psyk i staden han jobbar för att han får så bra resultat. Och så har jag stödet i min älskade mamma, familj och underbara sambo. Måste berätta en läskig sak som hände igår. Vid 20-tiden började jag känna mej ledsen och skakig, hade ont i ögonen och huvudet. Vi gick och lade oss och hela vänstra sidan domna bort, och jag fick svårt att andas. Gråtandes gick jag upp för att dricka vatten och såg att jag hade glömt ta min exanortab som jag brukar ta vid ca 18-tiden. Tog tab och vänta. Mådde bättre efter trekvart. Är man så beroende att man känner av benzo efter några tim. Brr, det var en läskig lärdom. Och så vill min läkare ta bort hela dosen på 10 dgr på en avd här i stan. Säger som dej Otto: han har inte alla hästar rätt! Monis, Nita, Carina, Peter, Susanne, och ALLA andra! Kämpa på och hör av er... Kram Jannike.
Jannike
- Friday, October 31, 2003 at 09:17:39 (MET)


Hej på er alla kämpar och stöttare! Nattugglan Otto har sin taskiga natt igen, så det blir böcker óch skriver m.m! JOHANNA S Du skriver att något hänt dig så du tvärslutade med Stilnock 5/dygn och A/d för 14 dagar sedan, sen du använt dem i 2 år! Ursäkta kära Johanna S men jag blir förvånad att du inte känner något alls? Det brukar komma ibland dagen efter och ibland ett par veckor efter man slutat så drastiskt! men går det bra så är det ju kanon, men jag har mina dubier i den frågan! Så hör av dig JohannaS! TINA: Hej ! Ja jag har beskrivit för mkt länge sedan om opiater, värktabletter av alla slag. Har ju använd dom i över 25 år innan jag fick stopp på dem! Och det inkluderar alla sorter! Tradlon som du skriver att du varit i kontakt med en överläkare på psyk! Det är ren och skär abstiens, visst kan det oxå förstäckas av ditt zoloft, men rör inte dom nu! Tina! Ja just den psykologiska biten är mkt jobbig, vad jag vet så är just "värkisar" den tablett som orsakar mest återfall! man blir trött, håglös, deppad, och känner en tomhetskänsla som du själv beskriver. Och den är svår att stå ut med, så man knapprar vanliga värktab. Man söker ersättningsmedel! Du har ingen fysiskt abstinens som är påtaglig nu efter dessa 25 dagarna! utan det är det hemska psykologiska delen, det fattas något..........Vet heller inte hur många du tog om dagen, dom tillhör ju inte dem mest "vanebildande" och inte dom svåraste att plocka ut! Man pendlar mellan att vara sugen på dessa igen, och trötthetskänsla! givetvis mkt mera! men endaste sättet att bli kvitt dem är att stå ut med känslorna som vill ta dem! finns ingen genväg! Jag är säker på att du fixar det här om du bara får veta vad det beror på, och de vet du nu, hoppas jag? Hör av dig Tina! JANNIKE: du plockade bort 4 st tuffa preparat och som du vet av mina mail, så trodde jag du skulle gå under fullständigt. Men du har visat på tåga och har stöd! Det är halva segern just STÖD! Men du har en ganska stor dos Xanor som skydd, annars hade det inte gått! men du kämpar tappert, och delger oss info jämt TACK! Stabilisera dig nu ordentligt innan du ger dig i kast med något annat! Tiden!!!! När man är mkt dålig så griper man efter varje halmstrå ,man hittar. Men viktigast är dock har det visat sig dom som ätit av dessa karameller! kan i princip säga vad som händer!steg för steg! ANNIKA: Tack och Grattis igen för dina fina rapporter som gör att alla orkar fortsätta och inte ge sig! Sysselsättningen din på dagarna kan jag tänka mig betyder ofantligt för dig vännen! Känns det mer hopplöst att sitta och glo på en TV eller läsa för att tiden skall gå, man blir bara mer paralyserad och skräckslagen och sociala fobier! Är det ingen som har kontaktmanaskap?? som kan avleda några timmar, och hjälpa en att utföra vissa ärenden, det hade jag. Men nu sparar dom för fullt så det gäller att komma igenom nålsögat! Man får vara uppfinningsrik! Många skriver att det är värst på morgonen och bäst på kvällen, ja så är det, det vittnar alla jag känt under årens lopp, även mig själv givetvis!Det finns förklaringar till det oxå! Självfallet är läkemedelsindustrin medvetna om vissa skador och extrama in och utsättningsproblem, men anser enligt en att den är marginell, mot dom som blir hjälpta! Men jag blir heligt förbannad när dom som plågas så inte tas på allvar, och får en adekvat hjälp! Ett har dom bestämt. Psyk att bort med Stesolid och den gruppen och in med SSRI medel. Det råder tvister om hurvida ex Lergigan, propavan, Theralen, skall ges till tab. abstinenta, och det görs på flera håll! åteminstone så hjälper dom lite och psykologiskt! Men är helt inne på Peters linje att inga tabletter skall tas! På TUB så höll dom om patienten medans våldsamma ångestattacker och abstinentkörare kom! men inga piller! JOHANNA: Hej! Ja man lider verkligen med dig, du skriver oxå utförligt hur du känner dig, och det verkar vara ett bottenlöst träsk ibland! men förhoppningsvis Johanna så blir det nog en förbättring när du nu får stabilisera dig på 40 mg,och idag tar du bort 5 mg! Tröstade mig att ingen dött av abstinens! om man är helt friskt fysiskt, men man känner som om sista stunden var kommen! och då är man desperat, jag kunde åka över hela staden gbg för att fixa tabletter, sket i vad taxin kostade! logiken fungerar absolut inte, paniken höll på att göra mig galen! Precis som jag ser att en del här försöker förmedla! Den bitterhet som JOHANNA och fler känner, plus alla som man träffar ute är enorm! Jag har peioder där jag i princip gör inget orkar inget, minnen kommer. Och orkar då inte ta konflikt för jag nästan exploderar, oxå ett handikapp, för dom tror ju att man är alldeles snurrig! Så jag aktar mig noga när jag åker in i dom peioderna! Förut en gång tänkte jag som många här! Hur länge skall detta pågå Man vill få bekräftelse att det kommer gå över och det helst fort! men för de flesta i grupper som jag sett i många år tar det otroligt olika tid! Tragiskt så läser man eller får reda på att vissa kamrater inte fick hjälp och försvann från jordelivet, det känns! Och speciellt nu när man vet att inte ens psyk tar han om en abstinent! det skall göras av primärvården polokliniskt, men folk som inte ens kommer ut, inte ens ur sängen! Därför är ex Häktena fullproppade med dubblerade celler, dom söker med ljus och lykta efter någon plats för den häktade, för där får han mat och med. och det är mkt kallt ute nu! Nu börjar nästa allvar, vissa sjukdommar får du inte ens komma in på akuten för! Vad blir nästa steg, dtta gäller ju hela Sverige! Det upprättas en prioriteringslista, vilket har funnis i det dolda! Undrar vad psyk. folket prioriteras, sist givetvis! Man ställer 2 svaga grupper mot varann, gamla och psyk, och alla kan ju förstå vad folk väljer! Det kommer bli ett fruktansvärt år detta för alla med nervproblem! andra grupper oxå! kriminakpatienterna tar alla platser. Och jag minns när jag delade rum med en för en del år sedan, fy vad jag led! det går inte och blanda abstienta med dom som har tunga diagnoser och tung med, samt kriminlpatienter!Så vad återstår. jo vänner , anhöriga, och en bostad samt helst privatläkare med sunt bondförnuft, som tur väl har jag en sådan! Nu skulle verkligen nedtrappningsgrupper behövas, som det var förr! och det var inga problem att få en läkare som hjälpte till! Samarbetet med soc, var jag på flera möten, ang. nätverk så dom visste vad dom andra gjorde, nu fungerar det ej och idag såg jag sparbetingen, givetvis på de redan svaga grupperna. Hemtjänst, indvid och omsorg alltså vi! Så nu omoganiseras det för fullt där oxå! Sen skiter jag i vad Soc. ministern lars "lovar " Enqvist! säger för det blir inte realitet för det! Ja för kriminalpatienterna! efter det som hänt! Ja jag kan skriva ihjäl mig ang. det man får reda på, men önskar nu "orolig", Susanne, monis, Peter, Tina och alla andra! När dom inte har något sammarbete värt namnet, så får väl vi göra allt för varann, så skriv alla. Problemet är mkt stort! Skall svara en del sedan, men kände att vi måste oxå i mån av ork. Slåss för en vettig vård! Nu har vi chansen! Vägra ta dessa SSRI medel om dom bra ställer till bekymmer. Gynna inte aktiegubbarna och läkemedelsindustrin som går lysande på våran bekosnad! Avslutar med att flera frågar om abstinensen, den kan sitta i mkt länge, och ändrar sig hela tiden! Vi kan göra ett och det är viktigt Stödja varann! Och det skall vi se till att vi gör! eller?? Långrandige otto! Sov gott alla kamrater! Och kämpa på alla efter bästa förmåga! ha det otto!
Otto Ruben Svensson
- Friday, October 31, 2003 at 04:48:59 (MET)


Jag är så glad- vill peppa alla andra! Kom till en vändpunkt i mitt liv för drygt 2 veckor sedan - kände att jag var tvungen att sluta med ALLT omedelbart. Har nu helt lagt av med Stilnoct (tog ca 5/natt i 2 års tid) samt Seroxat 40 mg dagl och det har gått bra!!! De första nätterna var hemska jag sov ingenting men nu sover jag jättebra. Seroxatet var värre, hade blixtar, stötar i kroppen och svettningar men de har gått över nu. Det går att sluta. ...dessutom har man mindre dåligt samvete för att man tar tabl och är psykiskt och fysiskt beroende
Johanna S
- Thursday, October 30, 2003 at 15:36:37 (MET)


Hej igen!Är uppe kan inte sova. Nu får det vara nog med detta sätt som man skriver ut recept på. jag bara undrar hur detta ska sluta med alla dessa recept på antidepressiva...det skrivs ut till höger och vänster och folk blir bara lurade, den ena läkaren säger si och den andra säger så. Varför kan inte folk hålla sig till sanningen...det ska bli kul att se alla rapporter i framtiden på alla biverkningar och elände som läkemedelsindustrin har ställt till med, jag vill bara poängtera att man är inte ointelligent bara för att man en gång mådde dåligt och ville söka hjälp men nu vet jag i fortsättningen att om jag skulle få ont i stortån så ska jag ju definitivt inte gå till läkaren för att då finns det risk för att man kommer hem med ett recept på antidepressiva eller benso...tack alla läkare för er otroligt fina omtanke och vård till oss som äter tabletter och inte längre vill, och tack för att ni stöttar oss när vi inte längre vill det känns så otroligt tryggt att veta att den som en gång gav en receptet stöttar en när man inte längre vill. Säg som det är säg varför ni inte vill att man ska sluta...säg sanningen! Sanningen är den att då mår alla för djävligt och får börja om...jag är förbannad och trött på alltihopa. Jag tycker att alla nya mediciner och läkemedelspropaganda kan dra...gärna så långt härifrån så att jag åter kan andas och få den luft som jag behöver...det värsta är när folk inom läkemedelsindustrin sitter på sanningen och håller den hemlig, sanningen ska alltid förbli min vän. Fy... Hälsningar från en nu ännu tröttare Johanna!
Johanna
- Thursday, October 30, 2003 at 03:59:37 (MET)


Peter: Ja visst är det ofattbart att dom nekar till det kemiska beroendet! Inte ville dom(psyk)hjälpa mig eller stötta mig i nån nedtrappning heller, "jag var ju inte kemiskt beroende".. Istället såg läkarn på psyk till att stoppa all förskrivning, trots att det skett från primärvården, och bara det kändes som ett slag i ansiktet. Fick ändå hjälp att trappa ut på annat håll men det kändes himla kränkande att psyk la sig i, men inte ville hjälpa mig trappa ut när jag bad om det. Opiater är ju starka saker som du sa och såklart blir man kemiskt beroende efter över ett års daglig dos. Fattar inte hur eller om dom tänker överhuvudtaget ibland.. Var kanske bekvämast att inte se det helt enkelt? Men, det var då och kanske ville dom mig väl men det kändes def inte så då. Har varit en bra dag trots allt så hoppas det fortsätter så imorgon med:) Ha de bra alla! Tina
Tina
- Wednesday, October 29, 2003 at 19:13:47 (MET)


Eva, jag har provat Theralen vid några tillfällen, men den funkar inget vidare för mig (fast den sägs åtminstone inte vara särskilt beroendeframkallande). De biverkningar jag fick av Theralen bestod bl a i sömnighet, grinighet, trögtänkthet. Den tar inte bort abstinens, men kan till viss del ta bort "ångesttoppar". Jag är skeptisk till alla sorters nervmediciner, säkert har de fler biverkningar än man anar. Just nu är jag inne på naturmedel, och har köpt Valeriana-rot i hälsokostaffären. Rosenrot ska visst vara bra mot stress också. Dessa medel kan fungera, i synnerhet efter den värsta abstinens-perioden. Prova hellre det Eva! Mvh
Sarah
- Wednesday, October 29, 2003 at 18:25:38 (MET)


Hej Tina! När man känner sig så vissen direkt efter nedtrappning så bör man misstänka abstinens. Dessa dagliga förändringar är också tecken på abstinens. Det går upp och ner. Jag är lite dålig på Tradolon men tittade i Fass och det kan väl sitta i ett tag med abstinens. Helt tydligt har du varit kemisk beroende av dem. Otto vet bättre än mig detta med opiater. Men är inte dessa narkotiska preparat vanligt att de just ger deppiga känslor. Du kan ju ha ett kemiskt beroende av Zoloft också men vänta med eventuell nedtrappning till du är någorlunda stabil. Att inte läkare fattar detta med kemiskt beroende. Peter
Peter
- Wednesday, October 29, 2003 at 14:31:35 (MET)


Hej alla! Tack för omtanken Peter. Imorse vaknade jag helt otroligt upp och kände att den gråa dimman jag känt ända sen jag slutade med tabl, har förbytts till lite färg igen:) Tror fortfarande knappt det är sant som jag har mått senaste månaden! Först idag kan jag börja tro på ett liv efter tabletterna för jag har inte känt mig som mig själv, förrän idag då. Lär säkert bli fler grådagar och det är långt ifrån över, men då ska jag minnas hur jag mår idag och att jag kan må såhär UTAN tradolan:) ska inte höja Zolofdosen än, utan avvaktar måendet ett tag nu. Verkar ju ändå vara abstinensen som slagit till där man är som mest känslig. I mitt fall då ångest, nedstämdhet, tomhet. Är lurigt detta med abstinens så de är lätt att tro det är nåt annat.. Till alla som kämpar med nedtrappning av antideppresiva, vill jag bara säga att det är för bedrövligt att läkarna inte kan förstå hur jobbigt det är. Även om det sker långsamt är det ju så svårt att veta om det är ens egen depression, eller bara en nedtrappn.reaktion.. Önskar alla tablettkämpar lycka till och den här sidan ger sånt stöd och framförallt känslan av att inte vara ensam i sin bräckliga farkost:) Tina
Tina
- Wednesday, October 29, 2003 at 14:17:20 (MET)


Har nån erfarenhet av Theralen som den kan ge med sig av?? Tack på förhand Eva
Eva
- Wednesday, October 29, 2003 at 14:10:00 (MET)


Per: Jag är ingen expert på utsättningsproblem. Gjorde själv en idiotavg av fyra tab på 1 v. Tog bort efexor depot 225mg/dag, remeron 30 mg/dag, och nollade imovane 15mg/kväll och 6 citodon/dag. Allt på en vecka för att sedan börja med cipralex 20 mg samma vecka. Det är otroligt svårt att sluta med tabletter. Det tar tid. Tycker du ska ringa och prata med Staffan! Jag har fortfarande xanor depot 2mg 2/dag och xanor tab 3/dag. Jag får abstinens för att jag stått på samma dos så länge. Skulle behöva mer men mitt mål är att bli tablettfri. Tyvärr verkar inte min läkare fatta det! Har fått hjälp på annat sätt nu.... Läs om utsättningsproblem här på rfhl eller maila Staffan. Kämpa på!!!! Kram till ALLA kämpar. Jannike.
Jannike
- Wednesday, October 29, 2003 at 11:15:02 (MET)


Det är f-n otroligt! När jag skrev in igår kväll mådde jag hur bra som helst. Jag somnade direkt och sov hela natten, men tror ni inte på f-n att man ändå vaknar med en klump i magen och deppiga tankar. Fattar inte det här. Efterlyste tidigare personer som avslutat behandling och lyckats. Skulle faktiskt vara till stor tröst att få höra att det går att sluta med pillren. Jag känner att jag är beredd att gå hur långt som helst i mina ansträngningar, om jag bara visste att utsättningsproblemen försvinner. Just nu känns det som att detta aldrig kommer bli bra, exakt samma tankar jag hade när jag började med dom. Är livrädd för att mitt mående inte beror på tabletterna, utan är något som jag kommer få dras med resten av mitt liv. VILL INTE GE UPP!!
Per
- Wednesday, October 29, 2003 at 08:59:05 (MET)


Ush. vakna kan inte sova som vanligt morr :P får iaf fall propavan imorgon (idag) av en kompis. Måste nog ha dom att vila lite på i alla fall. kram
Jon
Stockholm, - Wednesday, October 29, 2003 at 03:10:02 (MET)


Roligt Per att det går bra. Du kan nog hålla i så det går det över likaså för dig Jon men det kan ta olika lång tid. Det kommer inte alltid att vara så här. Till Tina är du säker på att det inte är tabletterna som är orsaken till att du mår dåligt. Det är väldigt vanligt med abstinens som då inte läkarna vill erkänna. Du kan väl tänka dig och prata med RFHL innan du höjer Zoloften. Bara av omtanke! Sköt om ER alla! Peter
Peter
- Tuesday, October 28, 2003 at 22:00:56 (MET)


Hej igen. Har nu gått 15 dagar sedan jag tog bort Seroxaten.Känns som att man går på lina och hela tiden är oerhört vaksam på hur man mår. Det lustiga är att på kvällen lägger sig allting och hjärnan börjar fungera igen. Allt det dåliga måendet (abstinensen?) är som bortblåst. Tron att man ska fixa det här känns oerhört stark. Samtidigt finns en liten gnagande oro över hur morgondagen kommer bli. Har nämligen en tendens att må sämre på förmiddagarna, varför vet jag inte. Försöker då intala mig att det beror på abstinens och att det inte är något att vara rädd för (lättare sagt än gjort) Vill iallafall säga att jag just nu känner mig väldigt stolt över mig själv, eftersom jag lyckats ta mig genom en två-dagars konferans utan att säcka ihop.
Per
- Tuesday, October 28, 2003 at 21:44:11 (MET)


Hoppsan! Var ju Jannike som skrev om remeron såg jag! Övervikt i sig är ju faktiskt farligt och jag tycker det var fel att inte läkaren sa om den biverkningen till mig innan, då hade jag kanske fått nåt annat och sluppit sitta med 15 kilos övervikt än idag..? Var bara de jag ville säga. Tina
Tina
- Tuesday, October 28, 2003 at 21:01:21 (MET)


Hejsan! Igår mådde jag så dåligt att en akuttid hos psyk var nödvändig:( Fick då träffa en överläkare som konstaterade att det var en kombination av min grunddepression(som jag ju tar zoloft mot sen flera år)och så ett psykologiskt beroende efter att ha slutat helt med opiater(tradolan sen 25 dar) Var inte vad jag ville höra alls..:( Trodde fram till i förrgår att det enbart handlade om abstinens men igår blev jag så fruktat dålig, att jag kände det som jag skulle brista av skärande ångest.. Hon föreslog Remeron som jag hörde även Johanna? haft jobbigt med. Själv åt jag den för tre år sen och gick upp från 60 kg till 85 på fem månader! kämpar fortfarande med dom kilona men har bara gått ned tio av dessa. Är kanhända inte läge att tänka på vikten när man mår dåligt men jag tycker det är som att ösa än mer börda på en redan drabbad!! Sa förstås detta idag så nu blir det höjning av zoloften istället, och med dom lär jag få samma insomningsproblem som förut.. Värst är att jag tappat tron att psyk överhuvudtaget kan hjälpa mig i min sits. ändå måste jag försöka tänka positivt att detta löser sig. När dom säger att jag inte har ett kemiskt beroende blir jag fundersam. Vet nån hur detta med psykologiskt beroende som jag tydligen har, betyder? Mer än sorgen att tappa en tablett som hjälpt mig och varit en krycka mot ångest såklart. Blir inte klok på detta eftersom jag inte upplevde det lika hårt att sluta med sömnmedecinen. Ha de så bra alla! Tina
Tina
- Tuesday, October 28, 2003 at 20:51:49 (MET)


Hallo! Tänkte bara höra lite. Har slutat med Cipramil (30mg) nu efter lite mer än ett halvår. Trappade ner till 20mg först i två veckor, sen 10mg i en vecka kanske. Nu äter jag inget. lite jobbigt är det förstås, har inte ätit nu på en vecka. Det går men känner som stötar i huvudet och sover illa. Någon som vet hur lång tid det tar innnan sådana biverkningar försvinnner eller gör dom aldrig det ? :O Kram på er alla //Jon
Jon
Stockholm, - Tuesday, October 28, 2003 at 18:02:03 (MET)


Hej Angela, jag befinner mig i ungefär samma situation som du med svår benso-nedtrappning och abstinens i över ett år. Om du vill kan du mejla mig för att utbyta erfarenheter om "livet efter tabletterna". Min adress är sunnymidsummer@yahoo.se
Kristina
- Tuesday, October 28, 2003 at 17:14:51 (MET)


Hej igen! Ville bara säga till Nita att min frossa inte berodde på nedtrappning från xanor som i ditt fall. Jag frös pga nedtrappning av cipramil. Hälsn. Johanna.
Johanna
- Tuesday, October 28, 2003 at 12:47:39 (MET)


Hej!Jag har ätit xanor i fyra år och jag har blivit kraftigt bensoberoende.Nedtrappningen tog 1 1/2 år. Jag är idag tablfri men långt ifrån abstinensfri. Abstinensen håller på att kväva mig, jag vet inte hur jag ska orka hela vägen fram? Finns det fler där ute som kämpar med abstinensens alla kval? Hur gör ni för att orka kämpa vidare? MVH Angela
Angela
- Tuesday, October 28, 2003 at 12:23:45 (MET)


Hej alla kämpar! Läste i våran lokaltidning ett intressant reportage om psykvården i dag. För tio år sedan fanns det 40 000 vårdplatser inom psykvården. Idag finns det 3000. Det säger väl ganska mycket? Han skriver oxå: Vilken normal människa skulle släppa ut 100 5-åringar på Stockholms gator utan tíllsyn och bostad? Så bedrivs mycket av psykvården idag. Brr, man blir ju mörkrädd för mindre. Man måste verkligen vara stark när man hamnat inom psyks ramar. Men vem orkar det när man knappt orkar med sig själv? För några veckor sedan blev jag sämre och sämre på en vecka. Orkade knappt gå från soffan till köket och spydde titt som tätt. Min mamma som ringer varje dag blev jätteorolig och ringde en näringsmedicinerare i en stad bredvid oss. Jag fick tid snabbt. Jag var likblek i ansiktet och betedde mej som en zombie har mamma berättat. Han har hjälpt mej nåt otroligt mycket! Jag hade 0 energi i kroppen och 4 olika förg. bl a serotenin och kemikalier. Hela min kropp var i olag. Går hos han varje vecka nu. Fick 6 olika naturmed som har hjälpt otroligt mycket. Han har tom ringt och frågat hur jag mår, eftersom att första gången jag kom dit såg han på en gång att jag var ett krisfall! Han kommer att hjälpa mej nu. Litar 0 på psyk!!! En sak till, Kanske larvigt att ta upp här men jag tror problemet är lika stort för kvinnor som män! När jag började med remeron gick jag upp från 50 kg till 68 på 1/2 år. Har gått ner 6 kg nu men när man redan har en ganska snevriden *i alla fall jag* självbild på sig själv så mår man ännu sämre av att inte kunna komma i några kläder plus att man inte har råd eller ork att köpa nya. Min läkare tyckte nästan jag var lite larvig när jag tog upp det här. Kanske var man det, men det gör ju inte att man mår bättre. Just nu orkar jag inte ens bry mej om det. Tänker bara tar det sen! Ännu en sak: Nån som vet om man blöder näsblod lättare när man äter cipralex? Och till er ALLA: kämpa på!!!!! Kram Jannike.
Jannike
- Tuesday, October 28, 2003 at 10:55:01 (MET)


Jag hoppas att få se att Tina och Monica skriver här i fortsättningen också. Det var överord och lite aggresivt så det var fel. Mina personliga erfarenheter till att jag reagerade så starkt är att jag blev bensoberoende och mådde oerhört dåligt och vandrade runt mellan läkare och ingen kunde säga vad jag led av. Däremot så delade man ut olika a/d som jag tog i några veckor varje sort tills jag fick sluta för jag mådde så dåligt. Till slut fick jag för mig att de tricykliska medeln skulle hjälpa. Jag fick då anafranil som är samma sort som Tryptocyl som Monica tipsade om. Det blev en mardrömsupplevelse. Efter sex veckor var det enda jag tänkte på hur jag skulle ta livet av mig. Jag mådde så oerhört dåligt och reste jag fick upp ur en stol så gick pulsen upp till 180 slag i minuten. Min pappa fick köra in mig till psykiatrisk klinik för läget var otroligt allvarligt. Det var där jag fick hjälp med att trappa av allt på sex månader. För mig och de andra lyckade resultaten så har en långsam nedtrappning varit det som fungerat. Av alla mediciner jag tagit har de tricykliska tabletterna i särklass varit de värsta. Nu fungerar de tydligen på Monica och hon tipsar om dem här för sömnhjälp. För mig egen del såg jag rött och blev oerhört rädd för jag vet att det är bara att gå till en läkare så får man det utskrivet direkt i de flesta fall. För mig går gränsen att tipsa om de icke-beroende tabletterna men när det gick över till de mycket allvarliga tabletterna som var nära att ta mitt liv så blev det för mycket. Jag har träffat personer som tagit benso i många år utan att bli beroende så det får väl vara ok för dem också att tipsa om de också. Sedan var det gäller de icke-beroende så har jag provat de flesta. Propavan, Theralen och Lergigan förvärrade min bensoabstinens ganska mycket. Atarax och Esucos tyckte jag var sockerpiller. Men jag är rädd att dessa kan ge andra skador för alla tabletter har biverkningar. Dessa medel vandrade runt på Ängelsholms sjukhus akupunkturgrupper och jag kan säga att jag gillade det inte. Med mina personliga erfarenheter tycker jag att det är ledsamt att Staffan som RFHL- representant tycker att det fritt att berätta och tipsa om tabletter som jag själv blev självmordsbenägen av. Jag blev oerhört förbannad och tog till överord men jag var rädd att detta ska bli en tipssida för olika tabletter och att människor ska fara illa av det. De personer jag skällde på gjorde det i all välmening men är det inte oftast så att läkare i sin okunskap har skrivit ut alla dessa piller också i all välmening. Jag tror inte de är onda varelser. Jag ställer inte upp på Staffans liberalare hållning till tabletter. Men RFHL är en bra organisation och denna hemsida är Sveriges bästa så det ska jag berömma honom för. Jag får i fortsättningen vara försiktig så att jag inte trampar någon på tårna när tablettipsen kommer igång igen. Jag tror på ett liv utan tabletter! Vissa fall är det väl nödvändigt så jag får böja mig för de som har turen att hitta en tablett att må bra på. Men jag har sett så mycket elände av tablettanvändande så det står mig upp i halsen. Hoppas vi kan hjälpa och stötta varandra istället för man behöver någon som bryr sig. Det finns många stöttare på denna sida. Ha det bra alla! Peter
Peter
- Tuesday, October 28, 2003 at 10:43:30 (MET)


NITA, du är klok som en alldeles ovanligt bra bok! Ibland kan ett steg tillbaka verkligen vara ett steg framåt, om ni förstår. Och naturligtvis har frossan väldigt mycket med Xanoren att göra. Många många känner igen sig där. Det finns mycket bra här i gästboken. Igår passade jag också på att räkna på antalet inlägg här. Jag läste av här på scrollisten bredvid för 1.1.02, 1.1.03 och nu och det ser ut som 2-300% ökning varje gång. /Det beror inte bara på att Otto R är "långrandig". Bra inlägg nyss Otto./ Samtidigt går nu ökningstakten för antidepressiva ner ändå. 2001 var den c:a 15% mot året innan och 2002 var den 8%. Mycket är jobbigt nu, men en del bra också. Vi får kämpa på.
Staffan Utas, RFHL-Uppsala län
018 12 44 22, - Tuesday, October 28, 2003 at 09:39:28 (MET)


Hej igen! Till Nita...jag frös så mycket emellanåt så att när jag kröp ner i sängen så hade jag tjock polotröja och pyjamasbyxor, strumpor och två tjocka duntäcken på mig...kallt som in i....men lyssnar man på peps perssons låt Ångestneurotiker så förnimmer man lite värme i varje fall...skönt att lyssna på någon som har huvudet på skaft. Jag hälsar till alla Johanna.
johanna
- Tuesday, October 28, 2003 at 09:28:49 (MET)


Hejsan alla kämpar Jag funderar över om det finns fler här som fryser onormalt mycket. Hoppar jag ner i ett varmt bad så blir det bättre några timmar. Det har jag gjort sen jag slutade med mina Xanor depot. Vet inte om det kan ha med Xanoren att göra. Jag har haft 3 helt symtomfria dagar, nu har jag backat och det måeede jag har är hanterbart. Dessa dagar som man inte känner av någonting av abstinens och kroppsliga symtomer är helt underbara. Märker oxå att är det rörigt runt omkring mig så blir jag sämre, eller om kraven blir för mycket både från omgivningen och de jag ställer på sig själv. Det tar tid och det går sakta men säkert framåt att bli bätte. Det bästa är att vara så snäll mot sig själv så mycket som möjligt. Jag har lärt mig efterhand att inte ta ut mig de dagar som är bra för det kommer surt efter. Så skynda långsamt med nedtrappningarna och ta väl hand om er. Ha de så gott alla och envar.
nita
- Tuesday, October 28, 2003 at 05:55:05 (MET)


Hej alla! nattugglan Otto som har sin tråkiga natt igen! Har suttit och studerat alla inlägg noga! Personligen har jag under åren varit i blåsväder ett par vänder! och det har löst sig, konstigt om det inte blir lite galet ibland! Så perfekt är vi inte! Det som var och brukar vara skrivet av CARINA! är ofta sant och hon är bra på reda ut begreppen! Vid några tillfällen har flera slutat skriva här under en tid, och läser bara! Min upplevelse är min! och den är viktig, så därför så skriver jag vad jag tycker. Lite högt i tak får vi ha, annars vågar ingen skriva alls! Vi försöker ju så gott det går, att det blir fel för någon eller några är väl inte hela världen! Läser vi noga så förstår vi nog vad personen vill förmedla! Det är ju oxå människor som är trasig just nu, då är det inte lätt att skriva så det passar alla! Vi kan hänvisa till masor av matrial och specialister, men dom är lika oense som vi! därför ändras vården oavbrutet! Många här har nog inte tillgång till en privatläkare (förstående) utan är hänvisade till psyk, och där existerar inga 14 dagars nedtrappningar mellan varje tablett! Det var mkt länge sedan jag var med om det! Gogge är ett bra ex på det nu Treo c ut direkt, samt att benso tog dom bort 60 % direkt, och 10 ynka dagar! han var ju för fan helslut när han kom hem! Hoppas allt är väl med dig Gogge, är det något galet jag skriver om det så skriv och rätta till! Det är 4 månaders väntetid till öppenvården trots remiss, sen skall du visa dig motiverad och sedan kan du få 10 dagar på sjukan! Problemet är mkt större än vi tror! ut i verkligeheten en del! Peter skriver mkt och bra. Han brinner för att hjälpa andra, sen att jag och Peter kan ha olika åsikter, det är fullt naturligt! Så är det ju överallt i Samhället, här är väl inget undantag! men det påverkar inte relationen på sidan mellan mig och Peter! iså fall om det uppträder får vi lösa det! Det är ju ett mkt svårt och känsligt ämne vi skriver om, där känslorna tar överhand ibland! Men det viktigaste är att vi ställer upp och hjälper varann, blir det galet så rättar vi till det! Jag har varit med om det ett par ggr under åren, och det är väl inget med det! Det är mkt svårt att svara på 3 raders frågor! Omöjligt i princip! Gå till 3 st s.k specialister inom nedtrappning, så får du 3 olika svar! Det vet alla som snurrat en del år! I GBG gäller det i princip abrut utsättande av benzo, tur om du får en vecka! om du allså kommer in den långa vägen som jag beskrev, 4 platser till Heronisterna sedan -98, nu vädjar dom åter igen till politikerna, och det gäller över 1.000 st heronister, (undrar vad dom kostar per dygn ute) så var gbg och huvudstaden fått dessa ideer ifrån, undrar jag! Så Peter, monis och Tina skriver vi något som ej passar, så får vi väl be om ursäkt, eller hävda att "för mig hjälpte dom iallafall" om ett preparat hjälper mig, skiter jag i om fallstudier visar motsatsen. Det viktigaste är att dom hjälper mig ur eländet! Så alla har vi rätt, bara att forumeringarna blir kanske fel! men det är nog inte hela världen! Värsta är väl om flera slutar skriva här, för att dom känner sig trampad på tårna! Problemen är ju så olika för var och en! Men för Guds skull sluta inte att skriva här och hjälpa till! Det är ovärdeligt för många! och så många ställen finns inte att vända sig till! Förhoppningsvis ramlar alla namn in igen och nya kommer. Alla behövs mkt! På återhörande och må väl alla, ja alla! Ser framåt mot era skriverier igen här! Sov gott säger långrandiga Otto!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, October 28, 2003 at 02:21:08 (MET)


Nu har det hettat till igen här på sidan. Det har kommit många kloka reaktioner från andra, så det är tveksamt om jag behöver säga nått ytterligare. Men Peter har blivit angripen för att det skulle vara hans sida och då kanske jag som ansvarig ändå skall säga något. Både PETER, MONICA och TINA vill ju väl. Tina och Monica föreslog tabletter (mot abstinens), utifrån sina egna erfarenheter. Det är absolut inte förbjudet här. Men som Carina säger, det är bra om man bara berättar vad som hjälpt en själv, berättar om erfarenheter, och minskar på intrycket av rekommendation och råd. Peter blev väldigt upprörd utifrån sina erfarenheter, men trots att Peter gör så mycket bra här på sidan, tycker jag det blev tokigt i söndagens inlägg att svara så hårt, som om Tina och Monica var fiender som lockade i fördärv. Peter försökte sedan rätta till detta, men det var kanske otillräckligt för Monica. Hoppas du blir kvar Monica. Det är klart att Peter och jag och många andra kan bli sura när det gång på gång upprepas här i gästboken som ett faktum att dessa icke-benso inte är beroendeframkallande. Det är inget f a k t u m. Men vi får nöja oss med att fortsätta att vänligt bemöta det. (Vi bör även göra en ny flik på hemsidan om dem.) Så, vad Peter sa i söndags ställer "hemsidan" inte upp på (men vi ställer upp på Peters insatser i stort). Vi förbjuder inte Monicas och Tinas erfarenheter och bidrag här på sidan. Vi lär oss och går vidare, hoppas jag. Angående övergång från Xanor till Stesolid vill jag säga att det är en möjlighet som är bra att fundera på när det är svårigheter i nedtrappningen, men den lösningen har också sina problem. (Peter gjorde naturligvis inte någon "reklam" för Stesolid. Det är bara en illvillig tolkning.) . . JOHANNA, jag vet inte riktigt vad jag skall säga dej nu, bara att jag känner starkt för dej i denna situation och önskar dej framgång till slut.
Staffan Utas, RFHL-Uppsala län
tel 018 12 44 22, - Monday, October 27, 2003 at 14:55:33 (MET)


Hej Tina! Du är beroende och det går att komma ur genom att långsamt trappa av tabletterna. Det bästa sättet är att hitta en modell där du succesivt långsamt skär bort lite av dosen t ex var 14:e dag. För min del tror jag inte att dosen spelar någon roll eller längden på ditt ätande. Det är inget du behöver tänka på utan det viktigaste är att du kommer ur ditt beroende. När du blivit av med tabletterna kommer kroppen att sätta igång så att du blir frisk igen. En utmärkt sätt att lära sig på är att läsa kortkurs i benso på en annan flik. Det finns stora chanser för dig att bli bra igen! Du kan också höra av dig till RFHL för att få ett vettigt nedtrappningsschema vilket är otroligt viktigt! Till Johanna så tror jag att du har alla förutsättningar att lyckas denna gång! En förlåtande kram också till Monica. Det var inte personligt utan jag är rädd för alla dessa tabletter som jag själv har dåliga erfarenheter av. Utryckte mig lite klumpigt! Peter
Peter
- Monday, October 27, 2003 at 13:56:47 (MET)


Hej!Jag har ätit Xanor i 16 år.Har förstått att jag är lågdosberoende.Har försökt trappa ner men blir så sjuk.Läkarna tycker att jag kan fortsätta äta tabl.eftersom jag står på låg dos.Men jag mår så dåligt av medicinen,känns som ett gift.Finns det nån lösning eller har jag ätit dom för länge? Kram från Tina
Tina
- Monday, October 27, 2003 at 12:18:55 (MET)


Till anonym 2! Europas största auktoritet Heather Ashton i England i bensofrågor förespråkar alltid att gå till en långsammare tablett typ stesolid för att abstinensen blir mildare då. Hon är numera rådgivare till riksdagsledamöter i England där man försöker ta tag i problemet. Hon är professor och har väldigt lång erfarenheter och gett ut en massa skrifter i ämnet som används i bensokretsar i England. Sedan var det en inte bara Atarax och Lergigan det tipsats om här utan en totalt livsfarlig tablett som Tryptizol. En blandad kompott. Alla är överens att just Lergigan förvärrar bensoångest och Atarax har Staffan själv sagt varit farlig i vissa fall för bara någon vecka sedan. Var ska denna sida bli om vi redan läkemedelsskadade ger varndra råd om tabletter istället för att avvänja oss och försöka leva ett drogfritt liv. Jag brinner för att hjälpa andra för att komma ur helvetet då jag själv varit och när man ser tipsen här visserligen väl menande måste man reagera! Alla får ha olika åsikter och man får gärna höra av sig till mig så kan jag bemöta kritiken mera! Peter
Peter <peter.santesson@telia.com>
- Monday, October 27, 2003 at 10:08:13 (MET)


Så har det återigen blivit lite missförstådda krockar här. Jag är rätt övertygad om att ingen vill göra reklam för några tabletter här. De inläggen det handlar om var ju lite olyckligt formulerade, dom ville ju bara väl, och vara peppande. Därför är det viktigt att vi läser igenom våra inlägg innan vi skickar dom, så undgår vi såna här missförstånd, att vi ser till att råden är skrivna uttifrån oss själva...att t ex "så här gjorde jag, och si och så funkade det för mig". För jag vet av egen erfarenhet att när man mår så jättedåligt, så lyssnar man bara på det man vill höra många gånger. Då är det så lätt att säga att "jo, men jag läste där att så ska man göra, eller han sa att gör jag så, så blir det bra" Jag har själv gjort det, känner mig rätt korkad så här i efterhand, men när jag drabbades av depression/förlossningspsykos (som jag vägrade erkänna att jag hade)+en satans värk i bäckenet, och jag gick hos sjukgymnasten, och hon sa att jag kunnde ju sätta mig och vila lite oftare. Då hörde jag bara...sitt och vila. Och visst jag satt ner alla vakna timmar. Och när jag klagade på att det bara blev värre i bäckenet, så föreslog hon att när jag vilade, skulle lägga mig i stället för att sitta. Jag hörde: Ligg så blir det bra. Och jag la mig, och klev inte ur sängen på fyra månader!!! Så Monica, jag hoppas verkligen inte du ger dig av från sidan, vi behövs alla, för att dela med oss av våra erfarenheter, det gäller bara som sagt att tänka på hur man formulerar sig. Ha det så bra ni kan alla därute/Carina
Carina
- Monday, October 27, 2003 at 09:49:10 (MET)


Hej igen! Jaha och nu är man på sin gamla dos på 40 mg cipramil igen. Nu har det börjat att stabilisera sig och jag ligger inlindad i tabletternas falska trygghet igen. På torsdag ska jag ta bort 5mg men eftersom jag blev så skrämd förra gången då jag gjorde en för snabb nedtrappning så känns det inget vidare...men nu är jag där igen och jaha sitter och rycker på axlarna igen och känner inget. Bryr mig inte om saker som händer utanför i världen utan tycker bara att det gör väl inget. Att folk dör ute i världen ja vad är det med det då...åh jag blir tokig..nä inte ens det. Avtrubbad igen, långsammare,kan inte fatta beslut för att man är liknöjd, snäll. Ja men det blir nog bra med det efter 16 veckor bör jag vara fri igen...såsom jag en gång var. Vill säga till alla som kämpar att kämpa på det går! Hälsningar från Johanna.
Johanna
- Monday, October 27, 2003 at 00:08:39 (MET)


Vid ett flertal tillfällen har man kunnat läsa råd från expert om att trappa ut benso med hjälp av stesolid. Är det reklam eller var det inte sådana preparat vi skulle sluta med? Personerna som skriver om sina erfarenheter av icke vanebildande preparat uppmanar inte någon att använda narkotikaklassade mediciner....ja det där med att vara saklig, vetenskaplig kanske lite ödmjuk mot sina medmänniskor...vågar inte lita på denna sidas expert.Kommer inte att läsa mer här.
Anonym 2
- Sunday, October 26, 2003 at 23:31:53 (MET)


Hej! Jag äter Zoloft i dag , men min läkare vill att jag ska gå över till cipralex, för att få ev. bukt med min borttappade sexlust. Har någon eftarenhet av medicin byte? Eller av just cipralex? Mvh/ Malin
Malin <banankvinnan66@hotmail.com>
- Sunday, October 26, 2003 at 22:37:58 (MET)


Än en gång så ville du bara väl Monica. Men det var ditt lördagsinlägg med de två tipsen som jag blev verkligt rädd. Många gör ju allt för att bli av med sin abstinensångest och kan tänka sig ta tabletter. Läkarna är ju inte ovana att skriva ut vad som helst så de kan vi ju inte lita på. Jag har läst alla dina inlägg och de så väldigt bra. Abstinens kan bara försvinna genom att hålla sig från tabletter, inte ta nya. Hoppas du förstår detta att jag reagerar. Det var inte meningen att slå ner på dig! Peter
Peter
- Sunday, October 26, 2003 at 22:34:05 (MET)


Jag var precis i ditt läge, Siv med att må fruktansvärt dåligt med mycket lite kvar. Jag skar så små delar i slutet att jag lyckades få bort detta. Sedan har förbättringarna kommit med tiden. Du har så fruktansvärt lite kvar nu. Att gå till jobbet måste ju ta en väldig energi. Var snäll mot dig själv och undvik stress så kanske det går bra! Tala gärna med Staffan. Till Monica så är det inte någons sida. Jag tycker om när du skriver och du är uppmuntrande och det är speciellt roligt att du lyckades med din avvänjning av värktabletterna. Men jag skulle vilja att du kanske skulle läsa om Atarax och Triptozol innan du skriver om dem här. Jag kan lova dig att det finns INGA tabletter i världen som kan ta bort abstinens. Dina Triptozol kan du läsa om i FASS och se vilka biverkningar de ger. Det är oerhört starka tabletter. T o m med vanliga värktabletter kan du bli beroende av. Många här är oerhört illa ute och behöver stöd och uppmuntran, inte tablettråd. Minsta fel att ta någon fel tablett kan få ödestigra konsekvenser för en abstinent person. Då är vi väldigt illa ute. Fortsätt gärna skriv Monica utan att ge diverse råd och reklam angående tabletter. Hoppas att få se ditt namn igen här! Peter
Peter
- Sunday, October 26, 2003 at 22:14:38 (MET)


Go kväll alla! Först vill jag förklara att jag inte på nåt sätt menade att "göra reklam" för en viss tablett. Tänkte bara ge råd om lindring och för allt i världen inte utsätta nån för nåt värre! Stämmer att dom är rätt milda i jämförelse men såklart är vi alla olika och reagerar olika. Kan ju bli olyckliga effekter och är INGET man ska ta utan att ha pratat med sin läkare ordentligt. Ville bara hjälpa till..:) För egen del känns abstinensen lättare på kvällarna och just nu mår jag hyfsat men är obehagligt tom!! Första två veckorna var det ångest och så nu denna plågsamma tomhet.. Vet inte vilket som är värst faktiskt, men det är hanterbart trots allt. Jo jag läste ditt inlägg Otto, och känns ju bra att du säger det tar tid även med värktabletter. Hoppades att det skulle vara lättare än med imovane, men trodde ändå inte det skulle ta så pass lång tid som det tydligen gör. Är bara att hålla ut tills det ger med sig! Hoppas alla får en bra vecka så länge! Tina
Tina
- Sunday, October 26, 2003 at 20:08:17 (MET)


Hej på er alla.Det var nu ett tag sen jag skrev här men nu har det gått ca tio veckor sedan jag slutade med seroxaten och det går fortfarande bra. Tog ju till theralen ibörjan men inte rört burken på bra länge. Hoppas på det bästa för er alla här och läser inlägg här varje kväll.Kramar
annika
hallsberg, - Sunday, October 26, 2003 at 15:53:17 (MET)


Tjenixen alla! TINA: Om du läser tidigare inlägg, så har bl.a jag föklarat att Opiater är lugnande och många väljer dom i ett tidigt skede som jag ex och fasnar i dem oxå! Det är självklart att det är abstinens som du har, inget annat! Det är mkt kort tid du varit fri, och det tar tid att ställa om din kropp och psyke! Men tack och lov så är dom fysiskt ganska lätt att bli av med, fast det är mkt tufft, men det är en mkt kort tid! jämförbart med ex benzo och A/D, nu vet du exakt hur det ligger till! Och ge det tid så är du snart ur det! Att vila bort en abstinens går inte! men det är mkt lätt att man gör det! Dessan: att blanda alkohol, med tabletter är "rysk rollett" du kan klara det ett par ggr, men helt plötsligt gör du något dumt, eller kroppen säger riktigt ifrån, och det kan sluta mkt allvarligt! Ex benzo och alkohol förstärker varandas effekter! Vilket jag själv med många kamrater kommit in på olika ställen med svåra tillstånd! Att det sen inte tas på allvar är en annan sak! Samt att ingen vinner en millimeter i längden, skuldkänslorna och ångesten och abstinensen ökar istället! Man är ju nog risig räcker inte det? inte behöver man förstärka det med alkohol på topp! När det gäller Alkohol och värktabletter är det fullständigt livsfarligt, har många kamrater som dött av det, andningstopp m.m! Vi skall inte leka med något vi inte kan, jag fick nog till slut! När jag såg kamrater vart våldsamma eller gjorde något dom aldrig annars skulle göra! även jag! Så blanda aldrig! Dessan du skriver att nu tar jag mig vin för att klara av detta: vad skall du klara av? enär du måste ta till vin?? Dessan lyssna nu noga vännen, detta är mkt allvarligt! Hör av dig Dessan! Anonym! Ursäkta jag frågar skrev inte du under ett annat sign för ett bra tag sedan, känner igen historian! Ja nu har du fått ett problem mindre säger du, ja det är ett mkt stort problem mindre! Vi är nog många här kan jag tänka mig som antigen är sjukskrivna, fått gå från jobbet för dom lagt ner företaget, förtidspensionerad! Det finns mkt vi kan göra, det är bara fanasin som sätter gränser för oss! när vi känner att vi är nog "friska " för att göra något, finns kurser och annat där vi kan träffa andra personer och få det mkt viktiga sociala nätverket. Det är ett helvete att vara ensam hemma ex jag vet hur jag kände det! Så Carina jag förstår dig så väl, hoppas du kan och orkar hitta på något, förening eller vad som helst! det är ingen som ringer på dörren våran och säger att kom hit! Mkt hänger på oss själva! Ser inläggen om psykolog, visst dom finns , men jobbet får du göra själv! Det är min erfarenhet av 19 års terapi! Nu var det ett tag sedan men det fungerar lika idag som igår! En kompis började hoppa falmskärm, en annan gjorde något annat, så vi får hjälpa varannn med tips även där, för det är en mkt viktig sak! Att känna oss behövda! Anonym: jag menar att det är väl viktigare att vara så stark och sluta med tabletterna som du gjort än att vara arbetslös, även om det tär på dig! men någon lösning finns där oxå! Sist skall jag bara säga att inte tipsa varann som peter skriver är rätt av Peter! Jo därför att vi inte känner den andra personen och dennes problem, vi kan visst ge varann råd att pröva något icke vanebildande. Men då privat i mail eller tel! Inte här för den delen är vi ute på djupt vatten! men jag vet vi vill så väl! Det är ingen som behöver hålla med mig, det är bra min erfarenhet! och disskutera det skall vi göra! Vi har olika åsikter och vi skall framföra dem! Vi har beprövad erfarenhet att ge varann! med stor respekt för varann! Må nu väl alla och det gäller alla! säger han otto!
Otto Ruben Svensson
- Sunday, October 26, 2003 at 15:25:15 (MET)


Till Siv: visst kan det bli bättre! Inte ens experterna kan säja hur det blir för var och en. Till peter, det här är ju din egen sida jag drar.
Monica
- Sunday, October 26, 2003 at 13:43:32 (MET)


Bara ett tillägg. Jag kan bra ordna sjukskrivning åt mig, men frågan är vad kroppen orkar med, för jag antar att jag kommer att må ännu mycket sämre om jag tar bort resten av Xanoren. Siv
Siv
- Sunday, October 26, 2003 at 12:09:24 (MET)


Tack Peter för ditt svar. Det var mycket ledsamt att höra att det inte kan bli bättre emellanåt, jag mår nu redan så dåligt med hjärtat hackande av trötthet och direkta panikanfall däremellan, att jag inte inser hur jag ska klara av ännu mer. Nu vet jag nog inte vad jag ska göra. Siv
Siv
- Sunday, October 26, 2003 at 11:41:07 (MET)


Det är viktigt ha ett rimligt nedtrappningsschema vid nedtrappning. Per, finns inga tider att ge dig. Det kan hålla i sig i månader. Du bestämmer själv om du orkar och ska gå tillbaka. Jag tror att du Siv inte kommer att märka någon förbättring när du står på denna dos. Förbättringar kan bara komma när du blivit av med Xanoren. Är det inte bäst att ta bort dem. Du kan inte räkna med att jobba eller leva ett aktivt liv när du trappar Xanor. Det gör ont och all energi måste läggas på att klara av det. Ska man ha den vanliga stressen i sitt liv och jobba mm så är det klart att man inte orkar. Ta hellre en sjukskrivning som Carina säger! Du kommer aldrig att ångra dig om du blir av med dem! Peter
Peter
- Sunday, October 26, 2003 at 11:27:01 (MET)


Tina och Monica! Gör inte reklam för piller på denna sida. Det gör läkemedelsföretagen så bra ändå. Detta är en sida för läkemedelsberoende och de flesta om inte alla har fått sina liv vingklippta p g a dessa tabletter. Lergigan förvärrar kraftigt t ex vid bensoabstinens. Atarax är verkligen ingen bra tablett att rekomendera heller. De är visserligen ganska svaga men kan i våra utsatta läge göra stor skada. Man är ofta kemisk allergisk vid beroende. Tryptizol är en verkligt allvarlig tablett, en tricyklisk antidepressiv sådan med mycket allvarliga biverkningar och dokumenterad farlighet även bland medicinska auktoriteter. Vill ni ta dessa tabletter så är det ok för mig men låt oss andra slippa höra om det. Värsta av allt om ni ska locka någon annan att ta dessa. Peter
Peter
- Sunday, October 26, 2003 at 11:21:06 (MET)


Här sitter jag ännu med mina akuta abstinenssymptom som inte lättar efter att jag senast lämnade bort en bit Xanor (det är nu 3 veckor sen). Har ingen chans att fortsätta gå ner i dethär skicket. Vet någon om jag kan hoppas på att de blir bättre här emellan så jag kan fortsätta. Annars blir det, är jag rädd, att gå tillbaka till tabletterna. Panikångesten som river i mig är nämligen alltför stark. PER: Jag försökte gå ner på Seroxat häremellan och det lyckas nog, men dela upp tabletten i små delar, ta bort ex 1/8 i taget, abstinensen borde lätta på en vecka då (alltså efter varje bit). Siv
Siv
- Sunday, October 26, 2003 at 05:44:27 (MET)


Per. Jag är inte värsta uttrappningsexperten, men jag vet att det är bättre att trappa ner ad långsamt. Du kanske kan börja ta en låg dos igen och se om symtomen går över? När du är så här abstinent går det inte att säja om det är de ursprungliga besvären som kommit tillbaka, eller om de beror på abst. Det finns även ångestdämpande preparat som inte är beroendeframkallande. Hör med din läkare. Att du är macho kan jag hålla med om, du vågar ju visa att du mår dåligt och göra något åt det!!!:-)Läs gärna längre ned på sidan här finns flera som kan massor om utsättning av SSRI. Du, det kan bara bli bättre! Sköt om dej hälsningar monis
Monica
- Sunday, October 26, 2003 at 03:30:59 (MET)


Har nu gått 12 dagar sedan jag på eget bevåg avslutade en nästan 4 årig Seroxat behandling. Macho som man är slutade jag tvärt utan att rådfråga någon läkare och struntade helt sonika att ta min 20 mg tablett. Nu sitter man här och funderar på vad som händer. När jag mycket motvilligt började äta dessa tabletter så sade min dåvarande läkare att de absolut inte var beroendeframkallande och att det inte skulle vara några som helst problem att sluta med dom. Sanningen att säga, känner jag inget större agg gentemot honom eftersom dom nog hjälpt mig under dessa fyra år. Jag jobbar 100% och mådde helt ok. Nu är det annorlunda, all den j-a ångest och depression som jag hade vid insättandet, verkar ha kommit tillbaka. Är totalt livrädd för att må så där j-a dåligt igen, som jag gjorde vid starten. Snälla finns det någon därute som har erfarenhet av att sluta med Seroxat? Behöver just nu alla goda råd som finns. Hur länge ska detta pågå, ge mig en tid!!!
Per
- Saturday, October 25, 2003 at 22:17:15 (MEST)


Dessan: Känns som att jag försökte skrämma dej! Var inte meningen. Men xanor och sprit hör inte ihop. Visst kan det kännas bättre när man tagit några glas men tänk på dagen efter. Och det är lätt att börja ta vin för att slippa känna nåt. Det farliga är att till slut är det inte bara några glas utan kanske 2 vinare.... Då är man inne på en farlig bana! Sköt om dej gumman!....
Jannike
- Saturday, October 25, 2003 at 22:07:33 (MEST)


Dessan: håller med Monica. Gör det inte. Många av gångerna jag hamnat på intensiven är pga xanor och sprit. Man kan göra de värsta impulsgrejerna. Om inte annat börja tänka på om livet verkligen är värt att leva och så försöker man göra nåt åt det! Sprit och tab hör inte i hop. Snälla gumman, drick inte! Önskar man kunde hjälpa mer..... Monica: tack för mailet, skriver snart! Har mycket att berätta! Kram på dej och Otto och ALLA som kämpar...........
Jannike
- Saturday, October 25, 2003 at 21:20:57 (MEST)


Till "Anonym"; Förstår på ett ungefär hur du känner. Är jättebra att du kommit ifrån sömntabletterna, dom löser bara saker kortsiktigt. Har själv sömnproblem och har Lergigan(som är en lugnande dock INTE beroendeframkallande)som jag sover hyfsat på nu. Ibland har såna läkemedel dålig effekt efter man har använt centralverkande preparat(imovan,stilnockt mm)men det är defenetivt värt att pröva! Hoppas det löser sig med sömnen, är urjobbigt när den kärvar, och så med jobb förstås. Är just när man har det tufft, de är så lätt att ta till en tablett, och det är en daglig kamp att välja bort dom. Du gör det jättebra!! Lycka till Tina
Tina
- Saturday, October 25, 2003 at 21:15:05 (MEST)


NEEJ DESSAN inte sprit och Xanor ihop, det är livsfarligt ta det lugnt....orolig för Dej!
Monica
- Saturday, October 25, 2003 at 19:32:56 (MEST)


Nu skiter jag idet här och tar mig ett par glas vin för att klara ut den här skiten. Go´kväll!!
Dessan
- Saturday, October 25, 2003 at 18:26:33 (MEST)


Först av allt Jättegrattis till att ha slutat med tabbisarna! Kan Du be Din läkare om något att sova på som inte är beroendeframkallande? Jag har prövat både Tryptizol och Atarax och båda fungerar riktigt bra, Sömnen är viktig för att man ska orka slåss mot sin ångest. Ja det är bara ett tips, jag hoppas Du kan få någon lindring önskar Dej allt gott!
Monica
- Saturday, October 25, 2003 at 17:14:05 (MEST)


Är det förresten någon som har någon erfarenhet av vad man ska ta sig till efter att man lyckats sluta med sömntabletterna bara för att finna sig i samma hopplösa situation som gjorde att man en gång började äta dom? (Först stressigt jobb och sömnproblem, sen inget jobb och ångest vilket ledde till fortsatta sömnproblem). Nu står jag här fortfarande utan jobb, men iallfall med ett problem mindre, dock så är väl min a-kassa snart slut och nu anses man väl för frisk för att kunna bli sjukskriven och ingenstans verkar någon intresserad av att anställa mig för att jag gått utan jobb så länge, och på AF skiter de i mig också. Man får väl ta en dag åt gången och se hur länge man orkar...
Anonym
- Saturday, October 25, 2003 at 16:37:53 (MEST)


Hej alla! monica: Jag klarar mej. Är stolt över dej som klarat så många dagar. För det är många dagar för oss. Kämpa på gumman, du har stöd och skriv när du vill! Kram ...
Jannike
- Friday, October 24, 2003 at 23:11:52 (MEST)


Hej Johanna! Tack för ditt stöd och dina uppmuntrande ord. Jag håller helt med dig att jävlas dom med mig så kommer jag att ge allt för att jävlas tillbaka!!! Nu är det (bara) att kämpa på!Kramar från Dessan!"
Dessan
- Friday, October 24, 2003 at 20:18:15 (MEST)


Hej igen! Har gått några dar och dom har inte varit roliga! Och det beror förstås på att jag hållit mig från tradolan och nu fått klart för mig att det endast handlar om ABSTINENS, inget annat! Var orolig det var en verklig depression på gång, men efter att ha fått pratat med en underbar människa på RFHL, blev jag övertygad om att det psykologiska beroendet ibland kan te sig som en depression- tomhet ,ångest och sänkt grundstämning. Så nu känns det lättare när jag vet det bara är att hålla mig från tabletter så löser sig resten efterhand. Tar dag för dag och försöker att inte tänka på det faktum, att det kan ta upp till tre månader innan bitarna helt faller på plats och färgen fyller mitt liv igen. Blir bäst så för kanske går det snabbare än så!? Till "orolig" vill jag bara säga att det verkligen kan ta tid och tålamod med läkemedel. benzo har jag dålig koll på men med imovane som är i närheten, kom och gick abstinensen under rätt många månader. Så, försök stå ut så blir det bättre eftersom:) kram till alla! Tina
Tina
- Friday, October 24, 2003 at 19:51:17 (MEST)


Gokväll alla! Jo, nog är det välldigt indivudellt med träning. Man får ju oxå höra så många olika expertråd, att man ska träna tills man får blodsmak i mun när man är har ångest t ex. Jag å andra sidan tål inte mycket till träning, eftersom jag är totalt issolerad så har jag införskaffat mig ett gångband, men inte är det långa stunder jag orkar gå, oftast så blir ångesten värre. Det kan ju ha med räddslan att göra, eftersom jag nästan jämt är så spänd, så när jag går så rör sig ju bäckenet och i och med det ryggraden upp i nacken, och när inte kroppen är van vid all denna syre som plötsligt kommer, blir man lite yrslig, då blir man ju rädd, och för ångest. Ekorrhjul det där. Just räddslan som Kjell pratade om gör ju allt så mycket värre. Abstinenssbesvären är ju tillräckligt jobbiga, men när man samtidigt har en sån kraftig räddsla, som jag har, och säkert många med mig, då är det svårare att stå ut tror jag. Man vågar liksom inte må dåligt. Rädd för räddslan. Som en vanlig förkylning för mig tex, gör allt så mycket extra besvärligt. I "normala" fall, om jag vore förkyld, så skulle jag ju ta ett par alvedon, krypa upp i sängen med en bra bok, eller bara ligga och såsa ett par dar under ett täcket. Men det går inte nu, jag har liksom inte orken att koppla av. Låter ju helt rubbat egentiligen, men bara för att man åker på en influensa så finns ju det andra kvar hela tiden. Maler på...måste röra mig lite, ligger jag, eller sitter för mycket så får jag ont i nacken och ryggen. Det är inte ofta längre som man sjunker ner i sängen med en suck av välbehag, och låter kroppen slappna av efter dagens vedemödor, man ligger och försöker slappna av så pass bara att man somnar, för man vet ju att sova måste man. Ojdå, skulle bara skriva lite om räddsla hade jag tänkt, men det bredde väll ut sig lite mycket kanske. Nåja, ha det bra alla kämpar, och lyssna på kroppen. Ni som jobbar, tänk på att inte ta all energi till att klara jobbet, det går inte i längden, pratar av egen erfarenhet, visst känner man stort ansvar för jobbet osv. men det är betydligt bättre att vara sjukskriven en period, än att köra sig själv i botten. Vägen upp är väldigt lång. Det tjänar varken ni eller arbetsgivaren på.
Carina
- Friday, October 24, 2003 at 19:02:33 (MEST)


Jag håller med dig Peter! Det är inviduellt! Men kan inte låta bli att skriva att en kamrat. Sprang ur sig abstinensen, han hade inte rört sig under tiden han söp, åt tabletter i massor, och var mkt dålig! När han beslutade sig för att börja springa, han orkade 100 meter första gången, sedan sprang han alla stora lopp i Sverige under många år! vart elitlöpare! och skrev en bok om sitt sätt att ta sig ur skiten, föreläste och hade sig! Så det finns allt undantag, bla. en Os-kille från Sverige som det hållits mkt tyst om gjorde samma sak! en annan kompis söp bort abstinensen, men han vart sjuk sen, nu jobbar han på hör och häpna alk.pol.klinik han skrattar gott! Men visst skall man ta det lungt med motion, men promenader och simmning har ingen dött av, men tyvärr är en del så dålig och rädd att dom måste ha hjälp ut! så motionera på om det går! otto
Otto ruben svensson
- Friday, October 24, 2003 at 17:59:29 (MEST)


Hej! vad det gäller träning så är nog det väldigt individuellt. Jag tror som Nita att promenader och simning är utmärkt. Dock kan man nog vara försiktigt i akuta lägen. Löpning och styrketräning tenderar att bli för mycket och det ökar abstinens. Jag vet dock fall där det har varit bra med löpning. Jag tror att stress måste tas bort i största möjliga grad och att bara ta det lugnt. Inget förvärrar abstinens mer än stress. Det finns också den inre stress man måste ta hand när man t ex känner att tillfrisknandet går för sakta. Jag tror bara man får låta kroppen vara i fred och det får ha sin gång. Vi kan inte påskynda ändå. Skriv så många som möjligt och det är roligt att läsa varje inlägg. Det lättar väldigt att dela med sig! Peter
Peter
- Friday, October 24, 2003 at 16:26:53 (MEST)


Nu är jag här igen! Tänkvärda ord av många! Ja kjell riktigt behövs många till som ger råd och tips! Tack Nita! carina, monis, johanna, ella, alla kommer att klara detta, det är ett komplex problem, det gäller inte bara pillret, utan innehållet i dagen, arbete, sysselsättning m.m kamrater! var och simmade på ett ställe för några år sedan, där träffade jag en landstingsnubbe (högt uppsatt) som drabbas av panikångest, Glömmer aldrig vad han sa: hade jag vetat detta så hade jag aldrig klubbat igenom något psykförslag, för alla visste ingenting om psyk, trodde alla var lata m.m inttresant snubbe! undrar hur det gick för han sen! bad 2 journalistkamrater skriv för tusan om eländet vilket har gjorts, och det kommer mer! Vi måste arbeta på alla fronter! Abstinens botas inte av att bara dra täcken över huvudet, gammal regel, så var det på gammla RFHL hem, några finns kvar idag! alla drar sitt strå till stacken, låt vara som carina skriver, det blir virrigt, men vad gör det! huvudsaken vi försöker, många vågar inte skriva alls! Att sätta tidsgräns för hur länge en abstinens sitter i är omöjligt, vi är så olika peronligheter! och stöd, arbete m.m Ponera att vi är rätt få här, jämförbart hur många som egentligen mår dåligt, Det värst jag vet är människor som glömmer var dom själv varit en gång! Glöm aldrig det! vi kan hamna där igen! Ja monis Läkarna är ett kapitel för sig, en sa åk för tusan inte till sjukan på helgen, varför då sa jag förvånad; det är B-laget som är inne då, för ingen läkare vill jobba helgen! jo nu vet jag efter många turer där! Men hur som haver så får man väl sätta sig ner och tänka, att svara en del här! Ni andra som skall bort eller annat ha en trevlig helg! Svensson får lön idag! då blir det full rulle! Jag gläds åt alla som är uppe och skriver, det kan aldrig bli för många! Och var inte rädd för att skriva Nita! ha det alla säger otto!
Otto Ruben Svensson
- Friday, October 24, 2003 at 14:53:43 (MEST)


Friska vindar Otto! En av dom där läkarna har jag egen erfarenhet av det kunde ha kostat mej en hjärtinfarkt eller värre. Det finns skumma typer i den branchen också, det är bara att inse. Och man får förhoppningsvis en ökad ödmjukhet inför medmänniskor av alla sorter när man går igenom abstinens. Alla människor har ett värde! Och politikerna kunde byta plats med uteliggarna om jag fick bestämma, dom vet ju ingenting om verkligheten. Kliver i mercan i Hovås och kör in till mötena, där dom dagdrömmer om hur arvodena ska placeras bäst, typ. Se vilka tankar man får när man slutar bedöva sej med tabletter...nu har jag varit utan i 13 dagar, känns härligt även om abstinensen inte är över, Men besvären är klart uthärdliga så jag vet att det hjälper att sluta med tabletter. För mej var de första 5,6 dagarna värst, jag bet ihop och härdade ut, försökte distrahera mej med läsning t.ex. Har skrivit längre ner om hur jag gick tillväga mer detaljerat. Vi är alla olika och ingen vet hur nån annan funkar med känslan av abstinens har vi alla haft och man vill ju så gärna dela med sej av tips som har lindrat eländet för en själv...Kämpa på alla! JANNIKE; hur mår du?? Jag är så orolig...Kramar från
Monica
- Friday, October 24, 2003 at 13:19:55 (MEST)


Hej igen! Jag vill bara säga till Dessan att det är tragiskt när det blir som det blir. Det är ju inte bara det att man har stoppat i sig medicin som är farlig utan det också att man känner sig förd bakom ljuset av någon som man litade på just då...i detta fall läkaren för att när man mår så dåligt vid panik och ångest så känns det som att om man överhuvudtaget ska kunna bli frisk så vill man ju gärna tro på läkaren annars hade man ju inte gått dit....jag känner likadant, jag tillhör tydligen den naiva skara som trodde att det inte skulle vara något stort problem att sluta. jag trodde att antidepressiva var mindre farliga än benzo....jag fick ingen information från min läkare om baksidorna och det är ju inte så konstigt men man tycker ändå att någon info. hade man väl kunnat få ta del av. Jag har aldrig tidigare varit i kontakt med ett medel som detta och har inte heller någon anhörig som har ätit dessa, förut var jag stark och engagerad och kunde bestiga berg men nu är jag raka motsatsen. Så jag förstår hur du känner dig och jag tycker att du ska göra allt för att bli av med medicinen vi får hålla ut och ta en dag i taget! dem ska bort och det för alltid. Om något jävlas med mig så tänker jag jävlas tillbaka...nu får det vara nog! Hälsningar Från Johanna!!
Johanna
- Friday, October 24, 2003 at 11:33:16 (MEST)


Hej Kjell. Jag har ätit både efexor depot och xanor depot. Att du har ständigt ont i huvudet kan vara att du är så spänd i käkmusklerna och biter ihop. Speciellt på nätterna vet jag själv att jag biter ihop. Det finns hjälp att få, jag gick till tandläkaren och beställde en bitskena som jag använder när jag sover. Nu efterhand har jag fått höra att man kan gå genom familjeläkaren och få remiss, och då kostar den endast som ett läkarbesök, annars kostar den ca 2000:-. Hör med din läkare om det är möjligt. Kroppen säger ifrån även för mig om att träna, det jag gör är att ta promenader och simma. Simma är skönt för kroppen och gynnar musklerna mjukt och försiktigt. Ta det lugnt det blir bättre med tiden och rädslan gör det värre. Tyvärr så kommer jag inte ihåg så mycket när det var som värst, jag vet att det var hemskt jobbigt. Tålamod och att stå ut är nog det ända, och att vara snäll mot sig själv. Kämpa vidare du vinner i längden.
nita
- Friday, October 24, 2003 at 10:22:40 (MEST)


Hej igen och tack för svar. Jag har ju varit utan medicin ( Xanor och Effexor ) i 5 mån efter att ha ätit i ca 7 år men mina symtom är väldigt starka. Jag känner att domningar i väntra delen av kroppen, höger öga rinner och värk i tänderna samt huvudvärk gör mig väldigt rädd. Jag hoppas och tror på Era svar men visst tvivlar man och orken att arbeta är liten. Vad som är konstigt är att jag nu senaste tiden fått mera av visa symtom och jag är fruktansvärk rastlös och rädd att träffa folk och gå på möten. Det känns som jag blir sämre men någonstans så vill jag mer och tror att påsikt är detta rätt väg. Jag skulle gärna se att de som klarat av krisen skrev mer för att stötta oss mitt i krisen. En fundering kring fysisk träning, jag orkare ej träna längre vilket gör mig besviken och skall man kämpa vidare med det trots att kroppen säger nej. Hopp om svar och kämpa på alla där ute.
Kjell
- Friday, October 24, 2003 at 10:03:25 (MEST)


Hej på er!jag har varit tabblett fri i 7(efexor) resp.4(xanor)mån.Har mått dåligt i stort sett hela tiden men för en mån. sen blev det betydligt värre.Känslor av overklighet och en tärande oro om vad som händer med en.Jag förstår inte hur man ska orka,men mediciner är definitivt ingen lösning.När ni skriver att abstinensen har en vågformig karaktär,hur lång tid kan det gå innan man känner att det finns hopp .För just nu känns det hopplöst.notera.har ätit a/d 8år och xanor från och till i 2.5år.
orolig
- Friday, October 24, 2003 at 09:49:15 (MEST)


NITA! Det är ju jättebra när såna som du som har nollat skriver. Man behöver inte skriva som den värsta författaren, utan du bidrar med hur det var/är för just DIG, man behöver inte ha en massa tjusiga fakta att referera till, utan var och en svarar utifrån sin egen upplevelse. Det är det som är så värdefullt på den här sidan, att man kan läsa om människor som faktiskt upplever samma/liknande saker som en själv. Att man inte är ensam. Så skriv nåt när du känner för det, luddigt blir det många gånger, men vi är ju alla luddiga på ett eller annat sätt så vi förstår ju ändå. Det är som när man sitter nykter på en fest, så begriper man inte ett jota av vad folk säger, men har man själv ett par huttar innanför västen, så har man ju inga problem med att förstå. *L* Ha det så bra ni kan alla, och försök hitta ett litet ögonblick i dagen som vi kan vara tacksamma för även om det är svårt. Skänker en värmande tanke åt alla dessa hemlösa, önskar jag kunnde göra mer.
Carina
- Friday, October 24, 2003 at 08:32:39 (MEST)


Gomorron Otto. Här är en till som är uppe före tuppen. Jag vaknar alltid varje morgon vid 4 halv 5. Ändå så är jag inte trött alls under dagen. Går ofta in och läser här har även skrivit då det var som värst, många ggr så börjar jag svara och sen blir det bara kallijox och så raderar jag ut det. Hjärnan fungerar inte som den ska. Brukar säga att den är ur funktion. Tappar det jag vill skriva och då ger jag upp. Det är nu 18 månader sen jag nollade. Jag har mina dagar som är helt underbara utan några som helst symtomer. De kommer lite då och då. Ska försöka bättra mig och svara, sen är det här att våga svara oxå. Jag själv är lite rädd för att trampa i klaveret. Det är kanske självkänslan och självförtroendet som man inte har. Hemskt det här med alla uteliggare. Vet inte vad jag ska säga. Men jag kan tänka mig själv om jag skulle varit en av dom, jag vet inte vad jag skulle ha gjort, samtidigt då ha abstinens. Det måste vara 100 ggr värre än att ha ett tryggt hem med värme och mat. Många blundar för samhällets utstötta, även jag gör nog det. Många ggr är det för att skydda en själv, och det gör ju inte saken bättre. Det gör mig ont att det finns så många människor som lever så. ha det så gott nita hoppas jag inte har trampat i klaveret
nita
- Friday, October 24, 2003 at 06:20:12 (MEST)


Tyvärr så har inte alla läkare och politiker alla hästar hemma! det ser vi ju dödliga helt klart! och det måste vi varsko dem! plocka ner dem från deras pitestal! otto! många rader blev det..............
otto ruben svensson
- Friday, October 24, 2003 at 05:57:47 (MEST)


Godmorgon alla! ja inte vid den här tiden är ni nog vakna! men jag vaknade och sätter mig och skriver svar på alla mail jag fått. så har man något att göra, svinkallt ute! Vill säga hej till er nya, och Hej Sarah! ett tag sedan! Det är mkt man vill skriva svar på och hjälpa till med vissa saker. För nu har det kommit en del frågor! Men däremot vädjar jag till er alla som kommit igenom värste eländet att skriva ni oxå till era kamrater här! Det kan inte bara vara jag och Peter som skriver och staffan som svarar i tel! Då är det något fel! men skriv på alla med frågor få vi ta upp det sen! Det var någon som frågade om det fanns något sammarbete mellan läkarna! ja idag mellan öppenvården och ps psyk och Mölndal! Att skriv inte ut något och några platser finns inte för nedtrappning, ja en och annan kan slinka in! Detta vet jag med bestämdhet! Det är inte bara dom papper jag har utan oxå uttalande av klinikerna! När det gäller medicin om du kommer in skiter dom idig! ge dig en remiss till ps psyk! inte ens om du kommer med psykos eller polisbil, ja i vissa fall! 6 anmälningar har nu gjorts mot psykläkarna att deras barn tog livet av sig i onödan, för det måste vara 2 läkare som skriver på oberoende av varann! byråkratiskt trams! Nu drar dom till i med in maten för dom hemlösa om dom inte har pengar, det är bara början! på nästa vansinne! det finns 7 sovplatser för uteliggarna och dom som oxå knaprar med med mot psykos ex. dom andra har helgstängd, dom tror väl att abstinens och piller knapprande tar rast under helgen! men ack nej! Trots massiv sparningar på SU gbg så fattas det ytterligare cirka 220 miljoner och det finns inte en enda kr över om något skulle inträffa som föregående år. Det är en nedmontering av sällan skådat slag vi bevittnar! men som vanlig håller vi käften! och det vet dom! Gå till soc så är hon inte där eller så är lampan på rött, och tel.svararen säger att hon/han är på hembesök trots teltid! Nu håller dom på på omorganisera om allt så dom har heller inte tid med några nervvrak! Sen är turgången en annan nu, förut kunde Enhetschefen bevilja psykolog, boendestöd, behandlingshem, nu får dom dra det för politikerna som säger blankt nej, finns att läsa fritt för alla! och så får du en försändelse att överklaga till länsrätten, och vem fan orkar det i ett taskigt tillstånd! Förslag har funnits länge om att enbart psykiatrikerna skall få skriva ut ex stesolid m.m men det går inte läkarna med på som huserar i city, dom har legitimation, och har sin fulla rätt att skriva vad dom vill! det finns mkt pengar att göra för en privatläkare! Nu är några fall uppe i gbg för att dom tagit emot alldeles för många patienter, mer än dygnets timmar räcker till! och det var inga dåliga slantar! över miljonbelopp från kommunen! Vi bekostar deras villa sommarstuga och annat fy fan säger jag! och dom flinar oss i ansiktet. sägandes ät du det där prparatet det är absolut ingen fara! Jag vomerar åt dom! Jag lider med alla jag känner inatt som svinkylan ingenstans att ta vägen, vi sitter i värmen med datan! och jag lider med alla som mår så dåligt av att dom inte får rätsida på sitt liv, med tabletterna och annat! vilken rävsax! Hur skulle ni känna i abstinens om ni fick gå ute för att hålla värmen och känna på portar så ni kan slinka in ett par timmar! jag lider med alla som skriver nu om sina bekymmer om tabletter! därför finns det bara ett alternativ och det är att hjälpa till så gott det går. Till alla! tipsa gör vad som helst men gör något........ja det var mkt negativt i dom här raderna men det var meningen att höja ögonen ett snäpp! Nu åker vi vidare med pillren och annat! säger en klarvaken Otto! ta hand om er och era anhöriga och kamrater! handling inte ord!må väl! För mig får dom aldrig vattenkammad! P:s Hoppas allt är väl med dig Johanna att du får ordning på doseringen! Tack anonym för svaret! och alla ni andra ingen glömd! P:s Hade ett par kamrater här idag som volontärarbetar på tunga ställen gratis, bara för att dom skall vara nykttra och slippa knarket och piller, dom var hopplösa fall, men det lyste om mina kamrater att dom gjorde något som uppskattades av dom utslagna och hembesök hos dom som höll på gå under. Heder till dem! Fick massor av info, och papper i vanlig ordning hur det står till på fronterna! Kunskap är makt sägs det! EN SAK VAR VI ÖVERENS OM ATT DET ÄR SKAM ATT FÖRENINGARNA HÅLLER KÄFTEN NU! VARFÖR KAN MAN FRÅGA SIG!
Otto Ruben svensson
- Friday, October 24, 2003 at 05:47:49 (MEST)


Ella, det kan vara lite svårt att ta bort det sista dels rent psykologiskt (att skiljas från tabletterna) sedan dels står kroppen helt naken mot det man är beroende av. Det brukar gå bra bara man orkar någon vecka sedan är det bara att kämpa på och invänta förbättringar. De kommer antingen snabbt eller långsamt men det kommer av sig själv och inget man kan påskynda så ta det lugnt!. Johanna, du kommer att klara det. Se till att du är i balans nu när du börjar trappa och att din kropp har hämtat sig från den chocken från din förra alldeles för snabba nedtrappning. Om du tar den långsammare och låter kroppen vila emellan är det inte säkert att det blir så jättejobbigt. Jag förstår nu att du blivit rädd. Hoppas du har ett vettigt nedtrappningsschema nu Dessan så att det går bra. Det är för jäkligt att vi ska behöva ha det så här p g a dessa dåliga läkare. Jag tror inte alltid att psykiatriker kan detta. Vissa kan det och de vet om beroende. Men många gånger är psykiatriker de allra värsta narkotikalangarna, speciellt den gamla stammen. Kämpa på! Peter
Peter
- Thursday, October 23, 2003 at 09:41:22 (MEST)


Hej allihop! Det var kul att få kommentar på det jag skrev förut, hoppade rakt upp på stolen. Man är ju så lättroad nu för tiden, för livet är väll inte så rafflande för tillfället, är väll mest upptagen av vilka underliga abstinenssymtomer som man har eller ska få, även fast man försöker intressera sig för allt möjligt,så går det mesta i snigelfart.Jag har några tankar eller reflextioner på de symtomer som Nita och Kjell har, lite senkommet men ändå. Jag har tänkt på Kjells onda tänder, kanske kan det ha att göra med att det är svårt att låta bli att bita ihop käkarna när man mår pyton. Man sover ju ofta spännt också, så det kan ju ha gjort att tänderna har blivigt för hårt sammanpressade.Sen har jag tyckt att jag får mer tinnitus om jag går och biter ihop käkarna, men att det håller sig lindrigare om jag slappnar av. Domningar brukar jag ibland få i vänster kroppshalva vid ordentlig ångest. Obehagligt, men det kommer att gå över, säger alla med erfarenhet.Vidare så har jag ibland likadant som Nita med andningen, d.v.s grund och jobbig andning. Det ska ju inte heller vara någon fara utan hör till abstinensen. Men det är ju tröttsamt att man får för lite luft fast man slappnar av. Jag brukar ta det väldigt lugnt när det blir sådär, vila mycket, då brukar det bli bättre allteftersom. Och motsatt kan det bli sämre om jag blir lite för ansträngd.Det är väll smällar man får ta. I kväll fick jag också ett otäckt ångestanfall, även om de inte var i samma dimention som tidigare,(jag har ändå blivigt bättre) så var det tillräckligt obehagligt. Det börjar klinga av nu efter några timmar. Funkade att distahera sig med gästboken samt sätta elementet på max plus varm tröja. En fråga, kan det bli lite extra jobbigt när man bara har en smula kvar av sobrilen? Varma häls.från Ella
ella
- Wednesday, October 22, 2003 at 23:56:12 (MEST)


Hej igen! Vill bara säga kämpa på allihopa...vill också säga till otto att jag håller fullständigt med dig i ditt långa inlägg från i tisdags. Innan kunde jag inte sova nu gör jag ingenting annat än att sover och när jag är vaken så sover jag fortfarande, kaffet fungerar inte heller utan då blir allt bara värre jag får panik och hjärtklappning. Musklerna har dragit ihop sig så att jag känner mig stel och slut i hela kroppen och jag kan inte ta mig för något. Gud vad jag ångrar att jag började med detta. Om en vecka ska jag gå ner 5 mg och då lär man väl få svårt för att sova, stackars hjärna den vet ju snart varken in eller ut, känner mig ganska mör just nu och det har tagit hårt på kroppen. När jag tänker på att min nedtrappning kommer att ta 16 veckor så blir jag helt mörkrädd. Hälsar till alla gör jag...hälsn. Johanna
Johanna
- Wednesday, October 22, 2003 at 22:31:36 (MEST)


Till Sarah! Jag har så svårt att förstå hur det kan bli så här, för förut har jag varit en lugn person och jag vill absolut inte bli beroende av något läkemdel. Jag kan nu inte förstå att allmänläkare överhuvudtaget har någon behörighet att förskriva medel som Xanor, det borde ligga på psyk vården. För dom verkar ju vara emot såna medel,vilket egentligen är helt rätt, för som sagt dom verkar ju bara för stunden och dom botar ju inte själva problemet. Men dom känns ju väldigt bra att ha när man väl har fått prova på dom.Helst av allt vill jag kunna känna mig lugn utan läkemedel. Och utan XANOR SKITTABLETTER
Dessan
- Wednesday, October 22, 2003 at 21:51:51 (MEST)


Dessan, tyvärr är det så att du har fått uppleva hur katastrofalt dålig kunskapen om dessa farliga medel ofta är inom vården, och att det skulle finnas en dialog mellan läkarna är en illusion, en önskedröm! Jag själv blev ordinerad Xanor av en läkare som bedyrade att det inte var beroendeframkallande, och detta ledde till ett mångårigt tablettberoende, svår nedtrappning och årslång abstinens. Ingen tar ansvar för detta, läkaren ifråga har slutat och här sitter jag med ett överspänt nervsystem och symtom som aldrig tycks släppa helt. Dock blir man bättre, även om det går med snigelns fart. En positiv sak i ditt fall är att du inte medicinerat så länge, kanske kan du ta dig ur abstinensen lite fortare då. Håller tummarna för dig! Mvh
Sarah
- Wednesday, October 22, 2003 at 21:33:36 (MEST)


Jag fick ordinerat Xanor Depot Efter att ha fått diagnosen Paniksyndrom jag fick även en anti-depressiv medicin.Jag skulle ta Xanoren i ett visst antal dagar och sedan sluta.Jag slutade med dem efter tre veckors behandling som det var sagt och fick uppleva något bland det värsta jag har varit med om. Kunde inte sova på en vecka och gick precis på helspänn hela tiden.Tog då kontakt med läkaren som sa att det inte gick att sluta med Xanoren helt tvärt! Men varför sa han inte något innan? Då kände jag att jag vill inte ta dem där pillrena längre, men för att över huvudtaget klara av min situation med småbarn och allt så blev jag tyvärr tvungen att ta dem. Hade jag vetat bättre så hade jag inte tagit dem ifrån allra första början. Har nu varit hos en psykiatier som säger att Xanor är något som jag bör sluta att ta för det ger ett falskt skyddsnät det behandlar inte alls sjäva grundsjukdomen. Hur kan det bli på detta vis????? Har inte läkare och psykvården någon kontakt med varandra? Dom kan ju inte hela tiden hålla på att skylla på att det är långa väntetider till psyk. Någon form av kontakt bör dem ju ändå ha med varandra,eller??!! Ska nu trappa ner Xanor och jag får bara hoppas att det går bra.
Dessan
- Wednesday, October 22, 2003 at 18:52:23 (MEST)


Anonym: Det var roligt att höra dig igen! Ja nu har du nog klarat det värsta, mkt bra gjort! Nu händer inget dramatiskt. Bara att sömnen hackar en tid, sen återgår den till det normala igen! Viktigast är att det gick igenom, och du är förnuftig som inte har några hemma, utan låter sömnen racka lite och det vet du vad det beror på! Nu blir det bara bättre och bättre! sen är Imovanena glömda och du sover normalt! Lycka nu till Anonym! säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, October 22, 2003 at 18:43:15 (MEST)


Jag får ge ett stort grattis till anonym. Håll dig ifrån tabletterna så blir du tidvis bättre. Det var verkligen roligt att höra! Till Siv så kan du vänta ett tag men väntar du för länge så blir du sämre igen. Kroppen kan bara bli frisk när man är helt utan tabletter. Det är otroligt lite du har kvar så det bästa vore att bli av med dem. Det kan ju vara att du är rädd för att sjukskriva dig eller annat problem som gör att du håller kvar tabletterna. Men du bestämmer själv men jag tycker bara att du är så otroligt nära att bli av med Xanoren. Men jag vet själv att jag var akut abstinent i slutet och jag skar bara lite i taget och det kändes verkligen vid varje bit. Hoppas det går bra för dig också Tina! Kämpa på Jannike och kul med allt ditt stöd. Det är verkligen viktigt! Peter
Peter
- Wednesday, October 22, 2003 at 11:29:12 (MEST)


Hej. En sak till.. Ifall det nu visar sig vara ren ångest, inte abstinens, kommer jag kanske att börja med tradolan igen?.. Har mått bra och sällan haft ångest under tiden jag tagit dom nämligen. Psykiatrin har jag gett upp hoppet om. Dom föreslår antingen höjning av zoloften(vilket jag prövat men då fått svåra sömnsvårigheter)eller nåt annat som man känner sig trött av på dan istället:( Samtal har inte heller hjälpt för jag hade endogen depression,utan yttre påverkan alltså. Hursomhaver mår jag mycket bättre och är inte deprimerad längre. Problemet är ångesten som jag upptäckte att just opiater som tramadol lindrade, utan jobbiga biverkningar(förutom viss tillvänjning då)och frågan är då upp till mig själv. Ska ge det ett försök men går inte det, blir det kanske att fortsätta med tradolan, vid behov dvs. Livskvaliten och hälsan är ju A och O men bäst är om man klarar det utan piller naturligtvis! Tina
Tina
Sundsvall, - Wednesday, October 22, 2003 at 11:06:06 (MEST)


Otto: Jag har inte ätit något lugnande sen i lördags nu, då jag tog min sista 1/4:e dels 5mg Stesolidbit. Och medvetet har jag lämnat de tabletter jag har kvar hos släktingar för att jag inte ska bli frestad att röra dem i onödan. Sover inget vidare, men dagtid så mår jag ganska bra bortsett från att jag är lite tröttare än vanligt. Men jag tror det är bättre att göra såhär, eftersom jag då inte ätit någon regelrätt benzo mer än 14 dagar totalt. (Imovanen var ju iofs närbesläktad, men är ju inte ngn benzo även om jag anser den vara lika riskabel som dem). Känner mig mycket mer stabil i humöret nu, för Imovane påverkade humöret väldigt negativt - Man kunde bli uppretad på småsaker och få snabba humörsvängningar.
Anonym
- Wednesday, October 22, 2003 at 10:48:26 (MEST)


Hej igen! Var en lättnad att höra om opiater..Tanks Otto! Och imovane är nog bland det värsta jag varit med om, precis som du säger!! Inget man nånsin vill göra om eller att nån annan ska uppleva:( Hade varit beroende i ett år ca, och ändå var det slitigt att sluta. Låg däckad första månaden och sen har det varit downperioder från och till under det året. Ville bara uppmuntra och säga att det är värst i början men sen är det hanterligt, om man bara är beredd och vet att det handlar om abstinens när det kommer perioder. Jag provade trappa ut först men det misslyckades. Därför var jag tvungen att tvärsluta istället. Att jag känner sån tomhet nu efter tradolan, blandat med ångest, kan ju va min egen depression som framträder mer!? Ska ge det lite mera tid men det känns lite bättre idag ändå.' Har ju trots allt tillfört kroppen två femti mg. varje dag i över ett år så kroppen måste väl ställa om sig. Är rädd att om det är min egen ångest så kommer jag få leva med den. vill ju för allt i världen inte börja med benzo, imovane eller stilnoct igen!! Ha en bra dag alla! Tina
Tina
Sundsvall, - Wednesday, October 22, 2003 at 10:43:45 (MEST)


När det gäller mitt planerade sönderknaprande av Xanor, är det i första hand mina akuta abstinensbesvär som måste gå över innan jag kan fortsätta att gå ner. Nu har jag en period som är svår, och jag kan nog inte gå ner mer innan jag mår bättre. Det skulle betyda att jag börjar må ännu sämre, och det klarar jag inte av; jag hoppas verkligen det blir bättre här emellan. Jag har nog inte betraktat mina mediciner som vänner på länge, jag anser att jag helt enkelt inte behöver dem längre, jag mår bra (utom abstinensen).
Siv
- Wednesday, October 22, 2003 at 10:43:38 (MEST)


Hej alla! Lever än.... men bara pga av min älskade mamma och familj och min underbara sambo. Har hänt mycket under sista tiden. Kan berätta om det sen! OTTO: Tack! O tack igen.... Kämpa på alla! Tänker på er.. Kram Jannike.
Jannike
- Wednesday, October 22, 2003 at 10:28:14 (MEST)


Hej Tina! Jo jag har ätit opiater i många år, allt till och med ren morfin i flertal år! Men först vill jag säga att du nämner att du slutade med Imovane, Och det går tvärt säger du! javisst det har jag med gjort en coldturkey på dem. Men sen upptäckte jag att det gör jag aldrig mer om!! dom eller Stilnock! om du läser GB ser du hur fruktansvärt en del haft, fått kämpa med ex imovane och Stilnock, ja även ute på stan hör man det! men som du säger allt går, men varför pina sig så om det finns en annan väg att gå? Tradolan har jag ej knapprat men däremot Tiparol som är samma sak! visst är dom beroendeframkallande, det är ju ett starkt smärtstillande medel. Och har du nu klarat dig i 17 dygn, så klarar du resten! Nu behövs inga nya piller eller annat, TID TÅLAMOD och sen är det över om du inte lider så fruktansvärt att dom anser att du måste sätta in dom igen, ett tag? men det tror jag ej, har inte hört talas om det! Det går bra Tina! hör av dig igen! Nu saknas flera igen! hur är det med er, Anonym? hur går det? jannike? ja alla andra oxå givetvis! Siv: Du skall tydligen klyva tabletten i 2 delar. Alla är livrädda när dom inget har kvar och det är den rädslan som är störst! Rädslan att tappa kamraten som alltid varit trogen! det kallas sorgearbete! Det får man oxå gå igenom! värre för en del! så ja det var det säger otto!
Otto Ruben svensson
- Tuesday, October 21, 2003 at 23:10:36 (MEST)


Hej! vilken bra sida! Undrar om nån har erfarenhet av att sluta med opiater? Har ätit tradolan ett år och har nu slutat men mår dåligt, främst ångesten är urjobbig. Äter oxå zoloft eftersom jag haft och i viss mån ännu lider av depressionssymtom. Zoloft har ändå bidragit till förbättringen men som med de flesta medeciner, gav dom biverkningar, i mitt fall svåra insommningsproblem så att jag fick börja med imovane till natten. Efter detta blev jag beroende av imovane och det är nu två år sen jag tvärslutade med den. vet att säkert många åkt i den fällan men det går faktiskt att sluta tvärt även om det är bäst att trappa ut. Vet någon som frågade just om imovane så jag vill säga att det är som jobbigast i två till tre veckor, sen är grovjobbet avklarat:) Bakslag och dålig dagar kan komma givetvis, men dom klingar av alltmer och det jag kände då var främst ångest, total utmattning, illamående och nack/huvudvärk., Är ju inte säkert det blir så för alla ändå. Men åter till Tradolan som jag nu försöker sluta med efter att jag(trots att läkaren sa den INTE var beroendeframkallande när jag först fick den)inser att jag återigen trillat i fällan. Är sjutton dar sen jag tog den sista och jag mår inget vidare.. Hoppas att någon har råd att ge just om smärtstillande och abstinens. Ha de så bra alla! Tina
Tina
Sundsvall, - Tuesday, October 21, 2003 at 20:57:53 (MEST)


Hej alla abstinenta och frågare och svarare! Problemmet är mkt större än bara "pillren" därför är det viktigt att ge tips, vad kan man göra för att må bättre psykiskt, fysiskt, tips om promenader om man orkar, video, böcker m.m Hur har man det socialt? familjemässigt? arbete? allt det där påverkar en otroligt mkt! Det är hela livsituationen som man får ta hänsyn till än bara pillret! visst är det svårt att skriva om det här, men gör så gott det går, så blir svaren bättre automatiskt! det är inget nytt, i nedtrappningsgrupperna så babblades det om allt möjligt sedan avslutades det med att var och en redogjorde för sin piller sits, och frågor runt dem! fungerade alldeles utmärkt! Någon som tänkt på det? åsikter om det? säger otto
otto ruben svensson
- Tuesday, October 21, 2003 at 17:47:20 (MEST)


Tack Staffan, jag har läst ditt tillägg. Jag delar tabletterna på 2 ggr, även om jag inte har märkt någon större skillnad på morgon och kväll.
SIV
- Tuesday, October 21, 2003 at 14:11:38 (MEST)


Hej på er alla krigare och annat folk! Ja så sant Peter! Det var först sedan man vart beeronde det växte fram ett "hat" till läkarna! för mig. Tänker varför litade jag på den idioten! som sabbat mitt liv, även om jag har ett personligt ansvar, men som du skriver Peter så litar man ju på läkarn! Men absolut inte nu i Psykiatrin ex!Annars skulle vi inte sitta här idag och blicka bakåt och framåt! men vi har en uppgift att fylla, och jag personligen skall slåss mot dem så länge jag orkar. Se till att ungdommar och äldre aldrig går på den bluffen vi gick på! Ja som Peter tog upp ex Stilnock, det var så ofarlig att den gavs utt i öppenvården till narkomaner ,alkisar, och andra! men nu är det rött kort! ändå var det beeroendeläkare som jobbat med det i 25 år som gjorde det! alltså inte bara privatläkare, dom skriver ännu! Johanna du är mkt klok och vis kvinna, med mkt sunda åsikter, synd att du drabbas hårt, men det skall bli bättre! Vi skall alla hjälpas åt Johanna så du oxå får ett liv värt namnet! Ang. Psykoterapi så vandrade jag hos 2 st mkt kända psykologer i sverige (gratis) var väl någon försökskanin, nä genom kontakter! felet var bara att dom aldrig ifrågasatte mitt tablettkonsumtion under närmare 19 år! Det skulle läkarna göra, det vimmlar av teorier även i den brancen! klart något måste vara fel när jag kom helsnurrig till min s.k timme och minns knappt att jag varit där! och det skall vara en som är handledare chef för vissa saker som såg detta! Nu 12 år senare förbannar jag även dom 2 psykologerna som ej drog i nödbromsen! Idag har jag kamrater som är psykologer av alla modeller, så det gäller att välja rätt modell! och det är inte lätt. personkemin, vilken skola företräder hon, passar den mig, gestaltteraput eller.....Ja bara man är på det klara vad man vill med sitt besök där, så man inte faller i fällan vad gjorde du som liten, frågor som jag idag häpnar över. Detta med att surra om barndommen står mig upp i halsen! en kamrat var första ggr hos en teraput! Fick frågan : minns du när du onanerade första gången, han ramlade av stolen och försvann! tro jag det! Vi har lite övertro på att psykologen skall lösa det här åt oss, men dom är bara ett redskap som vi behöver, Johanna du kanske hade ätit med. även om du hade haft psykologkontakt, det är mkt vanligt! vem vet? Har så god insyn i psykologerna i gbg, och vad dom kan om ex benzo och A/D problematiken är inte mkt, det överlåter dom åter psyk eller din husläkare,det är inte deras uppgift säger dom! (inte alla) men alldeles för många! Trots all kritik i massmedia och av alla org. läkare själva! så ökar utskrivningen mkt! Det tycks inte ge någon effekt att så många drabbas, "knarklangarna" själva säger det är bara marginellt att vissa får det svårt. Av 87 anmälningar till Socialstyrelsen så handlade 37 av dem om cipramils billigare alternativ! alltså är det något fel på den billigare alternativet i många tabletter! mörkertalet är stort! Narkotikasamordnaren i huvudstaden Walter Kegö sade: det satsas ingenting för drogerna, bara på papper! jo vi ser det! Synd att läkarna besitter sådan makt! vi super mer, knarkar mer, äter mer piller, var skall detta sluta? medans folk trampar i långa köer, så omorganiserar dom för fullt för 10 gången! sparka hälften av byråkraterna i mellanleden! dom hankar sig fram med olika projekt som slutar med en ny omorganisation! nä dags för en ny -68 rörelse. Men nu med klara direktiv och ej så flummig som då! Skall vi acceptera att dom gör som dom vill med oss och andra utsatta grupper, hur länge till? Nä skicka ut ett gäng pillerfolk till ungarna och tala om för dom vad dom kan hamna i med deras droggalenskaper, GHB, piller av alla valörer som är billig på marknaden, piller från läkarna som cirkulerar hela tiden! klart att många fasnar! Nä vi får vara realister och se att om vi inte gör något, kommer skutan att sjunka och allt släpps fritt, som många vill! Nu tysnade psyk. debaten i media igen, läkarna drar en suck, att ingen stör deras sandlåda! långt och vimsigt, men ni vet ju hur jag är slutar aldrig! må väl därute och kämpa Johanna och alla! Sidan här skall fyllas med mer folk, tills vi spränger servern! för så många mår så dåligt att dom ej orkar skriva eller hittar hit! Fick ett mess av en som ville ta livet av sig med ett visst preparat nyss, vad skall man göra när man ej vet var personen bor??? Denna person finns här i GB oxå! man känner sig förlamad! Nu slutar jag och återkommer i vanlig ordning sen! må väl säger otto
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, October 21, 2003 at 12:57:44 (MEST)


SIV. Vi talades vid för en stund sedan och jag har inget telenr till dej. Det var nämligen en sak jag vill tillägga: Om Du nu ändå snart skall börja dela din 0,25 mg Xanor i 8 delar kan du väl då också pröva med att fördela dom tre (eller redan med fyra) jämnare över dygnet. Anpassa det till när det känns som du behöver dem bäst, men ta t.ex. två bitar på morgonen och en vid sex eller senare ändå. Vi talade ju inte alls om ifall du börjar må mycket sämre på kvällen och hur de tidiga mornarna är. Men det b r u k a r vara problem att ta en så pass stark och snabb tablett bara två ggr per dygn, och ännu större att göra det bara en gång. Lycka till.
Staffan Utas, RFHL Uppsala län
018-124422, - Tuesday, October 21, 2003 at 12:33:14 (MEST)


Hej Johanna! Hoppas Du mår någorlunda. Jag vet vad Du menar med att känna sej lobotomerad, jag var jätteledsen när 3 av mina närmaste dog oväntat inom en kort period men kunde inte gråta. Så jag kan bara säja Heja tjejen!! och lycka till med Din nedtrappning Du klarar det!Och hoppas att Du kanske kan få en samtalsterapeut snart. Ha det så bra alla hälsar
Monica
- Tuesday, October 21, 2003 at 10:16:52 (MEST)


Klart du klarar det Johanna och du har en vis inställning till detta med tabletter. Vi har alla väldigt stor nedklanklingsgrad på de dåliga läkarna. Det är deras uppgift att sköta sitt arbete. Vilken idiot som helst kan se att benso och a/d skapar hundratusentals fall i Sverige a´v elände och misär. Sedan är läkare duktiga på mycket annat och det är vi glada för. Historiskt sett har vi alltid litat på läkarna och förr i tiden så var de gudar i samhället. Vi får ifrågasätta dem rejält nu som Otto säger. Men hur skulle vi kunna veta vilka livsfarliga mediciner vi fick första gången. Min läkare bedyrade att stilnoct var helt ofarlig och klart jag trodde honom. Nu sitter man här! Men vi ger aldrig upp och vi har en uppgift att förmedla detta till omvärlden på olika sätt samt hjälpa varandra. Peter
Peter
- Tuesday, October 21, 2003 at 09:29:16 (MEST)


Hej igen! Tack för att denna sida finns...Monica undrade varför jag inte längre vill ta antidepressiva och det är det att jag är så trött på att vara zombie jag är alltid trött och har ibland svårt för att tänka så klart som jag vill allting är så dämpat och jag vill bara sova. Jag märker att jag inte längre reagerar på vad folk säger och har under denna tiden funnit mig i det mesta och bara tänkt att jaja det ordnar sig, om det händer något som är fruktansvärt så bryr jag mig inte utan har glömt det efter 5 sek. jag agerar inte längre jag skakar inte ens på huvudet...om någon skulle vara oförskämd mot mig så skulle jag bara stå kvar och inte bry mig, dem enda jag känner för är mina nära o kära, jag vill leva igen och inte vandra omkring som om jag var lobotomerad. Minnet har blivit sämre och jag vill inte göra så mycket utan jag verkar mest gå omkring i min egen värld, viljan är borta och det känns som om jag inte får något uträttat. Under denna tiden så har jag gått till min läkare en gång i månaden och pratat i en timme men det räcker inte. Jag förstår att samtalsterapi och inga tabletter hade varit kvalitet på lång sikt och en bra investering för ett friskare liv men nu tog jag visst den snabba vägen som verkar vara längre än den utan tabletter...men jag ska klara detta precis som alla andra här...Tack till Otto o Peter för att ni är så bra och alla ni andra. Hälsningar från Johanna.
johanna
- Tuesday, October 21, 2003 at 08:05:07 (MEST)


Nu sticker jag ut hakan lite! Alla av oss säger att vi inte fick någon info. av läkaren (de flesta) fullt förståligt av läkarn, tänk om han skulle berätta om alla biverkningar m.m då stack nog alla, men vi alla har ett eget ansvar! När det gäller piller så ifrågasätter vi ej något om somatiska tillstånd! Vi knapprar allt läkarn säger är bra, även om det kan medföra svår tillstånd för patienten! Jag har ätit ren livsfarlig med. mot hjärtat, ingen skriver om det i någon tidning! eller någon förening finns för det! dom kan ge ångest, depp m.m Nu ifrågasätter jag allt, behöver jag verkligen det här, och sedan tar jag reda på med. vad det är för något, är det farligt och ger hemska biverkningar så går jag tillbaka och säger "vad är det du ger mig" det är kultym hos läkarna att knappt ge någon info alls, för det vet dom själva knappt! Var kritiska ordentligt! i alla med. frågor! ta reda på varför skall jag äta detta, blir jag bättre då, vi är ju så noga med mat för ex! men nu är många här med olika bekymmer! Och då får vi göra allt vi kan, och skita i läkarn. inte alla! finns undantag! tabletter är bara en del av problematiken, numera heter det "gått i väggen" utbränd, vidbränd m.m och det botas inte med piller! utan med att ställa om sin livssituation! Vi får skaffa fram vertyg själva, och det är varann och våran erfarenhet! Såg att av långtidsjukskrivna hade hela 37 % börjat med piller, var slutar det?? det är något fel i hela systemet, det vet vi! och det kan vi dela med oss. och varna ungdommen och kamrater att börja som vi en gång gjorde! och kanske ett förstört liv i en lång tid! ja det var bara några tankar! ha det alla! och upp och skriv possitivt som negativt, säger han Otto! P:s Vet att okunskapen är mkt stor, det märks när man pratar med folk! anhöriga till dom som fasnat m.m otto!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, October 21, 2003 at 00:34:30 (MEST)


Hej kjell! och alla andra! Tråkigt att du inte fått något svar förut, men det får vi ordna nu! Helt klart lider du av abstinens. Den kan pågå länge, du har inte varit tab.fri så länge än! och ätit i 7 år. Då får du räkna med en ganska lång abstinens som kommer och går, men hela tiden blir bättre! Domningar är vanliga som Peter skriver, likaså Värk i tänderna finns fall där folk gått och dragit ut en tand där dom trott att den är pajad! Olika fenomen dyker upp, och avlöser varann på något sätt, så bli inte förvånad om något annat dyker upp! sen försvinner det! Men du vet vad detta beror på och det är enbart TID tÅLAMOD som hjälper, och du är ju på väg Kjell! Skriv klart du skall få svar, alla får dela med sig till alla! Du är inne i en tuff period, för efter 6 månader så brukar ett återfall komma, eller att man får det mkt svårt, varför vet man inte! men kämpa på! Gäller alla, slit och släp! svarar mer sen till en del, ha det nu i kylan! säger otto! P:s kjell skriv på!
Otto Ruben Svensson
- Monday, October 20, 2003 at 23:41:43 (MEST)


Hej Kjell! Förstår att du är bekymrad men det är bara att hålla i. Ångest är ett typiskt symtom speciellt vid stress och ansträngning. Domningar är vanligt med Xanor. Det finns ett sjuttiotal olika symtom man kan få. Du kan inte medicinera bort dina symtom för då får du börja igen och det vill du ju inte. Sanningen är att det kan ta en förfärlig lång tid att bli symtomfri. Några månader är lite utan det kan röra sig om vanligtsvis ett par år men även längre om man får förlängd abstinens. Det blir bättre hela tiden då kroppen bygger upp sig igen. Just din abstinenstid kan ingen svara på utan det är helt omöjligt att precisera den. Det är att hålla i Kjell så blir det bättre men några månader är en för kort tid att bli frisk på. Håll dig i från giftet så blir du bra och ha tålamod! Ta en dag i taget! Peter
Peter
- Monday, October 20, 2003 at 15:26:10 (MEST)


Hej ! Har skrivit några gånger här men får aldrig något svar och undrar nu hur länge man kan ha abstinens. Slutade med Xanor i mars och Efexor i maj och har mått dåligt till och från men nu ca 5 månader efter att jag slutade så är läget mycket dåligt och jag har klassiska depr. symtom och halva huvudet är som bort domnat och ena ögat rinner och mina tänder värker. Sover dåligt och har mycket ångest. Kan detta verkligen var gamla medicinsymtom, jag åt medicin i ca 7 år. Jag är rädd att jag får gå till min läkare och försöka hitta något som gör att jag blir lugnare. Jag är mycket tacksam för synpunkter men väldigt rädd.
Kjell
- Monday, October 20, 2003 at 15:01:49 (MEST)


Hej Monica! Det var bara att jag blir rädd att någon ska försöka dra bort snabbt för att man vill bli av med eländet. Lätt att tänka så och så blir det kaos minst sagt. Alla människor får olika abstinens eller så ingen alls så det är upp till var och en att lyssna på sin kropp som du säger. Nu vet jag inte men du Monica sitter med två stycken olika sorters a/d på samma gång. Drar du bort den ena så har du den andra kvar och det har väl kompenserat din serotoninhalt. Det är kanske därför du klarat dig utan större abstinens vid uttrappningar. Jag har aldrig förstått varför man ska ha två sorters a/d, visserligen ett tricykliskt och ett SSRI. Det känns som både hängsle och livrem. Kan Staffan något om detta? Kämpa på Monica och jag tycker det är roligt att du blivit av med kodeinet! Peter
Peter
- Monday, October 20, 2003 at 14:13:13 (MEST)


Hej Peter, det var inte min avsikt att råda någon till en för snabb nedtrappning. Att jag har gjort det själv har haft sina orsaker, t. ex att jag hade slut på tab och inte fick tid hos läkare, då har man inte mycket val. Och när man är dålig finns det inte krafter kvar till att ringa/springa till flera läkare. Vi är alla olika men jag har prövat 5 sorters SSRI sedan 1994 så jag har lite erfarenhet av biverkningar och utsättningar. Det som jag kom att bli varse här i gb, var att detta med abstinens kan komma av utsättning av SSRI. Från läkarhåll har jag aldrig hört att det skulle förekomma. Och inte att ångest mm skulle bli värre första veckorna av behandlingen. Det var inte förrän i somras som jag fick koll på det. Min (privatpraktiserande) doktor instruerade mej att "trappa in" Zoloft under flera veckors tid. När jag stod på max dos kollades blodkonentrationen av med. för ev justering av dosen. Bra handläggande, tycker jag, men jag behövde inte den stora dosen, utan har själv trappat ner, för att undvika biverkningar och mår rätt bra just idag. (Ingen treo-c på dagar) Så Johanna, ta det bara lugnt, Du kan inte starta i kaos, Du måste lyssna till kroppens signaler, och känna Dej stabil. Och nu när jag känner mej så himla duktig kan jag lika gärna komma med ett gott råd: Förbered Dej på att Du kommer att få abstinens, jag har ju varit där förr så jag förstod ju att det inte skulle bli lätt.Så jag knaprade på och samtidigt skrev jag påminnelser till mej själv om vad jag kunde göra för att lindra symtomen. Skaffade värmedyna mot värk, ett lager av RECEPTFRIA värktabletter, massa mat i frysen, 1/2 metershög med böcker, en extra månads sjukskrivning osv. Du grejar detta!
Monica
- Monday, October 20, 2003 at 13:05:03 (MEST)


Hej! Problemet med snabba nedtrappningar är att symtomen blir så intensiva att kroppen och psyket inte orkar med. Det är därför jag ger råden att vara mycket försiktig. Kan t o m vara livsfarligt att dra bort snabbt!!! Att dra ner på kodeintabletter är en annan sak och kan inte jämföras med benso och a/d där abstinenserna kan bli årslånga och fruktansvärt intensiva. I Johannas fall blev det en väldig obalans att dra ner till 20 mg på en gång och sedan höjningen till 30 mg kan inte kompensera detta utan man mår fortfarande dåligt. Därför tycker jag att det är bäst att börja om från början och helst ska det stabliliseras där först på 40 mg innan man går ner igen. Jag tycker det är väldigt överskattat att ge a/d till utbrända, stressade och trötta personer. Skapar ofta problem och en väldigt lång sjukskrivningsperiod. Man behöver lång vila, samtal och en chans att förändra sitt liv och inte tabletter. Riskerna att ta a/d är alldeles för stora. Jag kan bara beklaga i ditt fall Johanna att du inte fick en chans att väga positivt med negativt i valet att ta tabletter eller inte. Du är inte ensam här! Peter
Peter
- Monday, October 20, 2003 at 11:24:34 (MEST)


Johanna, hej Du, jag har gnagt på samma medicin som Du för några år sedan. Mej hjälpte dom inte, jag fick bara biverkningar, t ex viktuppgång 30 kg som inte har varit helkul att göra sej av med. Men utan läkarens vetskap trappade jag ner på dom under c.a 2 månader, och det gick. Du kommer att klara detta, ta det bara lugnt, men Du äter dom mot Din utmattningsdepression, eller hur, har Du blivit starkare så att Du inte behöver ad SSRI längre eller vill Du bli av med dom pga biverkningarna? Jag menar att efter utmattningsdepression behövs det ju oftast förändringar av det som har orsakat dep. och kanske samtalsstöd e d. Det kan ju vara jobbigt att både vara depr. och trappa ner på medicin samtidigt. Och svårt att skilja på symtomen på depp/biverkn av med/utsättningssymtom usch vad mycket kunde vi inte bara bli friska...och det var det jag ville ha sagt med, läkemedelsindustrin och ointresserade läkare är inte dom enda bovarna, jag vill åtminstone skicka en STOOR skopa absintenplågor till politikerna som inte bara trappar ner utan skär bort massor av resurser inom sjukvården, inte minst på den psykiatriska sidan!! Hej Otto, läget ? Och Goggo, Jannike, Susanne hur går det? Må så gott Ni kan alla, det gör jag hälsar monis
Monica
- Monday, October 20, 2003 at 11:00:06 (MEST)


Hej igen! Det första jag gör på datorn på morgonen är att se om jag har fått något svar och det har jag och det känns jättebra. Tack för att ni finns i denna tillvaro. Jag är så besviken på alla läkemedelsföretag och läkare som utan att informera om vad som händer den dagen då man inte längre vill vara med i deras antidepressiva karusell...på läkemedelsförpackningen står det att utsättningssymtomen oftast är milda och övergående jo visst och var har dem fått det ifrån? Dem vet mycket väl vad som händer men så länge pengarna rullar in så är dem nöjda och det kan ju inte vara lite heller eftersom patienter inte får information om vad som händer så lär det bara snurra vidare...dem verkar ju så ofarliga och alla tar dem! När jag fick mina utskrivna så fick jag ingen information överhuvudtaget utan jag skulle gå hem och ta mina tabletter så skulle allt lösa sig så sa min läkare. Men en dag när jag är av med dessa olyckspiller och har kommit tillbaka och mår som vanligt igen då lär jag vara väldigt arg o förbannad på deras sätt att handskas med problemen och deras nonchalans mot människor som mår dåligt...det är så att jag riktigt längtar dit kan nästan inte bärga mig... Hälsn. från en arg o besviken o förvirrad Johanna.
Johanna
- Monday, October 20, 2003 at 07:56:28 (MEST)


Hej Johanna! Ja du har det inte lätt må jag säga, ja alla har det svårt. Men man lider med dig när du upplever allt detta! Nu är jag inte någon som har sådan erfarenhet och läst på om A/D men viktigast är att du har stöd av alla här! Tabletterna styr ditt liv nu, men det omvända kommer att ske! Man känner sig förvirrad och inte i kontkt med sig själv när man mår som du inget ovanligt, men jobbigt! Peter verkar ha ordning och reda på det här med A/D så han ger ju sina råd! så det är bra, fler finns säkert, så kom fram och skriv! alla behövs på alla plan! kämpa på och skriv Johanna! Det finns ju olika sätt att ta sig ur det, jag och Monicka har mailkontkt och hon är nu på mkt god väg att lyckas med ett lite annorlunda nedtrappning, så det är mkt olika. För olika personer! Så det är bara att respektera vad var och en väljer för väg. Men råd och tips behövs, när ser att det absolut inte går att göra så och så, alla har ju erfarenhet i bagaget att dela med sig! En dag är allt en minne blott, och då kan alla andra hjälpa sin nästa! må väl därute alla. säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Sunday, October 19, 2003 at 21:57:56 (MEST)


Hej Johanna! Man mår så fruktansvärt dåligt när man trappar ner och värst är det när det sätter sig på psyket. Det går över dock men a/d kan få en att kännas sig som mentalsjuk, helt psykisk obalans. Det är inte lätt att ta några beslut eller tänka rätt när man är så snurrig. Men läs här i gästboken så hittar du massor av liknande historier. Kom ihåg att det är inte du utan tabletternas inverkan på dig. Jag tycker man kan tala hur man mår för de som man har förtroende för. Det lättar trycket! Jag tror det är klokt att börja om igen och ta 5 mg i taget. Tiden emellan kan variera men det ska kännas ok att gå ner ytterligare ett steg. Minst 14 dagar emellan . Till Siv vill jag säga att skär så lite du kan i slutet för även väldigt små förändringar märks, det gjorde jag själv. Speciellt när man närmar sig nollpunkten. Då står man utan och det kan ta ett tag innan det vänder igen. Ha det så bra ni kan! Peter
Peter
- Sunday, October 19, 2003 at 17:26:42 (MEST)


Hej igen! Så jobbigt det är! Jag höjde min dos från 30mg cipramil till 40 igen och om tio dagar så går jag ner till 35, jag gör så att jag minskar med 5mg var 15e dag eftersom jag gjorde en sådan snabb nedtrappning innan...blir det mindre jobbigare då? det måste det ju bli. Jag känner mig så förvirrad och har blivit så paranoid på dessa dagarna och det känns som om hela min kropp är stel o utmattad...jag inbillar mig en massa saker som att ingen tycker om mig och att ingen förstår...under ytan är jag helt förvirrad o handlingsförlamad och jag kan inte ta mig för någonting fast att jag har saker att uträtta det värsta är att jag tror att ingen tycker om mig så här kände jag ju inte innan när jag tog tabletterna jag vill bara gråta men det hjälper inte heller för att då bara ligger jag på sängen o stirrar upp i taket. Är det nedtrappningen som gör att jag tror allt detta jag vet snart inte vad som är vad. Jag pratar inte med någon om detta och vet inte varför kanske jag bara vill gömma mig ett tag till...vad ska jag göra? Hälsn. Johanna.
Johanna
- Sunday, October 19, 2003 at 15:22:18 (MEST)


Dag 8: Det känns lite bättre för varje tablettfri dag! Men när jag var som mest fast i beroendet trodde jag inte att jag skulle klara det öht. Att ta hjälp av "ofarliga" med, t ex Atarax har varit bra för mej. Men jag har ju komponerat min egen avvänjningsmodell, att trappa ner snabbt, och det är kanske ovanligt, men det verkar fungera hyfsat, jag mår inte så dåligt, idag ska jag ut å gå i skogen en stund.Ha det bra alla hälsar Monica
Monica
- Sunday, October 19, 2003 at 10:57:06 (MEST)


Säger som GABRIEL, köp en tablettdelare och skriv upp i en bok tidpunkt när du tar tabletten och hur du mår. Det har hjälpt många, för minnet är ju inte det bästa! otto
Otto Ruben
- Sunday, October 19, 2003 at 02:33:42 (MEST)


Otto igen! Tror jag börjar bli senil! menar oxå Johanna som är så känslig och har det så svårt, tat lungt! du oxå! allt ordnar sig! otto
Otto igen
- Sunday, October 19, 2003 at 02:25:55 (MEST)


Hej Siv! och alla andra kämpar och stöttare! Siv! Nu har du kommit så långt så det är nog dags att ta farväl av det du har kvar (om du kan) dra inte ut på lidande! Du kan snart inte hacka sönder tab. något mera! Värst är att ta farväl av tab. ett sorgearbete! och byta är rena rama dumheterna! bort skall dom inget annat! Du hade ätit dom länge, och då kan du få en lång abstinens, som kommer och går. Men det är inte säkert att du får hemska plågor för det, men tumregeln är en månands abstinens per år du ätit, och det varierar ju! men sett det i många nedtrappningsgrupper att det är jobbigt sen när du är tom. Sen har du kvar Seroxat, men det kan du ju börja med när du hämtat dig från detta! Det är onödigt att när du har så lite kvar att förlänga lidandet! Du kommer ha besvär ett bra tag att jobba med! Det var länge sedan jag såg att man höll på hacka sönder tab. tills det inget nästan var kvar, våga släppa dem! och du klarar det! med stöd och kunskap om vad som händer, det händer inget dramatiskt med den dosen du har! Det är ju bara så att en del får det jobbigare än andra! Hoppas du har något stöd där du bor. Sen kan du ju ringa Staffan som Peter skrev! visst får du det! Du har många fördelar som skingrar dina tankar. Du jobbar! men tillägger att viktigast är att du blir frisk och tab. fri även om du måste vara borta från jobbet som Peter skrev, viktigast vi har är hälsan! skriv och fråga och stöttning Siv! Susanne! ja du lider verkligen ordentligt, ja alla gör det! som trappar ner och efteråt! men du kämpar på och ta det lungt så går du oxå igenom så är det ett minne blott! Kämpa nu på alla och rapportera och fråga och svara, vi blir fler och fler, och alla behövs! önskar alla skulle hitta hit. pratade med en del igår och idag, ingen visste att det här fanns! Förut hade Soc och andra enheter uppe lappar med tel.nr m.m nu finns bara NA på tavlan deras! Det är deras skyldighet att bland alla lappar sätta dit RFHL och andra föreningar så hjälpsökande ser det och kan kontakta hit och andra ställen! Inatt lät jag en gamal tjejkompis som ringde och var desperat! kom ej in på psyk, inga med. och bodde med ett par "pundare" hon vandrade hela naten med kramper och värk och tårarna rann! Hon stack i eftermiddag för att ordna något dämpande och flytta ur denna "pundarkvart" innan ambulanspersonalen bär ut henne i en svart sopsäck! Få se när hon ringer och hur det går för henne, men tyvärr var hon långt ifrån motiverad! men vem var det? ja det var ett sidospår, men det här händer varje natt i sverige! det ser inte folk för dom sover! lyft på ögonbrynen ett par cm! Detta blir en mkt hård och kall höst vinter är alla ense om, var glad att vi sitter här i värmen med en dator! och kan prata med varann! P:s Staffan ang Samtalsakuten visste inte ens Soc var den låg, dom hade visst haft några lappar förut, det är sanslöst, men på Måndag skall jag till Chefen där och fråga vad dom pysslar med att inte informera folk vad som finns! det gjordes ju förr! För själv gör dom ju inget! Själv vet jag var den är! skall dit och nosa! få se vilka man känner! och vad dom gör! Långt i vanlig ordning, men pappret räcker tror jag! En taskig natt igen! ha det gott därute i landet och ta hand om er! och varann tar vi hand om. God natt säger han otto!
Otto Ruben Svensson
- Sunday, October 19, 2003 at 02:22:15 (MEST)


Hej Siv! Har du så lite kvar så tycker jag absolut inte att du ska byta. Man får gå över på en annan tablett succesivt. Nu ska du inte stanna när du har så lite kvar. Lägg all energi på att bli av med det sista. Att stanna brukar inte fungera för då vill kroppen ha mer och så är det kört. Det blir jobbigt att ta bort det sista. Jag fick skära själv i otroligt små bitar i slutet. Det finns tablettdelare som Gabriel säger. Det är viktigare att bli av med Xanoren än allt annat även jobb. Abstinens är jobbigt och kan hålla i sig en tid. Har du inte läst på hemsidan så läs kortkurs i benso. Du kan ringa Staffan så får du berätta mera för honom. Jag vet att det är jobbigt men du är nära slutmålet och ska försöka slutföra detta även om det är jobbigt! Hör av dig! Peter
Peter
- Saturday, October 18, 2003 at 16:05:55 (MEST)


Tack Peter. Det var så roligt att få svar genast att jag måste skriva igen. Jag har 1/2 tablett 0,25 mg Xanor kvar och jag tar den halvan på morgonen. Alla dagar är inte lika svåra, men just nu har det kört ihop sig. Jag har nog skött mitt jobb, men jobbar deltid. Är det nummern 018-12 44 22 som gäller till Staffan? Kan jag ringa, jag bor nämligen i Finland... Kan man förresten byta till Stesolid så där bara? Siv
Siv
- Saturday, October 18, 2003 at 15:27:14 (MEST)


Kära vänner, på apoteket finns det en tablettdelare att införskaffa - jag rekommenderar också en dosett för alla veckans dagar. Mycket lättare att hålla reda på än att fumla med tablettkartor & burkar i väskan eller vad man nu har dem!
Gabriel
Göteborg-Tuve, - Saturday, October 18, 2003 at 15:15:56 (MEST)


Hej Siv! Det är ett verkligt helvete att ta bort Xanor. Det går väl knappt att dela i mindre bitar. Hur mycket har du kvar? Tar du över hela dagen? Det blir värre ju längre ner man går tyvärr desto mer saknar kroppen sina tabletter. Det finns en tendens att just Xanor skapar större besvär än övriga bensotabletter. Kanske att man kan byta till stesolid som är en långsammare tablett. Den ger också abstinens men det blir lite lättare. Hade jag varit dig hade jag ringt till Staffan här på RFHL och tagit reda på mer. Det är jobbigt men inte hopplöst! Kan du göra något annat nu än bara klara av abstinensen. Låt Seroxat vara ett tag! Peter
Peter
- Saturday, October 18, 2003 at 15:01:24 (MEST)


Kan jag få goda råd! Jag har ätit Xanor 1 mg många år samt Seroxat 20 mg några år. Jag håller på och minskar Xanor (började i januari i år med 1/4 tablett av 0,25 mg per vecka). Detta gick bre ända till sommaren, då abstinensen blev kraftigare. Jag uppmanades av min psykiater att hålla paus under sommaren, vilket jag gjorde, men nu då jag minskar 1/8 av en 0,25 mg tablett, får jag långvariga och starka abstinensbesvär (trött, ångest, darrar, hjärtklappning, stark muskelspänning, ren förtvivlan). Det ser ut som om det blir värre för varje bit jag tar bort. Ska jag pausa, ta bort ännu mindre bitar (går kanske inte att dela sönder tabletten mer) eller VAD? Jag är rädd för att bli ordinerad "motmedicin" då jag är mycket känsligt för mediciner. Seroxaten försökte jag ta bort sammanlagt 1/2 tablett av i slutet av sommaren, men det gav också stark abstinens, så nu får det vara så länge. Tack på förhand, Siv
Siv, 56 år
- Saturday, October 18, 2003 at 14:44:27 (MEST)


Dag 6: Men klockan är mycket, så det är faktiskt dag 7.:-) Symtomen med värk har minskat, fortfarande orkeslös, darrig, orolig mage. Har fått tillbaka egna tankar. Modellen har varit som följer: Rätt snabb nedtrappning av treo till mellan 4-6 per dag. Därefter slutade jag med kodein. Mot värk :vanliga Treo, Magnecyl brus eller Iprén. Mot ångesten dagtid: Atarax, högsta dosen, till natten Sarotén (Tryptizol) att sova på. Det känns skönt att vara utan tabletterna för första gången på många år. Kanske har det hjälpt mej att samtidigt stå på antidepressiv medicin Zoloft® 75mg för jag har ju en utmattningsdepression och det är svårt att klara sig utan något mot den, men jag får pröva att gå ner i dos på den också när abstinensen har lagt sej. måsågott alla! Monica PS: rosenrot lär öka koncentrationsförmågan och höja det allmänna välbefinnandet funkar inte på mej men det kan aldrig skada att pröva!
Monica
- Saturday, October 18, 2003 at 00:36:33 (MEST)


Vad är rosenrot bra för??? Mot abstinens eller ?? Mvh eva
Eva
- Friday, October 17, 2003 at 16:59:30 (MEST)


Hej Susanne! Det är säkert så att du mår bättre för att din kropp har stabilíserats till din nya dosen. Det tar ett tag. Nu kan du vidare långsamt neråt och nå ditt mål. Risken om du ligger kvar så kommer du efter ett tag må sämre igen. Då är det bäst att bli ren från tabletterna. Du har ju inte mått bra av dem. Ha det gott! Peter
Peter
- Friday, October 17, 2003 at 14:10:37 (MEST)


Hej Peter och Otto! Jag äter 20 mg Cipramil. Jag har inte vågat sänka mer för jag mådde så dåligt när jag sänkte. Men det kanske börjar bli dags att sänka till 17,5 mg om jag vågar.TAck för att ni bryr Er. Ha det så bra alla. MVH Susanne
Susanne
- Friday, October 17, 2003 at 12:48:10 (MEST)


Hej Johanna! När man får så kraftiga symtom så är man väldigt känslig och det är ett tecken på att det går för fort. Det kan bli jobbigt att orka då. Kanske du skulle prova att ta bort 5 mg i taget på minst en tvåveckorsperiod istället. Är det för jobbigt nu kan du höja till 35 mg. När det slår emot en så kraftigt lever man i annan värld. Usch, vad tråkigt men ta det försiktigt så klarar du det! Peter
Peter
- Friday, October 17, 2003 at 11:47:07 (MEST)


Hej Jannike ! Jag har provat Rosenrot och tyckte nog att den hjälpte, det tar någon vecka innnan man märker effekten, jag hade börjat med utsättning av Seroxat när jag började med den, så det är lite svårt att säga vilka känslor som tillhör vilka. Det skadar nog inte i allafall. Lycka till !
Inger
Skåne , - Friday, October 17, 2003 at 08:54:02 (MEST)


Hej igen! Också var det dags att gå ut på stan och göra ärenden o fika...när jag kom ut ur lägenheten blev jag helt förvirrad, tillståndet var värre än den dan jag blev sjukskriven för utbrändhet...jag förstod ingenting det kändes som om jag inte hade någon kropp och jag skakade i benen o trodde att jag skulle dö jag förstod inte vad folk sa och allt runtomkring var bara obehag jag frös o svettades och ville bara gå hem igen. Det kändes som om det var krig eller brann någonstans och emellanåt tänkte jag bara låt mig inte träffa någon som jag känner för att jag kommer inte förstå vad dem pratar om...jag förstår att detta är fysiska o psykiska abstinens, alla färger var också starka o annorlunda och smak o lukt förvirrande jag ville bara springa och gömma mig men på kvällen blev det bättre...min mage fungerar inte heller som den ska och jag vill bara att detta ska ta slut, jag äter nu 30 mg cipramil istället för 40mg men när jag började nedtrappningen så gick jag ner till 20mg, men det var kanske ett för stort hopp? Vänliga hälsn. Johanna.
Johanna
- Friday, October 17, 2003 at 08:01:46 (MEST)


Hej Susanne! Kul att höra att du har det rätt ok. Har det stabiliserats sig nu på denna nivån. Du var på 20 mg förut. Hur mycket är det nu? Hoppas du fixar det, det tror jag!! Peter
Peter
- Thursday, October 16, 2003 at 23:05:43 (MEST)


En liten kommentar.Det skrevs lite om andningen här och jag ville bara säga att jag har börjat träna me just andningen och tankar de senaste två veckorna .Jag har alltid andats med munnen och bröstet men börjar lära mig att andas genom näsan ner i magen och allt blir så mycket bättre då, ingen lätt sak att lära sig men en bra sak att ta till vid panik och ångest.Så nu har jag sagt det så nu ska jag gå tillbaka till min tvsoffa..gonatt på er
annika
hallsberg, - Thursday, October 16, 2003 at 21:36:40 (MEST)


Där är ju SUSSANE! Det var ett tag sedan, hoppas det håller i sig och inte blir sådana svackor för dig, du hade bra kontakt med Peter tror jag, får scrolla tillbaka ordentligt för att hitta dig. Mkt roligt att du hörde av dig, och kämpa på och alla finns här för dig om du vill något! Må nu så väl du kan! Skickar en hälsning till GOGGE, hoppas du hämtar dig från den hemska 10 dagars kuren, tror jag skulle hellre suttit på häktet dom 10 dygnen skillnaden är ju inte så stor numera! kanske därför Heronisterna vägrar lämna Häktet, enda chansen att få lite behandling säger dom! Förhoppningsvis kommer det flera till som man ej hört av, och nya som hittar hit! ha det säger otto åter igen!
Otto Ruben
- Thursday, October 16, 2003 at 21:17:13 (MEST)


Hej alla vänner! Jag har mått riktigt bra 1 hel vecka, tror knappt att det är sant, vågar knappt skriva detta för då kanske jag blir dålig igen. Värken i kroppen är som bortblåst, illamåendet har nästan också försvunnit, blodsockret är också stabilare, men jag har fortfarande lite skakningar ibland men inte lika ofta. Hoppas detta håller i sig. Må bra alla där ute och kämpa på. Mvh Susanne
Susanne
- Thursday, October 16, 2003 at 19:37:48 (MEST)


Ursäkta igen! snart kastar ni väl ut mig! Upptäckte en sak som NITA skrev, det med andningen, den är klassisk. Man andas väldigt konstigt, många uppsöker sjukan och tror dom fått asma eller något fel Men det är bara det att vi andas väldig konstigt, därför finns det ju en del som säger andas djupt och lugnt! Vid panik så hyperventilerar man ju och då sticker det i fingrarna m.m Så Nita du hittar din andning och tänk på hur du andas! Lite tryck i bröstet är oxå lite ångest, som lätt kan förväxlas med hjärtat! skulle det bli värre. Då är det bara och undersöka det! Men det blir alltid noll i resultatet, det är nerverna som spökar! man får mkt somatiska konstigheter både av med. samt när man är tablettfri! det tar lång tid, men låt det ta tid bara vi blir friska! En del genomgår undersökningar som håller på i år av sina upplevelser, men alltid visar det att man är fysiskt kärnfrisk! (undantag finns ) men man är skärrad och rädd, så det är inte konstigt att man reagerar när det hoppar till i kroppen! ja det var bara det, ha det säger otto igen
Otto igen
- Thursday, October 16, 2003 at 17:29:38 (MEST)


Det skall vara Johanna, skrev fel! otto
otto
- Thursday, October 16, 2003 at 17:13:57 (MEST)


Ja det är just tips och råd till varann, och pusha varann till att komma ur detta. Jag har 30 års erfarenhet av eländet och jag bidrar med vad jag tror och har upplevt, Peter precis som du säger försöker du bidra med dina erfarenheter och annat! Det gör du alldeles utmärkt Peter! Det är alltid roligt att läsa när du varit uppe! Och tillsammans är vi starka, och det skall vi se till att fortsätta att vara alla här! Och så har vi RFHL Uppsala med Staffan och denna sida! Så det ordnar vi alla men tillsammans! säger otto
Otto Ruben Svensson
- Thursday, October 16, 2003 at 17:00:37 (MEST)


Hej alla krigare och annat folk! Många som skrivit nu och det är bra! JANNIKE: Han ville nog bara vara snäll med dig och ge dig lite sömn, han ser ju allt från en annan vinkel! Men klart att du känner av allt som du tog bort på en gång. Det kommer ta tid! Vi har så bråttom med allt, sover vi inte en natt då blir vi genast alldeles hispiga! Ja Jannike! jag har vissa nätter då jag ej sover, men det är en av alla följdverkningar av alla piller genom åren! Sen är jag natt människa! vi är olika fyntade, finns ju dom som aldrig ätit en tablett som missar en natts sömn! Klart du kommer att känna av det här en lång tid JANNIKE efter att du tog bort så mkt! men hoppas att det ger med sig fort! Både Ella och Nita o Susanne gav en fin berättelse! Dom var fina att läsa och kämpa på, Ja Nita! man blir som ett taskigt ekg, snarare ett rakt ett! Men som det tyvärr blivit, åteminstone i GBG och säkert i andra delar av Sverige, så gäller bara SSRI medel, när det gäller psyk! I GBG styrs det av några få läkare inom öppenvården och psyk! och dom under vågar inte hosta, övertron på dessa medel är otroliga, precis som när valiumet kom! men om 10 år kommer dom säga igen vad var det vi gjorde för dumt! Vägra vara försökskaniner! Jag har sett nog av dessa SSRI medel, och provat själv, vart bara bort fullständigt, som nita beskrev det! Numera skriv dom ju ut mot allt ifrån stark ångest till fotsvett! det är ingen hejd på galenskapen! Men det klirrar gott i kassan för läkemedelsindustrin! Och dom sliter i anlettets svett för att hitta på nya piller som ökar deras vinst, oss skiter dom väl i! ANONYM: Vet inte vad du och Staffan och läkarn kom överens om, när det gäller din Imovane? Ja 25% hur långt tid emellan då? och det beror mkt på hur mkt smärta och hur många taskiga sömnnätter du får! för väktvärk får vi alla dras med lång tid! Har massor av gamla nedtrappare som har besvär årsvis efter en s.k nollning! Märk väl det kan gå mkt bra för en del! vi är så olika! Nu har jag riktigt börjat protestera mot läkarna ang. somatisk med. där är det ingen som ifrågasätter vad vi stoppar i oss! ibland helt onödig med! För dt finns så mkt skam och skuld i just psyk. med! Dom fyller sin plats för många!så inte alla blir rabiata mot dem! men för mig och många andra ställde dom bara till ännu mer trassel! Nu skall dom tvinga ut långtidsjukskrivna! ekonomin rasar ihop för svedala! Nu spar dom med motorsåg! Så nu behöver vi verkligen varann, för vi kan inte bara räkna med läkarna längre! staffetgubbar och annat konstigt! Klart att sömnen blir konstig för många, man är ju inte så aktiv precis, hur skall man då vara trött på kvällen? om man inte är abstinent så man har fullt upp med den, men ut och promenera bara en bit, om man kan det, försöka prata med folk, inte bara om med. utan om annat! man blir så lätt fixerad vad som händer i kroppen, så man hoppar till. Som "normala" inte ens märker! En psykoteraput sa till mig en gång, jag kommer aldrig att låta dig regidera för mkt! att bli barnslig och liten, utan att jag själv fick ta ansvar och inte lägga över det på henne! ex vad tycker du? vad tycker jag själv! Det tar Tid, Tålamod och tro på sig själv att det här fixar jag med hjälp, behövs inga proffs. Går alldeles utmärkt med medmänniskor! Vägra vara offer som SArah skrev! Skriv nu alla som den gode ANNIKA och andra, nu kom ett par namn som jag inte sett på länge. Roligt! och stå på er alla, så blir det här bra! må väl därute! säger han Otto! P:S Tänkte idag på alla gamla kamrater som är hemlösa, ingen data att skriva i och tala om vilket helvete dom har, och deras med. hade dom fått skriva, hade servern sprängs! Många far mkt illa därute, ungdomar och äldre! vem skall dom prata med? otto!
Otto Ruben Svensson
- Thursday, October 16, 2003 at 16:48:48 (MEST)


Hej! Jag hade inte så stor koll på dig Monis men gratulerar på femte dagen även om det är jobbigt men bättre tider väntar. Annika, det är kul att höra att det går bra för dig och att du berättar det för oss andra. Johannas historia är väl typisk med medicinering vid utbrändhet. Jag tror att man behöver vila en lång tid och att man ser över sitt liv för att kunna förändra det så att det inte går fel igen. Gärna någon att prata med! Det ordnar sig säkert nu och hoppas du har ett vettigt nedtrappningsschema annars får du ringa till RFHL för info så att det går rätt till. Jannike, alltid kul att höra ifrån dig. Du klarar det också. Du har gjort stora segrar när du blivit av med citadon och imovane. Du får fortsätta den tuffa vägen men det går. Hoppas du har kontakt med Staffan för hjälp. Jag har gått en lång väg själv och försöker bara ge lite erfarenheter av det jag gått igenom och jag försöker inte vara någon expert utan jag lider mer er alla för jag vet själv hur det känns. Jag läste här säkert ett år innan jag vågade skriva. Det var en mycket stor hjälp för mig att läsa om andra och inse att man inte var ensam. Vi är många och hoppas vi alla kan hjälpa och stötta de som skriver här. Ha det gott! Peter
Peter
- Thursday, October 16, 2003 at 16:00:11 (MEST)


Annika: Om man visste när man började avg hur man skulle må hade man nog inte varit så kaxig. Själv tänkte jag att jag har mått dåligt så länge nu, kan det bli värre? Med facit i hand så blev det inte så lätt som man trott! Men som sagt, vi biter ihop och kämpar på, precis som alla andra här. Förra veckan var jag till min läkare ang sömnproblemen. Tar 2 propavan till natten och dom hjälper inte ett dugg! Han frågade om han skulle skriva ut *några* imovane så jag fick sova några nätter! Kändes som han satt och lockade med en godispåse! Hela min kropp skrek JA! Men jag hörde mej själv säga att jag inte tagit en enda imovane på drygt en månad så varför börja på ruta 1? Just nu *efter en sömnlös natt* skulle jag kunna göra vad som helst för att få imovane igen. Men det vore så onödigt!!! Varför sitter dom och lockar med *godis* när dom vet att man absolut vill ta tag i sitt liv och försöka få bort tabletterna? Man blir ju snurrig för mindre. Vi ska klara det här! Eller hur, alla kämpar? Skönt att höra att du haft det bra, Peter! Det behövde du! Otto: sover du aldrig på nätterna eller är det bara vissa nätter? Tänker mycket på er alla.... Förresten, är det någon som provat rosenrot? Har hört så mycket om det den sista tiden! Monis: 5 dgr utan tab! Kämpa på, vi håller alla tummarna för dej! Kram på er alla...
Jannike
- Thursday, October 16, 2003 at 13:06:14 (MEST)


Hej! Jag har varit utbränd sedan sommaren 2002 vilket gav mig besvär som panikångest,sömnsvårigheter, overklighetsupplevelser ja hela min kropp rasade. Min läkare skrev ut cipramil och jag började med 20 mg om dagen, när jag inte blev bättre av det så tyckte läkaren att vi skulle höja dosen till 40 mg om dagen...jag har nu ätit dessa hela tiden men ville redan i våras sluta med dem vilket inte min läkare tyckte lät som en bra ide. När våren kom märkte jag att jag inte kände någonting, det var min första vår utan några känslor det var först då jag märkte att jag var avtrubbad...som att stå sidan om allt. Min läkare sa att jag skulle fortsätta att ta dem året ut fast att jag inte vill, så nu har jag tröttnat på det och har bestämt mig för att ta saken i egna händer, därför så tänker jag trappa ner själv jag är nu på min femte dag och jag bara undrar vad är det som jag har gått med på att stoppa i mig? Jag gråter utan anledning jag är förvirrad och kan inte sova utan somnar vid femtiden på morgonen jag mår illa och känner mig förvirrad. Nu när jag har läst alla inlägg så känns det som att jag har lurat mig själv med tabletterna. Anledningen varför jag inte vill fortsätta ta dem är att jag tycker att man blir apatisk och finner sig i det mesta jag saknar mitt gamla jag, på tabletterna så känns det som att jag går runt i en dämpad värld utan någon inre drivkraft , det känns som om man finner sig i det mesta utan att reagera. Men nu när jag ska sluta så undrar jag om det är nu som helvetet börjar, jag ångrar verkligen att jag började med medicineringen, jag förstår först nu vad det är som jag har gett mig in på...Hälsn. Johanna
Johanna
- Thursday, October 16, 2003 at 12:30:41 (MEST)


5:e dagen utan tabletter, det är jobbigt men det går...Må väl alla hälsar Monica
Monica
- Thursday, October 16, 2003 at 11:45:24 (MEST)


Hej.Jannike du skriver att du har gett dej f-n på att klara av det och det är den inställningen jag har också. Jag har märkt att man kommer längre ju mer man tänker så. Kul att se att Peter är tillbaka.Det har varit något som fattats här:)Kram på alla
annika
hallsberg, - Wednesday, October 15, 2003 at 18:54:16 (MEST)


Roligt Peter att du är tillbaka, hoppas du haft det bra! Ingen fara Peter jag och Staffan är gamla i gården och ibland blir det fel. Vi har en mkt fin kontakt! säger han Otto! återkommer!
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, October 15, 2003 at 15:07:39 (MEST)


Hej! Intressant att läsa allt som blivit här på en vecka. Det är bra att vi kan dela erfarenheter och hjälpa varandra. Jag börjar själv bli bättre efter en längre helvetestid och lyckades ta mig utomlands nu. Det gick bra och jag kan verkligen rekomendera miljöombyte. När man har det som svårast går det inte men jag började med småutflykter. Annars ta det lugnt och belöna er själva med små saker! Skönt att Otto är tillbaka och det var en tråkig historia med neddrogningen. Hoppas du och Staffan kan ha en dialog. Vi behövs alla och RFHL är en bra organisation. Det finns inte mycket annat i Sverige. Ibland hör man om någon läkare som uttalar sig kunnigt om detta och blir man väldigt glad. Jag har gått med i RFHL Uppsala (fast jag är skåning) nu och vi kan väl alla bli medlemmar så blir vi starkare. Lycka till nu anonym. Jag tror fyra ggr kan gå om du har tid emellan. Det spelar ingen roll att du ätit stesolid en kort tid för du har ett etablerat beroende av imovane och då har kroppens bensoreceptorer rubbats. Men du blir bra och hoppas det inte tar så lång tid. Till undrande så håll ut utan tabletter. Du har säkert kvar din abstinens och då hjälper inga andra tabletter. Staffan har rätt och undvik alla dessa tabletter även om de inte är så farliga som a/d och benso. Intressant att läsa Ellas berättelse och hoppas det går bra för dig. Du har ju kontakt med RFHL. Skriv gärna och berätta hur det går för det tar tid med abstinens men det går över! Ha det gott alla och kämpa vidare! Peter
Peter
- Wednesday, October 15, 2003 at 14:39:46 (MEST)


Hej vännerna! Är så glad för din skull Annica! Skönt att höra att det går framåt! Jag har min "hästddos" xanor kvar och cipralexen. Sover vissa nätter och gråter mycket. Går upp och ner... Bakslag i helgen då jag skadade mej själv. Fick sån panik när känslorna började bubbla upp. Men det är bara att ta nya tag! Har gett mej f-n på att klara det här! Men jag tänker inte ta bort minsta lilla flisa av xanoren förrens dom har en riktig uppföljning.... Kämpa på alla...tänker mycket på er! Kram till er alla...
Jannike
- Wednesday, October 15, 2003 at 10:12:32 (MEST)


Hej alla kämpar Jag slutade med Xanor depot på 1 mg i april 02, plus att jag hade oxascand på 10 mg vid behov. Antidepp mediciner har jag provat många olika sorter, har då mått ännu sämre, så idag orkar jag inte ens försöka prova några mer sorter av antidepp. Tycker att mitt måeende idag är hanterbart, jag orkar mer och det finns dagar som jag mår mycket bra. I början när jag hade slutat så var det fruktansvärt, många ggr trodde jag själv att jag inte skulle orka. Idag är jag glad att jag klarade av det. Men jag förstår inte hur jag klarade av det. Jag beundrar er som jobbar fastän ni håller på att trappar ner på mediciner. Själv har jag varit sjukskriven sedan dec 99. Mina dagar går upp och ner än, så jag har svårt att planera något. Jag tar dagen som den kommer. Är det en bra dag så tar jag tillvara på den och gör saker som jag tycker om. Det som jag är lite orolig för är att jag har en del kroppsliga symtomer som jag inte hade innan jag började med Xanoren. Ibland känner jag av dem och ibland inte. Den värsta är att jag inte kan andas ordentligt. Det tar stopp i mellangärdet på nåt underligt vis och jag har för de mesta en molande konstig känsla i vänster sida. Känner även av en smygande matthet som kommer över mig ibland och den gör mig totalt orkeslös. Vet nu inte om det kan vara abstinens. Jag har varit i kontakt med läkare om detta men de hänvisar bara på min ursprungdiagnos som är paniksyndrom. Jag tål inte stress och höga ljud eller om det blir för stimmigt omkring mig. Det jag önskar är att jag ska få ett jämnt måeende, som det är idag så går det upp och ner. Jag vet aldrig på morron när jag vaknar hur jag mår. Så jag tar en dag i taget än så länge. De kommer även nätter som jag inte alls sover. Så det är att stå ut och åter stå ut, fastän många ggr känner man att jag orkar inte mer. Kämpa på, och åter kämpa på, man vinner i längden. Kram på er alla kämpar nita
nita <
atinhaz@yahoo.se
>
Västerås, - Wednesday, October 15, 2003 at 06:32:16 (MEST)


Otto: Jag är fortfarande kvar här. Har sedan ett par dagar slutat med Imovanen och ska nu plocka bort den Stesolid jag fick för att underlätta att sluta med Imovane. Eftersom jag bara ätit den en kortare tid så hade jag tänkt minska den med 25% åt gången (Har bara ätit 1 st 5 mg till natten). Några kommentarer eller råd om den saken skulle uppskattas, är jag kanske lite väl optimistisk eller är det realistist att göra på detta vis? (Har endast ätit Stesoliden i två veckor).
Anonym
- Wednesday, October 15, 2003 at 06:18:51 (MEST)


Nu har otto sin vanliga nattelände! men fram med böcker och datan, så somnar man väl snart! Saknar nu en hel del här peter var är du? och många andra! Hoppas det kommer nya som hittar hit. När psykdörrarna stängs och klimatet hårdar! Så behövs alla med frågor , stöd, tips och mkt mer! Sitt inte inne och grubbla och deppa inte ihop, skriv här då. Se så många som klarat av detta! Och en del skriver hit för att pusha andra! Peter hör av dig! må väl och sov gott och vakna sött! säger han otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, October 15, 2003 at 02:20:05 (MEST)


Hej Annika! Roligt att höra att det går framåt för dig hela tiden. Ja känslor trycks ner av alla tabbletter och nu kommer dom, det är faccinerande! Tack för att du skriver och uppmuntrar andra om att det går bra för dig, det sporrar alla Annika, så glöm inte alla här. Rapportera när du känner för det! Ha det så bra! och jobba på! Alla andra skriv alla, så gott vi kan pappret tar inte slut! Undrar hur det gick för anonym? och alla andra! ha det säger otto P:s Det är viktigt att när någon ställer frågor och sedan börjar få ordning, att skriva och berätta det, för att sporra andra precis som man själv vart sporrad! För man undrar hur mår den och den? hur går det för vissa? så delge alla! Inget är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid!
Otto Ruben Svensson
- Tuesday, October 14, 2003 at 21:57:59 (MEST)


Hej Carina.Ja jag hoppas kunna tillföra något positivt.Det kan behövas ibland.Jag är glad att jag klara av det:sluta med medicin efter att ha ätit i fem år
annika
hallsberg, - Tuesday, October 14, 2003 at 19:22:06 (MEST)


Bra jobbat Annika. Alltid kul att höra att det går bra. Får oss andra att inte tappa hoppet.
Carina
- Tuesday, October 14, 2003 at 19:07:51 (MEST)


Hej alla!Nu är jag inne på 7:e veckan av seroxatfrihet.(tror jag,känner att jag börjar tappa räkningen men det är ju positivt kanske)Jag tänker inte längre på det.Jag mår kanon bra jämfört med när jag käkade medicinen.Alla känslor verkar ha "kommit fram igen, medicinen dämpade det mesta. Ja jag fortsätter rapportera:), har inte så mycket att tillägga mer idag men jag återkommer.MÅ bra där ute nu och ta hand om er,kram annika
annika
hallsberg, - Tuesday, October 14, 2003 at 17:11:57 (MEST)


UNDRANDE, Du har ju rätt, ursäkta mej glömskan, Buspar står ju faktiskt under ångestdämpande medel. Det har jag alltid tyckt var konstigt att ett serotoninmedel är registrerat så. FASS säger dock att ångestdämpningen bara är på längre sikt och det du citerar om spänningstillstånd syftar knappast på muskelspänning. Men jag har redan kommit med felaktiga uppgifter, så jag kanske skall hålla tyst om Buspar nu. Tror du inte alls det kan handla om bens-abstinens? (Det finns en tanke även hos nedtrappningsveteraner att man ofta kan få låga serotoninhalter efter bens-nedtrappning /alkohol också?/ men vår erfarenhet är alltså att Buspar eller för den delen /andra/ antidepressiva inte verkar lösa det problemet. Mänskligt stöd kan nog vara bättre.) Hej igen. Lycka till!
Staffan Utas RFHL-Uppsala 018-124422
- Monday, October 13, 2003 at 15:08:44 (MEST)


Undrande: Hej! Nu har du fått lite svar! Buspar är egentligen en skitsak, men om du missat att du är abstint är det betydligare allvarligare!! Ja Staffan den läkarna var och är en riktig stjärna, nu forskar visst på ortopeden! Undra vad han hittar på där! må väl alla och upp i boken och skriv! säger han Otto!
Otto Ruben Svensson
- Monday, October 13, 2003 at 11:27:28 (MEST)


Tack för svaren om Buspar! Staffan, jag har läst i patientfass om Buspar, citerar: "Hur verkar Buspar®? Buspar påverkar en signalsubstans (serotonin) i hjärnan, vilket medför att ångest- och spänningstillstånd dämpas. Vad används Buspar® för? Vid långtidsbehandling av ångest, oro och rastlöshet utan panikattacker. Ångesten kan vara primär men också bero på annan sjukdom eller beroende av alkohol." Citat från patient-fass alltså. Men om användarna inte tycker den är effektiv är det kanske ingen idé att börja med den?
Undrande
- Monday, October 13, 2003 at 09:35:59 (MEST)


UNDRANDE, som Otto säger är Buspar serotoninhöjande och i så fall kan kroppen också anpassa sig till dem, dvs tilvänjning sker. Men eftersom de är så ineffektiva för de allra flesta. liksom för Otto, så är normalt heller inte beroendet något problem. Alltså: skulle de funka (av mer än inbillningens kraft), så är har de också beroenderisk. Men i ditt fall: varför skall du pröva? Ångest och muskelspänningar är inget jag hört att de skall hjälpa mot. (Påstår dom det?) Och definitivt inte mot biverkningar av antidep. (Den forskaren var nog en riktig stjärna, Otto.)Däremot är ju Undrandes symtom mycket framträdande bens-abstinenser. Är du verkligen igenom den ännu??? Då har vi de vanliga frågorna om din historia med benson. Du kan också gå till fliken "Kortkurs" och se. Nya mediciner mot abstinenser förvärrar ofta. Lycka till.
Staffan Utas
RFHL Uppsala län, , - Saturday, October 11, 2003 at 20:42:26 (MEST)


Till UNdrande. Du har varit fast i Benzo men tagit dig ur. Jag sitter fast i Benso nu. Kan du höra av dig till mig på min mail o berätta lite mer. Jag behöver alla råd o stöd jag kan få. Tacksam för svar Eva
Eva <
evagizmo@hotmail.com
>
- Saturday, October 11, 2003 at 11:16:23 (MEST)


Undrande: Ja någon har nog ätit Buspar, men inte sett det här tidigare. Kom ihåg när dom kom. Själv har jag för ovanlighetens skull inte ätit dem, för det var kalle anka tabletter för mig! Förstå mig rätt nu! men däremot har en god vän knallat på dem ett tag för länge sedan, han led av panikångest och ville ej ta benzo, och dessutom söp han. Men inte kände han något. Och hört andra sagt att dom ej heller känner något av enbart Buspar, brukar ju kombineras med något! Dom påverkar ju oxå serationet! men dom är inte något avlsappnande, som du efterlyste att du hade mkt spänningar! kan ju vara restabstinens av gammalt benzo?? Dom är inte vanebildande, det vet jag iallafall. En läkare i gbg doktorerade? på dem och framtog dem oxå för några år sedan som hjälpmedel mot dom saker man bl.a annat får av SSRI medel, tjejer svårt att få orgasm, killar få utlösning! känt faktum! där var dom tydligen bra! Sen hör jag aldrig att dom skrivs ut så mkt numera, ingen verkar villa ha dem eller så är dom ej effektiva, bara spekulationer av mig! Men känner du för att prova dem så gör det, dom kanske hjälper dig, för det är bra att du inte äter benzo! Men någon hjälp måste du ju få! JANNIKE: Du tycks klara det här? rör inte xanoret se nu först hur det går med dom andra tabletterna, det tar en tid innan du ser det ordentligt, o´ch ha inte bråttom för guds skull! FRIDA: Hoppas du slipper xanoret och får sova och kan bryta med en halv xanor som du säger, så går det här nog bra! ANNIKA skriver en mkt viktig sak! Att ha något att göra, det värsta är att inte komma in i Samhället igen, och bli hänvisad till ex RSMH, och någon dagterapi, där alla är ganska så sjuka av andra tillstånd, det är ingen lämplig miljö för en som vill ha bort tabletterna och få ett förhållandevis hyggligt liv, att gå och inget göra är rena döden! Så ANNIKA det var mkt bra det du tog upp, och det hjälper dig genom detta! Det finns vissa ställen fortfarande kvar som man kan gå till om dagarna, ex igbg Allaktivitetshuset, där de flesta är "lätt" sjuka om man får uttrycka sig så, så det inte blir fel! För att sitta hemma skapar istället panik, rädsla funderingar, fobier, inga kamrater, och jag är o inget värd! det är bara och titta på dom som mist sitt arbete, fullt friska, som supit ner sig och gåt till DR och fått sina första tabletter för dom är ju van att göra något! Samt det viktigaste socialt att vara med andra! vi är inte fyntade att sitta inne och grubbla! Så sysselsättning va än det månde vara är viktig, Tack för dom raderna Annika! Och dit skall alla sträva oxå! Jasså Peter var bort en vecka. Tack Carina! Kämpa på nu alla och använd GB och skriv possitivt som negativ, den måste leva hela tiden. För då kommer tips råd och annat av bara farten! Nu är det kulturnatta i GBg såg en del, men det blåser orkan. Väntar till en musikerkompis håller i John Lennon aftonen! så man blir lite kulturell! Nu är det helg, glädje för många, men tänk på att många mår hemskt, att inte kunna njuta av att vara ledig från jobb och kunna gå ut och ha roligt, men det kommer! Lev och må nu alla kamrater och vi hörs säger han Otto!
Otto Ruben Svensson
- Saturday, October 11, 2003 at 00:59:04 (MEST)


Hej, är det någon här som har erfarenhet av Buspar? Har varit fast i benso men tagit mig ur sedan ett år och vill inte hamna där igen. Anti-depressiva tål jag inte - kan Buspar vara ett alternativ om man som jag lider av svåra muskelspänningar-ångest? Har läst att Buspar inte är beroendeframkallande, stämmer det? Är det ett effektivt preparat? Tacksam för svar.
Undrande
- Friday, October 10, 2003 at 19:21:40 (MEST)


Hej alla vänner! Det är skit, det som hände dej Otto! F-n ta den som lade det i ditt glas. Är glad att du är tillbaka. EVA: jag har gått på akupunktur 8 ggr nu. Eftersom jag slutade rätt tvärt med 4 tab och började med cipralex i samma veva vet jag inte om det hjälpt så mycke än! Förra året gick jag 10 ggr mot spänningshuvudvärk. Och den gick faktiskt bort! Mår rätt dåligt nu, men har samma dos kvar av xanoren. Känns som en livlina att klamra sig fast i. Har överklagat om behandlingshem till soc och min läkare skulle ringa och prata med dom oxå. Får väl se hur det går. Tänker på er alla....Kämpa på! Kram Jannike.
Jannike
- Friday, October 10, 2003 at 12:04:32 (MEST)


Hallå alla! En liten kommentar om Peter bara. Han skulle visst vara bortrest en vecka, från och med i tisdags tror jag det var. Tack för tipset om ångestprogrammet. Det är så lätt att missa dom där programmen när man sällan tittar på dom "vanliga" kanalerna längre. Ha det bra/Carina
Carina
- Friday, October 10, 2003 at 08:54:17 (MEST)


Hej på er alla kämpar! Sömnen bråkar i vanlig ordning. Inget och göra än läsa och skriva! Tack alla för att ni skriver och bryr er! Peter du frågade efter mig, nu frågar jag var är du Peter? Saknar dig här! Hoppas det inte hänt något! Mkt att ordna när man skall fixa handlingar som man blivit beslulen på, nerverna kommer i darrning! Var på soc och prata med Ek.chefen, tydligen börjar man få fina papper där nu, så dom ersatte allt jag förlorat! Tack Tack! men såg alla gamla kamrater dåliga, desperata, abstinenta jagande efter pengar eller någon drog för att fly verkligheten, många nya ansikten som är unga och i livets början! Redan förstörda av droger och annat! Såg programmet igår om ungdommen som inte litade på soc, eller någon myndighet utan sov ute, portar m.m Tänkte det upplevde jag aldrig när jag härjade och var ute, har det gått så långt och var kommer det att sluta! Tänk detta är barn vi pratar om! Vakna föräldrar! Säger som narkotikachefen i huvudstaden. Vi håller på få en generation lallande vrak! Men det skall väl utredas 50 år till innan man fattar det! ja roligt att se flera här som skriver positivt, eller frågar eller svarar, som en sa till mig en gång. Jag är med dig, men jobbet får du göra själv! Vi som finns här behövs för varandra och för andra som hittar hit, för många andra när vi orkar! Vi hörs och sleep well säger han otto!
Otto Ruben Svensson
- Friday, October 10, 2003 at 02:58:00 (MEST)


Hej alla.Ja skönt att du klarade dig så pass ändå Otto.Hemskt det som hände.Numera får man tydligen aldrig släppa glaset ur synhåll hm.Skönt å ha dej här igen. Ja Janne vi ligger nästan lika där.Du på din nionde vecka och jag är inne på min sjätte nu.Jag säger nog som du.Vissa dagar är bättre än andra.Att jag kan jobba heltid som jag gör (skönt) är att jag har en anställning pga min panikångest.En offentlig skyddad anställning ,till för de med något handikapp.Jag går på riktig lön och jobbar inom kommunen.Alla jag jobbar med vet mitt "handikapp" och jag kan ta allt i mitt tempo.Känner jag ångest eller panik så kan jag ta en halvtimmes promenad eller bara åka en sväng.Det är skönt.Annars tror jag inte jag hade pallat att jobba.Det knallar vidare och den här veckan har jag inte kännt något annat än ångest, vilket är bättre än andra veckor.Alltså inga symptom på medicinfriheten.Ha det gött alla så hörs vi.Natti natti
annika
hallsberg, - Thursday, October 09, 2003 at 18:05:04 (MEST)


Hej alla vänner! Här kommer en liten rapport från den gångna natten: Jag tog endast xanor 0.5 mg, trots att jag är ordinerad 1 mg. Det gick konstigt nog bra, och hjärtat lugnade ner sig, sen tog jag ett rör theralen och somnade ganska gott! Kram
Frida
- Thursday, October 09, 2003 at 11:44:33 (MEST)


Hej alla vänner! Här kommer en liten rapport från den gångna natten: Jag tog endast xanor 0.5 mg, trots att jag är ordinerad 1 mg. Det gick konstigt nog bra, och hjärtat lugnade ner sig, sen tog jag ett rör theralen och somnade ganska gott! Kram
Frida
- Thursday, October 09, 2003 at 11:44:16 (MEST)


Vill bara göra er uppmärksamma på att det kommer om panikångest på kanal 2 nu på måndag kl 18:15 i programmet Fråga doktorn. Kan det va nåt för nån av er kanske?? Mvh Eva
Eva
- Thursday, October 09, 2003 at 11:34:08 (MEST)


Kära Otto. Vill du vara snäll o skriva till mig på min e-mail. så kan jag kommunicera mid dig direkt. Tacksam om du vill det. Kram Eva
Eva <evagizmo@hotmail.com>
- Thursday, October 09, 2003 at 11:32:04 (MEST)


Goggo, tack för svaret. Hur mår Du nu? Jag har ju själv varit med om att sätta ut abrupt så jag vet iaf lite om hur Du har det, skickar tankar om styrka och lugna stunder mellan frossan å hjärtklappningen…värken å det andra. Hoppas att du har fått nåt att kurera Dej med, kanske inte comp ,då , nåt annat... jag tänker på Dej och försöker att hålla mej vid liv själv, det underlättar mycket att ha kontakt med Otto, Dej å alla andra här i gb. och välkommen i gänget Frida hoppas Du lyckas med nedtrappningen av xanoret så får vi läsa en glad inlaga igen...Kämpa! Nu gäller det att hålla ställningarna, simma lugnt alla m v h Monis
Monica
- Thursday, October 09, 2003 at 11:07:46 (MEST)


Skall svara dig igen Frida! Det där med att söka efter "kickar" som du skriver, låter som ett ungdommsgrej, vet inte om du är ung! men ingen grundtillstånd ex panikångest eller liknande verkar du har haft! Så då tror jag säkert att du fixar till det fort, om du ger tusan i xanoret! Och märk väl Frida det tar ett par dagar innan det brukar visa sig ordentligt en saknad av xanoret! Så håll ut och lös problemet med självförtroende på ett mkt bättre sätt, piller är det sämsta aternativet! Sov gott! och hör av dig! säger Otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, October 08, 2003 at 22:33:10 (MEST)


Otto! Tack för ditt svar! Jag åt 3-4 xanor om dagen, fast att jag bara var ordinerad 1. Lätt att hamna i missbruk... Tyvärr är det pga dåligt självförtroende, och jakt efter kickar, dumt jag vet... Jag är glad att jag fick sova en natt iallafall, det är precis som du säger, hjärnan går på högvarv och det kunde ha fortsatt så i hur många dygn som helst... jag var livrädd och uppstressad till tusen. Nu har jag tagit ett rör theralen och 1 propavan, det bör göra så att jag sover som en stock inatt, om det inte är så som du säger, att abstinensen tar över och gör mig sömnlös trots medicinen... Imorgon vet jag svaret... Hoppas verkligen att jag får sova inatt och att ångesten inte tar över.
frida
- Wednesday, October 08, 2003 at 22:01:21 (MEST)


Hej alla krigare! Hej Frida! Du skriver xanormissbruk, åt du hejdlöst då? för beroende kommer snabbt med en sådan snabb tablett som xanor! vet ej om du åt 3 om dagen eller ? Den reaktion du fick med att ej kunna sova, fast kroppen ville. Den har jag upplevt några ggr, den är vanlig. Hjärnan går på högvarv, och man blir abstinentare och mer och mer panikslagen! Att du till slut somnade av propavan och theralen är inte förvånande, du var ju helslut i kropp och psyke! Svårt att veta varför du började med xanor? och om du knapprat tabletter tidigare! Men efter min långa erfarenhet av alla dessa piller och mina kamrater, så tror jag du får mkt svårt att sova dig ur en xanorabstinens, för den kommer att visa sig, och propavan eller theralen kan du ju inte äta dygnet runt! Hade man kunnat sova sig bort från ett beroeende så hade nog alla gjort det, men så enkelt är det inte Frida! men vi får se och höra av dig mer, hoppas jag! Men tänk! och fråga någon som är insatt i ditt eget uppfinnande av nedtrappning! ha det Frida! Hej Eva! Rädslan är det största hotet man har när man skall börja eller håller på med nedtrappning! Dom bränningar du beskrev har jag hört av flera, ryggraden, ljumskarna , fötterna. Om du har en bra kontakt med läkare så gör då ett shema för din nedtrappning av Sobril. Det är tufft det vet vi alla. Men det går! Försök hitta någon du kan lita på! som stöttepelare, för det behövs, hälften är vunnet med någon man kan prata med, detta med att laborera med alla konstigheter i desperation brukar inte till sist vara så lyckad! Finns ingen anledning att ha en tab. man mår illa av! ta den tid du behöver. Så går det här vägen! Du är inte den första och inte den sista i denna värld! lycka till och hör av dig! säger han Otto! Till er andra må väl och strid på och skriv så andra får glädje av alla som kämpar! otto
Otto Ruben Svensson
- Wednesday, October 08, 2003 at 21:30:49 (MEST)


Efter 5 veckors xanormissbruk så har jag blivit beroende... Det är skitjobbigt, jag gråter varje natt och skakar av ångest, Min hjärna är helt pigg men kroppen vill bara sova, men det är helt omöjligt, efter 2 nätter i helvetet så bröt jag ihop och gick till psykakuten, dom sa att jag inte får lov att sätta ut xanor så snabbt, utan att jag ska trappa ner långsamt, så jag fick recept på nya xanor och tog dom enligt ordination... det hjälpte knappt nånting, jag blev lite lugnare i kroppen, men det var omöjligt att sova, och jag stressade upp mig jättemycket, jag tänkte, inte en natt till utan sömn!! Till slut bröt jag ihop igen och åkte till psykakuten, där fick jag 1 propavan och ett rör theralen, åkte hem igen och var helt säker på att den medicinen inte skulle hjälpa ett dugg, men efter 1 propavan och theralen så somnade jag jättegott!! Gissa om jag blev glad när jag vaknade och kände att jag sovit djupt, äntligen!! Så nu har jag fått hem både theralen och propavan, och jag planerar att skippa nertrappning av xanor helt o hållet, för det är bara att dra ut på det hela, så inatt blir det 1 propavan och lite theralen så sover jag ifrån abstinensen och till slut är jag avgiftad, är inte det en bra ide ??? Kram Frida
Frida
- Wednesday, October 08, 2003 at 17:59:56 (MEST)


dddddd
ddd
- Wednesday, October 08, 2003 at 00:49:47 (MEST)


Hej Annica i Hallsberg och alla andra, Det känns som vi är ute på samma resa du och jag när det gäller seroxat abstinensen. Jag följer dina vedermödor och känner igen mig. Jag är nu inne på min 9:e seroxat fria vecka. Det fungerar i stort bra, ingen större ångest dock sömnproblem och deppighet. Jag jobbar dock även om det vissa dagar är mycket tungt. Nu börjar dock den klassiska frågan att dyka upp: Är det abstinens eller är det den ursprungliga "sjukdomen" som återkommit? Må så gott alla kämpar Janne i Linköping
Janne
Linköping, - Tuesday, October 07, 2003 at 13:18:47 (MEST)


Hej Annica i Hallsberg och alla andra, Det känns som vi är ute på samma resa du och jag när det gäller seroxat abstinensen. Jag följer dina vedermödor och känner igen mig. Jag är nu inne på min 9:e seroxat fria vecka. Det fungerar i stort bra, ingen större ångest dock sömnproblem och deppighet. Jag jobbar dock även om det vissa dagar är mycket tungt. Nu börjar dock den klassiska frågan att dyka upp: Är det abstinens eller är det den ursprungliga "sjukdomen" som återkommit? Må så gott alla kämpar Janne i Linköping
Janne
Linköping, - Tuesday, October 07, 2003 at 13:18:40 (MEST)


Otto. Det var tråkigt att hör det som hänt, kul att du är tillbaka. Ha det bra alla och kämpa på. MVH Susanne
Susanne
- Tuesday, October 07, 2003 at 12:04:23 (MEST)


OTTO! Det var för jävligt rent ut sagt vad du råkade ut för. Skönt ändå att du klarade dig någorlunda helskinnad ur det. Tyvärr blir det ju vanligare och vanligare att folk lägger piller i folks drinkar numera. Dom får börja servera drinkarna i nappflaskor, så ingen kommer åt... Fruktansvärt!!! Skönt att se dig igen. Och någe bråk vill vi ju inte ha igen på den här sidan, då är det bättre som du sa att ta sånt över mailen.
Carina
- Tuesday, October 07, 2003 at 09:48:48 (MEST)


En sak till vågar jag nog! Ställde 2 st beeroendeläkare mot varandra , har gått hos dem bägge och känner dem väl, dom har även skrivit böcker i ämnet! En skriver att det behövs inte 6 månades drogfrihet för att ge en ex paniångestdiagnos, jag känner ingen som väntat så! den andra skriver det behövs 6 månaders drogfri